Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Transkript

1 Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas i två delområden (avrinningsområden) som avgränsas av ytvattendelare. Inom det södra delområdet ligger befintlig deponi. I det norra området avses schaktmassor att läggas upp i framtiden. Landskapet är småkulligt med stor frekvens av berghällar inom höjdpartierna. Mellan berghällarna finns ett moräntäcke av varierande mäktighet. Inom några svackor i terrängen finns ett övre skikt av lera som underlagras av morän. Synliga delar av berggrunden i området uppvisar en relativt låg sprickfrekvens, vilket innebär att nybildning och magasinering av grundvatten är dålig. Mer uppsprucken berggrund, med något större vattenföring, kan förväntas i sänkor mellan berghällarna. Moränen innehåller en hel del fina fraktioner, vilket gör att den har en låg genomsläpplighet och begränsad förmåga att magasinera grundvatten. En grov bedömning är att den mängd ytvatten som årligen bildas inom avrinningsområdena uppgår till ca inom det norra, och m 3 inom det södra området. I respektive avrinningsområde infiltrerar ca m 3 vatten ned i jordlager och bergsprickor och bildar grundvatten. Yt- och grundvattnet inom båda delområdena avrinner mot öster till sjön Lommaren. Inom det norra avrinningsområdet finns ingen bebyggelse eller dricksvattenbrunnar. I det södra avrinningsområdet finns en bebyggd fastighet med djupborrad brunn. ALLMÄNT UPPDRAG Hydrogeologisk undersökning inom och i närområdet till fastigheten Nodsta i Norrtälje kommun i syfte att kartlägga och bedöma yt- och grundvattenförhållandena samt förslå placering av observationsborrhål. UTFÖRANDE Kartstudier (topografiska, geologiska, höjddata) samt platsbesök med okulärbesiktning av terrängförhållanden, jordlager och berggrund har utförts. Brunnsarkivsökning. Utsättning av observationsborrhål. 1

2 RESULTAT Geologi Den dominerande jordarten i området är en sandig-siltig morän, som ligger som ett tunt täcke på bergytan. Lera finns i några svackor i terrängen. Berggrunden går i dagen på många ställen (Fig. 1). Bergarten i området utgörs av en grå gnejsgranit med måttlig sprickfrekvens i de synliga berghällarna. Mellan berghällarna är berggrunden troligen något mer uppsprucken. Större, mer vattenförande sprickzoner kan förväntas i berggrunden längs ett par långsträckta, lerfyllda, svackor i terrängen 0 200m Fig 1. Områdets geologi i ytan. Aktuellt nytt planområde markerat med streckad linje. Yt- och grundvatten Det aktuella området begränsas hydrologiskt av ytvattendelare som går utmed höjderna i området och bildar två lokala avrinningsområden (Fig.2). Ytvattnet avrinner mot öster, mot sjön Lommaren (Lommarsundet). Grundvattnet i jordlager och bergssprickor bedöms också följa ytvattnets flödesriktningar. Flödeshastigheten bedöms vara långsam i jordlagren, som huvudsakligen utgörs av morän med stor andel finmaterial. Moränen kan heller inte magasinera större grundvattenmängder. Mängden grundvatten i berggrundens spricksystem är relativt liten i området. En grov uppskattning av den genomsnittliga grundvattenkapaciteten i områdets berggrund kan göras från uppgifter från de 10-tal bergborrade brunnar i närområdet som finns registrerade i SGUs brunnsarkiv. Uppmätta vattenmängder ligger i medeltal runt 400 l/tim, ett värde som bedöms gälla för berggrunden hela det aktuella området. Något större vattenmängder kan förväntas ur brunnar som genomborrar mer sprickrika partier i berggrunden. 2

3 0 200m Fig 2. Lokala hydrogeologiska områden med vattendelare (prickade linjer) samt yt- och grundvattenflöden (pilar). Aktuellt nytt planområde markerat med streckad linje. Yt och grundvattenbildning Det norra avrinningsområdet omfattar ca m 2 och det södra ca m 2. Årsmedelnederbörden i området är ca 600 mm. En stor del av nederbörden tas dock upp av växter och avdunstar under sommarperioden. En del av den nederbörd som faller inom de två avrinningsområdena bildar ytvatten eller infiltrerar i jordlager och berggrund och bildar grundvatten. Hydrologiska undersökningar har indikerat att den sammanlagda yt- och grundvattenbildningen i Norrtäljeområdet utgör något mer än 200 mm/år. (Hydrogeologiska kartan över Stockholms län, SGU Ah 6). Den sammanlagda, årliga nybildningen av yt- och grundvatten inom de två delområdena kan därför teoretiskt beräknas till m 3 respektive m 3. Detta förutsätter orörda, naturliga förhållanden. Huvuddelen av dessa vattenmängder är sannolikt ytvatten eftersom grundvattenbildningen är dålig i det tunna, relativt ogenomsläppliga moräntäcket och den sprickfria berggrunden. I dagsläget utgör deponiområdet ca m 2, en yta utan vegetation där i stort sett all nederbörd avrinner som ytvatten eller infiltrerar och bildar grundvatten i jordlager och berggrund. På denna yta kommer då teoretiskt ca m 3 vatten att avrinna på ytan eller infiltrera. Inom övrig oexploaterad yta i det södra avrinningsområdet, som därmed omfattar ca m 2, bildas årligen ca m 3 yt- och grundvatten. En grov uppskattning av det yt- och grundvatten som bildas inom det södra avrinningsområdet blir då = m 3 per år. Om man dessutom tar i beaktande att en del av ytan utgörs av ett hygge, där ingen högre växtlighet finns, så blir den årliga yt- och grundvattenbildningen något mer än m 3. 3

4 Grundvattenbildningen inom ett morän-hällområde brukar vanligen beräknas vara 10 % av nederbörden. Då förutsätts att moränen har en viss tjocklek där vatten kan kvarhållas en tid samt att berggrundens sprickfrekvens är normal. 10 % av en årsmedelnederbörd på 600 mm innebär att ca m 3 grundvatten årligen bildas i respektive hydrologiska delområde. Emellertid är denna mängd troligen för hög i det aktuella området, eftersom moräntäcket är tunt och berggrundens sprickfrekvens är låg. Grundvattenbildningen är därför sannolikt lägre. En grov bedömning är att den mängd grundvatten som årligen bildas är ca m 3 per delområde (avrinningsområde) och den mängd som avrinner på markytan kan därmed uppskattas till ca m 3 i det norra avrinningsområdet och ca m 3 per år i det södra området. Bedömning av omgivningspåverkan Inom det södra hydrologiska delområdet finns en bebyggd fastighet invid sjön, öster om befintlig deponi, Frötuna-Nodsta 1:10. På fastigheten finns en bergborrad brunn (se Fig. 3), som borrades 1984, är 100 m djup och ger vattenmängden 420 l/tim. Jorddjupet vid brunnen är 0,7 m och brunnen har en stålrörsfordring i jord och berg ned till 7 m under markytan. Brunnen verkar vara väl skyddad mot nedträngande ytvatten och några större mängder grundvatten kan heller inte rymmas i det tunna jordlagret invid brunnen. Dock bör brunnens vattenkvalitet kontrollers med jämna mellanrum. Inom det norra hydrologiska delområdet finns inga boningshus eller dricksvattenbrunnar. Rekommendationer för grundvattenobservationer För mätningar av grundvattennivåer och provtagning av grundvattnet rekommenderas att tre observationsrör i jord sätts enligt bif. karta, Fig. 3. Obsrör A (Foto 1) förelås att sättas norr om, och strax utanför, nuvarande verksamhetsområde för att undersöka eventuell påverkan på grundvattnets kvalitet från befintlig deponi. Obsrör C (Foto 2) och obsrör B (Foto 3) sätts inom planerat deponiområde i det norra avrinningsområdet. Rör B är placerat ute i åkermark, men kan flyttas mot sydost till åkerkanten om läget är olämpligt. Platsernas koordinater är: Borrpunkt A: RT 90 2,5 gon W: X / Y SWEREF 99 TM: N / E Borrpunkt B: RT 90 2,5 gon W: X / Y SWEREF 99 TM: N / E Borrpunkt C: RT 90 2,5 gon W: X / Y SWEREF 99 TM: N / E

5 Obs C Obs B Borrad brunn 100 m djup Obs A 0 200m Fig. 3. Rekommenderade punkter för tre grundvattenrör i jord. Vattendelare streckad markering. Aktuellt nytt planområde markerat med streckad linje. Foto 1. Vy mot sydost. 5

6 Foto 2. Vy mot väster. Foto 3. Vy mot söder. 6