SMHIs nederbördsmätning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMHIs nederbördsmätning"

Transkript

1 Mallversion SMHIs nederbördsmätning Jonas German Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Ta fram beslutsunderlag (varningar) som bidrar till minskad sårbarhet, en god samhällsplanering och att miljökvalitetsmålen uppfylls. Sveriges beredskapsmyndighet vid kärnkraftsolyckor. Gärna ny bild! 2 1

2 Verksamhet Basverksamhet Anslagsfinansierad, driver infrastrukturen (datainsamling, granskning, statistik, grundläggande prognostjänst) Internationell samverkan Forskning Stor del externa forskningsanslag Forskning inom SMHIs expertområden Affärsverksamhet och uppdrag från andra myndigheter Specialprognoser (media, energi, bygg mm, mm) Konsultverksamhet, utredningar, utbildning Myndighetssamverkan (expertstöd åt andra myndigheter) 3 Varför mäter SMHI nederbörd? Statistik klimatindikator Verifiera prognoser/modeller (meteorologi) Indata till modeller (hydrologi, meteorologi) 4 2

3 Antal stationer Var mäts nederbörd? På över 700 platser runt om i landet På stationer med dygnsupplösning definieras dygnet kl (UTC-tid, dvs kl 8 svensk sommartid) Mätning året om 5 Hur länge har SMHI mätt och vad finns tillgängligt? Första mätningarna i mitten av 1700-talet

4 Hur mäts nederbörd? Automatisk station: Geonor T200 (Helsingborg) Manuellt med uppsamlingskärl+ mätcylinder 7 Automatstationer Traditionellt har SMHI intresserat sig mest för längre nederbördshändelser, vanligen dygnsnederbörd eller längre I mitten av 1990-talet började SMHI introducera automatiska stationer för observationer av nederbörd (och en hel del andra parametrar) i realtid och med hög upplösning. Omkring 120 stycken som rapporterar nederbörd 8 4

5 Typisk SMHI-mätplats för automatisk OBS 2000 mätning Automatstation Mätplatsen blir en kompromiss mellan bra mätplatser för vind, nederbörd, temperatur mm 1 Vindmätare med mast 2 Fukt- och temperaturgivare i strålningsskydd 3 Molnhöjdsmätare 4 Nederbördsmätare 5 Preasent Weather-givare 6 Automatstation 7 Elfördelningsskåp 9 Malmö, vid Jägersro travbana 10 5

6 Är mätningarna bra? Sättet att mäta har ändrats vid flera tillfällen sedan de startade Avdunstningsskydd, läckande mätkärl, vindskydd, storlek på öppning mm har tillkommit eller ändrats genom åren Val av mätplats spelar in, förändringar mätplatsens omgivning kan påverka Observatören sjuk/bortrest etc Fel vid digitaliseringen Inga stora förändringar förutom introduktion av automatstationer har gjorts sedan 1960-talet. Automatstationerna misstänks underskatta nederbörden något jämfört med de manuella pga vindskyddet (modifierat är under test) Jo, de är nog bra. Men man ska komma ihåg att brister kan förekomma när man jobbar med datan! 11 Vidarebearbetning av mätdata Areellt fördelad nederbörd finns i några databaser med olika upplösningar tidsperioder och syften, lämpliga för olika ändamål. Projekt/ansökningar på gång för att försöka ta fram en mer högupplöst databas (2x2km, 1-timma) samt göra prognoser på den skalan. 12 6

7 Analyser av korttidsnederbörd Automatstationerna rapporterar i realtid, 1- timmas upplösning är den högsta som går in i våra nuvarande databaser 15-minuters nederbörd lagras också, men inte helt lättillgängligt (kommer bli bättre!) 2008 så hämtades för första gången data med den högsta tillgängliga tidsupplösningen, 15 minuter, hem och började analyseras. 13 Data Data från 114 stationer över hela landet analyserades 93 av dessa hade varit i drift i minst 10 år Sammanlagt 1211 stationsår med data Data var inte tidigare granskade eller rättade Registreringar i fast tidsintervall (15 min), istället för i fast volymsintervall som vid vippskålsmätning 14 7

8 Metodik Största värdena för varje station och år plockades ut och granskades. Felaktigheter rättades eller data togs bort Största händelsen för varje station och år ingick i analysen Statistisk anpassning med GEV (generalised extreme value distribution) Varaktigheter från 15 min till 96 timmar analyserades Jämförelse med vippskålsmätningar gjordes för att utröna storleken på felet pga fast tidsregistrering 15 Resultat 15-minuters händelserna troligen underskattade med omkring 15% (pga fast tidsintervall, felet minskar sedan för längre varaktigheter) Ingen geografisk samvariation med Z-värdena Bra överensstämmelse med Dahlstöms (2006) beskrivning av korta regn, sämre för längre varaktigheter och för längre återkomsttider. 5 år 15 min 10 år 60 min 35 mm 30 mm 25 mm 20 mm 15 mm mm 8

9 [Antal] [Antal] När på dagen regnar det som intensivast? Tid på dygnet [UTC] 17 När på året har vi de största nederbördsintensiteterna? Jun 11-Jun 21-Jun 1-Jul 11-Jul 21-Jul 31-Jul 10-Aug 20-Aug 30-Aug 9-Sep 19-Sep 29-Sep 18 9

10 Motsvarande analyser för längre varaktigheter är på gång, klart i vår? Håll koll på hemsidan! 19 Trender i nederbörd? Trender på högupplöst data är ingen större idé (15-års serie som mest). I svensk årsnederbörd finns en svag trend mot ökande årsnederbörd 87 stationer från

11 Extremnederbörd Antalet fall av extrema nederbördshändelser, definierade som mer än 90mm över 1000 km 2 under 24 timmar. Underlaget består av manuellt utsökta noteringar med extrema händelser även bland ej digitaliserat material. 21 Lite rekord 15 minuters nederbörd: 40,2mm (Daglösen) 1-dygns händelse: 198 mm (Fagerheden) 4-dygns händelse: 256 mm (Fagerheden) 30-dygnsnederbörd: 458 mm (Mjölkbäcken) 22 11

12 Möjligheter till samarbete Vi jobbar en hel del med vattenkraftsindustrin med hantering/laging av data (P, T, Q, W) Vi hjälper till vid etablering och kalibrering av mätstationer Analyser av mätdata 23 Tack för uppmärksamheten! Frågor? 24 12

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7

Läs mer

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i

Läs mer

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar Claes Hernebring DHI Urbana högupplösta nederbördsdata Hur har det sett ut hittills Historik Är det möjligt att få till ett samlat

Läs mer

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang Högupplösta observationer i Sverige SMHI har ca 145 automatstationer

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Problematik kring samspelet mellan dagvattenavledning och naturmarksavrinning

Problematik kring samspelet mellan dagvattenavledning och naturmarksavrinning Problematik kring samspelet mellan dagvattenavledning och naturmarksavrinning Föredrag på HUT Skånes möte i Malmö 2009-11-17 kompletterat med Föredrag på HUT Skånes möte i Lund 2010-09-14 Sammanställt

Läs mer

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på

Läs mer

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning

Läs mer

Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni

Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni Nedan följer statusrapport av projektet Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen som bedrivs av North Environment

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Skyfall en översikt Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se DHI DHI Sverige AB är en oberoende forsknings- och konsultorganisation med specialiserad kompetens inom områdena vattenförsörjning, avloppsteknik,

Läs mer

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2011 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:

Läs mer

Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i MATCH-Sverige modellen

Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i MATCH-Sverige modellen Nr 5, 22 Meteorologi Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i -Sverige modellen Rapport till Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning, delprogram Luft Christer Persson Uppdragsgivare:

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2015 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

NEDERBÖRDSDATA VID DIMENSIONERING OCH ANALYS AV AVLOPPSSYSTEM (P104) Avrinningsförlopp inom urbana områden - korttidsnederbörd

NEDERBÖRDSDATA VID DIMENSIONERING OCH ANALYS AV AVLOPPSSYSTEM (P104) Avrinningsförlopp inom urbana områden - korttidsnederbörd NEDERBÖRDSDATA VID DIMENSIONERING OCH ANALYS AV AVLOPPSSYSTEM (P104) Claes Hernebring, DHI Sverige AB Gilbert Svensson, CIT Urban Water Avrinningsförlopp inom urbana områden - korttidsnederbörd Inom urbanhydrologin,

Läs mer

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Omslagsbild: Storforsen, Piteälven i oktober 2010. Foto Sten Bergström. Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden - för dimensionering av transportsystem (kortare regnvaraktighet) och fördröjningsvolymen i utjämningsanläggningar

Läs mer

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning Ume- Vindelälvens vattenråd Seminarium i Vindeln 2011-10-18 Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning UVF Umeälven ÅVF Ångermanälven IVF Indalsälven LVF Ljungan LsVF Ljusnan

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

KLIMATOLOGI Nr 37, 2015. Skyfallsuppdraget. ett regeringsuppdrag till SMHI. Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson

KLIMATOLOGI Nr 37, 2015. Skyfallsuppdraget. ett regeringsuppdrag till SMHI. Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson KLIMATOLOGI Nr 37, 2015 Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson Pärmbild. Konvektiva moln under utveckling ISSN: 1654-2258 SMHI KLIMATOLOGI Nr 37,

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Intensiva regn då och nu. ( och sedan?)

Intensiva regn då och nu. ( och sedan?) Intensiva regn då och nu. ( och sedan?) Ju längre bakåt du kan se, desto längre framåt ser du troligen. (Winston Churchill) Claes Hernebring DHI Sverige AB Korttidsnederbörd Inom urbanhydrologin, för t.ex.

Läs mer

Regnintensitet i Sverige

Regnintensitet i Sverige VA - Forsk rapport Nr 2006-26 Regnintensitet i Sverige en klimatologisk analys Bengt Dahlström VA-Forsk VA - Forsk rapport Nr 2006-26 Regnintensitet i Sverige en klimatologisk analys Bengt Dahlström VA-Forsk

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som

Läs mer

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på

Läs mer

Halmsjön vid förlängning av bana 3

Halmsjön vid förlängning av bana 3 TB del I, Bilaga 3.7 Swedavia, Stockholm-Arlanda Airport Halmsjön vid förlängning av bana 3 PM avseende hydrologiska förhållanden i Halmsjön Kalmar den 28 mars 2011 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Referensuppdrag översvämningskartering

Referensuppdrag översvämningskartering 2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära

Läs mer

Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer

Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer Magnus Johansson Centrum för klimat och säkerhet, KAU Enheten för lärande av olyckor och kriser, MSB Forum för naturkatastrofer Samverkan för bättre

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Varningssystem för värmebölja

Varningssystem för värmebölja Stockholm 2013-05-24 Varningssystem för värmebölja Joakim Langner, SMHI joakim.langner@smhi.se Mallversion 1.0 2009-09-23 Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten

Läs mer

Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900-2011

Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900-2011 Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900-2011 Lennart Wern Pärmbild. Översvämning på Mälartorget, Stockholm, våren 1924. Källa: SMHIs bildarkiv ISSN: 0283-7730 SMHI (#139928, 2012-11-28) Extrem

Läs mer

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning

Läs mer

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Claes Hernebring DHI Sverige AB claes.hernebring@dhi.se Pågående arbete Svenskt Vatten/FORMAS: REGNINTENSITET I EUROPA MED FOKUS PÅ SVERIGE - ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV

Läs mer

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

1 (29) ra04s Sweco Vatten & Miljö Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

1 (29) ra04s Sweco Vatten & Miljö Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Svalövs kommun BT KEMI EFTERBEHANDLING SKEDE: FÖRBEREDELSE OCH GENOMFÖRANDE UPPDRAGSNUMMER 1270093000 Sammanställning av drygt 5 års meteorologiska mätningar i Teckomatorp Den meteorologiska mätstationen

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Korttidsnederbörd i Sverige 1995-2008

Korttidsnederbörd i Sverige 1995-2008 Lennart Wern Jonas German METEOROLOGI Nr 139/2009 Korttidsnederbörd i Sverige 1995-2008 Omslagsbilden föreställer en Geonor nederbördsmätare med vindskydd. METEOROLOGI Nr 139/2009 Korttidsnederbörd i Sverige

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

STEG för kvalitetssäkrad kapacitetstilldelning

STEG för kvalitetssäkrad kapacitetstilldelning Dokumentnr ep119-xxx-201x-xxx Författare Taha, Mohammed, Trafikverket, UHpla Godkänt av Godk. Datum Projekttitel STEG för kvalitetssäkrad kapacitetstilldelning Datum Spridning epilot119 Sida 1 (12) Slutrapport

Läs mer

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser

Läs mer

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Slutrapport Bromma Flygplats

Slutrapport Bromma Flygplats RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg

Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg Helsingborgs kommun PM Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT ISO 9001:2000 Projektets namn: Helsingborg Klimat Projekt nr: 12801584 Projektledare: Erik Mårtensson

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Totalozon Arbetsmaterial : 1997-05-26

Totalozon Arbetsmaterial : 1997-05-26 1 Programområde: Luft : Mål och syfte med undersökningstypen att långsiktigt kunna följa utvecklingen av det stratosfäriska ozonskiktet att kortsiktigt kunna följa utvecklingen vid episoder att ge indata

Läs mer

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för oktober 2009

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för oktober 2009 Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för oktober 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1 Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning

Läs mer

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten

Läs mer

02999_11 RD25 användarmanual.doc Ver 1.1 2005-01-24 Sidan 1 av 8

02999_11 RD25 användarmanual.doc Ver 1.1 2005-01-24 Sidan 1 av 8 5' VWHJWHUPRVWDW I UOXIWYlUPHSXPSPHGDYIURVWQLQJVIXQNWLRQ 2SHUDW UVPDQXDO 3URJUDPYHUVLRQ -())(OHFWURQLFV$% Sidan 1 av 8 ,QOHGQLQJ JEFF Electronics AB Regulator RD25 är en kompakt tvåstegs termostat med

Läs mer