Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n"

Kristin Lundström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n Klarälvens övre källflöden finns på den Norska sidan av gränsen, nord väst om Höljes. Där benämns älven "Trysilälven". Norska bolag är ägare till ett par kraftverk på den Norska sidan, strax innan Svenska gränsen. Totalt med Uvån och ett par andra, mindre biflöden och förgreningar har Klarälven en total längd av ca. 400 km. Älven rinner slutligen igenom Karlstad och ut i Vänern. Den största regleringen av vattnet sker i Höljes och Höljesdammen i norra Värmland, närmast Norska gränsen. Den dygnsvariation av flödet som sker i Höljes dämpas sedan kraftigt, beroende av att vattendraget nedströms kraftverket består av långa sträckor med lugnt flytande vatten. De uppgångar respektive nedgångar i flödet som sker i Höljes (ej korttidsreglering under dygnet) märks i Edsforsen (kraftverk, närmast nedströms) först efter ca. 1½ till 2 dygn. I ett par biflöden till Klarälven finns kraftverken Tåsan och Letten. Båda dessa är reglerstationer med hög effekt där Letten även kan pumpa tillbaka vatten till magasinet när produktionsöverskott råder. I nedre delen av Klarälven rinner Uvåns vattnet in i huvudfåran och viss reglering i nedre delen av Klarälvens produktion kan återupptas i och med reglering av Råda, det sista kraftverket i Uvån.

2 Idag är korttidsreglering av Höljes kraftverk tillåten endast under vintersäsongen. Sommartid har man rätt att göra justeringar av veckomedelflödet efter bestämda regler i vattendomen. Kraftverken i Uvån kan planeras för att optimera produktionen i nedre Klarälven och genom detta skapa viss flexibilitet och mervärde. Medelvattenföringen vid utloppet i Vänern, vid Karlstad är ungefär 175 m3/sekund. Klarälven ligger i Göta älvs huvudavrinningsområde (50000 km2) där ca 6300 km2 omfattas av riksintresseklassningen. I älven finns ett 15-tal större kraftverk och ett 10-tal mindre. 14 av dessa är klassade som klass 1 kraftverk i Energi myndighetens rapport ER2016:11. Den normala årsmedelproduktionen för hela Klarälven är ca GWh. Samtliga kraftverk matar ut i el-område 3. Vattendragets längd [km] 300 (400**) Avrinningsområdets yta [km2] (enl. vattenweb) Installerad effekt (totalt i älven) [MW] 389 Årsmedelproduktion [GWh] Medelvattenföring (vid mynningen) [m3/s] 175 Total kapacitet årsmagasin [Mm3] (enl. vattenweb) Regleringsgrad (vid mynningen) [%] * 23,5 (enl. vattenweb) * Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin, enl. SMHI vattenweb ** Uppskattad längd inklusive biflöden (uppskattat med "Google Maps") Årsregleringen ger en förändrad flödesprofil i hela älven. Bilden visar uppmätt vattenföring jämfört med rekonstruerad naturlig vattenföring i Karlstad vid älvens mynning i Vänern. Reglerbidraget från vattenförekomsten Klarälvens ackumulerade reglerförmåga enligt Energimyndighetens (rapport ER2016:11) uppgår till: 1 dygn: 0,71* 28 dygn: 1,15* 1 år: 1,32* *Summan av kraftverkens högsta %-värde i mätserien

3 Förutsättningar för flexibel elproduktion Den största enskilda effektregleringen (och reglering av flöde) sker i Höljes i huvudfårans övre del. Höljes magasin och kraftverk styr huvudflödet och grundproduktionen för hela älven. I övre Klarälvens biflöden finns två kraftverk, Tåsan och Letten vilka kan regleras helt fritt utifrån strategi och behov. Letten, med dess unika egenskap kan dessutom pumpa, ta vatten från älven för att därigenom minska vattenvolymen vid högflöden och undvika spill vid kraftverken i huvudfåran. När elbehovet sedan blir större och Klarälven återgått till "normalflöde" används det pumpade vatten för generering och produktion i hela älven från Letten till Vänern. Planeringen av Uvån har utöver den egna produktionen också stor betydelse för nedre Klarälvens produktion. Detta eftersom flödet ut ur biflödet kan anpassas till att påverka produktionen i sex kraftverk innan utloppet i Vänern. Reglermagasinen För att uppnå en flexibel produktion krävs att stora reglermagasin kan regleras fritt, utan större begränsning av kortsiktiga nivåförändringar eller avsänkning och återfyllnad. I Klarälvens huvudfåra finns idag inga riktigt stora årsmagasin för lagring av vatten. Höljes magasin är i förhållande till älvens flöde litet och har dessutom restriktioner om hur korttidsreglering kan/får bedrivas. Förutom förutsättning för elproduktion får Höljesdammen vid höga flöden också en annan, samhällsnyttig funktion. Genom att förtappa/spilla vatten i förtid (innan man når tillrinningens max för flödestillfället) minimerar man risken för översvämning i bl.a. centrala Karlstad. Man "dämpar toppen" med hjälp av magasinet". I Klarälvens huvudfåra nedströms Höljes finns inga nämnbara magasin, utan kraftverken från Edsforsen och till utloppet i Vänern genererar sin produktion utifrån den tillrinning som råder. Magasinsnivåerna vid kraftverken hålls automatisk på inställd nivå, med enbart viss marginell avvikelse från "reglernivån". De större biflöden som finns kopplat till Klarälven har var för sig betydligt bättre regleringsgrad än själva huvudflödet. Till kraftverket Tåsan finns ett sjösystem som fylls för att säkra årsproduktionen. Dessa magasin används också aktivt/flexibelt för korttidsreglering. Lettens kraftverk, som är ett pumpkraftverk har ett mycket stort magasin med regleringsgrad på ca. 300%! I Uvån finns flertalet årsmagasin som samlar upp stor volym av vår och höst-flöden (tot. reglergrad >50%). Bidraget med vatten från Uvån är dock bara ca.15% av Klarälvens totala vattenflöde. Viktigt är också att i Uvån, vid högflöden kunna "bromsa" och spara vatten i övre älvgrenars magasin, för att minimera spill där vattnet samlas längre ner i avrinningsområdet.

4 Bilden visar snabbhet och tröghet i effektutvecklingen över tid. Mustrun vid detta tillfälle är ca 100 MW Gällande vattendomar "Nolltappning" är tillåten vid vissa av kraftverken i biflöden, medans i Höljes finns ett krav på minimiflöde på 22m3/s. Detta minimiflöde fylls på med mellantillrinningar längs dalgången och förser huvudflödet med mer vatten utöver det som släpps i Höljes. På grund av detta får också älven en grundproduktion som inte kan undvikas utan att man spiller. Utbyggd effekt Det som saknas i Klarälven idag och framförallt i Höljes är möjlighet till friare korttidsreglering. Tidigare har det funnits planer på ett kraftverk och magasin nedströms Höljes kraftverk, med syfte att återreglera det vatten man reglerar i Höljes. Övriga befintliga kraftverk "lider" av att inte ha tillgång till egna "mellanmagasin". Många kraftverk är gamla, men vissa kan vid upprustning effektiviseras och anpassas till mer behovsstyrd drift och flexibilitet. I Klarälvsområdet finns potential för ytterligare nybyggnad, både i och områden omkring huvudfåran. Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar All reglering och vattenkraftproduktion bygger på att vatten samlas i magasin för att sedan, över tid variera flödet ur magasin och älv-sträckor motsvarande effektbehovet. All förändring av möjligheten att ta till vara på vatten för elproduktion kommer att påverka flexibilitet och produktionsvolym (mer eller mindre). En eventuell förändrad förutsättning i en del av vattendraget kommer att påverka förutsättningar för vattenkraftproduktion och flexibilitet i hela systemet. Ökade minimitappningar eller ändrade villkor rörande omfattningen i års- och korttidsregleringstillstånd eller andra verksamheters anspråk på vatten kan komma att medföra stora negativa effekter på elproduktion och reglernytta i kraftstationerna belägna vid och längs vattendraget.

5 Alla förändrade villkor i form av tillgänglighet till vatten, ökade minimitappningar eller begränsningar av möjligheter till reglering i ett vattendrag påverkar vattenkraftproduktionen i vattendraget på ett negativt sätt, med risk att påverka hela vattensystemet. Allt hänger ihop.

6 Bilaga 1. Korttidsreglering Korttidsreglering, ett "typår" i Höljes Korttidsreglering, ett "typår" i Tåsan

Relevanta dokument

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade. Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar