Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Transkript

1 inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm Uppdragsnummer: Karin Wenander

2 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING Uppdrag, syfte och omfattning GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Jordlagerförhållanden Grundvattenförhållanden Befintliga förstärkningsåtgärder ÖVERSIKTLIGA GRUNDLÄGGNINGSREKOMMENDATIONER Inledning Gatumark Kvartersmark FORTSATT ARBETE MARKKOSTNADSINDEX Uppskattad kostnad för normalgrund... 6 Ritning G Plan 1:2000 (A1)

3 3 (6) 1 Inledning 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning Tyréns AB har på uppdrag av Huddinge Kommun utfört geoteknisk inventering inför en planerad fördjupad översiktsplan inom inom Huddinge Kommun. Syftet är att inventera de geotekniska förhållandena och för kvartersmark utforma översiktliga grundläggningsrekommendationer. Vidare anges prisindex för olika grundläggningssätt i förhållande till en uppskattad kostnad för en normalgrund. För gatumarken lämnas rekommendation för eventuella geotekniska åtgärder. Inventering av tidigare utförda geotekniska undersökningar inom området, med avseende på jordlagerföljd och grundvattenobservationer, har utförts i Huddinge Kommuns arkiv samt har Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge Kommun från oktober 1975 nyttjats vid inventeringen. 2 Geotekniska förhållanden 2.1 Jordlagerförhållanden Området karaktäriseras av lera med varierad mäktighet med enstaka inslag av berg i dagen eller nära markytan. Jordlagren utgörs av ca 1-2 m fyllningsjord över organiska jordar såsom gyttja och torv ovan lera som underlagras av friktionsjord ovan berg. Lerans mäktighet minskar åt områden med fastare jord och berg i dagen eller nära markytan vilket förekommer runtom och på enstaka platser inom det aktuella området. De lösare jordarnas mäktighet (gyttja, torv och lösare lera) är som störst åt öster och åt sydost där mäktigheten ligger kring 20 m. Inom övriga områden varierar lermäktigheten generellt kring 10 m. Ställvis har den övre delen av leran torrskorpekaraktär till en uppskattad tjocklek mellan 0,5 och 2 m. Bedömda lerdjup och fastmarksområden framgår av bifogad planritning. Inom området har man idag sannolikt pågående sättningar till följd av tidigare utförda uppfyllnader och ev grundvattensänkningar. 2.2 Grundvattenförhållanden Inventeringen visar att den undre grundvattenytans trycknivå varierar kring +21 och +22, vilket baseras på grundvattenobservationer utförda under 60- och 70-talet. Av bifogad planritning framgår ungefärligt läge för ett antal grundvattenobservationer. Senare enstaka observation (1998) anger +20,8 vilket möjligen indikerar en liten grundvattensänkning.

4 4 (6) 2.3 Befintliga förstärkningsåtgärder Delar av gatorna inom området är förstärkta med kalkcementpelare och en sträcka är kompensationsgrundlagd. Enligt uppgifter från Lotta Berggren, Huddinge Kommun är Dalhemsvägen samt delar av Sjödalsvägen och Björkholmsvägen förstärkta med kalkcementpelare. Ungefärlig utbredning framgår av bifogad planritning. Östra delen av Dalhemsvägen är delvis avlastad genom kompensationsgrundläggning med cellplast. I korsningen Björkholmsvägen / Sjödalsvägen / Dalhemsvägen är marken avlastad genom kompensationsgrundläggning med skumbetong. Inom fastigheten Asken som angränsar till det aktuella området har även delar av tomtmarken förstärkts med kalkcementpelare. 3 Översiktliga grundläggningsrekommendationer 3.1 Inledning Inom området har man idag pågående sättningar till följd av tidigare utförda uppfyllnader och eventuellt med tillskott från grundvattensänkning. Sänkningen kan ha orsakats av händelser inom eller utanför området. För att minska fortsatta och framtida sättningar erfordras markförstärkningsåtgärder. Detta kan åstadkommas genom jordförstärkning med tex kalkcementpelare eller genom lastkompensation med lättfyllning. Vid avlastning undviks tex sättningar tillföljd av uppfyllnad, men sättningar till följd av grundvattensänkning påverkas inte utan ytterligare lastkompensation erfordras. Förstärkningsåtgärder för gator, ledningsstråk, tomtmark och byggnader bör så långt som möjligt samordnas för att optimera tekniska lösningar och ekonomi. Det är av stor vikt att den undre grundvattennivån hålls på en stabil hög nivå för att undvika sättningar till följd av en grundvattensänkning. Sättningar till följd av grundvattensänkning kan inom en fastighet påverka jordförlagda serviceledningar, gator och tomtmark negativt. Sättningar till följd av en sådan sänkning utvecklas långsamt inom lerområdet. För att förekomma problem och undvika skador bör kontinuerlig kontroll av grundvattennivån hållas så att skadeförebyggande åtgärder kan sättas in tidigt. Vid nybyggnation bör möjligheten att infiltrera med LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) tillämpas så långt som möjligt för bidra till grundvattenbildningen. Störst möjlighet till infiltration finns i randzonen mellan ler- och fastmarksområdet. En lägsta dränerande nivå bör bestämmas för området.

5 5 (6) 3.2 Gatumark Gatumarken som inte är förstärkt bör avlastas genom kompensationsgrundläggning eller förstärkas med kalkcementpelare för att undvika sättningar. Ojämna sättningar i förhållande till omgivande oförstärkt tomtmark kan dock komma att orsaka problem tex för ledningar. 3.3 Kvartersmark Inom kvartersmarken föreslås generellt att byggnader grundläggs med pålar. Jordlagerförhållandena är av relativt likartad karaktär och rekommendationerna kan därför gälla för i princip hela området där lera förekommer. Pållängder kan uppskattas till lerdjupet plus ca 2 m för friktionsjord. I syöstra delen förekommer ett parti med fast jord och berg. Där föreslås grundläggning med platta på mark. Marknivån varierar inom fastmarksområdet och ev kan bergschakt komma att erfordras för grundläggning av byggnader och ledningar. I randzonen mellan ler- och fastmarksområden blir blandad grundläggning nödvändig. För att minska risken för grundvattensänkning föreslås generellt att grundläggning sker i marknivå och att byggnaderna utförs utan källare. Mark intill nybyggnation bör avlastas genom kompensationsgrundläggning eller förstärkas med kalkcementpelare för att undvika sättningar. Ojämna sättningar inom tomtmarken i förhållande till omgivande fast grundlagda byggnader och förstärkt gatumark kan orsak ledningsbrott och olägenheter och oönskade nivåvariationer på marken. Eventuella naturområden som inte ligger intill byggnader och som är mindre sättningskänsliga bedöms inte behöva åtgärdas. 4 Fortsatt arbete För att utreda om fortskridande sättningar förekommer inom området föreslås att 5-10 grundvattenrör installeras genom leran ner till friktionsjorden, i vilka den undre grundvattennivån kan avläsas. För att bevaka grundvattennivån bör avläsning utföras kontinuerlig. Vidare kan peglar monteras för kontinuerlig mätning av fortskridande sättning. Lägsta dränerande nivå bör utredas tillsammans med möjligheten till LOD genom infiltration.

6 6 (6) 5 Markkostnadsindex Markkostnadsindex, Mi för i princip hela området är större än 2, vilket innebär att den beräknade markbyggnadskostnaden är mer än dubbelt så stor som för en normalgrund. Fastmarksområdet inom kv Hantverket samt hela kv Tonfisken och delar av kv Axeln och Sörskogen har Mi = 1,5-2,0. Ungefärliga områdesgränser framgår av bifogad planritning. Bedömningen av markkostnadsindex har baserats på Översiktlig markkostnadsindexkarta över Huddinge Kommun från oktober Uppskattad kostnad för normalgrund Kostnaden för en normalgrund har uppskattats till ca 900 kr/m 2. Priset inkluderar arbets- och materialkostnad. Schaktningsarbete är inte inkluderat i priset. Normalgrunden har bedömts vara utförd som en platta på mark med följande uppbyggnad. 150 kantförstyvad betongplatta 80 cellplast 100 dräneringsgrus Fiberduk Tyréns AB Geoteknik Öst Thord Sjödahl Karin Wenander