ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING CARLSLUND, MJÖLBY

Transkript

1 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING CARLSLUND, MJÖLBY

2 UPPDRAG , Carlslund, Mjölby Titel på rapport: Översiktlig geoteknisk utredning Status: Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Mjölby kommun Jonas Loiske Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Hanna Fritzson Uppdragsansvarig: Datum: Handlingen granskad av: Datum:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND PLANERAD BEBYGGELSE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI JORDLAGER JORDLAGER I UNDERSÖKT DELOMRÅDE JORDLAGER I ÖVRIGA DETALJPLANEOMRÅDET HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN STABILITET GRUNDLÄGGNING OCH DRÄNERING RADON ÖVRIGT (7)

4 1 BAKGRUND Mjölby kommun planerar att revidera en existerande detaljplan för området Carslund söder om centrala Mjölby. Revideringen innebär bland annat utökning av tomtmark. Tyréns uppdrag har omfattat att utföra en översiktlig geoteknisk utredning med fokus på grundvattennivåer med syfte att kartlägga de geotekniska förhållandena och bedöma lämplighet och tillåtna marknivåer för byggnation. I en del av området (se rödmarkerat område i figur 1.1) bedömdes grundvattnet ligga högt och att större mäktigheter av lera kunde förekomma. Där utfördes därför geotekniska undersökningar med borrbandvagn. I övriga detaljplaneområdet gjordes en bedömning av geologin och stabiliteten med utgångspunkt från SGU:s jordartskarta samt ett platsbesök där en handhållen sticksond användes för att översiktligt bedöma de ytliga jordlagrens karaktär. Figur 1.1 I Ungfärlig utbredning av detaljplaneområdet markerat med blått, området där geotekniska undersökningar med borrbandvagn utförts är markerat med rött. 2 PLANERAD BEBYGGELSE Fler bostadshus planeras att byggas inom detaljplaneområdet. Storleken på dessa och lasterna de kommer att medföra är för Tyréns okända. 3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Platsbesök gjordes den 19 maj Då bedömdes de geotekniska egenskaperna i de ytliga jordlagren mycket översiktligt i hela detaljplaneområdet med hjälp av en sticksond. De geotekniska undersökningarna med borrbandvagn utfördes den 21 till 22 juni De grundvattenrör som installerades vid det geotekniska fältarbetet avlästes vid tre tillfällen fram till den 12 juli. Mätning av markradon utfördes i två punkter i detta delområde den 7 till 12 juli Utförda undersökningar med borrbandvagn redovisas i separat handling, Markteknisk undersökningsrapport (MUR/Geo), daterad (7)

5 4 OMRÅDESBESKRIVNING Detaljplaneområdet ligger söder om centrala Mjölby, byggnationen av enfamiljshus påbörjades GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 5.1 TOPOGRAFI Detaljplaneområdet är kuperat, marknivån varierar från ca +117 till +128 m (RH 2000). Marknivån inom undersökningsområdet varierar från ca +121 till +123 m (RH 2000). 5.2 JORDLAGER De ytliga jordlagerna i detaljplaneområdet består enligt SGU:s jordartskarta av postglacial grovlera, postglacial finlera, morän och berg i dagen, se figur 5.1. Figur 5.1 SGU:s jordartskarta, området där geotekniska undersökningar med borrbandvagn utförts är markerat med svart JORDLAGER I UNDERSÖKT DELOMRÅDE Utförd undersökning visar att de översta ca 3 till 8 metrarna består av lera, siltig lera och silt med mycket låg till låg relativ fasthet. De mindre mäktigheterna återfinns i den nordöstra delen (borrhål 4 och 5) och de större mäktigheterna i borrhål 1-3. Detta underlagras av fast lagrad friktionsjord, troligtvis morän, med en mäktighet av ca 3-4 m. Sonderingsstopp har erhållits på varierande djup av ca 6-10 m under markytan. De finkorniga jordarna tillhör tjälfarlighetsklass 3-4, det vill säga tjälfarliga till mycket tjälfarliga JORDLAGER I ÖVRIGA DETALJPLANEOMRÅDET Generellt ligger ett ca 0,5 till 1,5 meter mäktigt jordlager av torrskorpelera, lera och silt ovan friktionsjord. Blockigheten i området är hög och berg i dagen observerades på flertalet platser. 5(7)

6 5.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Tre grundvattenrör installerades vid den markgeotekniska undersökningen och avlästes i samband med detta. Grundvattnets trycknivå har vid tiden för undersökningen legat mellan ca 0,3 meter över (artesiskt grundvatten) till 1 meter under markytan. Grundvattnets nivå varierar naturligt med årstid och nederbörd. Infiltrationskapaciteten i förekommande lerjordar är generellt låg. Normala permeabilitetsvärden för silt och lera varierar mellan 1x10-7 till 1x10-10 m/s. Med hänsyn till de täta jordarterna är det inte lämpligt att lokalt omhänderta dagvatten genom olika typer av slutna perkolationsanläggningar. På den östra sidan om vägen som sträcker sig i nord-sydgående riktning inom detaljplaneområdet kan grundvatten periodvis påträffas nära markytan då detta område är instängt mellan vägen och en långsträckt rygg av morän och berg i dagen. 6 STABILITET I de flacka delarna av detaljplaneområdet föreligger inte någon stabilitetsrisk. Däremot ska lokal stabilitet i schakter i samband med anläggningsarbete beaktas. De redan bebyggda mer kuperade delarna av detaljplaneområdet bedöms vara stabila. 7 GRUNDLÄGGNING OCH DRÄNERING Tillåtna marknivåer för byggnation måste anpassas utifrån vattenavrinning för att undvika stående vatten, alternativt dikas ur. Grundläggning bör ske på makadam med kapillärbrytande egenskaper. Med hänsyn till förekomst av artesiskt grundvatten i det undersökta delområdet är det mycket viktigt med fullgod dränering av byggnader. Lutning från hus ska vara minst 1:20 och makadam rekommenderas att vara specialbehandlad för att minska kapilläreffekten ytterligare. Marknivån måste höjas till sådan höjd att lutningen mot diket vid vägen blir tillräckligt stor för att skapa självfall för ytvatten. Leran är känslig mot ökad belastning av byggnader eller uppfyllnad. För att undvika sättningar bör husen kompensationsgrundläggas med lättfyllning eller annan grundförstärkningsmetod, t.ex. förbelastning. För att erhålla dimensionerande värden för grundläggning rekommenderas att en detaljerad geoteknisk undersökning utförs då huslägen är fastställda. 8 RADON I de två mätpunkterna inom det undersökta delområdet var radonhalten 5 samt 16 kbq/m 3. För lera ligger gränsen för lågradonmark/normalradonmark vid 60 kbq/m 3 varför detta då klassas som lågradonmark. Enligt Statens planverk rapport 59:1982 behöver nybyggnation inte uppföras radonsäkrat på sådan mark. Observera att markradonhalten kan variera inom detaljplaneområdet samt att anskaffade fyllningsmassor kan innehålla höga halter av radon, att bygga radonsäkrat är därför att rekommendera. Det innebär bland annat: Undvik kantisolering som släpper igenom jordluft längs ytterkanterna på betongplattan. Bygg så att sättningar undviks (kan ge upphov till sprickor som läcker radon). Täta rörgenomföringar i husets bottenplatta. Överväg installation av dräneringsslang i den packade fyllningen under plattan för att i framtiden kunna utföra ventilerande åtgärder på ett enkelt sätt. I Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader av Clavensjö & Åkerblom beskrivs det hur man kan förebygga förhöjda radonvärden i nya byggnader. 6(7)

7 9 ÖVRIGT Föreliggande undersökning är av översiktlig karaktär. För detaljprojektering av grundkonstruktioner och fyllningar på ler- och siltjord bör detaljerad geoteknisk utredning utföras. 7(7)