Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen. Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet

Transkript

1 Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet

2 Naturvårds- och Miljöproblem Torvtäktsverksamhet har prövats i domstol (Claes Borgström) för att se om ett planerat objekt kan stoppas pga de miljöproblem som uppstår Naturvårdsproblem växt och djurliv utplånas inom täktytan Dammproblem främst vid frästorv Bullerproblem (24 h juni-början augusti) Trafikproblem transporter från stackplatser till värmeverk Påverkan av dräneringsvatten på recipientvattendrag

3 Torvbrytningens omfattning i Sverige 2 milj m 3 2 TWh (0,7 %)

4 Brytningsmetoder - Frästorv 2 cm torv/skörd torkas 2-3 dagar 10 skördar (juni början augusti 50 % vattenhalt

5 Brytningsmetoder - Stycketorv Torven skruvas upp genom munstycke 2 3 skördar/år Torkning mindre väderberoende

6 Dikning av myr innan torvtäkt Tegdike Myr Täktyta Primärdike Bäck Sedimentationsbassäng

7 Dikning av torvtäkter Primärdike avskärande dike Tegdike 20 m mellanrum

8 Vattenkemiska data från Holån, Hälsingland 50 m uppstr. myren 1 km nedstr. myren Period med. min. max. med. min. max. ph dec 82 - sep Alk (mekv/l) dec 82 - sep Part. kol (mg/l) dec 82 - juli Susp. mat. (mg/l) aug 82 - okt

9 Torvtäkter ligger i stora myrområden ett provtagningsproblem Uppströms nedströms studier (myrpåverkan vs torvtäktspåverkan) Före efter studier (4 år?) Jämföra påverkade med icke påverkade vattendrag (likartade vattendrag?) Experimentella studier för att förstå orsakssamband

10 Myrpåverkan referensvattendrag utan torvtäktspåverkan n MnO nm NO 3 -N <250 möh 39 0,480** 0,411** -0,405* >250 möh 22 0,174 0,046-0,420

11 Myrpåverkan referensmaterial utan torvtäktspåverkan n Stensimpa (täthet) Öring (täthet) Dagsländor (täthet) <250 möh 39-0,370* -0,321* -0,370* >250 möh 22-0,360-0,051-0,203

12 Myrmarkers påverkan på vattendrag innan torvtäktsdikning Myrmark i avrinningsområdet gör vattendrag: Brunfärgade Surare Lägre kvävehalter Lägre artantal och täthet av de flesta bottendjur Högre täthet av knott Lägre täthet av öring och stensimpa

13 Fördelning av provtagningslokaler, jämförande studie

14 En lokal i ett vattendrag ett objekt med mätpunkter

15 Variabler som beskriver vattendrag och lokal Beskrivning av fysisk miljö Karaktärisering av avrinningsområde 11 variabler Karaktärisering av lokal Vattenkemi Beskrivning av biota Vattenmossa Bottenfauna Fisk Summa:

16 Går det att skilja torvtäktslokaler från referenslokaler?

17 Vad skiljer lokalerna?

18 Närsalter och ph i recipientvatten

19 Bottenfauna i recipientvatten

20 Fiskar i recipientvattendragen

21 Öringens reproduktion störs om bottnarna belastas med finsediment

22 Optimal kornstorlek i öringens lekbädd? Kornstorlek (mm) Överlevande (%) Outvecklade (%) (Olsson & Persson, 1986)

23 Problemen börjar vid ca 20 % finmaterial (Olsson & Persson, 1988)

24 Torvmaterial som föda för detritusätare? Björk Torv N% C/N Fenoler (mg/kg)

25 Torvtäktsdikningens påverkan på recipientvattendrag Ökad belastning av minerogent och organiskt material Ökad belastning av närsalter främst kväve ph och alkalinitetsökning i de flesta fall Inga stora förändringar i vattenavrinning från dikad myr Ökad täthet och artrikedom av bottendjur Minskad täthet och reproduktion hos öring och stensimpa på lägre höjd över havet

26 Sedimentationsbassänger anläggs för att minska materialtransporten till vattendragen Dåligt fungerande!!

27 Sedimenteringsbassängers effekt procentuell reduktion Q (l/s) Partikulärt kol (Ändring i %) Susp. material (Ändring i %) Ringmyran 15/ Ringmyran 26/ Skrottmyran 15/ Skrottmyran 26/ Näsmyran 15/ Näsmyran 26/ (Johansson, 1984)

28 Sedimentationseffektivitet (Johansson, 1984) Fall 1: 0.1l/s*ha Fall 2: 3 l/s*ha

29 Hur skall en fungerande bassäng utformas? Yta > 5 m 2 /ha (yta relaterad till täktytan) Djup > 2 m (för att inte vinden skall virvla upp sedimenterat material Bräddavlopp (för att minska strömhastigheten vid botten) Tömning (fungerar bassängen måste den tömmas) Översilning av myrmark, ett effektivt sätt att begränsa främst den minerogena belastningen

30 Efterbehandling av torvtäkt Ca 0,5 m torv lämnas Anläggning av viltvatten Beskogning Energiskog Skall ytan beskogas blandas kvarvarande torv med underliggande mineraljord. Dikessystemet måste hållas öppet. Gödsling med framför allt fosfor krävs. Läckaget av fosfor är påtagligt från myrmark.