Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande

Transkript

1 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd av: Magnus Lundgren

2 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk radon- och geohydrologiskt utlåtande Kund Stenungsunds kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Rullagergatan 4 Box SE Göteborg Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Magnus Lundgren Tel: , magnus.lundgren@wspgroup.se Innehåll Uppdrag 3 Underlag 3 Terrängbeskrivning 3 Geoteknisk beskrivning 4 Bergteknisk beskrivning 5 Radon 7 Grundvatten 7 Ytvatten (9)

3 Uppdrag Stenungsunds kommun har uppdragit WSP Sverige AB att upprätta geotekniskt, bergtekniskt, radon- och geohydrologiskt utlåtande för planprogram för området Kvarnhöjden inom fastigheterna Kyrby 4:1 m fl. Underlag Fältbesök utfördes Vid detta tillfälle studerades översiktligt områdets topgrafiska karaktär, förekommande berg i dagen, jordtäckta områden samt vattendrag och vattensamlingar. Vidare har SGU:s berggrundsgeologiska karta samt jordartskartan använts som grund för detta utlåtande. Redovisning av vattendelare har utförts med Stenungsund kommuns primärkarta som grund. Terrängbeskrivning Området utgörs i sin helhet av ett ur omgivningen uppstickande bergparti med generellt tunt jordtäcke. Vid områdets östra rand uppträder ett mindre område med mäktigare jordlager som bildar ängs- och åkermark. På några ställen uppträder mindre, grunda sjöar eller våtmarker i svackor i berggrunden. Utanför områdets sydöstra del återfinns ett sommarstugeområde med grusvägar. Inom området i övrigt förekommer inga körbara vägar, endast större eller mindre stigar. Området omges av slättlandskap. Landskapet är skogbevuxet och utgörs av ett tunt jordtäcke på berg (9)

4 Våtmark i områdets centrala del Geoteknisk beskrivning Området utgörs till dominerande del av berg med tunt jordtäcke. I svackor uppträder sjöar och våtmarker med torvförekomst i mindre utsträckning. I gränsen mot sommarstugeområdet i sydöst har ett mindre område med glacial lera markerats på jordartskartan. Vid okulärbesiktningen noterades varierande topografi inom detta område, vilket tyder på små mäktigheter i leran. De hus som uppförts i angränsande område inom samma lerområde uppvisade inga tydliga tecken på sättningar vid en översiktlig syn, vilket tyder på små lermäktigheter och/eller fastare lera. Inom området vid Långhem, i områdets centrala dels östra utkant, förekommer också glacial lera. Här kan lerlagret vara av något större mäktighet. Området som helhet bedöms inte ha geotekniska stabilitetsproblem eller vara sättningsbenäget, då undergrunden utgörs av berg. Dock skall en mer grundlig geoteknisk utredning för att utröna jorddjup och förekommande jordlagers egenskaper företas inom områden där lera förekommer innan behov av eventuella förstärkningsåtgärder i samband med väg- eller husbyggnation kan fastställas. Inom den dominerande delen av området där berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke förkommer bedöms inga geotekniska restriktioner behövas. Undantaget är de svackor i berggrunden där mindre sjöar och våtmarker återfinns. Skall det exploateras inom dessa områden krävs även här en mer grundlig geoteknisk utredning för att utröna jorddjup och förekommande jordlagers egenskaper (9)

5 Utdrag ur SGU:s jordartskarta. Områden markerade med rött utgörs av berg i dagen eller med ett tunt jordtäcke. Mörkare gult visar områden som domineras av glacial lera. Bergteknisk beskrivning Området ligger i sin helhet inom Stora Le-Marstrandsformationen som kännetecknas av skiviga bergarter som metagråvacka och skiffer. I de skärningar som kan observeras längs vägen förbi området västra del syns tydligt denna skivighet. Inom denna del av området är skivigheten brantstående och utsträcker sig i vägen riktning eller NNV-SSÖ. Bergpartiet i sin helhet är relativt flackt och bör på så sätt inte bjuda på mer omfattande bergschaktningsbehov annat än lokalt och beroende på hur exploateringen av området utformas med vägdragningar och byggnaders placering. Generellt sett kan inte detta vägmaterial användas för mer kvalificerade ändamål än som fyllnadsmaterial. Inom området bedöms inte någon större risk för nedfallande sten ett bergutfall föreligga. I samband med detaljplanearbetet får lokalstabiliteten studeras i de selar av området där branta bergpartier uppträder, främst i områdets södra delar (9)

6 Utdrag ur SGU:s berggrundskarta. Blåfärgade områden utgörs av Stora Le - Marstandformationen (9)

7 Skivigheten i berggrunden syns här i denna sprängda skärning längs vägen i områdets västra utkant Radon Områdets berggrund uppvisar inga av de bergarter som normalt associeras till förhöjd risk för radon, såsom olika typer av yngre graniter och gångbergarter som pegmatit. Därför bedöms risken för förhöjd radonhalt i berggrunden vara liten, detta måste dock verifieras med vidare mätning på hällar inom området. De jordlager som återfinns inom området måste undersökas med avseende på radon i mark i det fall hus skall byggas på dessa områden. Risken för förhöjda radonhalter kan inte bedömas inom ramen för denna PM. Grundvatten Grundvatten inom området uppträder i första hand som vatten i berggrunden. I de tunna jordlagren inom områdets bergigare delar förekommer små akviferer som är starkt beroende av variationer i nederbörden (9)

8 Inom områden med lera förekommer grundvatten i leran. Sannolikt förekommer friktionsmaterial i övergången till berg under leran, i detta förekommer sannolikt också mindre nederbördsberoende grundvatten. Ytvatten Inom området förekommer ett antal våtmarker och grundare sjöar. Dessa återfinns i svackor i bergrunden. Dessa utgör idag naturliga fördröjningsmagasin för ytvattenavledning. Även i området i övrigt uppträder mindre fördröjningsmagasin i svackor i terrängen. Dessa svackor har i regel ett tunnare jordlager och är träd-, gräs- och risbevuxna. Vatten avleds idag diffust mot väster och norr varifrån det tar sig genom slättlandskapet ut till havet några hundra meter väster om utredningsområdet. I områdets nordöstra del förekommer en mer tydlig dalsänka med en bäck i botten. Bäcken rinner norrut mot Södra Anrås och vidare till en större bäck ute på slättområdet norr om utredningsområdet. Denna avbördas i sin tur till havet i väster. Bild tagen på bäcken strax nordöst om områdets norra avgränsning, vid Södra Anrås På kartan över vattendelare syns tydligt hur flera vattendelare bildar inneslutna områden uppe på den flacka centrala och norra delen av området. Problem med översvämning vid häftig nederbörd kan uppstå inom dessa områden om inte avledning av vatten sker effektivt. För effektiv avledning kan i sin tur göra att omgivningen belastas menligt. Sannolikt finns det ett behov av att skapa fördröjningsmagasin på andra ställen än idag för hantera problemet (9)

9 Karta utvisande de viktigare vattendelarna. Vattendelarna markeras som grövre linjer med pilsymboler för vattenflöden Avbördning av ytvatten måste således studeras mer ingående i detaljplaneskedet för att klara ut hur vatten effektivt och utan skada för omgivningen skall kunna avledas från området när en stor del av markytan utgörs av hårdgjorda ytor och tomtmark. Härvid måste klarläggas behovet av fördröjningsmagasin, framförallt vid avledning mot bäcken i området nordöstra del, så att inte oacceptabelt stora flöden erhålls vid häftiga regn och snösmältning (9)