Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken"

Transkript

1 Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och juridiken

2 Klimatförändringarna och juridiken Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatets förändringar under de närmaste decennierna kommer att påverka förutsättningarna för jordbruket i Sverige. Vädret blir varmare och rikare på nederbörd. Växtsäsongerna blir längre och odlings - zonerna förskjuts norrut. I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning påpekas att odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet. Markavvattningsledningar, invallningar och bevattningsanläggningar är exempel på system som ska verka under lång tid, minst 50 år, men ofta mycket längre än så. Det innebär att anläggningarna redan nu måste planeras och dimensioneras för klimatsituationer som råder om år. Jordbruksverket har med anledning av detta tagit fram en serie informationsbroschyrer till landsbygdens aktörer. Syftet är att tala om vad vi vet om klimatförändringarnas effekter i dag, vilka hänsyn vi bör ta till detta och lyfta fram angelägna frågor som ännu inte kan besvaras helt. Informationsmaterialet kan förhoppningsvis underlätta beslut om framtida åtgärder och investeringar. Informationsserien tar upp: Täckdikningen Bevattningsanläggningen Dikningsföretaget Invallningen Juridiken Denna sista del tar upp juridiska frågor. Vem har ansvaret för åtgärder och anpassningar till följd av klimatförändringarna? Vad får den ansvarige göra? Vad bör göras? Vem ansvarar för skador till följd av klimatförändringarna? Vilken risknivå måste alla acceptera? Vem kan försäkra sig mot vad? Det finns många olika situationer att analysera. Många frågor ställs, några har ett svar redan nu, andra kan det råda delade meningar om. Foto: Håkan Sandin s.1 Rolf Larsson s. 5 Tilla Larsson s. 7, 8 Bruno Bergmar s. 11 Efter några begreppsförklaringar på sidan 3 samlar vi frågorna och svaren om markavvattningens och bevattningens juridik i tre avsnitt på sidorna 5 11: tillåtlighet ansvar skador och försäkringar 2

3 Informationen riktar enbart in sig på befintliga verksamheter med anläggningar som är riktigt dimensionerade efter de kriterier som gällde vid anläggandet och som kan behöva uppgraderas till följd av ökad belastning på grund av klimatförändringarna. Vi tar inte upp juridiken kring nya anläggningar eller kring uppgraderingar i form av ändrad systemutformning. Exempel kan vara ett nytt behov av täckdikning eller att ett öppet dikessystem ersätts med slutna ledningar vid uppgraderingen. För sådana verksamheter kommer miljöbalkens tillåtlighetsregler och skyddsbestämmelser in på ett mer grundläggande sätt. Begrepp och förkortningar Täckdikning, dikningsföretag, invallning och bevattning är verksamheter, som omfattar odlingslandskapets tekniska system och som finns beskrivna i informationsseriens övriga delar. Till verksamheterna hör anläggningar som grenledningar, stamledningar, diken, rörledningar, trummor, kopplingsbrunnar, vallar, pumpar och intagsanordningar. De aspekter vi tittar på är tillåtlighet, ansvar, skadestånd och försäkring. Med tilllåtlighet avser vi här frågor om vad jag får eller bör göra, närmast för att klara min egen framtida situation. Får jag anpassa min anläggning så att min mark inte skadas av framtidens ökade flöden? Frågan måste ställas därför att grunden för våra åtgärder vanligen är markavvattningsföretag. Ny markavvattning är förbjuden i södra Sverige och får inte utföras utan tillstånd men inom förbudsområdet först efter dispens från förbudet. Med ansvar avser vi frågor om vad jag måste göra eller vad jag kan avstå från att göra främst med hänsyn till andras intressen. Är det jag som ägare som har ansvaret, eller är det den skadelidande grannen eller den externa nyttjaren som ska svara för anpassningen? Skador och försäkringar handlar om frågor kring möjligheter att försäkra sig mot egna skador, men också kring skadeståndsanspråk från andra och möjligheter att försäkra mot medgivna eller utdömda skadestånd. Vi tar också upp frågor om brott mot miljöbalkens bestämmelser. I den här informationen kommer vi in på begreppen legaliserad, laglig respektive olaglig verksamhet eller anläggning. Med legaliserad avser vi en verksamhet som tillkommit efter prövning i domstol eller annan rådande prövningsinstans. Det innebär att alla relevanta frågor är belysta och tillståndet anger ramarna för verksamheten. Med laglig menar vi verksamhet, som är laglig på annan grund, vanligtvis att tillstånd inte behövdes när verksamheten kom igång. Olaglig verksamhet är sådan som bedrivs utan att leva upp till krav på anmälan eller tillståndsprövning eller utan att följa meddelade tillstånd eller villkor eller som inte följer gängse kriterier för utförande. När vi hänvisar till olika lagar, använder vi förkortningar. De vanligaste är MB = miljöbalken, LVV = lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet m.m., VL = den tidigare vattenlagen (1983:291), ÄVL = den äldre vattenlagen (1918:523) och DL = lag om dikning och annan afledning af vatten gifven den 20 juni De enskilda bestämmelserna förkortar vi exempelvis som MB 11:2 p4 för 11 kapitlet, 2 paragrafen punkten 4 i miljöbalken. 3

4 Sammanfattning Tillåtlighet Anpassning av markavvattningsföretagets anläggningar till nya klimatrelaterade avrinningsförhållanden är definitionsmässigt inte markavvattning. Åtgärderna är därför inte förbjudna. De utgör defensiv vattenverksamhet och kan knappast karaktäriseras som annan tillståndspliktig vattenverksamhet. Däremot kan anmälan för samråd hos tillsynsmyndigheten bli aktuell och åtgärderna ska förstås utföras med den försiktighet som miljöbalkens hänsynsregler uppmanar till. För det lukrativa (= inkomstbringande) bevattningsuttaget gäller en annan princip. Ett tillstånd anger ramarna för tillåtet vattenuttag, som inte kan överträdas utan ny prövning. Om bevattningsuttaget sker utan tillstånd, kommer frågan om föreläggande om att upphöra med uttaget allt närmare efter hand som uttagsbehovet ökar och vattentillgången minskar. Ansvar För markavvattningsföretagen är underhållsansvaret det centrala. Skyldigheten att underhålla anläggningarna är i det närmaste strikt. Den gäller även gentemot utomstående intressen som är beroende av anläggningarnas funktion. Däremot finns ingen skyldighet att med hänsyn till skaderisken uppgradera systemet till de nya avrinningsförhållandena. Det räcker att underhålla den befintliga anläggningen. Ansvaret för skador omfattar all egendom som kan påverkas, vare sig den fanns när företaget kom till eller har kommit till senare. För nya intressen, som är beroende av längre gående avvattning än systemet är utformat för, finns möjligheten att ompröva det legaliserade företaget eller söka tillståndsprövning av ej legaliserade företag. Markavvattningsföretaget kan också ha ett eget intresse av omprövning för att säkerställa funktion och kostnadsdelaktighet till följd av förändrade förutsättningar. För bevattningsverksamheten är ansvaret för underhåll av anläggningarna av jämförelsevis underordnad betydelse. Bristande underhåll av uttagsanordningar skadar knappast allmänna eller andra enskilda intressen. Däremot är det viktigt att hålla sig inom ramarna för tillåtet vattenuttag. Skador och försäkringar En vattenverksamhet som drivs och underhålls helt enligt ett givet tillstånd, kan inte råka ut för skadestånd. Det är bara om verksamhetsutövaren inte följer bestämmelser och villkor i tillståndet som skadestånd kan bli aktuellt. För en vattenverksamhet som drivs utan tillstånd, har verksamhetsutövaren hela ansvaret och bevisbördan när det gäller skadeståndsanspråk. 4 Styrelse- och samfällighetsförsäkringar är ovanliga i markavvattningssamfälligheter. Det hänger främst samman med att försäkringarna förutsätter samfälld egendom. Det vanliga är att delägarna i företagen är försäkrade genom sina lantbruks- eller hemförsäkringar. Sådana försäkringar täcker inte in vårdslöshet. Om brister i underhållet kan anses vara vårdslöst förfarande, har ännu inte ställts på sin spets när det gäller markavvattningsföretag. Oavsett vilket har ändå den skadelidande ett eget ansvar att förebygga uppenbara skaderisker för att försäkringsersättning ska betalas ut.

5 Några svar Här finns svar och synpunkter på tillåtlighet, ansvar samt skador och försäkringar inom markavvttning och bevattning: Täckdikning Dikningsföretag Invallning Bevattning Tillåtlighet Sid. 5 - A Sid. 6 - D Sid. 7 - E Sid H Ansvar Sid. 6 - B Sid. 8 - F Sid. 8 - F Sid K Skador/Försäkring Sid. 6 - C Sid. 9 - G Sid. 9 - G Sid K A. Tillåtlighet täckdikning Täckdikning är en form av markavvattning definierad i MB 11:2 p4. Huvudregeln enligt MB 11:13 är att markavvattning kräver tillstånd för att få utföras, men just för täckdikning av jordbruksmark behövs inget tillstånd, vilket framgår av bestämmelsens andra stycke. Det är endast om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom täckdikningen, som tillstånd krävs. Den praktiska gränsen för avvattning genom täckdikning har satts till 300 mm som största diameter för dräneringsrören. Det torde vara ytterst få täckdikningar som har tillkommit efter tillståndsprövning. Likaså torde det vara ytterst få täckdikningar som har tillkommit trots sannolikhet för skador. Det innebär att vi kan bortse från legaliserade respektive olagliga verksamheter och anläggningar. Det vi har att göra med är täckdikningar lagliga på annan grund än tillståndsprövning. Får jag anpassa täckdikningen till större avrinning? Får jag då anpassa täckdikningen till en större avrinning? Ja, normalt berörs bara den egna marken och att komplettera täckdikningen kräver inte tillstånd. Kompletteringen faller heller inte in under begreppet markavvattning, eftersom syftet är att behålla markens lämplighet för ett visst ändamål, inte att öka lämpligheten. Det är då också tillåtet att korrigera stamledningarna för det ökade flödet och att fullfölja korrigeringarna nedströms. Sedan är det en annan sak att dessa åtgärder kan vara sådana som ska anmälas för samråd kring inverkan på miljön enligt MB 12:6, eller bli frågor om rättsprocesser av annat slag, om grannen inte går med på åtgärderna. 5

6 Måste jag underhålla täckdikningen? B. Ansvar täckdikning Diken och ledningar i ett täckdikningssystem är vattenanläggningar, som har kommit till genom vattenverksamheten täckdikning. Det grundläggande och mycket tydliga ansvar du har som ägare till anläggningarna är skyldigheten enligt MB 11:17 att underhålla dem. Underhållsansvaret gäller så länge anläggningarna finns kvar och i sådan omfattning att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Här avses ändringar i vattenförhållandena som du åstadkommer genom bristande underhåll. Ansvaret är nära nog strikt i den bemärkelsen att om en skada till någon del kan härledas till bristande underhåll oavsett storleken på flödet, blir anläggningens ägare skadeståndsskyldig. Måste jag anpassa mina stamledningar så att den ökade avrinningen inte medför skada exempelvis genom dämning i tilloppsledningar uppströms? Nej, det är den befintliga anläggningen som ska underhållas. Att den naturliga tillrinningen har ökat, innebär inget ökat ansvar. Vad ersätter försäkringen? C. Skador och försäkringar täckdikning De skador som närmast kommer ifråga genom klimatförändringarnas effekter vid täckdikning är grödaskador på egen mark. Lantbruksförsäkringen täcker i princip sådana skador, även om skadan beror på bristande underhåll eller klimatrelaterad ökad avrinning till ett för klent täckdikningssystem. I de sällsynta fallen med skador på grannfastigheter, torde hem- eller lantbruksförsäkringens ansvarsmoment träda in. Eftersom täckdikningen vanligen inte är legaliserad, handläggs eventuella skadeståndsprocesser enligt 32 kapitlet MB och allmän skadeståndsrätt. D. Tillåtlighet dikningsföretag Ett dikningsföretags syfte är att genom en form av defensiv vattenverksamhet hålla viss mark, båtnadsmarken, avvattnad till visst djup. När det utfördes var syftet att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. För år sedan var ändamålet vanligen jord- eller skogsbruk. På senare tid har ändamålet med ny dikning i stor utsträckning ändrats till andra samhällsfunktioner som infrastuktur, industrietableringar och bebyggelse. Dikningsföretaget har således nu att förvalta den avsedda avvattningen och behålla lämpligheten för det avsedda ändamålet. Eftersom det inte är fråga om att öka lämpligheten, kan inte anpassningsåtgärderna för att möta klimatförändringarnas effekter definieras som markavvattning. Åtgärderna omfattas således inte av markavvattningsförbudet enligt MB 11:14 och inte heller av tillståndskravet enligt MB 11:13. Regeringen har genom införandet av begreppet kompensationsdikning förutsett situationer liknande klimatförändringarna. Åtgärder som utförs för att återställa markens tillstånd sedan vattenproblem uppkommit på grund av åtgärder på intilliggande mark är inte markavvattning. På samma sätt måste oförskyllda ändringar i avrinningsförhållandena på grund av klimatförändringarna betraktas. Dessa förändringar har ingen grund i verksamheten på den egna marken. 6 Dikningsföretaget får således anpassa anläggningarnas utformning för att kompensera för den klimatbaserade förändringen i avrinningsmönstret. Anpass-

7 ningsåtgärderna måste förstås ske med den försiktighet miljöbalkens hänsynsregler och skyddsbestämmelser kräver. Det kan också bli fråga om att anmäla åtgärderna för samråd enligt MB 12:6, eftersom de med utgångspunkt från den befintliga defensiva markavvattningsverksamheten knappast kan definieras som tillståndspliktig annan vattenverksamhet. Får vi ändra i dikningsföretaget när det blir större flöden? Dikningsföretagets deltagare behöver alltså inte tåla skador, som beror på flöden eller nivåer uppkomna på grund av klimatförändringar. Det gäller både legaliserade dikningsföretag och företag lagliga på annan grund. För de legaliserade företagen är det samfällighetens styrelse som har att verkställa delägarnas önskemål och stämmobeslut om åtgärder. För företag som är lagliga på annan grund är det dikets ägare som tillsammans med berörda fastighetsägare har att bedöma anpassningsbehovet. E. Tillåtlighet invallning För invallningsföretaget gäller samma grundläggande regler som för dikningsföretaget. Att återställa markens tillstånd innanför vallarna och behålla fastigheternas lämplighet för sina ändamål kan jämställas med kompensationsdikning och kan utföras med hänsyn till miljöbalkens aktsamhetskrav. Dikena innanför invallningarna kan behöva utvidgade tvärsektioner och ledningarna större dimensioner för att klara den ökade tillrinningen. Ökad tillrinning torde sammanfalla med ökat vattenstånd utanför vallarna, som medför behov av förhöjning och förstärkning av vallarna. Därmed kommer pumparnas kapacitet att behöva ökas, både för ökad vattentillrinning och för ökad lyfthöjd. Som regel är invallningsföretagen legaliserade, åtminstone om de omfattas av fler än en à två fastigheter. Som för de legaliserade dikningsföretagen är det samfällighetens styrelse som har att verkställa delägarnas önskemål och stämmobeslut om åtgärder. Kan vi byta till större pumpar? 7

8 Tomter är avstyckade i vårt företag. Har vi ansvar för deras torrlägning? F. Ansvar dikningsföretag och invallning Diknings- och invallningsföretag har liksom täckdikning ett starkt uttalat, nära nog strikt, ansvar när det gäller underhåll av företagens anläggningar. Enligt MB 11:17 är den som äger en vattenanläggning skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Om underhållet är bristfälligt, uppkommer ett ansvar för allt som kan skadas. Det gäller både skador på delägares fastigheter och skador på tredje man. Flertalet diknings- och invallningsföretag tillkom för mer än 50 år sedan med syfte att tillgodose samhällets behov av produktiv jord- och skogsbruksmark. Sedan dess har mycket hänt på markerna. Tomter har avstyckats för industrier och bostadsbebyggelse och infrastrukturen har gått fram med hjälp av vägrätter och ledningsrätter eller avtal. Gäller skadeansvaret mot tillkommande värden av vanligtvis betydligt större skadevärden än för en tillfälligt översvämmad åker? Ja, skadeansvaret gäller mot allt som kan beröras. Därför är det i dag extra viktigt att hålla företagen i skick och att ompröva dem om nya intressen blir beroende av skötseln. 8 Men, det finns ett par begränsningar. Skadeansvaret gäller inte för anordningar på större djup än 1,2 meter, t.ex. för en våningsdjup källare. (En anläggning som i och för sig medger avvattning till större djup, ska givetvis underhållas fullt ut). Ansvaret för skador på större djup faller på den enskilde ägaren, men också att ombesörja erforderlig stadigvarande dränering. En annan begränsning är att underhållsansvaret bara sträcker sig till den legaliserade eller i övrigt lagliga utformningen av företaget. Utformningen grundar sig på dimensionerande kriterier för t.ex. avrinningen. Avrinningstoppar därutöver får delägare och andra intressenter tåla. Det finns heller inga tvångsmedel för tredje man att från klimatför-

9 ändringssynpunkt påfordra längre gående underhåll. Den möjlighet som står till buds att säkra känslig egendom är att begära omprövning av legaliserade företag eller tillståndsprövning av andra företag. Det finns särskilda bestämmelser i 3 kapitlet LVV om hur sådana intressen sammanjämkas med dräneringsintresset. De flesta diknings- och invallningsföretag gemensamma för flera fastigheter är legaliserade genom syneförrättningar enligt DL och äldre lagstiftning och enligt ÄVL. Några är tillkomna efter förrättning enligt VL och ett fåtal är hittills fastställda genom dom eller beslut enligt MB. Därutöver finns ett stort okänt antal anläggningar utförda på egen fastighet med eller utan tillstånd. Även om företaget i sig är legaliserat, är det inte ovanligt att förändringar har skett utan särskild prövning. Ett vanligt exempel är att en öppen dikessträcka har kulverterats av dikningsföretaget eller av en enskild markägare. Vilket ansvar har diknings- eller invallningsföretaget för skador på grund av kulverteringen? Här är vi inne i en gråzon och mycket beror på den specifika situationen och hur kulverteringen har kommit till. En rimlig bedömning är dock att ju längre ledningen har legat med företagets goda minne, desto mer ansvar faller på dikningsföretaget. Detsamma torde gälla för lagliga, men inte legaliserade, inkopplingar till företagets system. En slutsats är att det blir alltmer väsentligt att påfordra omprövning av sådana företag där det har skett stora förändringar. G. Skador och försäkringar dikningsföretag och invallning I legaliserade företag har samfällighetens styrelsemedlemmar personligt ansvar för att verksamheten, däribland underhållet, sköts så att skador inte uppstår. Bristande underhåll är brottsligt enligt MB 29:8 p6. Det torde dock höra till ovanligheten att någon styrelsemedlem åtalas för brott mot underhållsskyldigheten. En anledning är att det kan vara svårt att avgöra den enskilde styrelsemedlemmens underlåtenhet. Därför faller i regel brottsdelen. Vid en tvist om skadestånd är svårigheten densamma att knyta ansvaret till enskilda styrelsemedlemmar. Därför blir utgången vanligen att hela samfälligheten döms till skadestånd, vilket förs tillbaka till delägarna enligt den gällande kostnadsfördelningslängden. En delägare som tilldömts skadestånd får därför själv svara för sin kostnadsandel. En verksamhet som drivs och underhålls helt enligt ett givet tillstånd, kan inte råka ut för skadestånd. När tiden för oförutsedda skador har gått ut, är alla skador reglerade grundat på 31 kapitlet miljöbalken. Skadeståndsanspråk grundade på 32 kapitlet miljöbalken kan inte ställas mot verksamheter som bedrivs i enlighet med tillstånd till vattenverksamhet. Däremot kan skadestånd bli aktuellt när verksamhetsutövaren inte följer bestämmelser och villkor i tillståndet, t.ex. kravet på underhåll. Om jag driver ett diknings- eller invallningsföretag utan tillstånd, är det jag som ägare som har hela ansvaret. Det finns en laglighet att luta sig mot, men inget tillstånd. Det är då jag som enligt MB 16:10 har hela bevisbördan när det gäller fråga om skadestånd. Skadeståndet bedöms enligt 32 kapitlet miljöbalken och allmän skadeståndsrätt. I frågor om brott är det åklagaren som har bevisbördan på samma sätt som i vanliga brottmål. Mitt dikningsföretag har inget tillstånd. Kan jag bli skade - ståndsskyldig? 9

10 Hur kan jag försäkra mig mot skadestånd? För samfällighetens styrelse finns ansvarsförsäkringar, men de torde vara ytterst sällan förekommande i diknings- och invallningssamfälligheter. Det har sannolikt kopplingar till försäkringar för samfälligheter, vilka är mindre tillämpliga för diknings- och invallningsföretag. Samfälligheten kan försäkra sig om det finns egendom i form av mark som samfälligheten äger. Det är inte så vanligt hos diknings- och invallningsföretagen. Det finns dock exempel på att diken och vallar gjorts om till samfälld mark med samfälligheten som ägare. En begränsning vid eventuell skada är att skadan måste vara relaterad till just samfällighetens egendom för att försäkringsersättning ska falla ut. Det vanliga är att delägarna i samfälligheten eller ägarna till ej legaliserade företag är försäkrade genom ansvarsmomenten i lantbruks- eller hemförsäkringar. Självrisken måste den enskilde stå för. En ytterligare begränsning är att vårdslöst förfarande inte täcks in av försäkringen. Kan bristande underhåll vara vårdslöst förfarande? Inom t.ex. VA-sektorn är det vanligt med regresstalan mot VA-huvudmannen för utbetalade ersättningar, när skadeorsaken har varit bristande anläggningar. Sådana regressanspråk har inte förekommit mot diknings- och invallningsföretag, men frågan blir alltmer aktuell i takt med ökade avvattningsproblem. Den skadelidande är inte helt utan eget ansvar. En ny verksamhet som är beroende av underhåll i diknings- eller invallningsföretag måste i första hand agera själv. Det går inte att lasta företaget om det har varit mer eller mindre uppenbart att underhållet är eftersatt och att det förr eller senare kommer att uppstå skada. Ett sätt att förekomma är att som delägare uppmärksamma styrelsen på underhållsbehovet eller att som tredje man ta initiativ till omprövning och anslutning till samfälligheten. Den skadelidande bör också uppmärksamma att försäkringarna inte täcker läckage genom vägg eller skador under 1,2 meters djup. Jag behöver bevattna mera. Kan jag öka mitt uttag? 10 H. Tillåtlighet bevattning Till skillnad mot den defensiva markavvattningen, där verksamheten innebär åtgärder till skydd mot vatten för att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål, utgörs vattenverksamheten vid bevattning av lukrativ bortledning av vatten, dvs. av själva uttaget. Det innebär att det inte utan vidare går att öka uttaget. Om den ursprungliga verksamheten är legaliserad, är den prövad med hänsyn till allmänna och enskilda motstående intressen inom givna ramar. Tillståndet innebär en stark rättskraft, som gör att verksamheten inte kan ifrågasättas annat än genom någon form av prövning. Att gå utöver ramarna innebär att tillståndet inte följs. Det går heller inte att hävda att uttag utanför ramarna i sig uppenbart inte skadar och därför kan bedrivas utan tillstånd. Att säkra sig mot klimatförändringarnas effekter kräver nytt tillstånd, enklast genom att tillståndshavaren själv söker omprövning enligt MB 24:8. Om mitt bevattningsuttag bedrivs utan tillstånd, blir situationen en annan. Om jag vill säkra mitt uttag mot klimatförändringarnas effekter, gäller det i första hand att söka tillstånd. Ribban för när uppenbarhetsundantaget kan åberopas sänks allt efterhand som bevattningssäsongen förlängs och blir torrare. Risken att tillsynsmyndigheten förelägger om att omedelbart upphöra med uttaget och dessutom lämnar verksamheten till åtal blir allt större.

11 K. Ansvar samt skador och försäkringar bevattning Ansvaret mot tredje man blir en fråga bara om bevattningsuttagen görs utan tillstånd eller går utöver ett meddelat tillstånd. I sådana fall har verksamhetsutövaren bevisbördan när det är fråga om eventuella skadestånd. Här kan lantbruksoch hemförsäkringarnas ansvarsmoment träda in. När skador på allmänna intressen hotas av för stora vattenuttag, blir det i regel inte fråga om skadestånd. Däremot kan tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med bevattningsuttaget, om verksamheten bedrivs utan tillstånd, och då dessutom anmäla till åtal. I sådana fall är det tveksamt om försäkringar kan täcka eventuella grödaskador grundade på förbud mot bevattningsuttag. Om verksamheten bedrivs inom ramen för ett tillstånd, är uttaget säkrat även mot nya allmänna intressen, t.ex. minskad vattentillgång. Det är endast genom omprövning initierad av det allmänna jag kan tvingas avstå vatten. Får jag ta ut så mycket vatten jag behöver? Själva underhållet är från skadeståndssynpunkt av underordnad betydelse jämfört med markavvattningen. Bristande underhåll av uttagsanordningar för bevattningsvatten har egentligen skadlig inverkan bara på egen verksamhet, knappast på allmänna eller andra enskilda intressen. 11

12 Jordbruksverkets vattenenhet när det gäller vattnet i odlingslandskapet Vattenenheten arbetar med vattnets utnyttjande, hantering och vård i odlingslandskapet. Vår specialitet är hydrotekniska och juridiska tillämpningar, och vi har behörighet som markav - vattningssakkunniga enligt miljöbalken. All verksamhet sker i form av uppdrag och berör samhället i stort med dess lantbruk, infrastruktur och miljö. I vissa uppdrag utför vi myndighetsuppgifter för Jordbruksverkets räkning, men i huvudsak arbetar vi för andra myndigheter, kommuner, företag, intresse organisationer, markägare och enskilda. Vattenenheten är geografiskt spridd på fyra regioner, med kontor på 5 orter. Jönköping Mats Käll, enhetschef tfn e-post: Lena Öhman tfn e-post: Lotta Carlsson tfn e-post: Lennart de Maré, projektledare Skara Rolf Larsson tfn e-post: Ingmar Petersson tfn e-post: Alnarp Gwidon Jakowlew tfn e-post: Tilla Larsson tfn e-post: Bertil Svensson tfn e-post: Olof Enghag tfn e-post: (Tjänstledig t.o.m ) Linköping Carl-Johan Rangsjö tfn e-post: Per Lindmark tfn e-post: Uppsala Ingrid Johansson tfn e-post: Mattias Nordell tfn e-post: Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: September 2009 OVR182

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet Typiska situationer Dränering Samarbete Vattenlagstiftningen Arkiv och verklighet Förvaltning Samfällighet Förändringar 1 Producerad

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB FÖRSÄKRINGSVILLKOR KONSULTANSVAR N60:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET 1 Innehåll sid 6.1 Konsultansvarsförsäkring 3 6.1.1 Försäkrade personer och försäkrad verksamhet

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling Markavvattningsföretag Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling April 2015 Rapportnummer 2015:2 Omslagsbild Arbetslag från Orleka vid det stora dikningsföretaget Lillån Korsberga 1924, Västra

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren (den försäkrade). 2 När försäkringen

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Konsultansvarsförsäkring

Konsultansvarsförsäkring Konsultansvarsförsäkring Försäkringsvillkor 2004-04-01 1 Innehåll A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Sid A.1 Försäkringens giltighet 3 A.2 Förlängning av försäkring 3 A.3 Riskbelopp och självrisk 3 A.4 Årlig premiejustering

Läs mer

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat FÖRSTUDIE Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Dagens markavvattningsanläggningar är ofta underdimensionerade. Klimatförändringen försämrar situationen ytterligare med

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den beställare (försäkrade) som angivits i försäkringsbrevet. 2. Vad försäkringen gäller

Läs mer

Information till fastighetsägare inom Åby Skärsviks torrläggningsföretag

Information till fastighetsägare inom Åby Skärsviks torrläggningsföretag Information till fastighetsägare inom Åby Skärsviks torrläggningsföretag Inbjudan till samråd för att upphäva torrläggningsföretaget Åby Skärsvik Samråd hålls mellan den 21 maj 2012 och den 10 juni 2012.

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Försäkringar. Kap 10. Ansvarsfördelning mellan föreningen och de boende

Försäkringar. Kap 10. Ansvarsfördelning mellan föreningen och de boende Kapitel 10 Försäkringar Kap 10 Ansvarsförsäkring mellan föreningen och de boende Föreningens fastighetsförsäkring Styrelseansvarsförsäkring Bostadsrättstillägget Hemförsäkring En bostadsrättsförenings

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01 FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING Särskilt försäkringsvillkor Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Inledning Skadegörelse av egendom är ett ökande problem i samhället, som också Svedala kommun drabbas av. En gemensam policy är ett led i att stärka

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist Ansvarsutredningar Sara Lundquist 10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning, efterbehandling

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24 SVEDALA KOMMUN Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129: och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 28-11-24 Innehåll - Utredningstext - Ritning M-1 - Magasinsberäkning Drottninggatan 16 254 33 HELSINGBORG

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Peter Ardö Uppsala 2009-01-27 M 2007:04 Direktiv 2007:94 Tilläggsdirektiv 2007:184 Tilläggsdirektiv 2008:119 Utredningen ska vara avslutad april 2009 Direktiv finns på www.sou.gov.se Utredare

Läs mer

Allmänt ansvar. - för God Man och Förvaltare. Allmänt försäkringsvillkor

Allmänt ansvar. - för God Man och Förvaltare. Allmänt försäkringsvillkor Allmänt ansvar - för God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (7) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om försäkringsförmedling; SFS 2005:411 Utkom från trycket den 14 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Definitioner 1 I denna

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

YTTRANDE. Dnr 4.1.17-6709/14 2014-10-23. Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm 1(13)

YTTRANDE. Dnr 4.1.17-6709/14 2014-10-23. Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm 1(13) 1(13) YTTRANDE 2014-10-23 Dnr 4.1.17-6709/14 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga

Läs mer

Jordbrukets markavvattningsanläggningar

Jordbrukets markavvattningsanläggningar Jordbrukets markavvattningsanläggningar i ett nytt klimat Anpassningen av jordbrukets vattenanläggningar till ett nytt klimat kräver en bred diskussion om hur markens värde för en resurseffektiv och uthållig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 juni 2011 T 2966-09 KLAGANDE Aktiebolaget Svenska Bostäder, 556043-6429 Box 95 162 12 Vällingby Ombud: Jur.kand. SJ MOTPART ZS Ombud:

Läs mer

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Page 1 of 5 JP Skolnet Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Senast ändrad: 2007-01-17 Utgivare: JP Infonet Vilka regler gäller för en skolas möjlighet att få ersättning för

Läs mer

Allmänna avtalsbestämmelser

Allmänna avtalsbestämmelser Allmänna avtalsbestämmelser God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (5) 1 Allmänna avtalsbestämmelser God

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet

Läs mer

Vattenverksamhet/bevattning

Vattenverksamhet/bevattning Vattenverksamhet/bevattning Författare: Arne Joelsson. NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson UPPDRAG Åbyfors Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1300884000 UPPDRAGSLEDARE Karin Alenius UPPRÄTTAD AV DATUM 09 PLATS Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö DATUM 2013-12-17 TID 13.00-15.30 NÄRVARANDE Jan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4 26A:4 Fråga om beräkning av engångsavgift för avstyckning från fastighet för vilken anläggningsavgift bestämd bl.a. med hänsyn till arealen redan hade betalats. S.K. ägde tomten nr 16 i Älvsborg, Göteborgs

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringstagare är Villaägarnas Riksförbund, som tecknar försäkringen kalenderårsvis (Försäkringsår) med början

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet Försäkringsförmedling Presentation av Tord Gransbo, Aktörer Försäkringsbolagen - anställda säljare Ombud enbolagsombud flerbolagsombud specialombud franchisetagare fritidsombud bancassurance Försäkringsmäklare

Läs mer

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljö- och Samhällsnämnden Sökande och fastighet Sökande, namn Person- el organisationsnummer

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden INFORMATION 1 (5) 2012-03-29 Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Linguaiuris Legal advise and Translation

Linguaiuris Legal advise and Translation Hur regleras Comunidades de Propietarios (spanska ägarföreningar)? Denna artikel är en sammanfattning av frågor som behandlades i ett föredrag som hölls av Charlotte Andersson, jurist på Linguaiuris, inom

Läs mer

Protokoll 2010-12-15. Plats och tid Söråkers Herrgård, 2010-12-15, kl 12.00-12.30. Beslutande Håkan Lundberg (S) ordf Karina Nordgren

Protokoll 2010-12-15. Plats och tid Söråkers Herrgård, 2010-12-15, kl 12.00-12.30. Beslutande Håkan Lundberg (S) ordf Karina Nordgren Plats och tid Söråkers Herrgård,, kl 12.00-12.30 Beslutande Håkan Lundberg (S) ordf Karina Nordgren (S) Niklas Edén (C) Thore Hellstrand (C) Alf Edin (S) tj ers Övriga närvarande Hans-Erik Åslin, stadsarkitekt

Läs mer

Markavvattning och rensning. Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken

Markavvattning och rensning. Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken Markavvattning och rensning Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken handbok 2009:5 UTGÅVA 1 AUGUsti 2009 Markavvattning och rensning Handbok för tillämpningen av bestämmelserna

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Rättsförhållande mellan grannar

Rättsförhållande mellan grannar Rättsförhållande mellan grannar Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering

Läs mer

Fullständiga villkor för försäkringsprodukten finns att hämta på www.aigdirekt.se. Försäkringen innehåller följande moment:

Fullständiga villkor för försäkringsprodukten finns att hämta på www.aigdirekt.se. Försäkringen innehåller följande moment: Förköpsinformation För oss är det viktigt att du som kund vet vad du får. Vi uppmanar dig därför att ta del av förköpsinformationen nedan samt de fullständiga villkoren innan du tecknar försäkring. Allmänt

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer