Kungsbacka. Detaljplan för del av Åsa 3:303 & 3:205. Geoteknisk utredning för detaljplan

Transkript

1 Kungsbacka. Detaljplan för del av Åsa 3:303 & 3:205.

2 Beställare: Kungsbacka Kommun Kungsbacka Beställarens representant: Jonas Alborn Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Daniel Strandberg Mylena Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\37\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\g\pm detaljplan åsa.docx Martin Johansson Norconsult AB

3 3 (8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Uppdrag och syfte Underlag... 4 Utförda undersökningar Geotekniska förhållanden... 5 Topografi mm... 5 Jordlager Stabilitet Bergras och blocknedfall Radon Sättningar Anvisningar för planen... 7 Stabilitet... 7 Bergras och blocknedfall... 7 Grundläggning... 7

4 4 (8) 1.1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Kungsbacka kommun har Norconsult AB utrett de geotekniska förhållandena inom området för rubricerad detaljplan. Aktuellt område ligger i Åsa, Kungsbacka kommun. I figur 1 nedan har detaljplanens läge markerats med en röd rektangel. Detaljplanens exakta avgränsning redovisas på ritning G101 i tillhörande MUR, Geoteknik. Figur 1. Översiktsbild över Åsa, Kungsbacka kommun. Aktuellt område är markerat med röd rektangel. Utredningens syftar till att utgöra underlag för detaljplan för del av Åsa 3:303 och 3: Underlag Utförda undersökningar Nu samt tidigare utförda undersökningar inom området redovisas i markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR/Geo). Rapporten har samma titel och uppdragsnummer som föreliggande handling. MUR/Geo är daterad.

5 5 (8) 1.3 Geotekniska förhållanden Topografi mm Marken inom detaljplanen är att teckna som plan med nivåskillnader understigande en meter. Även angränsande mark är att teckna som plan med lutning understigande 1:10. Området gränsar till gatumark i norr, öster och söder. I väster gränsar området till villatomter. Väster om villtomterna finns en åsbildning som sluttar åt öster. Marken utgörs här av friktionsjord. Strax söder om aktuellt område utgörs åsen av berg i dagen. Vid platsbesöket i januari 2017 utgjordes de norra delarna av en grusad yta och de södra av anlagd gräsyta. Där i mellan låg jordvallar/massupplag. Åt väster utgjordes marken av en mindre ungskog utmed en mindre bäck/dike följt av igenvuxen betesmark. Jordlager Under ytjordlagret av mulljord alt fyllning följer postglaciala sediment, svämjord och gyttjig lera. Svämjordlagret utgörs i huvudsak av sand och silt, men iblandning av lera och gyttja förekommer. Svämjordens mäktighet uppgår till lite mer än en meter. Därunder följer lerig gyttja alt gyttjig lera som från ca 3 till 5 m djup övergår i glacial lera. I övergången har skikt med siltig sand påträffats i del av punkterna, se NC2 till NC 4. Lermäktigheten har uppmätts till mellan knappt 10 m och strax över 20 m. Utifrån sonderingarna bedöms lermäktigheten minska åt västsydväst. Leran underlagras av friktionsjord vars mäktighet ej undersökts men vid sondering har upp till 10 m genomborrats. Utifrån de tidigare utförda undersökningarna ligger lerans korrigerade skjuvhållfasthet mellan 15 och 30 kpa, ökande mot djupet. Leran är lågsensitiv med en vattenkvot och konflytgräns på 70 till 80 %. I den övre organiska delen kan dock kvoterna uppgå till över 100 %. Lerans densitet ligger mellan 1,4 och 1,6 t/m 3, ökande mot djupet. Nu utfört vingförsök i borrhål NC2 visar en skjuvhållfasthet på runt 35 kpa vilket tyder på att leran blir fastare med minskad mäktighet.

6 6 (8) Geohydrologi Stabiliserad vattenyta uppmättes vid nu utförd skruvprovtagning till att ligga någon decimeter under markytan. Resultaten visar på högre liggande vattenyta än vid tidigare undersökning där den fria vattenytan befunnits ligga 0,5-1 m under markytan. Grundvattenytan ska förväntas fluktuera under året beroende på nederbörden men kan förväntas återfinnas inom den översta metern av jordlagren. 1.4 Stabilitet Detaljplaneområdet och angränsande mark är att teckna som plant varpå förutsättningar för stabilitetsproblem ej föreligger. I väster finns en åsbildning men en högsta höjd 6 m över detaljplanen. Då åsen utgörs av friktionsjord och ligger ca 50 m utanför detaljplanen har den ingen inverkan på områdets stabilitet. 1.5 Bergras och blocknedfall Berg och block förekommer inte inom detaljplanen eller inom angränsande mark. 1.6 Radon Radonundersökning har ej utförts. Enligt kommunens radonriskkarta ligger aktuellt detaljplan inom område med normal till låg risk för radon. 1.7 Sättningar Vid tidigare undersökning av VBB utfördes kompressionsförsök på prover från borrhål VBB 67 ned till 10 m djup. Leran bedömdes utifrån undersökningarna vara överkonsoliderad närmast höjdpartiet, åsen, övergående till svagt överkonsoliderad på den plana marken öster om höjdpartiet. Lerans konsolideringsegenskaper inom aktuellt område är inte undersökta. Baserat på tidigare undersökning bedöms en svag överkonsolidering kunna påvisas vid eventuell kompletterande undersökning. Då de övre lerlagren är organiska ska de förväntas vara sättningskänsliga.

7 7 (8) 1.8 Anvisningar för planen Stabilitet Då markytan är plan är stabiliteten att teckna som tillfredsställande. Vid markmodellering överstigande en meter fyllning och eller schakt ska lokalstabiliteten verifieras. Bergras och blocknedfall Förutsättningar för bergras eller blocknedfall föreligger inte. Grundläggning Med hänsyn till de övre organiska jordlagren som finns i området rekommenderas att byggnader pålas. Då djup till underlagrande friktionsjord understiger 25 m ska pålning utföras spetsbärande. Vid mindre byggnader, ex vis enfamiljshus, kan eventuellt grundläggning utföras genom kompensationsgrundläggning. Det förutsätter dock att marken inte belastas med uppfyllnader runt byggnaden samt att jorddjupen är jämna. Det rekommenderas att de organiska ytjordlagren schaktas av. Avsänkning av grundvattenytan kan leda till sättningar varpå schakt under grundvattenytan ska utföras med strömningsavskärande fyllning. Dränering och diken ska planeras så att grundvattenytan kan bibehållas. Inför byggnation rekommenderas kompletterande undersökningar av friktionsjordens mäktighet och fasthet för att bedöma pållängd. Vid kompensationsgrundläggning rekommenderas kompletterande undersökning av lermäktigheten då den varierar inom området. Kompletterande undersökning av lerans kompressionsegenskaper bedöms kunna påvisa en svag överkonsolidering vilket kan tillgodoräknas vid grundläggningen. Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik Daniel Strandberg daniel.strandberg@norconsult.com Bernhard Gervide Eckel bernhard.gervide-eckel@norconsult.com

8 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax