Ansökan om miljötillstånd för Terjärv avloppsreningsverk, Kronoby

Transkript

1 Västra och Inre Finland Beslut Nr 107/2011/1 Dnr LSSAVI/464/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE Ansökan om miljötillstånd för Terjärv avloppsreningsverk, Kronoby Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy Södra Terjärvvägen Terjärv PLATS OCH VERKSAMHET Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy:s gamla reningsverk är beläget ca en kilometer öster om Terjärv centrum på lägenheten Vassverket 165:0 i Terjärv by i Kronoby kommun. Från och med slutet av år 2007 har avloppsvatten från Terjärv avletts till KVY Vesihuolto Oy:s avloppsreningsverk i Kaustby. Sökanden har för avsikt att använda det gamla reningsverket i tillfälliga undantagssituationer. ANHÄNGIGÖRANDE AV ANSÖKAN Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy har anhängiggjort sin ansökan vid regionförvaltningsverket. Ansökan har kompletterats GRUND FÖR ANSÖKAN OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Verksamheten är miljötillståndspliktig enligt 28 1 moment miljöskyddslagen och enligt 1 13 a) punkten i miljöskyddsförordningen. Ärendet hör till regionförvaltningsverket enligt 5 13 a) miljöskyddsförordningen. TIDIGARE BEVILJADE TILLSTÅND OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING Västra Finlands vattendomstol har med sitt beslut 35/1996/2 den med stöd av vattenlagen beviljat Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy tillstånd att leda avloppsvatten från reningsverket via Bromossdiket och Hömossdiket till REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tel Huvudverksamhetsställe i Vasa fax Wolffska vägen 35 kirjaamo.lansi@avi.fi PB 200, Vasa

2 2 Kronoby å. Enligt tillståndsvillkor 11 skall tillståndshavaren senast tillställa vattendomstolen en ansökan för översyn av tillståndsbestämmelserna. Västra Finlands miljöcentral har beviljat miljötillstånd för verksamheten (LSU-2004-Y-854). Enligt beslutet är tillståndet i kraft tillsvidare eller tills verksamheten upphör. Om verksamheten inte har upphört före utgången av år 2010 skall tillståndsinnehavaren lämna en ansökan om översyn av tillståndsvillkoren. Avloppsreningsverket befinner sig i glesbygd utanför planeområde. VERKSAMHETSOMRÅDET OCH DESS OMGIVNING Reningsverket är beläget på lägenheten Vassverket 165:0 i Terjärv by i Kronoby kommun ca en kilometer öster om Terjärv centrum vid Broändmossen. Förutom mossen finns i reningsverkets närhet även skog och odlade områden. Mot väster på ca 300 meters avstånd finns en idrottsplan och sportstuga. Mellan idrottsplanen och reningsverket finns en skjutbana. Närmaste bostäderna finns ca 300 m mot söder. Det renade avloppsvattnet leds till Kronoby å via Broändmossdiket och Hömossdiket. Längs dikena är avståndet till ån ca 5 km. Hömossdiket mynnar till Kronoby å nedanom Terjärv centrum. Inom anläggningens närområde finns inga naturskyddsområden eller viktiga grundvattenområden. VERKSAMHET ENLIGT ANSÖKAN Allmänt om reningsverket och dess verksamhet Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy:s avloppsnät är 27,2 km långt. Av den totala längden utgör 24,5 km plaströr och 2,7 km betongrör. Avloppsvattenmängden är ca 200 m 3 /d. Läckagevattenmängderna har tidvis varit mycket stora, i medeltal över 70 % av totalmängden. Avloppsrören och avloppsbrunnarna har sanerats så att läckagevattenmängden har minskat under de senaste åren. Saneringen fortsätter. Avloppsvattenmängd och invånarantal har varit följande: Invånare Avloppsvattenmängd m 3 /a Avloppsvattenmängd m 3 /d Fakturerat m 3 /a

3 3 Från och med slutet av år 2007 har avloppsvattnet från Terjärv avletts till KVY Vesihuolto Oy:s avloppsreningsverk i Kaustby enligt Västra Finlands miljötillståndsverks miljötillståndsbeslut nr 72/2003/2. Det gamla reningsverket har dock använts vid vissa undantagsfall. Sådana tillfällen har till exempel varit år 2008 då Kaustby andelsmejeri släppte 2000 liter grädde i avloppet. För att klara belastningen stoppades pumpningen från Terjärv. I samband med en brand i Terjärv stoppades pumparna för att förhindra eventuella skador i Kaustby. Dessutom behövs det gamla reningsverket som reservverk vid fall då läckagevattenmängden ökar för mycket. Detta kan bli aktuellt vid störtskurar och översvämningar. Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy uppskattar i ansökan att situationer då det gamla reningsverket skulle användas skulle vara endast 2-3 veckor årligen. Avloppsvattenmängden skulle då vara totalt m 3 /år. Reningsverkets dimensionering och behandlingsprocess Dammreningsverkets dimension är följande: Försedimenteringsbassäng m 3 Försedimenteringsbassäng m 3 Dammreningsverket m 3 Försedimenteringsbassängerna har stengrusbotten, medan dammreningsverkets botten är kärrmark. Avloppsvattnet pumpas vid behov till anläggningen och avloppsvattnet luftas i detta sammanhang. Enligt ansökan används det inga kemikalier vid processen. Innan avloppsvattnet pumpats till KVY Vesihuolto Oy:s avloppsreningsverk i Kaustby användes aluminiumsulfat som fällningskemikalie. År 2007 användes kg aluminiumsulfat. Kraven på reningseffekt enligt gällande tillstånd samt förslag till nya tillståndsvillkor I miljötillståndet som Västra Finlands miljöcentral beviljade för verksamheten (LSU-2004-Y-854) är tillståndsvillkoren för reningen följande: Högsta halt Målvärde för reduktion minst BOD 7ATU 15 mg O 2 /l 90 % Totalfosfor 1,0 mg/l 90 % COD Cr 125 mg O 2 /l 75 % Suspenderade ämnen 35 mg/l 90 % Alla de ovannämnda värden skall beräknas som halvårsmedelvärden inklusive eventuella störningssituationer och förbitappningar.

4 Avfall 4 År 2007, då dammreningsverket senast var i användning, kunde man inte uppfylla de krav på BOD 7ATU och fosfor som fastställts i miljötillståndet. Verket kunde inte heller nå alla minimikrav som krävs i Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Reduktionen av COD Cr och suspenderade ämnen var för låga, och minikravet för fosfor uppfylldes inte. Den sökande har uppskattat att reningsresultatet i det gamla dammreningsverket skulle vara ca 70 % vid sporadisk användning av verket, vilket medför att BOD 7ATU -värdet i utgående vatten skulle vara ca 30 mg/l. Den årliga BOD 7ATU belastningen till Broändmossdiket skulle alltså vara i storleksklass 90 kg/a. Slammet torkas i en slambassäng. Det torkade slammet flyttas därefter till ett slamlager. Slammet kommer att användas vid anläggande av grönområden. På fastigheten uppstår inget övrigt avfall. Bästa tillgängliga teknik (BAT) och praxis (BEP) Genom att använda det befintliga bassängreningsverket förebygger man negativ miljöpåverkan. Alternativet är enligt ansökan att vid driftsstopp pumpa avloppsvattnet orenat direkt i Kronoby å, som flyter 20 m från pumpstationen. Den föreliggande tekniken är den mest ändamålsenliga och mest kostnadseffektiva som finns att tillgå. Kontroll av anläggningens verksamhet och dess verkningar Enligt ansökan deltar bolaget i den gemensamma kontrollen av Larsmosjön. Rapport gällande användningen av dammreningsverket sänds till Närings-, trafik- och miljöcentralen en gång per år. FÖRVALTNINGSPLAN FÖR VATTENFÖRVALTNINGSOMRÅDET ÄRENDETS BEHANDLING Komplettering av ansökan Kronoby å, dit vattnet från Terjärv reningsverk skulle ledas, hör till Vattenförvaltningsområdet Kumo älv-skärgårdshavet-bottenhavet. Statsrådet har godkänt förvaltningsplanen för vattenförvaltningsområdet Sökanden har kompletterat sin ansökan. Meddelande om tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har kungjorts under tiden på den officiella anslagstavlan i Kronoby kommun och på anslagstavlan vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Ansökningshandlingarna har funnits till

5 5 påseende på kommungården i Kronoby kommun. Utlåtanden om ansökan har begärts av kommunstyrelsen i Kronoby kommun och av Kronoby kommuns miljövårdsmyndighet samt av ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och av fiskerimyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten. Därtill har de som ansökan berör informerats skilt per brev. Utlåtanden 1) Ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten anser att sökandens idé om att använda dammreningsverket för lagring av förbitappat vatten i sig är bra, men på grund av den dåliga reningseffekten är dammreningsverket inte lämpligt för rening av avloppsvatten. Kontrollresultaten visar att halterna i avloppsvattnet som leds från dammen har delvis varit ganska höga, trots att det spätts ut av regn- och smältvatten. Exempelvis i fråga om COD Cr -värdet har vattnet som avletts från dammen inte uppfyllt kraven i statsrådets förordning 888/2006. Även på den tiden som dammreningsverket var i bruk var reningsresultaten dåliga och uppfyllde inte kraven i det dåtida tillståndet. Behandling av avloppsvattnet på det sätt som sökanden avser uppfyller inte kraven på bästa tillgängliga teknik. Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy kan beviljas tillstånd för lagring av förbitappat avloppsvatten i bassängerna i det gamla dammreningsverket på följande villkor: - I det gamla dammreningsverket bör en tillräckligt stor lagringsbassäng reserveras för ändamålet. Alla förbindelser från bassängerna till utloppsdiket bör stängas. Övriga delar av det gamla dammreningsverket bör fyllas upp med marksubstanser. - Avloppsvattnet som lagras i bassängen bör avledas i överföringsavloppet som går till Kaustby under årets torra perioder då mängden läck- och dagvatten är liten. - Planen för iståndsättning av bassängerna i det gamla dammreningsverket inklusive tidtabell och kostnadsberäkning bör skickas till Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten inom ett år från att beslutet har vunnit laga kraft. Enligt Närings-, trafik- och miljöcentralen kan kravet, enligt vilket avloppsvattnet som lagras i bassängerna i det gamla dammreningsverket leds ut i överföringsavloppet för vidarebehandling i Kaustby, inte anses vara oskäligt med hänsyn till nyttan som åtgärden ger. Huvudpumpverket för överföringsavloppet ligger enligt kartan ganska nära (på mindre än en kilometers avstånd) från dammreningsverket. Tömningen av dammen till pumpverket är möjligt att sköta med tillfälliga arrangemang och fasta avledningsarrangemang måste nödvändigtvis inte byggas upp. Behovet av lagringsbassäng fortsätter uppenbarligen långt in i framtiden, eftersom det på grund av det dåliga avloppsnätet läcker ut mycket läck- och dagvatten i avloppet. Åren uppgick mängden läck- och dagvatten till % av mängden avloppsvatten.

6 Anmärkningar och åsikter 6 Avledande av all överlopps belastning ut i vattendraget bör anses vara onödigt. 2) Fiskerimyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten förordar inte beviljande av tillstånd för fortsatt användning av dammreningsverket i Terjärv på ett sådant sätt att vatten avleds från dammarna till Kronoby å. Anläggningen är inte av tidsenligt slag och dess funktion motsvarar inte bästa tillgängliga teknik, vilket är en förutsättning för beviljande av tillstånd. De biologiska reningsprocesser som är verksamma i ett dammreningsverk förutsätter ett kontinuerligt flöde av avloppsvatten och anläggningen är därmed inte lämpad för tillfällig reningsverksamhet. Vidare är det inte heller en hållbar lösning att för framtiden anpassa reningsanläggningarna för en större läckagevattenmängd. I stället bör man satsa på att minska mängden läckagevatten så att hela avloppsvattenmängden i alla förhållanden kan behandlas med bästa tillgängliga teknik. Man bör också beakta att i klassificeringen enligt vattenramdirektivet har Kronoby å hänförts till den ekologiska statusen måttlig, vilket förutsätter minskning av näringsämnesbelastningen för att den av direktivet förutsatta goda statusen ska kunna uppnås. Därmed är det inte förenligt med direktivets målsättning att ens i undantagsfall belasta ån mer än nödvändigt. 3) Kronoby kommuns miljönämnd förordar Ab Terjärv Vatten och Avlopps ansökan om miljötillstånd för att i tillfälliga undantagssituationer få använda dammreningsverket och avleda avloppsvatten till Kronoby å. Miljönämnden bedömer på basen av uppgifterna i ansökan och tillgängliga kontrollrapporter att belastningen från dammreningsverket till Kronoby å kommer att vara liten. Möjligheterna att använda det gamla reningsverket vid tillfälliga störningssituationer bör säkerställas för att undvika större utsläpp. Av tillståndet bör tydligt framgå att dammreningsverket får användas endast i undantagssituationer. Miljönämnden anser att kontrollen av dammreningsverkets funktion bör fortsätta. Uppgifter om mängden avloppsvatten som leds till reningsverket och vidare till Kronoby å, orsak, tidpunkt och varaktighet, kemikalieanvändning, slamhantering och eventuella störningar bör bokföras. Avloppsvattnets inverkan på Kronoby å bör kontrolleras som tidigare. Provtagningen bör ske då reningsverket är i användning. Resultaten av kontrollen bör tillställas även kommunala miljövårdsmyndigheterna. Reningsverket bör skötas och underhållas så att man i alla lägen uppnår bästa möjliga reningsresultat och så att den olägenhet och skada som verksamheten förorsakar blir så liten som möjligt. 4) Kronoby kommunstyrelsen omfattar miljönämndens utlåtande. 5) AA och BB som äger fastigheterna Forsbacka Rnr 17:11 och Smeds Rnr 7:47 motsätter sig Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy:s plan gällande att få avleda avloppsvatten till Kronoby å via Broändmossdiket och Hömossdiket i Kronoby. Förfarandet kan inte godkännas eftersom slambassängen är livsfarlig för både människor och djur speciellt mörkertid. Dammens funktion är under all kritik då den till största delen är fylld med slam. Runt slambassängen

7 Hörande av sökanden 7 samt dikena finns inga stängsel eller annat som förhindrar att olyckor skall ske. Vid slambassängen och utmed bäcken som leder ut till Hömossdiket sprids en obehaglig lukt. Speciellt vintertid när vägtrummorna fryser till vid Hömossvägen så rinner avloppsvattnet ut i diken runt huvudleden. Som rågrannar till avloppsdiket motsätter sig de ovannämnda att diket leds genom deras markområde. Sökanden har genom brev getts möjlighet att ge bemötande med anledning av utlåtandena om ansökan. Sökanden lämnade sitt bemötande. I det konstaterades att bolaget har tillstånd och kapacitet att pumpa avlopps- och läckvatten till reningsverket i Kaustby i normala situationer. Avsikten är att använda den befintliga bassängen endast i katastrofsituationer då alternativet är att pumpa avloppsvattnet direkt ut i Kronoby å. Den vägtrumma som AA och BB avser har åtgärdas år Vatten har inte pumpats en enda gång sedan vintern Inga sjöar, åar eller bäckar har veterligen försetts med stängsel för att skydda djur nattetid. Bromossdiket betjänar även annat än reningsverket. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd MOTIVERING Regionförvaltningsverket förkastar ansökan. Ytterligare konstaterar regionförvaltningsverket att verksamheten enligt miljötillståndet LSU-2004-Y-854 ( ) har avslutats och därmed bör tillståndsbestämmelse 14) i det nämnda tillståndet tillämpas. Regionförvaltningsverket anser att det i denna miljötillståndsansökan inte är fråga om översyn av tillståndsvillkoren, utan det att sökanden önskar ändra verksamheten. Enligt miljöskyddslagen 28 3 moment krävs nytt tillstånd i fall om verksamhet som erhållit tillstånd ändras väsentligt. Enligt miljöskyddslagens 4 1 moment punkt 3) skall inom verksamhet som medför risk för förorening av miljön användas bästa tillgängliga teknik. De biologiska reningsprocesser som är verksamma i ett dammreningsverk förutsätter ett kontinuerligt flöde av avloppsvatten. Därför kan inte anläggningen anses som lämplig för tillfällig reningsverksamhet och således svara på kraven gällande bästa tillgängliga teknik. I Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) anges i tabell 1) minimikrav på biologisk rening av avloppsvatten och i tabell 2) minimikrav på reduktion av näringsämnen vid behandling av avloppsvatten. Reningsresultaten har inte uppfyllt de i Statsrådets förordning 888/2006 ställda kraven under tiden då reningsverket ännu var i aktivt bruk. Verksamheten har

8 8 som helhet inte uppnått de krav som fastslagits i miljötillståndet från år Enligt ansökan skulle kraven inte heller kunna uppnås vid fortsatt verksamhet. I 3 förordningen 888/2006 konstateras att vid konstruktion, byggande och underhåll av avlopp skall kraven på vattenrening beaktas samt bästa tillgängliga teknik användas och särskilt beaktas: 1) avloppsvattnets volym och sammansättning, 2) förebyggande av läckor, 3) begränsande av förorening av vatten till följd av bräddvatten. Som motivering för användandet av det gamla dammreningsverket kan därför inte användas stora läckvattenmängden vid störtskurar och översvämningar. Kronoby å ingår i förvaltningsplanen för vattenförvaltningsområdet Kumo älv- Skärgårdshavet-Bottenhavet. Åtgärderna för att nå de i förvaltningsplanen fastställda målen har sammanställts i ett separat åtgärdsprogram: "Åtgärdsprogram för Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde". I programmet har ställts som mål att minska samhällens och industrins fosforbelastning med 25 % och kvävebelastning med 20 % fram till år Som alternativa tilläggsåtgärder har i programmet framförts sanering av avloppsnät, effektivering av avloppsreningsverken, byggande av överföringsavlopp och efterbehandling av renat avloppsvatten. En fortsätt användning av Terjärv avloppsreningsverk enligt ansökan skulle inte överstämma med de principer och rekommendationer som ges i åtgärdsprogrammet. Med beaktandet av miljöskyddet som helhet och på grund av ovannämnda orsaker uppfyller inte den i ansökan framförda verksamheten de i 41 och 42 miljöskyddslagen givna förutsättningarna för beviljande av tillstånd. I miljötillståndet för Ab Terjärv Vatten och Avlopps avloppsreningsverk LSU Y-854 ( ) har miljötillståndet fastställts att vara i kraft tillsvidare eller tills verksamheten upphör och området återställts på det sätt som föreskrivits i tillståndsbestämmelserna. Enligt ansökan och utlåtandena samt åtgärdsprogrammet för Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde har verksamheten vid Terjärv avloppsreningsverk avslutats och avloppsvattnet från Terjärv avletts till KVY Vesihuolto Oy:s avloppsreningsverk i Kaustby från och med slutet av år Regionförvaltningsverket anser att fast ingen anmälan om att verksamheten skulle ha upphört lämnats åt myndigheterna, har verksamheten i enlighet med beslutet LSU-2004-Y-854 avslutats år 2007 och tillståndsbestämmelse 14) angående bestämmelser gällande iståndsättning av området vid avslutande av verksamheten i nämnda beslut bör tillämpas. SVAR MED ANLEDNING AV UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGARNA Regionförvaltningsverket har beaktat de yrkanden som framställts i utlåtandena och anmärkningarna på det sätt som framgår av motiveringarna till beslutet. Förutsättningar att godkänna ansökan finns inte.

9 TILLÄMPADE LAGRUM AVGIFT OCH DESS GRUNDER MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet 9 Vad som föreskrivits i tillståndsbestämmelse 14) i miljötillståndet LSU-2004-Y- 854 hindrar inte användningen av bassängerna för tillfällig lagring av förbitappat avloppsvatten. Miljöskyddslagen (86/2000) 4, 28 3 mom., 41, 42 Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) Handläggningsavgift för detta beslut är euro. Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Handläggningsavgiften fastställs i statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) som utfärdats enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Enligt den avgiftstabell som är bifogad förordningen uppgår avgiften för handläggningen av en ansökan som avser reningsverk för avloppsvatten, då personekvivalent för mängden avloppsvatten som leds till reningsverket är minst 100 och under 400 till euro. För bifallande och avslående offentligrättsliga beslut tas ut lika stora avgifter. På grund av att avgiften i detta fall skulle vara oskäligt hög i relation till den arbetsinsats som handläggningen av tillståndet krävde, tas för handläggningen av ärendet ut en avgift vars storlek är 48 euro/h. Arbetstiden var 30 timmar. Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy Kopia av beslutet Kronoby kommun Kronoby kommuns miljövårdsmyndighet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/Ansvarsområdet för miljö och naturresurser (per e-post) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/Fiskerimyndigheten (per e- post) Finlands miljöcentral (per e-post) Meddelande om beslutet Sakägare som skilt har delgivits miljötillståndsansökan.

10 10 Meddelande på anslagstavlor Uppgift om beslutet offentliggörs på anslagstavlan på Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i Vasa och på Kronoby kommuns officiella anslagstavla.

11 11 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsanvisning Maria Lövdahl Ville Salonen Ärendet har avgjorts av miljööverinspektör Maria Lövdahl och föredragits av miljööverinspektör Ville Salonen.

12 12 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Besvärsskriftens innehåll BILAGA Ändring i Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverkets beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation för Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa postadress: PB 200, Vasa telefon: telefax: e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.