PM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140. Tierps kommun

Transkript

1 PM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140 Tierps kommun

2 Uppdrag: , Buller, Risk, Geoteknik inför planläggning Titel på rapport: PM Översiktlig geoteknisk bedömning Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Tierps kommun Kenneth Ottosson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Christian Blomberg Carolina Westdahl Rasmus Müller Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Författare: Carolina Westdahl Digitalt signerad, datum: Handlingen granskad av: Datum: Tyréns AB Sturegatan Borlänge Sturegatan 4 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Underlag för rapporten Markförhållanden Geotekniska förhållanden Rekommendationer Grundläggning Byggnader Vägar Stabilitet mot Siggebobäcken Vidare undersökningar Kompletterande undersökningar (6)

4 1 Bakgrund Tyréns AB har på uppdrag av Tierps kommun utfört en geoteknisk bedömning för planläggning av nya bostäder på fastigheten Tierp 4:140. Området utgörs idag av jordbruksmark och är sedan tidigare obebyggt. Denna rapport syftar till att ge underlag avseende de geotekniska förhållandena så att planerade grundläggningsarbeten kan projekteras. Underlag för detta PM har varit SGU:s jordartskarta. Figur 1 Karta över området för den översiktliga geotekniska bedömningen, fastigheten Tierp 4:140 är skrafferat med rött 2 Underlag för rapporten Underlag för utredningen har varit: Jordartskarta från Grundkarta erhållen från Tierps kommun. Inga tidigare undersökningar inom området har gått att finna. 3 Markförhållanden Den geotekniska utredningen omfattar fastigheten Tierp 4:140, området är ca 17,4 ha stort, se Figur 1. I sydväst avgränsas området av Väg 292 och i nordöst av vattendraget Siggebobäcken. Området består idag av flack jordbruksmark. 4(6)

5 3.1 Geotekniska förhållanden Enligt jordartskartan, se Figur 2, består området till största delen av lösa finkorniga sediment bestående av lera och silt men i den sydöstra delen förekommer även inslag av sand. Förekomsten av yligt belägna moränområden (vitprickade blå öar ) kan indikera att mäktigheten av de finkorgona sedimenten inte är särskilt stora. Det bedöms inte som sannolik att mäktigheterna överstiger m. N Figur 2 Utdrag från jordartskartan skala 1:50 000, det aktuella området är inringat med rött. 4 Rekommendationer 4.1 Grundläggning Om belastningen på de lösa sedimenten ökas till följd av uppförande av t.ex. byggnader, uppfyllnader och vägar finns risk för att skadliga sättningar och stabilitetsproblem kan uppkomma. Marken inom områden där belastningen höjs i förhållande till dagsläget måste därför sannolikt förstärkas. I detta skede, när man inte har undersökt de geotekniska egenskaper hos de förekommande lösa jordlagren eller har fastställt mäktigheten hos dessa (djupet till fast botten), kan endast översiktliga bedömningar av vilka förstärkningsmetoder och grundläggningsmetoder som kan vara aktuella ske Byggnader Preliminärt bedöms grundläggning av bostadshus i ett plan kunna ske med bland annat kompensationsgrundläggning, vilket innebär att man inte belastar marken ytterligare. Detta kan exempelvis genomföras genom att man bygger en källare till byggnaden eller schaktar ur de övre jordlagren och ersätter dessa massor med lättfyllning (t.ex. lättklinker, cellplast eller skumglas). På så sätt ökas inte nettobelastningen på marken. Andra metoder som kan vara aktuella är t.ex. förbelastning, KC-pelare och pålning. För större och tyngre byggnader bedöms grundläggning preliminärt utföras med stödpålar slagna till fast botten. 5(6)

6 4.1.2 Vägar Marken under vägar kan i princip förstärkas på samma sätt som byggnader i ett plan, dvs. via kompensationsgrundläggning, förbelastning eller KC-pelare. Vägar med låg bankhöjd (liten skillnad i nivå på vägens överyta och omgivande mark) kräver mindre omfattande förstärkningsåtgärder, större bankhöjder innebär att mer omfattande förstärkningsåtgärder krävs Stabilitet mot Siggebobäcken Stabiliteten för slänt ned mot Siggebobäcken har inte utretts i detta skede. Med tanke på förekomsten av lösa sediment i området, bedöms risk för stabilitetsproblem föreligga. Preliminärt bör inte anläggningar uppföras närmare än 20 meter från släntkrön mot bäcken, men detta måste utredas noggrant i kommande projekteringsskeden. 4.2 Vidare undersökningar Kompletterande undersökningar För att få en mer korrekt bild av jordlagerföljderna inom området måste djupet till fast botten samt lerans och siltens egenskaper bestämmas. Även portrycks- och grundvattensituationen i området måste undersökas. Med hjälp av den informationen kan man sedan göra säkrare bedömningar av erforderliga markförstärkningar och grundläggningsåtgärder, till exempel bedöma om lägre byggnader går att grundlägga med platta på mark. Om marknivån höjs jämfört med dagens marknivå bör även jordprover tas upp så att sättningsoch stabilitetsanalyser kan utföras som underlag för projektering av eventuell förstärkning av leran under dessa ytor. Stabiliteten mot Siggebobäcken bör kontrolleras. 6(6)