Bilaga 4. Exempel på kartor och ritningar i täktplaner

Transkript

1 Bilaga 4 BILAGA 4/1 Exempel på kartor och ritningar i täktplaner Syftet med exemplen nedan är att ge en allmän uppfattning över vad kartor och ritningar ska innehålla beroende på typen av täkt. De valda täktplanerna är avsedda att representera de mest typiska täktverksamheterna och situationerna på ett så mångfacetterat sätt som möjligt. Exemplen har sammanställts på basis av täktplaner som gjorts av Rudus Oy, Morenia Oy, Palin Granit Oy, FCG Planeko Oy och Ramboll Finland Oy. Plankartorna har modifierats för att passa ändamålet och motsvarar således inte helt och hållet de ursprungliga planerna. Kartorna och ritningarna innehåller allmänna beskrivningar av nuläget i varje område, hur täktverksamheten ska ordnas och vilken senare användning som har planerats. Som viktig nyhet visar plankartorna och planritningarna även på vilka olika sätt man kan presentera en plan för hantering av utvinningsavfall. Exempelkartorna illustrerar följande situationer: 1. Bergkrossning 2. Täkt av natursten 3. Grustäkt 4. Iståndsättning av gammalt grustag ovanför grundvattennivån 5. Iståndsättning av gammalt grustag under grundvattennivån 6. Plan för hantering av utvinningsavfall. Miljöförvaltningens anvisningar 1sv

2 BILAGA4/2 Exempel 1. Bergkrossning (bilderna 1 A D) Exemplet är ett omfattande och långvarigt bergkrossningsprojekt där man spränger upp slänter som skyddas av omgivande bergväggar. Sprängningen utförs i tre etapper. Området har en total areal på 25 ha och täktvolymen är ca 10 miljoner kubikmeter fast mått. Täktverksamheten pågår i ca 15 år. Sprängningen sker i etapper med bröstningar på 10 meter. Brottets slutliga totala djup mätt från den ursprungliga marknivån blir 60 meter. Det uppskattade utvinningsavfallet är ca m 3 f ytjord, ca 1000 m 3 f huggrester och stubbar samt ca 5000 m 3 f stenmjöl. Planritningarna och sektionsritningarna visar bl.a. täktriktningar, täktnivåer per etapp, deponier för utvinningsavfall samt beräknade höjder för dessa, förvarings- och serviceområden för arbetsmaskiner, en reserverad plats för ett krossverk, tillträdesvägar samt hur dagvatten ska behandlas och avledas till diken via en sedimenteringsbassäng eller motsvarande behandlingsanläggning. När täktverksamheten har upphört bildas en damm vars botten ligger 30 meter under den omgivande markytan. Runt täktområdet lämnas ett oberört skyddsområde. Medan täktverksamheten pågår utförs eftervård i utkanten av täktområdet, i de delar som inte är under vatten. Uppgifterna om planen för hantering av utvinningsavfall och deponierna för utvinningsavfall antecknas på en blankett som tagits fram för detta ändamål. Informationen tas från täktplanen. Till blanketten fogas nödvändiga ritningar över täktplanen. Planen för hantering av utvinningsavfall prövas samtidigt som ansökan om miljötillstånd. 72 Miljöförvaltningens anvisningar 1sv 2009

3 BILAGA 4/3 NULÄGE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER I ETAPP I Beteckningar: Täktområdets gräns Deponi för utvinningsavfall, ytjord Deponi för utvinningsavfall, stenmjöl Grossgrushop Grävningsriktning Ytprov av berg Bergsondering Grundvattenrör Söndrigt berg Bergartsgräns Granit, Granodiorit Gnejsglimmer Skiffrighet MELLANETAPP Beteckningar: Deponi för utvinningsavfall, ytjord Deponi för utvinningsavfall, stenmjöl Krossgrushop Tagningsetapp Täktområdets gräns Bergbrottets kant Krossanläggningar Våg och spedition Uppställning och service av arbetsmaskiner Plats av sedimenteringsbassäng Sedimenteringsbassäng Exempel 1, bilderna 1 A och B. Miljöförvaltningens anvisningar 1sv

4 BILAGA 4/4 BRYTNINGENS OCH EFTERVÅRDENS FRAMSKRIDANDE (SLUTRESULTAT OMFATTANDE VATTENBASSÄNG) Beteckningar: Täktområdets gräns Skog som förblir i naturtillstånd Plantering av ny skog Krossgrushop Bergbrottets kant Brottsläntens skyddsbank SKÄRNING A A Deponi för utvinningsavfall i etapp I ETAPP I ETAPP II Bottennivå +69 Vatten=ytans nivå i slutlig situation +69 ETAPP III Bottennivå +60 eller lägre Deponi för utvinningsavfall i etapperna I och II Söndrigt berg SKÄRNING B B ETAPP II ETAPP I Fyllnad före brytning i etapp III ETAPP III Fyllnad före brytning i etapp III Bottennivå +40 eller lägre Pumpning under brytningen Exempel 1, bilderna 1 C och D. 74 Miljöförvaltningens anvisningar 1sv 2009

5 BILAGA 4/5 Exempel 2. Täkt av natursten (bilderna 2 A D) Exemplet ingår i en större grupp av naturstenstäkter för vilka man har gjort upp en gemensam plan för landskapsutformning. Täktområdet har en areal på 10 ha, täktvolymen är m 3 f och mängden sidosten är m 3 f. Mängden ytjord och stenmjöl blir ca m 3 f. Den lägsta täktnivån blir ca 40 meter under den nuvarande marknivån. Planritningarna visar täktnivåer, deponier för ytjord och sidosten i östra utkanten av området, förvarings- och serviceområden för arbetsmaskiner, en reserverad plats för ett mobilt krossverk, tillträdesvägar samt hur dagvatten ska behandlas och avledas till diken via en sedimenteringsbassäng eller motsvarande behandlingsanläggning. I plankartorna och sektionsritningarna anges dessutom beräknade höjder och maximala tillåtna höjder för deponiområdena för utvinningsavfall i de olika etapperna. De uppgifter som krävs om utvinningsavfall och deponier ges på blanketten Plan för hantering av utvinningsavfall. Planen för hantering av utvinningsavfall prövas samtidigt som ansökan om miljötillstånd. När täktverksamheten upphör bildas en damm i planområdet. När täktverksamheten har upphört kan området användas för skogsbruk och rekreation. A Översiktskarta 1: Exempel 2, bild 2 A. Miljöförvaltningens anvisningar 1sv

6 BILAGA 4/6 B Etapp I, situation om 5 år Planområde Täktområde Nivåer om 5 år Deponi för utvinningsavfall, sidosten Deponi för utvinningsavfall, ytjord Planerad höjd för deponin Stödfunktioner Avfallsolja Bränslecistern Personalutrymmen Oljor och smörjmedel Flockningsbassäng Krossverk Exempel 2, bild 2 B. C Etapp II, situation om 10 år Planområde Täktområde Nivåer om 10 år Deponi för utvinningsavfall, sidosten Deponi för utvinningsavfall, ytjord Planerad höjd för deponin Stödfunktioner Avfallsolja Bränslecistern Personalutrymmen Oljor och smörjmedel Flockningsbassäng Krossverk Exempel 2, bild 2 C. 76 Miljöförvaltningens anvisningar 1sv 2009

7 BILAGA 4/7 Gemensam landskapsutformning av brott Skala 1:5 000 Efter 10 år Vattenbassäng, vattennivån ca + 60 m ovanför havsytan. Lagringsområde för sidosten, beskogas när verksamheten upphör Sprängd berggrund, beskogas när verksamheten upphör Krossfält, beskogas när verksamheten upphör Krosslager, beskogas när verksamheten upphör Planområde Andra sprängningsområden Exempel 2, bild 2 D. Miljöförvaltningens anvisningar 1sv

8 BILAGA 4/8 Exempel 3. Grustäkt (bilderna 3 A C) Täktplanen i exemplet är uppgjord för ett område som är beläget i ett grundvattenområde av klass II (lämpligt för vattenförsörjning). Täktområdet har en areal på 3,6 ha, täktvolymen är m 3 f och verksamheten beräknas pågå i 5 år. Kartorna och planritningarna visar bl.a. den nuvarande och kommande marknivån, gränserna för planområdet och täktområdet, grävriktningarna, de lägsta grävnivåerna, lutningsgraderna, observationsrören för övervakning av grundvattennivån samt mätresultaten, förvaringsplatserna för arbetsmaskiner och bränslen, platsen för krossverket och platserna där färdiga varor ska lagras. Utvinningsavfallet beräknas bestå av humushaltigt sand- och grusmaterial som ska skalas bort för att blotta förekomsten (ca m 3 f), stubbar (ca 1 000) och eventuellt stora stenar. Avfallet förs till deponier som anläggs i utkanten av täktområdet där det väntar tills det kan användas för eftervård. Omkring täktområdet inrättas en skyddszon där träden lämnas kvar. Ovanför grundvattennivån lämnas ett skyddslager på minst 4 meter. Den privata väg som löper genom området flyttas tillfälligt till områdets södra sida medan utgrävningarna pågår. Eftervården genomförs i två etapper. Till att börja med utformas landskapet i områdets norra del. Därefter flyttas vägen till sin ursprungliga plats och landskapsutformningen fortsätter i områdets mellersta och södra delar. Den ytjord som skalats av läggs tillbaka som växtunderlag och området beskogas. Stubbarna huggs sönder och säljs till det kommunala värmeverket. Deponierna för utvinningsavfall avlägsnas och eftervårdas i samband med den övriga eftervården. När täktverksamheten har slutat återgår området till skogsbruk. 78 Miljöförvaltningens anvisningar 1sv 2009

9 BILAGA 4/9 NULÄGE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Betckningar: Planeringsområdets gräns Täktområdets gräns Grävningsområdets gräns Deponi för utvinningsavfall Planerad höjd för deponi för utvinningsavfall (5 m mellan kurvorna) Krossgrushop Skog som förblir i naturtillstånd Grundvattnets strömningsriktning Grundvattenrör Sonderingspunkt Grävningsriktning Skog som förblir naturtillstånd Arbetsmaskiner, bränslen, service Krossanläggningar och lagring av produkter PLANERAD SITUATION Betckningar: Täktområdets gräns Skog som förblir i naturtillstånd Plantering av ny skog Vägens skyddszon Grundvattenrör SKÄRNING A A Skog som förblir naturtillstånd Deponi för utvinningsavfall Deponi för utvinningsavfall Exempel 3, bilderna 3 A, B och C. Miljöförvaltningens anvisningar 1sv

10 BILAGA 4/10 Exempel 4. Iståndsättning av gammalt grustag ovanför grundvattennivån (bilderna 4 A E) Exemplet gäller ett gammalt täktområde. Täktområdet är beläget i ett grundvattenområde och omfattas av när- och fjärrskyddszonen runt en vattentäkt. Ingen eftervård har gjorts. Det lokala vattenverket iståndsätter och eftervårdar området för att skydda grundvattnet. Täktområdet har en areal på ca 10 ha och täktvolymen är ca 1,1 miljon m 3 f. För iståndsättningen tar man vara på kvarblivna ryggar, ytjord, stora stenar och stenhögar som blivit kvar efter siktning. Stenarna och jordmaterialet i ryggarna används för återfyllning och ytjorden utnyttjas som växtunderlag. Branta slänter släntas av så att lutningen blir 1:3 eller mindre. Slänten i den sydöstra kanten, där backsvalor har bildat en koloni, lämnas orörd. Grundvattenpölarna i området fylls. Här och där lämnas små solexponerade sluttningar med bar grusyta. Den nuvarande bottennivån i gropen, som på sitt djupaste ställe ligger 10 meter under den omgivande marknivån i naturtillstånd, fylls och höjs så att det blir ett minst 4 meter tjockt skyddslager ovanför grundvattennivån. Täktområdet beskogas i huvudsak med tall samt med mindre mängder björk och rönn. Efter täktverksamheten används området för skogsbruk. Utvinningsavfallet används för eftervård under hela den tid verksamheten pågår så det finns inget behov att ordna deponier. Blanketten med planen för hantering av utvinningsavfall fylls i och bifogas till täktplanen. 80 Miljöförvaltningens anvisningar 1sv 2009