DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Transkript

1 DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag Datum

2 Uppdragsnr: (5) Uppdrag På uppdrag av Motala kommun har avdelning Östergötland genomfört en översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan för Södra Freberga i Motala. Syftet med den geotekniska utredningen var att ta fram en geoteknisk beskrivning av området samt att ge översiktliga grundläggningsrekommendationer för detaljplanen. I föreliggande rapport redovisas utredningen. Underlag Följande underlag användes. 1. Detaljplaneprogram för område vid Södra Feberga, Motala kommun från Motala kommun daterad Geologiska karta SGU Ser. Ae nr 24 Linköping NV Jordartskartan daterad 1976 med beskrivning 3. Norra Bråstorp i Motala Geoteknisk utredning i programskede. Rapport från WSP daterad Objekt Utredningen avser föreslagen bebyggelse med friliggande villor och gruppbyggda småhus samt gc- tunnel enligt Detaljplaneprogrammet. Området där bebyggelsen föreslås ligger norr om Södra Freberga gård mellan riksväg 50 och Motala golfbana. I norr gränsar området mot ett skogsområde, Fålehagen. Inom området föreslås bebyggelse med bostäder och en framtida gc-tunnel under riksväg 50. Tidigare geotekniska undersökningar Inga tidigare geotekniska utredningar har gåtts igenom. Topografi Det finns två relativt plana och horisontella terrasser, en i nordost och en i sydväst. Markens nivåer ligger kring +125 m i den nordöstra terrassen och kring m i den sydvästra terrassen. Marken faller relativt brant från den nordöstra terrassen ned mot den sydvästra terrassen i en åkerholme som sträcker sig i nordvästlig riktning. Från den sydvästra terrassen faller marken ned mot riksväg 50, som ligger på nivåer kring +105 m. Box Linköping Besök: St Larsgatan 3 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Uppdragsnr: (5) Området utgörs i huvudsak av åkermark. I gränsen mot Fålehagen i norr finns ett par kärr. I nordväst, i gränsen mot Fålehagen, finns en större grävd grop, troligen efter en täktverksamhet. Angränsande anläggningar Väster om området går riksväg 50 och järnvägen Mjölby- Motala som planeras bli utbyggd till dubbelspår. Framtida klimat Klimat och sårbarhetsutredningen, en utredning åt regeringen om det framtida klimatet (slutet av detta århundrade), gicks igenom i samband med en geoteknisk utredning för Norra Bråstorp (underlag 3). Benägenheten för ras och skred i ler- och siltslänter kommer att öka i den norra delen av Motala. Benägenheten för erosion på grund av förändring av hundraårsflöden respektive intensiva regn kommer inte att förändras i större grad i Motala. Några speciella hänsyn avseende geoteknik på grund av framtida klimat bedöms inte behöva tas för Södra Freberga. Geologi Enligt den geologiska kartan utgörs de ytliga jordlagren av blockfattig morän som är sandig- moig lerig. Inom den södra delen av området är ytskiktet svallat. Norr om området (Fålehagen) finns en isälvsavlagring. I gränsen mot isälvsavlagringen finns ett par kärr. Väster om området, i stranden mot Vättern, utgörs de ytliga jordlagren av sand. Geotekniska förhållanden Utförda undersökningar En geoteknisk fältundersökning utfördes under slutet av mars och början av april En rapport från undersökningen biläggs. Undersökningarna omfattade vikt- och slagsondering, skruvprovtagning, installation och mätning i grundvattenrör samt mätning av markradon. Jordlager Området utgörs i huvudsak av åkermark med ett cirka 0,5 m mäktigt mulljordslager. Under mulljorden följer silt eller siltig lera som överlagrar siltmorän. Djupet till siltmoränen varierar i borrpunkter med skruvprovtagning mellan 1,0 m och drygt 1,5 m. Enligt sondering är djupet till siltmoränen något större, drygt 2,0 m, i punkt 13. Siltens relativa fasthet är i huvudsak mycket låg. Hydrogeologi Stående ytvatten observerades i kärren i samband med fältundersökningarna.

4 Uppdragsnr: (5) Vid den befintliga bebyggelsen i väster fanns en djupborrad brunn och en djup grävd brunn. Vid Södra Freberga gård fanns en djup grävd brunn. Inget grundvatten påträffades vid skruvprovtagningarna. Detta tyder på djupt liggande grundvatten. Grundvattenytor uppmättes i borrpunkterna 9, 13 och 14 på mellan 4,3 och 5,9 m djup. Skruvprovhål i borrpunkt 5, 4,6 m djupt, var torrt vid provtagningstillfället. Grundvattnet bedöms ligga på mellan 4 och 6 m djup och följa topografin. Jordlagren under mulljorden och kärret har mycket låg genomsläpplighet. Infiltration sker därför mycket långsamt och lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration torde vara olämpligt. Stabilitet och erosion Mäktigheten av lösa jordlager av siltig lera och/eller silt är mindre än 2 m enligt undersökningar i borrpunkter. De största marklutningarna återfinns i åkerholmen. Lutningen i åkerholmen är som mest 1:3,5 (höjd: längd). Stabiliteten för befintliga förhållanden bedöms därför vara tillfredsställande. Slänter i schakter i silt eller siltig lera som behöver stå öppna lång tid bör utföras med lutning 1:1. Under kortare tid kan slänter stå brantare. Slänter i morän kan utföras med lutning 2:1. Bärighet och sättningar Grundläggning i naturlig jord av silt eller siltig lera kan med hänsyn till bärighet och sättningar bedöms kunna utföras med plattor på ett grundläggningsdjup av 0,4 m alternativt med plattor på lastfördelande packad fyllning. För ett grundläggningsdjup av 0,4 m kan dimensionerande jordtrycksvärde med hänsyn till bärighet sättas till 100 kpa vid grundläggning med plattor i naturlig jord av silt eller siltig lera. Sättningar i naturlig jord av silt eller siltig lera kan beräknas med en E-modul av 5 MPa. Moränen har hög bärighet för grundläggning. Dimensionerande grundtrycksvärde för plattor grundlagda på 0,4 m djup under mark i morän kan sättas till 200 kpa. Tjälfarlighet Moränen klassificeras som mycket tjällyftande jordar (enligt Vägverkets ATB Väg 2005). Övrigt Vid blöt väderlek och i sänkor kan moränen i området på grund av sitt siltinnehåll bli ältad på grund av till exempel byggtrafik. Moränen torde uppvisa relativt stort motstånd mot losstagning. Motståndet minskar sannolikt vid stort vatteninnehåll på grund av siltinnehållet (flytjord).

5 Uppdragsnr: (5) Markradon En mätning av markradon utfördes med ROAC koppar i punkterna i morän. Värdena 71, 14 och 34 kbq/m 3 uppmättes i provpunkterna 2, 8 respektive 12. Marken klassificeras som normalradonmark. För normalradonmark rekommenderas i Statens planverk rapport 59:1982 att nybyggnad utförs radonskyddande. Wilhelm Rankka Ewald Ericsson Bilaga: Rapport om utförda geotekniska undersökningar, RGeo