Enhets chef Carola Gunnarsson Miljöinspektör Eivor Oskarsson 39 och del av 42 Livsmedelsinspektör Marie-Louice Nilsson Del av 42

Transkript

1 (9) Plats och tid: Sammanträdesrummet Salen, kl 13,30-16,00 Beslutande John-Erik Pettersson (m) Torbjörn Svensson (s) Solweig Nilsson (aa) Övriga deltagare Enhets chef Carola Gunnarsson Miljöinspektör Eivor Oskarsson 39 och del av 42 Livsmedelsinspektör Marie-Louice Nilsson Del av 42 Justering tid och plats Alvesta Sekreterare Susanne.Frank Ordförande Justerare John-Erik Pettersson Solweig Nilsson Anslaget under tiden 2012 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Förvaringsplats FSP Bygg & Miljö, Centralplan 1, Alvesta Underskrift Susanne Frank Utdragsbestyrkande

2 (9) NMY 39 YTTRANDE FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR TÄKTVERKSAMHET Plats Fastighetsnamn borttaget Sökande Namn borttaget Handlingar i ärendet Ansökningshandlingar med kompletteringar Redogörelse Det finns ett tillstånd som gäller t.o.m. 30 september 2027 för det befintliga verksamhetsområdet. Stora delar av detta område är redan utbrutet. Ansökan avser fortsatt och utökat tillstånd till torvtäkt. I första hand söks det för en icke tidsbegränsad period och i andra hand för en 30- års period. Planerat verksamhets- och brytningsområde uppgår till ca 95 ha, respektive 92 ha. Ansökan gäller ett totalt uttag av m 3 torv. Det årliga uttaget skall som högst uppgå till m 3. Verksamheten innebär brytning av blocktorv och arbetstiderna kommer att vara vardagar kl , men undantagsvis även vid andra tider och på helger. Täktverksamheten pågår majseptember, verksamheten vid bolagets fabrik sker under hela året. Huvuddelen av torven kommer att användas för odlingsändamål. Torvtäkten har bedrivits sen 1940-talet. Transporter inom området sker bl.a. med ett dieseldrivet lok på järnväg. In- och utfart till verksamhetens fabrik och torvtäkt sker huvudsakligen söderut via väg 668. Transportern från täkten beräknas uppgå till ca 200 lastbilar per år. Lastning och lossning sker året runt.

3 (9) Den nuvarande och den planerade verksamheten bedöms inte av sökanden påverka det vatten som lämnar verksamhetsområdet jämfört med de naturliga bakgrundshalter 1 som råder i området eller för småländska mossar generellt. Som underlag för denna bedömning har man även använt sig av en utvärdering som utförts av Länsstyrelsen i Jönköping län (meddelande 2002:37). Recipient för verksamheten är sjön, som ligger ca 500 meter från verksamhetsområdet. Avvattningen sker via ett dike som rinner samman med flera andra diken innan det når sjön. Sjöns naturvärden är i hög grad knuten till skogliga värden i sjöns utkanter och inte till fisk eller bottenfauna. Verksamheten utgör endast en mindre del, ca 10 %, av sjöns avrinningsområde. Delavrinningsområdet, är tot. 774 ha och tillhör utloppet av namn borttaget som i sin tur tillhör avrinningsområdet för Helge å. Bolaget bedömer att ingen påverkan av betydelse sker på recipientens näringshalt som en följd av avvattningen från täktområdet. I samband med brytning av torv kan det ske en ökning av kvävehalten nedströms vatten. Enligt ansökan påverkar verksamheten inte kvävenivån i sjön. Då det dels sker naturliga processer (nitrifikation och denitrifikation) som gör att kvävet avgår som kvävgas och dels genom att verksamhetsområdet utgör endast en mindre del av sjön avrinningsområde. Bolagets sedimentationsdammar kommer att uppta en yta ca 500 m 2. Idag finns en damm, men de kommer att anlägga ytterliggare en damm för att uppnå 5 m 2 sedimentationsdamm/avvattnad ha. Dammarna kommer att seriekopplas. Den befintliga och den planerade sedimentationsdammen har ett djup på 1,5 2 m. Befintlig sedimentationsdamm är försedd med ytläns och överfalllströskel samt dämpningskärmar vid dammens inlopp. Dammarna rensas vid behov. Sedimentet används efter torkning i produktionen. Det finns inga restriktioner i Alvesta Kommuns översiktsplan, Det finns inga högre naturvärden och när det gäller floran finns bara vanligt förekommande arter på småländska moss- och myrmarker. Bolagets skördemetod innebär att det översta lagret av mossen skalas av och läggs tillbaka i tegdiket. Denna metod sparar växternas stjälk, blomma och rotsystem, vilket medför en mindre påverkan jämfört med när torven fräses upp. En slutlig efterbehandlingsplan presenteras för Länsstyrelsen senast fem år innan bolaget beräknar att avsluta torvbrytningen. Efterbehandlingen skall planeras i samråd med markägarna och länsstyrelsen. Efterbehandlingskostnaden beräknas till kr (3000 kr/ha). Denna summa kommer att ställas som en säkerhet. Bolaget yrkar på 1 Naturliga bakgrundshalter, här används den odikade Björkelundsmossen i Älmhults kommun som referens.

4 (9) att det inte skall ställas några krav på säkerhet på de byggnader som finns inom verksamhetsområdet. Dessa byggnader kan säljas till någon lantbrukare i området om bolaget mot förmodan går i konkurs. Bedömning Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Det miljökvalitetsmål som främst berörs av täktverksamhet är Myllrande våtmarker. För att uppnå detta mål ska torvtäkt endast ske i myrar som redan är kraftigt påverkade av dikning eller i ofullständigt utvunna täkter. När torvbrytning sker ska stor hänsyn till hydrologiska konsekvenser, påverkan på den biologiska mångfalden och kulturhistoriska värden. Det sökta verksamhetsområdet är redan kraftigt påverkat av dikning och/eller närhet till befintlig torvtäkt och bedöms därför som lämplig. Tillståndstiden bör begränsas. Det är svårt att veta vad som kan hända i framtiden, även andrahandsalternativet 30 år är en lång tid. Under denna tid kan det uppkomma en negativ påverkan på miljön som inte kunde förutsägas när tillståndet gavs. Tillståndsmyndigheten, d.v.s. länsstyrelsen har i visa fall en möjlighet att ompröva ett gällande tillstånd och dess villkor. Nämnden för Myndighetsutövning bör få en möjlighet att ansöka hos tillståndsmyndigheten om en omprövning av tillståndet om det t.ex. sker en klimatförändring som påtagligt påverkar flödet från täkten. Det är när en täkt iordningställs för brytning som täkten har störst påverkan på vattenmiljön, då bl.a. vattenavrinningen ökar. Det som sker när täkten iordningställs är dikning, borttagande av markvegetationen, anläggning av sedimentationsdammar och ev. skogsavverkning. Alla moment vid torvexploatering påverkar miljön, främst lokalt. Den största miljöpåverkan som torvbrytningen förorsakar är effekter på natur- och kulturmiljön och den biologiska mångfalden inom flora och fauna. Flera undersökningar påvisar att torvbrytningen inte leder till sänkt ph eller minskad alkalinitet 2 i recipienten. Torvbrytning leder däremot i regel till förhöjda värden i recipienten för parametrarna kväve, COD 3, suspenderat material 4 och turbiditet 5. Vid analysen av COD Cr används 2 Grundvattnets förmåga att motstå försurning bedöms utifrån dess alkalinitet. Blir grundvattnet surt ökar halter av aluminium och tungmetaller i vattnet. 3 COD (Chemical Oxygen Demand), kemisk syreförbrukning, ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. 4 Suspenderat material (slamhalt) är ett mått på de organiska och oorganiska partiklar som kan sedimentera. Suspenderat material kallas även för partikulärt material eller suspenderade ämnen och är större än 0,45 μm i

5 (9) kvicksilver, det kan därför vara lämpligt med TOC (totalt organiskt kol) i stället, dock TOC ger i sig ingen information om det uppmätta kolets oxiderbarhet eller den syremängd som krävs för att bryta ned kolföreningarna. Halten ammonium kväve är genomgående höga i anslutning till en täkt. Eventuellt höga ammoniumhalter i sedimentationsdammen påverkar troligen inte totalkvävehalterna i sjön nämnvärt, men kan bidra till kraftig syretäring i utgående vatten. Syre bör införas som en parameter vid analys av vatten uppströms, samt nedströms sista sedimentationsdammen. En vanlig uppfattning är att dikade torvmarker ger en ökad avrinning när det regnar mycket. Men i själva verket är det tvärtom, enligt Lars Lundin, SLU 6. Den dränerade torven kan ta upp mycket regnvatten, hålla kvar det och fördela ut det under ganska lång tid. På en odikad mark är torven i princip alltid vattenmättad och kan därför inte ta emot så stora volymer. Länsstyrelsen i Jönköping län har utfört en utvärdering (meddelande 2002:37) 7 visar att tätare provtagning krävs för att göra en säkrare bedömning huruvida en torvtäkt påverkar recipienten. En tätare provtagning bör användas som ett underlag för att bedöma huruvida det krävs några ytterliggare skyddsanordningar innan utsläppt vatten når recipienten. Provtagningen bör därför inledningsvis ske varannan månad om det inte är fruset. Det bör även göras någon form av flödesmätning, då det är omöjligt att göra en säker beräkning av påverkan om inte den utgående vattenmängden är känd. Beslut Nämnden för Myndighetsutövning beslutar att tillstyrka torvbrytning för en period om 30 år. För tillståndet bör också gälla att: Nämnden för Myndighetsutövning ska få en möjlighet att ansöka hos tillståndsmyndigheten om omprövning av gällande tillstånd och villkor. Tillståndsmyndigheten har en möjlighet att ompröva tillstånd enligt 24 kap 3 miljöbalken om behov uppkommer. Detta kan t.ex. uppkomma en negativ påverkan på miljön som inte kunde förutsägas diameter. Partiklar av denna storlek sedimenterar relativt snabbt till botten men förekommer också i rinnande vatten eller i vissa utsläpp. 5 Grumlighet (turbiditet) är ett mått på hur mycket partiklar det finns i ett vatten. I ett grumligt vatten når solljuset inte långt ner, vilket försvårar växters fotosyntes och djurens sikt. Stora mängder partiklar i vattnet kan sätta igen gälar och filtreringsorgan hos djur. 6 Lars Lundin är professor i marklära med särskild inriktning mot markhydrologi. 7 Referensen ingår i tillståndsansökan.

6 (9) när verksamheten tilläts, t.ex. en klimatförändring som påverkar flödet från täkten. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande har angivit i ansökningshandlingarna. En relevant referenspunkt för provtagning uppströms verksamheten ska tas fram. Antalet provtagningar och antalet parametrar ska öka under en utredningsperiod för att få fram ett underlag för att bedöma huruvida det krävs några ytterliggare skyddsanordningar innan utsläppt vatten når recipienten. Vattenutsläppet till recipienten ska hållas på en acceptabel nivå. Det ska även göras en flödesmätning. Ett nytt kontrollprogram, anpassat till det nya tillståndet, skall tas fram.

7 (9) NMY 40 INTERNBUDGET 2013 OCH PLAN Handlingar i ärendet Internbudget NMY innehållande driftbudget NMY. Redogörelse Kommunfullmäktige har gett nämnden för myndighetsutövning i uppdrag att göra en internbudget på den av KF beslutade budgeten. Budgetramen som tilldelats av kommunfullmäktige är på 100 tkr för respektive år Nämndens verksamhet för det politiska arbetet ska rymmas inom budgeten. Bedömning Planering av verksamheten sker med utgångspunkt från erhållen budgetram. Beslut Nämnden för Myndighetsutövning föreslås besluta fastställa driftbudget för , nettokostnaden för driften ska inte överstiger 100 tkr.

8 (9) NMY 41 MEDDELANDEN Redogörelse Nämnden för myndighetsutövning beslutar lägga följande meddelande till handlingarna: A) Delegationsbeslut fattade under tiden

9 (9) NMY 42 INFORMATIONS/DISKUSSIONSÄRENDEN Redogörelse Följande ärenden informeras/diskuteras. Kommunen har yttrat sig till Länsstyrelsen i Kalmar om Biogas anläggning i Alvesta kommun. Andreas informerar om VA - planering i Alvesta kommun. När dokumentet är klart ska detta tas upp i NFS, KS och KF. Information om ett ärende från Länsstyrelsen. Information och diskussion om utformningen av verksamheten för Bygg&Miljö. Information ang hönshållning.