Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken"

Transkript

1 Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och juridiken

2 Klimatförändringarna och juridiken Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatets förändringar under de närmaste decennierna kommer att påverka förutsättningarna för jordbruket i Sverige. Vädret blir varmare och rikare på nederbörd. Växtsäsongerna blir längre och odlings - zonerna förskjuts norrut. I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning påpekas att odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet. Markavvattningsledningar, invallningar och bevattningsanläggningar är exempel på system som ska verka under lång tid, minst 50 år, men ofta mycket längre än så. Det innebär att anläggningarna redan nu måste planeras och dimensioneras för klimatsituationer som råder om år. Jordbruksverket har med anledning av detta tagit fram en serie informationsbroschyrer till landsbygdens aktörer. Syftet är att tala om vad vi vet om klimatförändringarnas effekter i dag, vilka hänsyn vi bör ta till detta och lyfta fram angelägna frågor som ännu inte kan besvaras helt. Informationsmaterialet kan förhoppningsvis underlätta beslut om framtida åtgärder och investeringar. Informationsserien tar upp: Täckdikningen Bevattningsanläggningen Dikningsföretaget Invallningen Juridiken Denna sista del tar upp juridiska frågor. Vem har ansvaret för åtgärder och anpassningar till följd av klimatförändringarna? Vad får den ansvarige göra? Vad bör göras? Vem ansvarar för skador till följd av klimatförändringarna? Vilken risknivå måste alla acceptera? Vem kan försäkra sig mot vad? Det finns många olika situationer att analysera. Många frågor ställs, några har ett svar redan nu, andra kan det råda delade meningar om. Foto: Håkan Sandin s.1 Rolf Larsson s. 5 Tilla Larsson s. 7, 8 Bruno Bergmar s. 11 Efter några begreppsförklaringar på sidan 3 samlar vi frågorna och svaren om markavvattningens och bevattningens juridik i tre avsnitt på sidorna 5 11: tillåtlighet ansvar skador och försäkringar 2

3 Informationen riktar enbart in sig på befintliga verksamheter med anläggningar som är riktigt dimensionerade efter de kriterier som gällde vid anläggandet och som kan behöva uppgraderas till följd av ökad belastning på grund av klimatförändringarna. Vi tar inte upp juridiken kring nya anläggningar eller kring uppgraderingar i form av ändrad systemutformning. Exempel kan vara ett nytt behov av täckdikning eller att ett öppet dikessystem ersätts med slutna ledningar vid uppgraderingen. För sådana verksamheter kommer miljöbalkens tillåtlighetsregler och skyddsbestämmelser in på ett mer grundläggande sätt. Begrepp och förkortningar Täckdikning, dikningsföretag, invallning och bevattning är verksamheter, som omfattar odlingslandskapets tekniska system och som finns beskrivna i informationsseriens övriga delar. Till verksamheterna hör anläggningar som grenledningar, stamledningar, diken, rörledningar, trummor, kopplingsbrunnar, vallar, pumpar och intagsanordningar. De aspekter vi tittar på är tillåtlighet, ansvar, skadestånd och försäkring. Med tilllåtlighet avser vi här frågor om vad jag får eller bör göra, närmast för att klara min egen framtida situation. Får jag anpassa min anläggning så att min mark inte skadas av framtidens ökade flöden? Frågan måste ställas därför att grunden för våra åtgärder vanligen är markavvattningsföretag. Ny markavvattning är förbjuden i södra Sverige och får inte utföras utan tillstånd men inom förbudsområdet först efter dispens från förbudet. Med ansvar avser vi frågor om vad jag måste göra eller vad jag kan avstå från att göra främst med hänsyn till andras intressen. Är det jag som ägare som har ansvaret, eller är det den skadelidande grannen eller den externa nyttjaren som ska svara för anpassningen? Skador och försäkringar handlar om frågor kring möjligheter att försäkra sig mot egna skador, men också kring skadeståndsanspråk från andra och möjligheter att försäkra mot medgivna eller utdömda skadestånd. Vi tar också upp frågor om brott mot miljöbalkens bestämmelser. I den här informationen kommer vi in på begreppen legaliserad, laglig respektive olaglig verksamhet eller anläggning. Med legaliserad avser vi en verksamhet som tillkommit efter prövning i domstol eller annan rådande prövningsinstans. Det innebär att alla relevanta frågor är belysta och tillståndet anger ramarna för verksamheten. Med laglig menar vi verksamhet, som är laglig på annan grund, vanligtvis att tillstånd inte behövdes när verksamheten kom igång. Olaglig verksamhet är sådan som bedrivs utan att leva upp till krav på anmälan eller tillståndsprövning eller utan att följa meddelade tillstånd eller villkor eller som inte följer gängse kriterier för utförande. När vi hänvisar till olika lagar, använder vi förkortningar. De vanligaste är MB = miljöbalken, LVV = lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet m.m., VL = den tidigare vattenlagen (1983:291), ÄVL = den äldre vattenlagen (1918:523) och DL = lag om dikning och annan afledning af vatten gifven den 20 juni De enskilda bestämmelserna förkortar vi exempelvis som MB 11:2 p4 för 11 kapitlet, 2 paragrafen punkten 4 i miljöbalken. 3

4 Sammanfattning Tillåtlighet Anpassning av markavvattningsföretagets anläggningar till nya klimatrelaterade avrinningsförhållanden är definitionsmässigt inte markavvattning. Åtgärderna är därför inte förbjudna. De utgör defensiv vattenverksamhet och kan knappast karaktäriseras som annan tillståndspliktig vattenverksamhet. Däremot kan anmälan för samråd hos tillsynsmyndigheten bli aktuell och åtgärderna ska förstås utföras med den försiktighet som miljöbalkens hänsynsregler uppmanar till. För det lukrativa (= inkomstbringande) bevattningsuttaget gäller en annan princip. Ett tillstånd anger ramarna för tillåtet vattenuttag, som inte kan överträdas utan ny prövning. Om bevattningsuttaget sker utan tillstånd, kommer frågan om föreläggande om att upphöra med uttaget allt närmare efter hand som uttagsbehovet ökar och vattentillgången minskar. Ansvar För markavvattningsföretagen är underhållsansvaret det centrala. Skyldigheten att underhålla anläggningarna är i det närmaste strikt. Den gäller även gentemot utomstående intressen som är beroende av anläggningarnas funktion. Däremot finns ingen skyldighet att med hänsyn till skaderisken uppgradera systemet till de nya avrinningsförhållandena. Det räcker att underhålla den befintliga anläggningen. Ansvaret för skador omfattar all egendom som kan påverkas, vare sig den fanns när företaget kom till eller har kommit till senare. För nya intressen, som är beroende av längre gående avvattning än systemet är utformat för, finns möjligheten att ompröva det legaliserade företaget eller söka tillståndsprövning av ej legaliserade företag. Markavvattningsföretaget kan också ha ett eget intresse av omprövning för att säkerställa funktion och kostnadsdelaktighet till följd av förändrade förutsättningar. För bevattningsverksamheten är ansvaret för underhåll av anläggningarna av jämförelsevis underordnad betydelse. Bristande underhåll av uttagsanordningar skadar knappast allmänna eller andra enskilda intressen. Däremot är det viktigt att hålla sig inom ramarna för tillåtet vattenuttag. Skador och försäkringar En vattenverksamhet som drivs och underhålls helt enligt ett givet tillstånd, kan inte råka ut för skadestånd. Det är bara om verksamhetsutövaren inte följer bestämmelser och villkor i tillståndet som skadestånd kan bli aktuellt. För en vattenverksamhet som drivs utan tillstånd, har verksamhetsutövaren hela ansvaret och bevisbördan när det gäller skadeståndsanspråk. 4 Styrelse- och samfällighetsförsäkringar är ovanliga i markavvattningssamfälligheter. Det hänger främst samman med att försäkringarna förutsätter samfälld egendom. Det vanliga är att delägarna i företagen är försäkrade genom sina lantbruks- eller hemförsäkringar. Sådana försäkringar täcker inte in vårdslöshet. Om brister i underhållet kan anses vara vårdslöst förfarande, har ännu inte ställts på sin spets när det gäller markavvattningsföretag. Oavsett vilket har ändå den skadelidande ett eget ansvar att förebygga uppenbara skaderisker för att försäkringsersättning ska betalas ut.

5 Några svar Här finns svar och synpunkter på tillåtlighet, ansvar samt skador och försäkringar inom markavvttning och bevattning: Täckdikning Dikningsföretag Invallning Bevattning Tillåtlighet Sid. 5 - A Sid. 6 - D Sid. 7 - E Sid H Ansvar Sid. 6 - B Sid. 8 - F Sid. 8 - F Sid K Skador/Försäkring Sid. 6 - C Sid. 9 - G Sid. 9 - G Sid K A. Tillåtlighet täckdikning Täckdikning är en form av markavvattning definierad i MB 11:2 p4. Huvudregeln enligt MB 11:13 är att markavvattning kräver tillstånd för att få utföras, men just för täckdikning av jordbruksmark behövs inget tillstånd, vilket framgår av bestämmelsens andra stycke. Det är endast om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom täckdikningen, som tillstånd krävs. Den praktiska gränsen för avvattning genom täckdikning har satts till 300 mm som största diameter för dräneringsrören. Det torde vara ytterst få täckdikningar som har tillkommit efter tillståndsprövning. Likaså torde det vara ytterst få täckdikningar som har tillkommit trots sannolikhet för skador. Det innebär att vi kan bortse från legaliserade respektive olagliga verksamheter och anläggningar. Det vi har att göra med är täckdikningar lagliga på annan grund än tillståndsprövning. Får jag anpassa täckdikningen till större avrinning? Får jag då anpassa täckdikningen till en större avrinning? Ja, normalt berörs bara den egna marken och att komplettera täckdikningen kräver inte tillstånd. Kompletteringen faller heller inte in under begreppet markavvattning, eftersom syftet är att behålla markens lämplighet för ett visst ändamål, inte att öka lämpligheten. Det är då också tillåtet att korrigera stamledningarna för det ökade flödet och att fullfölja korrigeringarna nedströms. Sedan är det en annan sak att dessa åtgärder kan vara sådana som ska anmälas för samråd kring inverkan på miljön enligt MB 12:6, eller bli frågor om rättsprocesser av annat slag, om grannen inte går med på åtgärderna. 5

6 Måste jag underhålla täckdikningen? B. Ansvar täckdikning Diken och ledningar i ett täckdikningssystem är vattenanläggningar, som har kommit till genom vattenverksamheten täckdikning. Det grundläggande och mycket tydliga ansvar du har som ägare till anläggningarna är skyldigheten enligt MB 11:17 att underhålla dem. Underhållsansvaret gäller så länge anläggningarna finns kvar och i sådan omfattning att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Här avses ändringar i vattenförhållandena som du åstadkommer genom bristande underhåll. Ansvaret är nära nog strikt i den bemärkelsen att om en skada till någon del kan härledas till bristande underhåll oavsett storleken på flödet, blir anläggningens ägare skadeståndsskyldig. Måste jag anpassa mina stamledningar så att den ökade avrinningen inte medför skada exempelvis genom dämning i tilloppsledningar uppströms? Nej, det är den befintliga anläggningen som ska underhållas. Att den naturliga tillrinningen har ökat, innebär inget ökat ansvar. Vad ersätter försäkringen? C. Skador och försäkringar täckdikning De skador som närmast kommer ifråga genom klimatförändringarnas effekter vid täckdikning är grödaskador på egen mark. Lantbruksförsäkringen täcker i princip sådana skador, även om skadan beror på bristande underhåll eller klimatrelaterad ökad avrinning till ett för klent täckdikningssystem. I de sällsynta fallen med skador på grannfastigheter, torde hem- eller lantbruksförsäkringens ansvarsmoment träda in. Eftersom täckdikningen vanligen inte är legaliserad, handläggs eventuella skadeståndsprocesser enligt 32 kapitlet MB och allmän skadeståndsrätt. D. Tillåtlighet dikningsföretag Ett dikningsföretags syfte är att genom en form av defensiv vattenverksamhet hålla viss mark, båtnadsmarken, avvattnad till visst djup. När det utfördes var syftet att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. För år sedan var ändamålet vanligen jord- eller skogsbruk. På senare tid har ändamålet med ny dikning i stor utsträckning ändrats till andra samhällsfunktioner som infrastuktur, industrietableringar och bebyggelse. Dikningsföretaget har således nu att förvalta den avsedda avvattningen och behålla lämpligheten för det avsedda ändamålet. Eftersom det inte är fråga om att öka lämpligheten, kan inte anpassningsåtgärderna för att möta klimatförändringarnas effekter definieras som markavvattning. Åtgärderna omfattas således inte av markavvattningsförbudet enligt MB 11:14 och inte heller av tillståndskravet enligt MB 11:13. Regeringen har genom införandet av begreppet kompensationsdikning förutsett situationer liknande klimatförändringarna. Åtgärder som utförs för att återställa markens tillstånd sedan vattenproblem uppkommit på grund av åtgärder på intilliggande mark är inte markavvattning. På samma sätt måste oförskyllda ändringar i avrinningsförhållandena på grund av klimatförändringarna betraktas. Dessa förändringar har ingen grund i verksamheten på den egna marken. 6 Dikningsföretaget får således anpassa anläggningarnas utformning för att kompensera för den klimatbaserade förändringen i avrinningsmönstret. Anpass-

7 ningsåtgärderna måste förstås ske med den försiktighet miljöbalkens hänsynsregler och skyddsbestämmelser kräver. Det kan också bli fråga om att anmäla åtgärderna för samråd enligt MB 12:6, eftersom de med utgångspunkt från den befintliga defensiva markavvattningsverksamheten knappast kan definieras som tillståndspliktig annan vattenverksamhet. Får vi ändra i dikningsföretaget när det blir större flöden? Dikningsföretagets deltagare behöver alltså inte tåla skador, som beror på flöden eller nivåer uppkomna på grund av klimatförändringar. Det gäller både legaliserade dikningsföretag och företag lagliga på annan grund. För de legaliserade företagen är det samfällighetens styrelse som har att verkställa delägarnas önskemål och stämmobeslut om åtgärder. För företag som är lagliga på annan grund är det dikets ägare som tillsammans med berörda fastighetsägare har att bedöma anpassningsbehovet. E. Tillåtlighet invallning För invallningsföretaget gäller samma grundläggande regler som för dikningsföretaget. Att återställa markens tillstånd innanför vallarna och behålla fastigheternas lämplighet för sina ändamål kan jämställas med kompensationsdikning och kan utföras med hänsyn till miljöbalkens aktsamhetskrav. Dikena innanför invallningarna kan behöva utvidgade tvärsektioner och ledningarna större dimensioner för att klara den ökade tillrinningen. Ökad tillrinning torde sammanfalla med ökat vattenstånd utanför vallarna, som medför behov av förhöjning och förstärkning av vallarna. Därmed kommer pumparnas kapacitet att behöva ökas, både för ökad vattentillrinning och för ökad lyfthöjd. Som regel är invallningsföretagen legaliserade, åtminstone om de omfattas av fler än en à två fastigheter. Som för de legaliserade dikningsföretagen är det samfällighetens styrelse som har att verkställa delägarnas önskemål och stämmobeslut om åtgärder. Kan vi byta till större pumpar? 7

8 Tomter är avstyckade i vårt företag. Har vi ansvar för deras torrlägning? F. Ansvar dikningsföretag och invallning Diknings- och invallningsföretag har liksom täckdikning ett starkt uttalat, nära nog strikt, ansvar när det gäller underhåll av företagens anläggningar. Enligt MB 11:17 är den som äger en vattenanläggning skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Om underhållet är bristfälligt, uppkommer ett ansvar för allt som kan skadas. Det gäller både skador på delägares fastigheter och skador på tredje man. Flertalet diknings- och invallningsföretag tillkom för mer än 50 år sedan med syfte att tillgodose samhällets behov av produktiv jord- och skogsbruksmark. Sedan dess har mycket hänt på markerna. Tomter har avstyckats för industrier och bostadsbebyggelse och infrastrukturen har gått fram med hjälp av vägrätter och ledningsrätter eller avtal. Gäller skadeansvaret mot tillkommande värden av vanligtvis betydligt större skadevärden än för en tillfälligt översvämmad åker? Ja, skadeansvaret gäller mot allt som kan beröras. Därför är det i dag extra viktigt att hålla företagen i skick och att ompröva dem om nya intressen blir beroende av skötseln. 8 Men, det finns ett par begränsningar. Skadeansvaret gäller inte för anordningar på större djup än 1,2 meter, t.ex. för en våningsdjup källare. (En anläggning som i och för sig medger avvattning till större djup, ska givetvis underhållas fullt ut). Ansvaret för skador på större djup faller på den enskilde ägaren, men också att ombesörja erforderlig stadigvarande dränering. En annan begränsning är att underhållsansvaret bara sträcker sig till den legaliserade eller i övrigt lagliga utformningen av företaget. Utformningen grundar sig på dimensionerande kriterier för t.ex. avrinningen. Avrinningstoppar därutöver får delägare och andra intressenter tåla. Det finns heller inga tvångsmedel för tredje man att från klimatför-

9 ändringssynpunkt påfordra längre gående underhåll. Den möjlighet som står till buds att säkra känslig egendom är att begära omprövning av legaliserade företag eller tillståndsprövning av andra företag. Det finns särskilda bestämmelser i 3 kapitlet LVV om hur sådana intressen sammanjämkas med dräneringsintresset. De flesta diknings- och invallningsföretag gemensamma för flera fastigheter är legaliserade genom syneförrättningar enligt DL och äldre lagstiftning och enligt ÄVL. Några är tillkomna efter förrättning enligt VL och ett fåtal är hittills fastställda genom dom eller beslut enligt MB. Därutöver finns ett stort okänt antal anläggningar utförda på egen fastighet med eller utan tillstånd. Även om företaget i sig är legaliserat, är det inte ovanligt att förändringar har skett utan särskild prövning. Ett vanligt exempel är att en öppen dikessträcka har kulverterats av dikningsföretaget eller av en enskild markägare. Vilket ansvar har diknings- eller invallningsföretaget för skador på grund av kulverteringen? Här är vi inne i en gråzon och mycket beror på den specifika situationen och hur kulverteringen har kommit till. En rimlig bedömning är dock att ju längre ledningen har legat med företagets goda minne, desto mer ansvar faller på dikningsföretaget. Detsamma torde gälla för lagliga, men inte legaliserade, inkopplingar till företagets system. En slutsats är att det blir alltmer väsentligt att påfordra omprövning av sådana företag där det har skett stora förändringar. G. Skador och försäkringar dikningsföretag och invallning I legaliserade företag har samfällighetens styrelsemedlemmar personligt ansvar för att verksamheten, däribland underhållet, sköts så att skador inte uppstår. Bristande underhåll är brottsligt enligt MB 29:8 p6. Det torde dock höra till ovanligheten att någon styrelsemedlem åtalas för brott mot underhållsskyldigheten. En anledning är att det kan vara svårt att avgöra den enskilde styrelsemedlemmens underlåtenhet. Därför faller i regel brottsdelen. Vid en tvist om skadestånd är svårigheten densamma att knyta ansvaret till enskilda styrelsemedlemmar. Därför blir utgången vanligen att hela samfälligheten döms till skadestånd, vilket förs tillbaka till delägarna enligt den gällande kostnadsfördelningslängden. En delägare som tilldömts skadestånd får därför själv svara för sin kostnadsandel. En verksamhet som drivs och underhålls helt enligt ett givet tillstånd, kan inte råka ut för skadestånd. När tiden för oförutsedda skador har gått ut, är alla skador reglerade grundat på 31 kapitlet miljöbalken. Skadeståndsanspråk grundade på 32 kapitlet miljöbalken kan inte ställas mot verksamheter som bedrivs i enlighet med tillstånd till vattenverksamhet. Däremot kan skadestånd bli aktuellt när verksamhetsutövaren inte följer bestämmelser och villkor i tillståndet, t.ex. kravet på underhåll. Om jag driver ett diknings- eller invallningsföretag utan tillstånd, är det jag som ägare som har hela ansvaret. Det finns en laglighet att luta sig mot, men inget tillstånd. Det är då jag som enligt MB 16:10 har hela bevisbördan när det gäller fråga om skadestånd. Skadeståndet bedöms enligt 32 kapitlet miljöbalken och allmän skadeståndsrätt. I frågor om brott är det åklagaren som har bevisbördan på samma sätt som i vanliga brottmål. Mitt dikningsföretag har inget tillstånd. Kan jag bli skade - ståndsskyldig? 9

10 Hur kan jag försäkra mig mot skadestånd? För samfällighetens styrelse finns ansvarsförsäkringar, men de torde vara ytterst sällan förekommande i diknings- och invallningssamfälligheter. Det har sannolikt kopplingar till försäkringar för samfälligheter, vilka är mindre tillämpliga för diknings- och invallningsföretag. Samfälligheten kan försäkra sig om det finns egendom i form av mark som samfälligheten äger. Det är inte så vanligt hos diknings- och invallningsföretagen. Det finns dock exempel på att diken och vallar gjorts om till samfälld mark med samfälligheten som ägare. En begränsning vid eventuell skada är att skadan måste vara relaterad till just samfällighetens egendom för att försäkringsersättning ska falla ut. Det vanliga är att delägarna i samfälligheten eller ägarna till ej legaliserade företag är försäkrade genom ansvarsmomenten i lantbruks- eller hemförsäkringar. Självrisken måste den enskilde stå för. En ytterligare begränsning är att vårdslöst förfarande inte täcks in av försäkringen. Kan bristande underhåll vara vårdslöst förfarande? Inom t.ex. VA-sektorn är det vanligt med regresstalan mot VA-huvudmannen för utbetalade ersättningar, när skadeorsaken har varit bristande anläggningar. Sådana regressanspråk har inte förekommit mot diknings- och invallningsföretag, men frågan blir alltmer aktuell i takt med ökade avvattningsproblem. Den skadelidande är inte helt utan eget ansvar. En ny verksamhet som är beroende av underhåll i diknings- eller invallningsföretag måste i första hand agera själv. Det går inte att lasta företaget om det har varit mer eller mindre uppenbart att underhållet är eftersatt och att det förr eller senare kommer att uppstå skada. Ett sätt att förekomma är att som delägare uppmärksamma styrelsen på underhållsbehovet eller att som tredje man ta initiativ till omprövning och anslutning till samfälligheten. Den skadelidande bör också uppmärksamma att försäkringarna inte täcker läckage genom vägg eller skador under 1,2 meters djup. Jag behöver bevattna mera. Kan jag öka mitt uttag? 10 H. Tillåtlighet bevattning Till skillnad mot den defensiva markavvattningen, där verksamheten innebär åtgärder till skydd mot vatten för att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål, utgörs vattenverksamheten vid bevattning av lukrativ bortledning av vatten, dvs. av själva uttaget. Det innebär att det inte utan vidare går att öka uttaget. Om den ursprungliga verksamheten är legaliserad, är den prövad med hänsyn till allmänna och enskilda motstående intressen inom givna ramar. Tillståndet innebär en stark rättskraft, som gör att verksamheten inte kan ifrågasättas annat än genom någon form av prövning. Att gå utöver ramarna innebär att tillståndet inte följs. Det går heller inte att hävda att uttag utanför ramarna i sig uppenbart inte skadar och därför kan bedrivas utan tillstånd. Att säkra sig mot klimatförändringarnas effekter kräver nytt tillstånd, enklast genom att tillståndshavaren själv söker omprövning enligt MB 24:8. Om mitt bevattningsuttag bedrivs utan tillstånd, blir situationen en annan. Om jag vill säkra mitt uttag mot klimatförändringarnas effekter, gäller det i första hand att söka tillstånd. Ribban för när uppenbarhetsundantaget kan åberopas sänks allt efterhand som bevattningssäsongen förlängs och blir torrare. Risken att tillsynsmyndigheten förelägger om att omedelbart upphöra med uttaget och dessutom lämnar verksamheten till åtal blir allt större.

11 K. Ansvar samt skador och försäkringar bevattning Ansvaret mot tredje man blir en fråga bara om bevattningsuttagen görs utan tillstånd eller går utöver ett meddelat tillstånd. I sådana fall har verksamhetsutövaren bevisbördan när det är fråga om eventuella skadestånd. Här kan lantbruksoch hemförsäkringarnas ansvarsmoment träda in. När skador på allmänna intressen hotas av för stora vattenuttag, blir det i regel inte fråga om skadestånd. Däremot kan tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med bevattningsuttaget, om verksamheten bedrivs utan tillstånd, och då dessutom anmäla till åtal. I sådana fall är det tveksamt om försäkringar kan täcka eventuella grödaskador grundade på förbud mot bevattningsuttag. Om verksamheten bedrivs inom ramen för ett tillstånd, är uttaget säkrat även mot nya allmänna intressen, t.ex. minskad vattentillgång. Det är endast genom omprövning initierad av det allmänna jag kan tvingas avstå vatten. Får jag ta ut så mycket vatten jag behöver? Själva underhållet är från skadeståndssynpunkt av underordnad betydelse jämfört med markavvattningen. Bristande underhåll av uttagsanordningar för bevattningsvatten har egentligen skadlig inverkan bara på egen verksamhet, knappast på allmänna eller andra enskilda intressen. 11

12 Jordbruksverkets vattenenhet när det gäller vattnet i odlingslandskapet Vattenenheten arbetar med vattnets utnyttjande, hantering och vård i odlingslandskapet. Vår specialitet är hydrotekniska och juridiska tillämpningar, och vi har behörighet som markav - vattningssakkunniga enligt miljöbalken. All verksamhet sker i form av uppdrag och berör samhället i stort med dess lantbruk, infrastruktur och miljö. I vissa uppdrag utför vi myndighetsuppgifter för Jordbruksverkets räkning, men i huvudsak arbetar vi för andra myndigheter, kommuner, företag, intresse organisationer, markägare och enskilda. Vattenenheten är geografiskt spridd på fyra regioner, med kontor på 5 orter. Jönköping Mats Käll, enhetschef tfn e-post: Lena Öhman tfn e-post: Lotta Carlsson tfn e-post: Lennart de Maré, projektledare Skara Rolf Larsson tfn e-post: Ingmar Petersson tfn e-post: Alnarp Gwidon Jakowlew tfn e-post: Tilla Larsson tfn e-post: Bertil Svensson tfn e-post: Olof Enghag tfn e-post: (Tjänstledig t.o.m ) Linköping Carl-Johan Rangsjö tfn e-post: Per Lindmark tfn e-post: Uppsala Ingrid Johansson tfn e-post: Mattias Nordell tfn e-post: Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: September 2009 OVR182

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Markavvattning och aktuell lagstiftning Markavvattning och aktuell lagstiftning Norra Sandsjö Bygdegård 26 september Charlotta Carlsson, Jordbuksverkets vattenenhet 2012-09-26 Vattenenheten Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering Kort kring markavvattningsföretag Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna 1 Eije Sjödin Kort om bakgrunden 1918 års vattenlag Nya förrättningslagar (FBL, AL, LL) 1972-1974 Uppföljning under 1970-talet

Läs mer

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten 2014-01-16 Vattenverksamhet i 11 kap miljöbalken uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

PM angående hantering av våtmarker inom Västra Rosersberg i Sigtuna Kommun

PM angående hantering av våtmarker inom Västra Rosersberg i Sigtuna Kommun 2013-03-07, s 1 (8) PM angående hantering av våtmarker inom i Sigtuna Kommun 2013-03-07 Christer Södereng, Elisabeth Mörner 2013-03-07, s 2 (8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 REKOMMENDATION OCH

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Frågor vid seminarium om Dagvattenjuridik 17 mars 2015 i Örnsköldsvik

Frågor vid seminarium om Dagvattenjuridik 17 mars 2015 i Örnsköldsvik Frågor vid seminarium om Dagvattenjuridik 17 mars 2015 i Örnsköldsvik Utbyggt villaområde med detaljplan från 1960-talet gränsande till skogsmark. Skogsmarken, som inte är planlagd, sluttar uppåt från

Läs mer

Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27

Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27 Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27 Vad odlingslandskapets aktörer bör leva upp till 1 Jag ska prata om; Vad vattenverksamheter enligt 11 kapitlet miljöbalken är, Exempel på vattenverksamheter

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2013-04-17 Stockholm Mål nr M 10104-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-08 i mål nr M 2148-12, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

Vattenverksamhet

Vattenverksamhet Vattenverksamhet Upplägg Definitioner Prövning av vattenverksamhet Eventuella frågor Definitioner 11 kap. miljöbalken, MB Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV Förordningen

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet Typiska situationer Dränering Samarbete Vattenlagstiftningen Arkiv och verklighet Förvaltning Samfällighet Förändringar 1 Producerad

Läs mer

Temadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen

Temadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen Temadag Dagvatten Juridiska förutsättningar Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter för att styra dagvattenhanteringen Dagvatten i lagstiftningen Resurs eller problem? Instrument för att

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR ANSVARSFÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETSSKADA N23:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid 6.4 Ansvarsförsäkring för förmögenhetsskada 3 6.4.1

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling Markavvattningsföretag Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling Välkomna! Webinariets syfte: Att informera om vilken information som går att hitta i rapporten samt projektgruppens arbetssätt Genomgång

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-05 Stockholm Mål nr M 1214-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-21 i mål nr M 7256-13, se bilaga A KLAGANDE Y G MOTPART

Läs mer

Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret

Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret 2016-02-03 Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret Upplägg Varför arbetar vi med den här frågan? Markavvattning i Norrköping Utbyggnadsplaner

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

Med basbelopp avses det belopp som fastställs enligt lagen om allmän försäkring och som gällde det år skadan upptäcktes.

Med basbelopp avses det belopp som fastställs enligt lagen om allmän försäkring och som gällde det år skadan upptäcktes. SMÅFÖRETAGSFÖRSÄKRING V 068:2 T4:2 Avsnitt C4. Konsultansvar i V 068:2 utgår och ersätts av följande. C4. KONSULTANSVAR (ingår om det anges i försäkringsbrevet) Med basbelopp avses det belopp som fastställs

Läs mer

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap. MARKAVVATTNING Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap. 4 MB Ansökan om dispens enligt 11 kap. 14 MB Ansökan om tillstånd

Läs mer

Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll

Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll INFORMATION 1(7) Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll Definition vattenverksamhet Samtliga vattenverksamheter

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk kommunikationsledning i mark Rev 191014

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk kommunikationsledning i mark Rev 191014 Ekonomiska föreningen Flöghults Fiber Sida 1 (5) Mellan Ekonomiska föreningen Flöghults Fiber, org. nr 769624-1327, (nedan kallad Ledningsägaren) och nedan benämnda fastighetsägare (nedan kallad Fastighetsägare)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av miljöbalken; SFS 1998:811 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen).

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Avtal mellan fastighetsägare: Namn: Person/Org. Nr. Ovan benämnda Fastighetsägare Avseende

Läs mer

Information till fastighetsägare inom Åby Skärsviks torrläggningsföretag

Information till fastighetsägare inom Åby Skärsviks torrläggningsföretag Information till fastighetsägare inom Åby Skärsviks torrläggningsföretag Inbjudan till samråd för att upphäva torrläggningsföretaget Åby Skärsvik Samråd hålls mellan den 21 maj 2012 och den 10 juni 2012.

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2012-07-06 Stockholm Mål nr M 4027-09 Sid 1 (3) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2009-04-23 i mål nr M 1284-09, se bilaga

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Vad säger lagen vilka tillstånd krävs för de olika åtgärderna?

Vad säger lagen vilka tillstånd krävs för de olika åtgärderna? Vad säger lagen vilka tillstånd krävs för de olika åtgärderna? Anläggning av våtmarker och restaurering av vattendrag i Sverige Avgränsningar Föreliggande avsnitt behandlar vilka regler som gäller för

Läs mer

Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015

Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015 Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med

Läs mer

Styrelseansvar för förening och stiftelse

Styrelseansvar för förening och stiftelse GJAF 66:2 Styrelseansvar för förening och stiftelse Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 1 (5) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för styrelseledamot i förening eller

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren (den försäkrade). 2 När försäkringen

Läs mer

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark 1 Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark Undertecknad, nedan kallad fastighetsägaren, upplåter härmed, på nedan angivna villkor, mark för ledningsdragning till Lau Fiber ekonomisk

Läs mer

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument Datum 2010-09-03 1(6) Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar. I fjällnära skog och ädellövskog krävs tillstånd för annan avverkning än röjning eller gallring och

Läs mer

Nossans regleringsföretag av år 1922

Nossans regleringsföretag av år 1922 Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Läs mer

Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga

Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga TVL-info 2016:2 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga Länsstyrelsen har noterat att det finns över 60 verksamheter i länet som har tillstånd

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Dammar ansvar och tillsyn

Dammar ansvar och tillsyn Dammar ansvar och tillsyn Flödeskartering SANT Informationsmöte om Infrastruktur, Tranås 19 mars 2014 Länsstyrelsens arbete kopplat till dammar Naturavdelningen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken

Läs mer

Allmän information om vattenskyddsområden

Allmän information om vattenskyddsområden Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Konsultansvarsförsäkring

Konsultansvarsförsäkring Konsultansvarsförsäkring Försäkringsvillkor 2004-04-01 1 Innehåll A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Sid A.1 Försäkringens giltighet 3 A.2 Förlängning av försäkring 3 A.3 Riskbelopp och självrisk 3 A.4 Årlig premiejustering

Läs mer

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd

Läs mer

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com savgarden@telia.com Syfte med Ökad marknadsmässighet bland företagen Stärka företagarrollen och det egna ledarskapet Stärka utbytet och samverkan mellan företagarna Öka medvetenheten t kring det egna företagets

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB FÖRSÄKRINGSVILLKOR KONSULTANSVAR N60:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET 1 Innehåll sid 6.1 Konsultansvarsförsäkring 3 6.1.1 Försäkrade personer och försäkrad verksamhet

Läs mer

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter?

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Ingrid Öhlund lantmätare och senior rådgivare Division Fastighetsbildning Tel 070-57 87 211 Ingrid.ohlund@lm.se Varför?.. Dagens regelsystem

Läs mer

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling Markavvattningsföretag Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling April 2015 Rapportnummer 2015:2 Omslagsbild Arbetslag från Orleka vid det stora dikningsföretaget Lillån Korsberga 1924, Västra

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm Mål nr M 11569-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-12-03 i mål nr M 4639-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 1(4) Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Avtal Mellan undertecknad/e, nedan benämnda Fastighetsägaren respektive Ledningsägaren är följande överenskommelse träffad. Fastighetsägare Namn

Läs mer

Försäkringar. Kap 10. Ansvarsfördelning mellan föreningen och de boende

Försäkringar. Kap 10. Ansvarsfördelning mellan föreningen och de boende Kapitel 10 Försäkringar Kap 10 Ansvarsförsäkring mellan föreningen och de boende Föreningens fastighetsförsäkring Styrelseansvarsförsäkring Bostadsrättstillägget Hemförsäkring En bostadsrättsförenings

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT SRF 1009:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 11 111 60 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:6

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:6 29:6 Genom ett brott på en huvudvattenledning trängde vattenmassor ytledes ett hundratal meter via parkväg och en gångväg in i bebyggelse och orsakade översvämningsskador där. Fastän bebyggelsen var ansluten

Läs mer

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060205 DOM 2013-04-16 Stockholm Mål nr M 4029-09 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2009-04-23 i mål nr M 1286-09, se bilaga A KLAGANDE V F MOTPART

Läs mer

Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen. Tina Buckland Länsstyrelsen Västerbotten

Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen. Tina Buckland Länsstyrelsen Västerbotten Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen Tina Buckland Länsstyrelsen Västerbotten Nu finns det hopp om fler glada laxar. DN Svensk vattenkraft i fara SvD Näringsliv Förslagen [ ] kommer att äventyra

Läs mer

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd

Läs mer

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist Ansvarsutredningar Sara Lundquist 10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning, efterbehandling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elsäkerhetslag; utfärdad den 9 juni 2016. SFS 2016:732 Utkom från trycket den 21 juni 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Denna lag syftar till att främja

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 5

Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 5 Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 5 Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Mellan undertecknande, nedan benämnda Fastighetsägaren och Ledningsägaren, är följande överenskommelse träffad.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet; SFS 1998:812 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Mall för avtal fi berförening markupplåtelse

Mall för avtal fi berförening markupplåtelse Mall för avtal fi berförening markupplåtelse Mallen ska ses som förslag till avtal och reglerar relation mellan fastighetsägaren och ledningsägaren i fråga gällande markupplåtelse. Avtalet bör ses i relation

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat FÖRSTUDIE Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Dagens markavvattningsanläggningar är ofta underdimensionerade. Klimatförändringen försämrar situationen ytterligare med

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer