KARLSSONS ÄNG, KALMAR Detaljplan. Översiktlig geoteknisk utredning

Transkript

1 KARLSSONS ÄNG, KALMAR Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Göran Sätterström Godkänd av: Daniel Elm

2 KUND Kalmar kommun Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Klara Johansson Box Kalmar KONSULT WSP Sverige AB Box Kalmar Besök: Södra Malmgatan 10 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Daniel Elm 2 (8)

3 INNEHÅLL UPPDRAG 4 PLANERAD BYGGNATION 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 4 STYRANDE DOKUMENT 4 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 5 Allmänt 5 Befintliga förhållanden 5 Jordlagerföljd 5 Grundvatten 6 GEOTEKNISKA SYNPUNKTER 6 Allmänt 6 Grundläggning av byggnader 6 Grundvatten/länshållning 7 Hårdgjorda ytor 7 VA- ledningar 7 Schaktarbeten 8 Förslag på kompletterande undersökningar 8 3 (8)

4 UPPDRAG WSP Sverige AB har på uppdrag av Kalmar kommun, kommunledningskontoret utfört en översiktlig geoteknisk utredning i samband med ett detaljplanearbete för Karlsson äng, Kalmar. Utredningen har till syfte att utföra geotekniska undersökningar samt ge översiktliga geotekniska rekommendationer till grundläggning och övriga markarbeten som kan användas som underlag i den fortsatta planeringen. Behovet av kompletterande undersökningar kommer också att belysas. PLANERAD BYGGNATION Området kommer att bebyggas med både enfamiljsbostäder och flerbostadhus. Omformningen av bostadsområdet framgår översiktligt på Ritning nr. G i Markteknisk undersökningsrapport daterad Färdigt golv på byggnader kommer inom större delen av området anläggas på nivåer kring +6. Ny markyta kommer också anläggas på nivåer kring +6, vilket innebär uppfyllning på ca 1,5 m över befintlig markyta. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Geoteknisk fältundersökning utfördes av WSP under våren Fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling benämnd Markteknisk undersökningsrapport daterad I rapporten har även tidigare undersökningar inarbetats. STYRANDE DOKUMENT Denna rapport ansluter till SS-EN och SS-EN med tillhörande nationella bilagor. 4 (8)

5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Allmänt Nedan ges en översiktlig beskrivning av rådande markförhållanden. För med detaljerad information se separat handling Markteknisk undersökningsrapport daterad Befintliga förhållanden I norra delen av området utgörs terrängen av ängsmark, och i södra delen av skogmark. Se även foto på framsidan. Marknivån inom undersökningsområdet ligger huvudsakligen mellan +4 och +4,5. I västra och östra delen stiger dock marknivån upp mot +10. Jordlagerföljd Jorden består överst av ett 0,1-0,5 m tjockt mullhaltigt ytskikt. Därunder följer högst 4 m finsediment som sin tur vilar på friktionsjord av morän eller sand. I de högre belägna områden i öster och väster förekommer dock inga finsediment, och i södra delen av området förekommer 0,5-1,5 m organisk jord överst. Finsedimenten utförs huvudsakligen lera, silt och sand i omväxlande lagerföljd. Leran odränerade skjuvhållfasthet bedöms huvudsakligen som låg till mycket låg (10-30 kpa), även om fastare leror förekommer. Konsolideringsförhållandena varierar, och såväl överkonsoliderad som normalkonsoliderad lera förekommer. Sanden och silten bedöms ha lös lagringstäthet. Den organiska jorden utgörs av gyttja eller torv med en odränerad skjuvhållfasthet som bedöms som låg till mycket låg. Moränen och sanden är grusig, sandig och siltig, och bedöms ha fast till medelfast lagringstäthet. Sten och block förekommer i moränen. Djupet ner till fastare jordlager varierar mellan 0,5-4 m, och är störst inom delområdet med benämnt som lera och gyttja (Le/Gy), och minst i delområde benämnt som morän (Mn). På planritningen framgår även ett delområde med lera (Le). Se även på Ritning nr. G i Markteknisk undersökningsrapport daterad Det ska påpekas att djupet till fastare jordlager variera mycket inom delområde Le och delområde Le/Gy. 5 (8)

6 Berg har ej påträffats vid utförda undersökningar. Grundvatten Grundvattenytan har uppmätts i installerade grundvattenrör. Mätningar finns från år 2006, 2007 och Vid dessa mätningar låg grundvattenytan på nivåer mellan ca +3 och +4, d.v.s 0,5-1,5 m under markytan. Grundvattenytan varierar med årstid, nederbörd etc. varvid såväl högre som lägre nivåer än här angivna kan förekomma. Avläsning bör därför fortsätta i äldre och nya grundvattenrör för att bättre kunna beskriva den årliga variationen. GEOTEKNISKA SYNPUNKTER Allmänt Nedan redovisas översiktliga synpunkter bedömda utifrån utförda undersökningar. Även rekommendationer för kompletterande geotekniska undersökningar för den fortsatta planering föreslås. Vid grundläggning och schaktarbeten skall hänsyn tas till befintliga anläggningar (byggnader, ledningar m.m.). Förekommande siltiga jordlager är flytbenägna och känsliga för vatten. Hänsyn måste tas till detta vid planering och utförande av schaktarbeten. Grundläggning av byggnader Grundläggning bedöms kunna utföras på fast friktionsjord (morän, sand), eller på packad fyllning sedan lösa jordlager har schaktats bort ner till fast friktionsjord. Djupet ner till fast friktionsjord för flertalet undersökningspunkt framgår på Ritning nr. G i Markteknisk undersökningsrapport daterad Där urgrävningsdjupet är mer än 3 m brukar det generellt sett vara mest ekonomiskt och praktiskt lämpligt att välja pålgrundläggning. Även andra aspekter kan dock ha betydelse såsom möjligheten till att länshålla vid urgrävningsarbetet m.m. Lättare byggnader (enfamiljbostäder) kan vissa områden grundläggas på finsedimenten. Detta kan avgöras i i samband med detaljprojekteing då närmare uppgifter föreligger om planerade byggnader, höjdsättning m.m. För att kunna grundlägga på finsedimenten erfodras kompletterande undersökningar och utredningar. 6 (8)

7 Grundvatten/länshållning Temporär grundvattensänkning eller länshållning bedöms till största delen kunna utföras från schaktbotten i djupare nedförda, filterförsedda pumpgropar. Pumpgroparna bör anläggas minst 0,5 m under den lägsta schaktbottennivån. Om djupare schakter skall utföras kan andra metoder för länshållning/grundvattensänkning erfordras. Metoden för länshållning/grundvattensänkning kan bedömas i samband med detaljprojektering då närmare uppgifter föreligger om planerade byggnader och VAledningar m.m. Hårdgjorda ytor Eftersom marken kommer fyllas upp innebär det belastningsökning på underliggande jordlager, vilket i sin tur kan innebära marksättningar. Storlek på sättningen beror på egenskaper på underliggaren jordlager och fyllningshöjden m.m. Störst marksättningar kommer dock uppstå i delområdet med lera, torv och gyttja (Le/Gy). Om sättningsskillnader uppkommer på hårdgjorda ytor kommer detta t.ex. innebära problem för trafikerade ytor, men även att det blir problem med avvattningen. För att minska risken avseende sättningarna i bruksskedet kan exempelvis förbelastning, eller urgrävning av lös jord vara ett alternativ. I området benämnt som Le/Gy på Ritning nr. G i Markteknisk undersökningsrapport daterad erfordras troligen urgrävning av organiska jordar för hårdgjorda ytor. Eventuella förstärkningsåtgärder kan avgöras i samband med detaljprojektering, då närmare uppgifter föreligger om uppfyllningshöjder och markbeläggning m.m. Val av åtgärder bör utföras i samråd med geotekniskt sakkunnig. Mellan förstärkt byggnad och oförstärkt mark föreligger risk för rörelseskillnader/ sättningar. Detta bör beaktas i samband med detaljprojektering. VA- ledningar Om VA-ledningar i mark läggs på fasta jordlager kan de utföras på konventionellt sätt utan grundförstärkning. Om VA-ledningar förläggs i eller över lösa jordlager finns risk för sättningar och skador på ledningarna, Detta bör därför undersökas och utredas vidare i samband med detaljprojektering då läget på ledningar är bestämt. 7 (8)

8 Observera särskilt risken för rörelseskillnader mellan förstärkt byggnad och mark, varvid åtgärder kan erfordras för att minska risken för sättningar eller brott på ledningar. Schaktarbeten Temporära och obelastade schaktslänter bedöms kunna anläggas med slätlutning 1:1 i finsedimeten och 2:1 i moränen. Slutlig släntlutning bestäms dock av entreprenören i utförandeskedet. Släntlutningarna förutsätter att eventuell grundvattenyta har avsänkts till en nivå som motsvarar minst 0,5 m under schaktbotten och att schaktslänter skyddas mot nederbörd och uttorkning. Vid djupare schakter och vid schakt nära befintlig väg och ledningar m.m. skall särskilda anvisningar tas fram i samband med detaljprojektering. Förslag på kompletterande undersökningar Kompletterade undersökningar/utredningar erfordras i samband med detaljprojektering för planerade byggnader, hårdgjorda ytor samt markförlagda ledningar etc. Detta beskrivs närmare under respektive kapitel ovan. 8 (8)