Detaljplan för nybyggnad av förskola vid Bielkegatan inom stadsdelen Örgryte i Göteborg

Transkript

1 1 (9) Detaljplan för nybyggnad av förskola vid Bielkegatan inom stadsdelen Örgryte i Göteborg Geotekniskt och bergtekniskt utlåtande N Ortofoto. Detaljplaneområdet vid Bielkegatan Göteborgs Stad Fastighetskontoret Besöksadress: Postgatan 10 Tel: Box 2258 E-post: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se Fax: Göteborg

2 Områdesbeskrivning 2(9) Detaljplaneområdet ligger omgärdat av flerbostadshus och utgörs idag av en park med lekplats mellan bergspartier i väster och öster, se försättsblad. De centrala delarna av parkområdet utgörs av en åt norr svagt sluttande gräsyta som genomkorsas av en gång- cykelbana, se även foto 3, utmed bergssidorna växer större träd blandat med sly. Inom den sydvästra delen av området i bergsslänten (inringat på figur 1) har det tippats trädgårdsavfall i två högar, troligen under flera års tid, se foto 1 och 2. Högarna är flera meter höga är branta och bedöms som instabila. Foto 1. Den större av avfallshögarna Foto 2. Den något mindre avfallshögen längst i söder Förskolans placering planeras inom områdets nordöstra del mot Hogenskilds trappor där marken utgörs av åt väster sluttande berg i dagen, ungefärligt läge inringat på figur 1se även figur 5. Ungefärligt läge för planerad bebyggelse Område med två högar trädgårdsavfall Figur 1. Detaljplaneområdet inom röd markering.

3 Geotekniska förhållanden 3(9) Inga platsspecifika geotekniska undersökningar har för detta projekt utförts, inte heller har några tidigare utförda geotekniska undersökningar/utredningar påträffats vid sökning i Stadsbyggnadskontorets geoarkiv. I samband med byggnadslov kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk utredning för att fastställa ett lämpligt och slutgiltig grundläggningssätts av planerad bebyggelse. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs området av fastmark/tunt jordtäcke på berg och berg i dagen. I den norra delen är en mindre kil av lera karterad, lerans mäktighet och utbredning är begränsad, se fig. 2 utdrag ur SGU:s jordartskarta Vid en okulärbesiktning av området konstaterades att jordartskartan ser ut att överensstämma med de verkliga förhållandena. 186 Figur 2. Utdrag ur SGU:s jordartskarta med det ungefärliga läget för detaljplaneområdet markerat med röd linje. Stabilitetsförhållanden Marken mellan bergspartierna sluttar svagt från nivåer kring +46 i söder till nivåer kring +40 i norr vid Bielkegatan på en sträcka av ca 130m vilket ger en genomsnittlig marklutning av <1:20, se figur 1 utdrag ur primärkartan. Marken är plan och utgörs av fastmark/tunt jordtäcke på berg samt av omgärdat av berg i dagen. Tack vare den plana marken, se foto 3, och att befintliga tunna jordlager inte är skredbenägna för befintlig marklutning föreligger inga stabilitetsproblem, varken för befintliga förhållanden eller efter den planerade exploateringen. Bergteknik Berg i dagen förekommer både öster och väster om planområdet. Utmed den östra sidan sluttar berget lokalt relativt brant ner mot planområdet från nivån ca +57 till nivåer kring d.v.s. en nivåskillnad upp till drygt ca 10 m. Rådande spricksystem medför att berget delvis är uppsprucket och ligger som skivor med utfall åt väster, se foto 4 och figur 3. Vid besiktningstillfället påträffades inga skivor som bedömdes vara instabila och på väg

4 4(9) att glida ut eller några block som på ett naturligt sätt skulle kunna komma i rörelse. Bergslänten utmed områdets östra sida bedöms därmed som stabil. Dock finns även utmed denna bergsslänt områden där trädgårdsavfall dumpats vilket gör berget svårt att besiktiga just här, se foto 5. Foto 3. Marken sluttar svagt från söder åt norr. Foto 4. Bergslänten i öster delvis uppsprucket som skivor.

5 5(9) Foto 5. Trädgårdsavfall i den östra bergsläntens norra del. Foto 6 Foto 7 Foto 5 Foto 1 Foto 2 Foto 8 Foto 4 Figur 3. Fotokarta

6 6(9) Även utmed områdets västra del uppgår den största nivåskillnaden mellan planområdet och berget upp till ca 10 m. Berget inom den norra delen är mer oregelbunden med lokalt i stort sett lodräta bergväggar med någon till ett par meters höjd, se foto 6 och figur 3. Rådande spricksystem lutar in mot bergmassan vilket är tämligen gynnsamt mot blockutfall. Inga lösa block som riskerar att falla ur bergmassan påtträffades vid besiktningen. Några mindre block/större stenar ligger i slänten nedanför berget, dessa block bedöms vara av den storleken att de skulle kunna komma i rörelse genom mänsklig kraft troligen även från barn. Liggande block i slänten behöver därmed plockas bort. Foto 6. Brantare bergsparti i norr utmed den västra sidan Åt söder blir berget lutning flackare och övergår till en relativt brant jord och sprängstensslänt, sannolikt ditlagd under byggnationen av befintlig byggnad, se foto 7 och figur 3. Foto 7. Slänt med sprängsten

7 7(9) Sprängstensblocken är delvis av den storleken att de skulle kunna fås i rörelse med mänsklig kraft, vissa av blocken måste därmed plockas bort alternativt täcks slänten med jord och besås med gräs eller annan växtlighet. Ytterligare söder ut är berget flackare och ofta med ett tunt jordtäcke, här återfinns de två högarna av trädgårdsavfall, dessa bedöms som instabila och måste tas bort, se foto 1 och 2 samt figur 1 och 2. Även här finns mindre block/större stenar som ligger löst i slänterna och måste plockas bort. En stor del av stenarna/blocken kommer från en äldre stenmur som till största delen är raserad, se foto 8 och figur 3. Radon Foto 8. Stenar och block i slänten och delar av den raserade muren, i bakgrunden syns en av avfallshögarna Enligt SGU.s översiktliga radonriskkarta är bergsområdet nordost om detaljplaneområdet klassificerat som Högriskområde (höga radiumhalter i berggrunden). Inom detaljplaneområdet och läget för planerad byggnation är marken klassificerad som normalriskområde, se figur 4. Då planområdet ligger intill till ett högriskområde samt att jordmäktigheterna relativt begränsade finns viss risk att marken/berget skall ha en högre klassning. Innan detaljprojekteringen av byggnaden behöver därför kompletterande mätningar utföras för att utreda om det kommer att krävas särskilda skyddsåtgärder inför planerad byggnation. Efter eventuella sprängningsarbeten inför byggnation måste radonhalten mätas på berget och sprängstenen om den planeras användas med gamma scintillometer. På normalradonmark ska nya byggnader uppföras radonskyddande, dvs. en grundkonstruktion som inte har uppenbara otätheter mot markluft. Rörgenomförningar i bottenplattan och källarytterväggar tätas.

8 8(9) Förorenad mark Figur 4. Utdrag ur SGU:s översiktliga radonriskkarta. Enligt Miljöförvaltningens arkiv finns inga kända markföroreningar inom planerat planområde. Historiskt finns ingen dokumentation om att det bedrivits miljöfarlig verksamhet inom området. Planerad byggnation Inom området planeras en ny förskola i 3 plan. Byggnaden är planerad inom planområdets nordöstra del, se figur 5. Figur 5. Illustration planerad exploatering

9 Grundläggning Inga geotekniska undersökningar har i skedet för detaljplanearbetet utförts. 9(9) Inom planerat läge för förskolan utgörs marken till största delen av berg i dagen samt en mindre del av tunt jordtäcke på berg. Sannolikt kommer visst sprängningsarbete att krävas innan grundläggningen av byggnaden kan påbörjas. Efter eventuell erforderlig utsprängning kan byggnaden därefter grundläggas med isolerad armerad bottenplatta av betong via ett kapillärbrytande skikt av friktionsjord på plansprängt berg alternativt packad sprängstensfyllning. Bergväggen på den östra sidan av byggnaden kan behöva förstärkas efter eventuella utförda sprängarbeten. En bergsakkunnig skall efter avslutade sprängningsarbeten besiktiga berget för beslut om eventuella förstärkningsåtgärder. För byggnadslov kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk undersökning/utredning för att fastställa lämplig grundläggning av planerad bebyggelse. Sammanfattning Det föreligger inga stabilitetsproblem inom eller i direkt anslutning till planområdet. Det som eventuellt försvårar och fördyrar projektet är om det kommer att krävas sprängning inom planerad byggyta. Vid alla sprängningsarbeten ska en riskbedömning utföras. För att undvika eventuella sprängningsarbeten kan eventuellt byggnadens läge flyttas åt väster. Ett antal mindre block ligger i slänterna inom eller i nära anslutning till planområdet som behöver tas bort. Även befintliga högar med trädgårdsavfall inom området måste tas bort. I övrigt bedöms det inte föreligga några särskilda geotekniska problem som skulle kunna försvåra, fördyra eller kräva särskilda åtgärder för nu planerad byggnation. Med största sannolikhet kan planerad byggnad grundläggas med platta på mark efter eventuell utsprängning. I samband med byggnadslov kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk utredning för att fastställa lämplig grundläggning av planerad bebyggelse. Göteborg Fastighetskontoret Göteborgs Stad Andris Vilumson Geotekniker