Uppdrag nr. 15U PM Radonundersökning. Väppeby äng, Håbo kommun.

Transkript

1 PM Radonundersökning Väppeby äng, Håbo kommun

2 Sida 2 (5) PM Radonundersökning Uppdragsnamn Väppeby äng Håbo kommun Håbohus AB Box Bålsta Uppdragsgivare Håbohus AB Vår handläggare Eleonore Lövgren Datum Uppdrag, bakgrund och syfte På uppdrag av Håbohus AB har utfört en översiktlig klassificering av mark med avseende på markradon inför nybyggnation av LSS-boende vid Väppeby äng i Bålsta, Håbo kommun. Inom undersökningsområdet är sex st bostadhus planerade att uppföras. Syftet med denna undersökning är att inför den planerade exploateringen klassificera det aktuella området med avseende på markradon. 2 Områdesbeskrivning Det aktuella undersökningsområdet ligger i Bålsta i Håbo kommun. Området ligger på åkermark belägen mellan Väppebyberget och Mansängen. Området angränsar till bostadshus i söder och strax i norr är en bollplan belägen. Enligt SGU s jordartskarta består den naturliga jorden inom området av lerjord 1. Inget berg i dagen finns inom undersökningsområdet. 3 Genomförande Den nu genomförda undersökningen utfördes av Eleonore Lövgren, den 22 oktober 2015 och omfattade mätning av: Radonhalt i mark, ca 0,7-1 m under markytan, med det direktregistrerande mätinstrumentet Markus 10. Mätningen utfördes i 5 punkter i det aktuella området, se figur 1 nedan. Varken berg i dagen eller sprängsten finns på platsen och således har ingen mätning av total gammastrålning från dessa typer av ytor utförts. 1 Hornsgatan Stockholm Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 3 (5) R5 R4 R1 R3 R2 Figur 1. Sonderingspunkter för mätning av markradon i läget för planerade byggnader. Underlag geoteknisk provtagningsplan. 4 Resultat Resultaten från utförda mätningar av radonhalt i mark jämförs med bedömningsgrunder redovisade i Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader (Clavensjö, Åkerblom, 2004). Radonrisken klassas allmänt som låg, normal och hög och bedömningsgrunder finns både för radonhalt i mark samt för gammastrålning från berg och sprängsten. Markradonklasserna kopplas vid nyproduktion samman med krav på husets, främst grundkonstruktionens utförande, enligt följande: Riskklass Högradonmark Normalradonmark Lågradonmark Åtgärdskrav Radonsäkert utförande Radonskyddat utförande Radonskyddat utförande (ny rekommendation)

4 Sida 4 (5) 4.1 Radonhalt i mark I området utfördes fyra mätningar av markradonhalten i jordluft. Sonderingspunkt 1: 34 kbq/m 3 Sonderingspunkt 2: 3 kbq/m 3 Sonderingspunkt 3: 128 kbq/m 3 Sonderingspunkt 4: 25 kbq/m 3 Sonderingspunkt 5: 70 kbq/m 3 5 Utvärdering Enligt de bedömningsgrunder som finns för markradon i lera är gränsen mellan låg/normalradonmark och normal/högradonmark 60 respektive 120 kbq/m 3. Vid denna undersökning uppmättes värden i intervallet kbq/m, dvs tre värden inom gränsen för lågradonmark, ett värde inom spannet för normalradonmark och ett värde ligger över gränsen för högradonmark. Den högsta radonhalten uppmättes vid punkt R3. Detta innebär sammantaget att marken klassas som normalradonmark, med undantag för mark vid sonderingspunkt R3 där marken klassas som högradonmark. Detta medför att de planerade byggnaderna ska utföras radonskyddat, med undantag för byggnad vid radonsonderingspunkt R3 som ska utföras radonsäkert. Radonskyddat utförande Ett radonskyddat utförande beror på grundkonstruktionens utförande, ventilationssystem mm och utformas av konstruktören. Generellt innebär detta att genomföringar genom bottenplatta görs lufttäta med t.ex. alkalibeständig elastisk fogmassa, tätningslist eller liknande. Detta för att förhindra att krympsprickor runt genomföringar och liknande släpper igenom radonhaltig jordluft. Även luftgenomsläppliga material så som lättklinker skall undvikas. Utförandet kan eventuellt även kompletteras med luftgenomsläppliga slangar som placeras i det kapillärbrytande lagret under grundplattan. För att uppnå önskade mål för radonhalten i färdigställd byggnad är noggrannhet i samband med byggnationen och utförandet av åtgärderna av största vikt. Även små misstag kan få stora konsekvenser. Radonsäkert utförande Ett radonsäkert utförande beror på grundkonstruktionens utförande, ventilationssystem mm och utformas av konstruktören. Generellt innebär detta att genomföringar görs lufttäta med t.ex. alkalibeständig elastisk fogmassa, tätningslist eller liknande. Detta för att förhindra att krympsprickor runt genomföringar och liknande släpper igenom radonhaltig jordluft. Bjerking rekommenderar även att en sugslang anläggs under grundplattan. Vid eventuella framtida radonproblem finns då möjligheten att koppla en fläkt till slangen och på så sätt skapa ett undertryck under grundplattan (vilket reducerar inläckage av markradon in till byggnaden). Plattan bör också göras tjockare med dubbel armering för att motverka sprickbildning. Vid byggnation är det även viktigt att beakta om exempelvis kantisolering med hög luftgenomsläpplighet används (typ lättklinkerblock, sockelelement med genomgående

5 Sida 5 (5) mineralull eller element med öppna vertikala fogar). Dessa kan fungera som läckagevägar för radonhaltig jordluft in i byggnaden. Efter byggnadernas färdigställande skall en kontroll av radongas i inomhusluften. För nybyggda byggnader får radonhalten i inomhusluft inte överstiga 200 Bq/m 3 (Regelsamling för byggande, BBR 2008, avsnitt BBR 6:23. Boverket 2008). Eleonore Lövgren eleonore.lovgren@bjerking.se