Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion
|
|
- Ann Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Göran Lindström Anneloes de Wit 1) Berit Arheimer SMHI 1) F.om. September 2012 vid Länsstyrelsen, Västra Götalands län 2012 Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion Ett projekt inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven Foto: Dalälvens utlopp ur Färnebofjärden Slutarapport från Forskningsuppdrag till SMHI från Länsstyrelsen i Gävleborg
2 2
3 Dnr Förord Den här rapporten har tagits fram som underlag inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. En regional landskapsstrategi är ett arbetssätt för att bevara och hållbart bruka naturresurser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. Projektet startades våren 2011 på uppdrag av regeringen och har som långsiktigt mål att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på längre sikt, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Landskapsstrategin är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg, Uppsala, Dalarnas och Västmanlands län. Arbetet syftar till att i samarbete med allmänheten ta fram förslag på vilka åtgärder som skulle kunna användas för att hantera myggproblemet på lång sikt. Detta görs inom ramen för tre delprojekt: Öppna landskap, Strömmande vatten samt Andra myggbegränsningsmetoder. Deltagarnas idéer har formulerats till undersökningar eller forskningsuppdrag eftersom det är angeläget att samla in kunskap om vad som orsakar massförekomsterna av översvämningsmygg och hur man kan förebygga detta. Det akuta myggproblemet hanteras idag med det biologiska bekämpningsmedlet Bti. De långsiktiga lösningarna är något som på sikt kan minska behovet av denna bekämpning. Syftet med forskningsuppdraget som redovisas i denna rapport var att söka efter samband mellan omfattande myggproduktion vid Nedre Dalälven med parametrar som vattenstånd, nederbörd, nederbördsmönster och variation i olika vattenregleringsparametrar i och kring Dalälven. Författarna ansvarar själva för innehållet i rapporten. Alla rapporter som tas fram inom strategin och på uppdrag av de berörda länsstyrelserna ingår i underlaget inför den slutrapport som ska överlämnas till regeringen den 1 december I och med detta avslutas strategins första fas. I slutrapporten kommer länsstyrelserna att presentera en sammanlagd bedömning av vilka åtgärder som beskrivs i underlagen som skulle kunna vara delar av en möjlig långsiktig lösning av myggproblemen vid Nedre Dalälven. Slutrapporten kommer även att innehålla bedömningar av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser samt förslag till i vilken form strategiarbetet bör genomföras efter Länsstyrelsen riktar ett stort tack till deltagarna i arbetsgrupperna, deltagarna i projektets referensgrupp samt alla andra som på olika sätt medverkar arbetet i den regionala landskapsstrategin. Landshövding Barbro Holmberg, Gävle januari 2013
4
5 Innehåll 1 BAKGRUND METODIK OCH DATA RESULTAT SLUTSATSER FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE TACKORD REFERENSER APPENDIX APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 2 ÅRSVISA FIGURER, ÅR APPENDIX 3 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN I NEDRE DALÄLVEN APPENDIX 4 MEDELVATTENSTÅND I SJÖAR OCH MAGASIN APPENDIX 5 MEDELVATTENFÖRINGAR APPENDIX 6 SÄSONGSVISA VARIABLER (BLÅ = VINTER, RÖD = SOMMAR) 49 APPENDIX 7 UPPMÄTT VATTENSTÅND I SJÖAR OCH MAGASIN APPENDIX 8 UPPMÄTT VATTENSTÅND I SJÖAR OCH MAGASIN UNDER PERIODER MED HÖGT VATTENSTÅND I ISTA
6 6
7 1 Bakgrund Förekomsten av översvämningsmyggor är ett stort problem i nedre Dalälvsområdet. Området består av stora, flacka ytor som då och då översvämmas, vilket skapar mycket höga biologiska värden, men även goda förhållanden för mygg. Den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven har som långsiktigt mål att begränsa massförekomster av översvämningsmygg, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. En av arbetsgrupperna inom landskapsstrategin, Strömmande vatten, fokuserar på vattnets roll för myggproduktion. Då myggäggen kläcks i samband med översvämningar, är det önskvärt att ta reda på om det finns en möjlighet att undvika vissa översvämningar. Gruppens arbete följer i huvudsak två spår: kan man begränsa översvämningars omfattning eller frekvens genom att påverka utflöden från relevanta områden, och kan man påverka genom att hantera inflöden. Det första spåret utreds i rapporten Färnebofjärdens högvattentoppar: kan de kapas, Länsstyrelsen Gävleborg, dnr: Den hydrologiska enheten vid SMHI:s forsknings- och utvecklingsavdelning har haft i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg att samla in hydrologisk kunskap av relevans för situationen i området. Syftet med uppdraget var att söka efter samband mellan omfattande myggproduktion vid Nedre Dalälven med parametrar som vattenstånd, vattentemperatur, nederbörd, nederbördsmönster och variation i olika vattenregleringsparametrar i och kring Dalälven. Speciellt uppskattades betydelsen av lokala regn och varifrån vattnet som orsakar översvämningarna kommer, som underlag för bedömning av vilka möjligheter det kan finnas för att förbättra myggsituationen. 2 Metodik och data De hydrologiska förhållandena i Dalälvens avrinningsområde har analyserats, dels med hjälp av mätningar, och dels med hjälp av en hydrologisk modell: HYPE-modellen (Lindström m.fl., 2010). HYPE står för Hydrological Predictions for the Environment. Den finns uppsatt för hela Sverige i en hög rumslig indelning (f.n. ca delavrinningsområden). Uppsättningen för hela landet kallas S-HYPE. En tidigare version av S-HYPE finns beskriven av Strömqvist m.fl. (2012). Modellen beräknar dagliga flöden av vatten, kväve och fosfor i de olika delarna av landskapet, inklusive omsättning i mark, vattendrag och sjöar. Modellen har även en enkel beräkning av vattentemperatur, och denna rutin förfinas för närvarande. För denna studie extraherades Dalälvens avrinningsområde ur modellen för hela Sverige. Dalälvsmodellen har ca 3000 delområden. Beskrivningen av ett antal sjöar och magasin förbättrades i Dalälvsmodellen för denna studie. Dessutom vidareutvecklades HYPEmodellens sjörutin för att kunna hantera de snabba vattenståndsvariationerna i fjärdarna i nedre Dalälven, vilket modellen inte alls klarade i sin tidigare form. S-HYPE-modellen går i daglig drift vid SMHI:s prognos- och varningstjänst sedan ett par år tillbaka. Modellresultat från S-HYPE finns tillgängliga för hela Sverige på fram till och med föregående dag. En karta över beräknade flöden i Dalälvsområdet från den förra versionen av S-HYPE (med färre delområden) visas i figur 1. Bilden visar normaliserade flöden (flödet delat med medelvattenföringen) för 31 juli 2009, efter en period med ovanligt hög nederbörd över området. Figuren illustrerar den detaljrikedom som erhålls genom den höga rumsliga upplösningen. Den höga rumsupplösningen gör det å andra sidan omöjligt att presentera resultat från alla delområdena (ca 3000 st) i modellen i denna rapport. Därför summerades 7
8 modellresultaten till sju större regioner inför sammanställningar i rapporten. En översikt över Dalälvens avrinningsområde visas i figur 2, tillsammans med delområdesindelningen som användes vid sammanslagningen. Figur 3 visar Dalälvens avrinningsområde och några av de vattenföringsstationer som användes i denna studie. Figur 1. Exempel på en beräkning med S-HYPE, fast med en grövre rumslig indelning. Bilden visar normaliserade flöden (flödet delat med medelvattenföringen) för 31 juli 2009, efter en regnig period. Nedre Dalälven framträder i figuren genom att den samlar upp avrinnande vatten från området uppströms. Mörkblå färg markerar ett högt flöde i förhållande till normalt. Av särskilt intresse är förhållandet i Färnebofjärden, som är nationalpark. Det är en vanlig uppfattning att översvämningar sommartid i Färnebofjärden efterföljs av myggproblem och att översvämningar uppstår då vattenföringen vid Näs överstiger 400 m 3 /s och/eller vattenståndet vid Ista överstiger 55.9 m. Därför specialstuderades hur dessa situationer sammanföll och varifrån vattnet kommer vid dessa situationer. Mätdata för nederbörd, temperatur, vattenföring och vattenstånd hämtades från SMHI:s databaser. Vattenföringsuppgifter för Färnebofjärden, från pegeln i Ista, erhölls från Vattenregleringsföretagen. Vattentemperatur från Älvkarleby användes också för justering av den enkla beräkning av vattentemperatur som finns i HYPE-modellen. Det aktuella projektet hade tyvärr inte tillgång till verkliga mätdata över myggförekomsten. Som indikation på myggförekomsten användes därför information om genomförda bekämpningar, erhållen från den avrapporering som sker till Länsstyrelserna. Bekämpningarna började år 2002 och har därefter gjorts även åren 2003, 2005, 2006, 2008, 2009 och De beskrivs utförligare i resultatdelen av rapporten. 8
9 Som anpassningsmått användes dels den vanliga korrelationskoefficienten (r), den förklarade variansen (r 2 ) och effektivitetsmåttet NSE (Nash- Sutcliffe Efficiency, Nash & Sutcliffe, 1970). Dalälven är reglerad, så att vatten sparas från den ljusa, varma delen av året till produktion av elkraft under framförallt vintern. Dalälven är den femte största elproducerande älven i Sverige, med en årsproduktion på ca 4 TWh per år (Bergström, 1992). Dalälven var i princip oreglerad fram till 1920, och har därefter byggts ut succesivt. Det finns två stora magasin i Österdalälven: Trängslet och Siljan, samt ett antal mindre magasin. Siljan och Trängslet togs i bruk 1926 respektive Tabell 1 redovisar lagringsförmågan i de 10 största regleringsmagasinen i Dalälvens avrinningsområde. Både Trängslet och Siljan är belägna i Österdalälvens avrinningsområde. Regleringsgraden är därför avsevärt högre i Österdalälven än i Västerdalälven: 36 % i Österdalälven vid Gråda mot 9 % i Västerdalälven vid Mockfjärd. 9
10 Figur 2. Översiktsbild över Dalälvens avrinningsområde, och den delområdesindelning som har använts i aggregeringen av modellresultat från den högupplösta S- HYPE-modellen. 10
11 Tabell 1. Lagringsförmågan i de 10 största regleringsmagasinen i Dalälvens avrinningsområde. Volymen anges dels i miljoner m 3 (Mm3) och dels som dygnsenheter (den volym som motsvaras av ett flöde på 1 m 3 /s under ett dygn, dvs 1 dygnsenhet = m 3 ). Regleringsgraden anger hur stor del av flödet under ett normalår som kan lagras i, eller uppströms, magasinet. Volym Volym Regleringsgrad Sjö (Mm 3 ) (dygnsenheter) (%) Trängslet Siljan Amungen Venjanssjön Runn Skattungen-Oresjön Vässinjärvi Ljugaren Öjesjön Flaten Figur 3. Dalälvens avrinningsområde och några av de platser som nämns i denna rapport. 11
12 3 Resultat I Dalälvens avrinningsområde finns förhållandevis gott om långa meteorologiska och hydrologiska mätserier. Figur 4 visar årsvärden baserade på långa mätserier över lufttemperatur (årsmedel) och vattenföring (årsmedel och årsmax) i området. Värdena jämförs med förhållande under den nu gällande normalperioden ( ). Temperaturen avser egentligen hela södra Norrland (se t.ex. Lindström och Alexandersson, 2004), men skillnaderna mellan olika regioner är ganska liten vad gäller temperaturavvikelser över tiden. De allra flesta åren från och med 1988 har varit varmare än normalt. Avrinningen i Dalälven (vid Långhag), uppvisar en långsiktigt fallande tendens, även om många av de senaste åren har varit ovanligt blöta, t.ex. år Liksom i övriga Sverige var 1970-talet torrt. I ett kortare perspektiv, med början runt 1970 har avrinningen alltså ökat. Flödestopparna var betydligt högre före regleringen av Dalälven. Märkesåren här är framförallt 1860 och Före regleringen inträffade årets högsta flöde oftast på våren, men snösmältningen lagras numera till stor del i regleringsmagasinen. Figur 5 visar uppmätt vattenföring vid Näs kraftverk, en liten bit uppströms Färnebofjärden. De högsta uppmätta flödena under perioden inträffade (i kronologisk ordning) i maj1966, maj/juni 1967, maj1977, juli 1981, september 1985, maj 1986 och juni I det perspektivet är alltså inte 2000-talet särskilt anmärkningsvärt. Med hjälp av den hydrologiska modellen kan man ta fram ett mycket stort datamaterial, och endast ett urval av detta presenteras i denna rapport. I appendix visas nederbörd, lufttemperatur, snö, avdunstning och lokal avrinning i nedre Dalälven. I appendix finns även: Medelvattenstånd i utvalda sjöar och magasin. Medelvattenföring vid utvalda stationer och kraftverk. I appendix visas uppmätt vattenstånd i sjöar och magasin under perioder med högt vattenstånd i Ista. I de flesta av regleringsmagasinen (Idresjön är oreglerad) skedde oftast en nettomagasinering under högvattenperioderna i Färnebofjärden. Särskilt tydligt är detta i det stora magasinet Trängslet. Å andra sidan minskade i allmänhet det mindre magasinet i Oresjön under motsvarande perioder. Flera av de stora vattenståndsökningarna i magasinen skedde tidigt under den analyserade säsongen. I den lokala anpassningen av S-HYPE-modellen för Dalälven togs bland annat en avbördningsekvation för Färnebofjärden fram. Tillrinningen till fjärden beräknades sedan med hjälp av vattenståndsuppgifterna vid Ista och den framtagna ekvationen. Tabell 2 och figur 6 sammanfattar medelflöden baserat på mätvärden för åren i förhållande till Näs kraftverk. Österdalälven (vid Gråda 49 %) bidrar mest, medan Västerdalälvens (Mockfjärd) bidrag utgör 37 %. Tillsammans bidrar Österdalälven och Västerdalälven vid dessa mätstationer med 86 % av tillrinningen till Färnebofjärden. Den resterande delen kommer från Svärdsjövattendraget (5 % vid stationen Svärdsjö) och från det lokala området (9%) mellan de mätpunkterna Mockfjärd, Gråda, Svärdsjö och Färnebofjärden. Avrinningen per ytenhet (specifik avrinning i mm/år) är mer än 3 gånger så hög i övre Västerdalälven som lokalt uppströms Färnebofjärden (tabell 2). Beroende på osäkerheter i data blir skillnaden mellan medelvattenföringen vid Näs och Färnebofjärden nästan obefintlig. Det är inte ovanligt att stationer som ligger nära varandra i ett vattendrag stämmer dåligt överens, beroende på systematiska över- eller underskattningar vid någon av stationerna (eller båda). Oberoende av sådana mätfel kan man dock säga att endast en mycket liten del av tillrinningen tillkommer kommer mellan Näs och Färnebofjärden. Utifrån tillskottet i area mellan Näs och Färnebofjärden och den låga specifika lokala avrinningen uppskattas i medeltal ca 2 % av vattenföringen vid Färnebofjärden härröra från området mellan Näs och Färnebofjärden. 12
13 Figur 4. Lufttemperatur (södra Norrland), årsmedelavrinning och maxflöde per år, Dalälven, vid Långhag (värdena avser avvikelser från medel för normalperioden ). Längst ned visas tidpunkten på året när högsta flödet inträffade. 13
14 Figur 5. Uppmätt vattenföring vid Näs, dygnsvärden
15 Tabell 2. Uppmätt vattenföring vid några mätstationer, eller mellanskillnader mellan stationerna, i Dalälven, jämfört med tillrinningen till Färnebofjärden, Observera att den erhållna skillnaden i medelvattenföring mellan Näs och Färnebofjärden är orimligt liten, antagligen beroende på osäkerheter i data. Lokalt = mellan Gråda, Mockfjärd, Svärdsjö och Färnebofjärden. Medel (m 3 /s) Area (km 2 ) Medel (mm/år) Västerdalälven, Lima Västerdalälven, Lima-Mockfjärd Österdalälven, Trängslet Österdalälven, Trängslet-Gråda Svärdsjö Lokalt (till Färnebofjärden) Näs Färnebofjärden Vattenföringsbidrag Svärdsjö 5% Lokalt 9% Österdalälven, Trängslet-Gråda 29% Västerdalälven, Lima 19% Västerdalälven, Lima-Mockfjärd 18% Österdalälven, Trängslet 20% Figur 6. Bidraget till vattenföringen vid Färnebofjärden, som andel härrörande från olika områden i Dalälven, baserat på mätdata. Medelvärden för åren Med den förbättrade sjörutinen som tagits fram (se avsnitt 2) kunde vattenståndet i Ista (Färnebofjärden) simuleras väl med hjälp av HYPE-modellen. 93 % av variationen i det uppmätta vattenståndet förklarades (mätt med NSE), då modellen drevs med uppmätt vattenföring vid Näs kraftverk som indata. Detta görs för att inte fel uppströms Näs skall påverka beräkningen nedströms. Figur 7 visar en sådan beräkning. Det beräknade vattenståndet kunde sedan användas i perioder när mätdata saknas. 15
16 Figur 7. Resultat från simuleringar med HYPE-modellen för Färnebofjärden. Lokala värden för Färnebofjärdens delavrinningsområde för nederbörd, snöns vattenekvivalent (mängden vatten i smält form) och avdunstning. Vattenståndet i Färnebofjärden jämförs med det uppmätta vattenståndet vid pegeln i Ista. Vattenföringen avser utflödet från Färnebofjärden. Beräkningen drevs med uppmätt vattenföring vid Näs kraftverk som indata. 16
17 Att vattenståndet i Färnebofjärden till stor del styrs av flödet i Dalälven framgår av det framtagna sambandet i figur 8. Enligt analysen motsvaras den kritiska nivån 55.9 m i Färnebofjärden av ett kritiskt flöde vid Näs på 432 m 3 /s, två dygn tidigare. När detta flöde uppnås kommer vattenståndet med stor sannolikhet att överstiga 55.9 m i Färnebofjärden 2 dygn senare. I 86% av fallen då 432 m 3 /s uppnåddes överskreds 55.9 m två dygn senare, och i 9% av fallen skulle sambandet ha lett till falskt alarm. Ett motsvarande samband visas i samma figur (till höger) för summan av flödena i Västerdalälven och Österdalälven (vid Mockfjärd respektive Gråda). Sambandet blir svagare, eftersom arean som omfattas av mätningarna är minde. Till exempel tillkommer Svärdsjövattendraget. Framförhållningen är dock bättre, eftersom tidsfördröjningen här är 3 dygn. Den kritiska summan av flödena från Mockfjärd och Gråda är 358 m 3 /s. Figur 9 visar beräknat och uppmätt vattenstånd i Färnebofjärden beräknat med hjälp av den uppmätta vattenföringen vid Näs kraftverk, 2 dygn tidigare, och sambandet i figur 8. Förklaringsgraden i vattenståndet är 0.93 (mätt som NSE), och medelabsolutfel är 6 cm. Alla stora avvikelserna (alltså när flödet vid Näs inte väl förklarar vattenståndet i Färnebofjärden 2 dygn senare) utom en, inträffar vintertid. Det gäller t.ex. januari 2007 och januari Sådana avvikelser kan troligen vara orsakade av isdämningar eller andra mätproblem. Den enda stora avvikelsen sommartid är månadsskiftet juli/augusti En närmare analys av mätdata från detta tillfälle tyder på att denna avvikelse orsakas av felaktiga vattenståndsuppgifter i Ista. Sambandet mellan vattenföringen vid Näs och vattenståndet i Färnebofjärden är alltså snarare ännu starkare än vad som framgår i figur 8, eftersom de osäkra vattenståndsuppgifterna påverkar den analysen. Det betyder att förklaringsgraden således troligen är något högre än 93 %, dvs. att nivån i Färnebofjärden i ännu högre grad kan förklaras av flödet i Näs två dygn tidigare. Figur 10 visar vattenståndet i Färnebofjärden, uppdelad i orsakskomponenter: uppmätta flöden från Västerdalälven (Mockfjärd), Västerdalälven tillsammans med Österdalälven (Gråda), samt lokalt till och med Färnebofjärden. I det lokala flödet ingår här alltså bland annat bidraget från Runn. Tillrinningen till Färnebofjärden beräknades ur vattenstånd och avrinning (med hjälp av den med HYPE-modellen framtagna avbördningsekvationen). Vattenståndet i Färnebofjärden beräknades först baserat på enbart tillrinnande vattnet från Mockfjärd (förskjutet 1 dygn), därefter med tillägg av flödet vid Gråda (likaledes förskjutet 1 dygn), och slutligen med den totalt beräknade tillrinningen som inflöde. Att flödesdata här försköts med endast 1 dygn beror på att detta gav bäst anpassning, troligen på grund av att en del av fördröjningen ligger i magasineringen i själva Färnebofjärden. Figur 11 visar vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelad i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven, Österdalälven, samt lokalt till och med Färnebofjärden, respektive Näs, tillsammans med fler variabler, för 1 år. De övriga åren i perioden redovisas i appendix. Här bör påpekas att den gjorda analysen är relativt komplicerad. Att lägga ihop flödesbidragen går bra. Det summerade flödet blir då just summan av flödena. Men vattenståndsutvecklingen är inte linjär. Hur stor andel av vattenståndet som anses vara orsakad av respektive flödesbidrag kommer att bero på i vilken ordning man lägger till dem. Ju högre vattenståndet är desto mer mindre effekt får tillkommande vattenföring. Man kan till exempel se i figur 11 att Västerdalälvens bidrag till flödet är högre än bidraget till vattenståndet. Detta beror på att Västerdalälvens flöde adderades först. Att Västerdalälven här räknades först beror på att den är minst reglerad och svårast att påverka. Även om grafen över vattenståndet är svår att förstå, visar den till exempel tillfällen då Västerdalälven på egen hand orsakade vattenstånd över 55.9 m i Färnebofjärden (bl.a. våren och hösten år 2000). Tabell 3 sammanfattar perioderna med vattenstånd > 55.9 m i Färnebofjärden, under månaderna maj-augusti, och uppskattade bidrag till tillrinningen under dessa perioder från Västerdalälven (Mockfjärd) respektive Österdalälven (Gråda). Andelen av tillrinningen som 17
18 under dessa flödestillfällen, i medeltal, härrör från Mockfjärd är ca 43 % och från Gråda 37 %. Jämfört med medelvärden för hela året (tabell 2) är alltså förhållandet det omvända, eftersom medelflödet över hela året från Gråda (49 %) är avsevärt högre än från Mockfjärd (37 %). Andelen tillrinning som härrör från Mockfjärd vid dessa situationer tenderar att vara lägre i början av sommarperioden (maj-augusti), än i slutet (förklaringsgrad R 2 =0.32). Detta stämmer överens med att Siljan fylls gradvis under sommaren. Ett exempel på en tidig högvattenperiod med dominerande tillrinning från Mockfjärd är början av maj Under perioden översteg vattenståndet 55.9 m i Ista vid 21 tillfällen under sommarperioden (maj-augusti). I elva fall av dessa var medelflödet från Västerdalälven (Mockfjärd) större och i 8 fall var medelflödet från Österdalälven (Gråda) större. I två fall var det uppskattade bidraget ungefär likstort från de båda älvgrenarna. Tabell 4 visar medelvärden för månaderna maj-augusti för några utvalda variabler, och i tabell 5 redovisas motsvarande korrelationer. Korrelationer på minst 0.6 markeras i tabellen med fet stil. Denna korrelation motsvarar, för 10 värden, en ungefärlig signifikans på 0.9 (Yevjevich, 1972, sid. 240). Villkoren för detta test är inte exakt uppfyllda, varför signifikansen snarast blir ett kvalitativt mått hur starkt beroendet är. Antalet bekämpningar är starkast korrelerat med flödet vid Näs, och alltså inte vattenståndet i Färnebofjärden. Många av variablerna är starkt korrelerade, vilket är helt naturligt. Det gäller t.ex. vattenföringarna i olika delar av området, men också vattenföringarna och vattenstånden i magasinen. Den stora skillnaden är mellan åren, t.ex. mellan de torra somrarna (mätt som vattenföringen i Näs) 2004 och 2007 och de blöta somrarna 2000, 2009 och Figurerna 12 och 13 visar sambandet mellan antalet bekämpningar och ett antal nyckelvariabler för åren (medelvärden majaugusti). Observera att inga bekämpningar gjordes år 2000, eftersom bekämpningarna inte startade på regelmässig basis förrän 2002, men att myggsituationen egentligen kunde ha motiverat en sådan. Figurerna 12 och 13 visar återigen att antalet bekämpningar samvarierar mest med flödet vid Näs. Att antalet bekämpningar närmast hänger ihop med flödet vid Näs beror sannolikt på att man har använt denna uppgift vid planeringen av bekämpningarna. Tyvärr har vi inte under arbetet haft tillgång till bättre data rörande den faktiska myggsituationen vid Färnebofjärden. Figur 8. Samband mellan uppmätt vattenstånd i Färnebofjärden och uppmätt vattenföring vid Näs kraftverk, 2 dygn tidigare (t.v.), och uppmätt vattenstånd i 18
19 Färnebofjärden och uppmätt vattenföring vid Mockfjärd och Gråda kraftverk, 3 dygn tidigare. (t.h.). Figur 9. Beräknat och uppmätt vattenstånd i Färnebofjärden beräknat med hjälp av uppmätt vattenföring vid Näs kraftverk, 2 dygn tidigare, och sambandet i figur 8. Tabell 3. Perioder med vattenstånd > 55.9 m i Färnebofjärden, månaderna maj-augusti, och uppskattade bidrag till tillrinningen under dessa perioder från stationerna Gråda (Österdalälven) respektive Mockfjärd (Västerdalälven). Start Slut Antal dygn %Gråda %Mockfjärd Medel
20 Figur 10. Vattenståndet i Färnebofjärden, uppdelad i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt lokalt nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda, liksom bekämpningstillfällena. 20
21 Figur 11. Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. Här visas ett exempel för år De övriga åren redovisas i appendix 2. 21
22 Figur 12. Antalet bekämpningar och några nyckelvariabler för åren (medelvärden maj-augusti). Observera att inga bekämpningar gjordes år 2000, men att myggsituationen egentligen kunde ha motiverat en sådan. X markerar att bekämpningarna inte hade påbörjats eller att uppgift saknas. 22
23 Figur 13. Sambandet mellan antalet bekämpningar och ett antal nyckelvariabler för åren (medelvärden maj-augusti). Q=vattenföring, P = nederbörd, T=temperatur, W=vattenstånd. r = korrelationen. Tabell 4. Medelvärden för månaderna maj-augusti för utvalda variabler: antal bekämpningar, vattenföringar (Q, i m 3 /s), nederbörd (P, i mm/dygn), temperatur (T, i ºC) vattenstånd (W, i m) över medelnivån för den aktuella perioden och de ingående åren. Vattentemperaturen avser Älvkarleby. Observera att inga bekämpningar gjordes år 2000, men att myggsituationen egentligen kunde ha motiverat en sådan. År Bekämpningar P,Färnebofjärden T,Färnebofjärden T,Vatten Q,NäsKrv Q,MockfjärdKrv Q,GrådaKrv W,Färnebofjärden W,Siljan W,Trängslet W,Amungen W,Ljugaren W,Horrmundsjön W,Vässinjärvi W,Balungen W,Oresjön
24 Tabell 5. Korrelation (samvariation) mellan variablerna i tabell 4, medelvärden majaugusti, P = nederbörd, T = temperatur, Q = vattenföring, W = vattenstånd. Korrelation=1 innebär perfekt samvariation. Fet stil markerar ett ungefärlig signifikansvärde på 0.9. Bek. P,Fä T,Fä T,Vat Q,Nä Q,Mo Q,Gr W,Fä W,Si W,Tr W,Am W,Lj W,Ho W,Vä W,Ba W,Or Bekämpningar 1 P,Färnebofjärden T,Färnebofjärden T,Vatten Q,NäsKrv Q,MockfjärdKrv Q,GrådaKrv W,Färnebofjärden W,Siljan W,Trängslet W,Amungen W,Ljugaren W,Horrmundsjön W,Vässinjärvi W,Balungen W,Oresjön Slutsatser De hydrologiska förhållandena i Dalälvens avrinningsområde simulerades i hög rumslig upplösning, på daglig basis. Det gäller bland annat nederbörd, temperatur, snömängd, markfuktighet, grundvattennivåer, avdunstning med mera. Rapporteringen har dock koncentrerats på vattenföringar eftersom denna sammanfattar alla de processer som äger rum i området. Förutom att svara på de frågor som formulerades av uppdragsgivaren inför projektet har arbetet också syftat till att ta fram underlagsmaterial till fortsatta studier. Några slutsatser som kan dras är av det genomförda arbetet är: De höga vattenstånden i Färnebofjärden förklaras väl av höga tillrinningar från Dalälven. Lokal nederbörd har mindre inflytande på de höga vattenstånden. Med hjälp av enbart vattenföringen vid Näs kraftverk kan vattenståndet i Färnebofjärden två dygn senare prognosticeras med en förklaringsgrad på 93 % av variansen. Ytterligare ett dygns framförhållning, men något sämre noggrannhet, fås utifrån summan av flödena i Västerdalälven och Österdalälven (vid Mockfjärd respektive Gråda). Av den totala beräknade vattenföringen i Färnebofjärden uppskattades 49% komma från Österdalälven (Gråda), 37% från Västerdalälven (Mockfjärd), och 14% från resten av området. Tillskottet i vattenföring mellan Näs och Färnebofjärden uppskattades till 2%. Dessa värden avser hela perioden , och baseras på mätvärden. Under perioder med högt vattenstånd i Färnebofjärden (> 55.9m) var flödet från Västerdalälven i genomsnitt högre (43% av tillrinningen) än det som kom från Österdalälven (37%). Bidraget från Västerdalälven är alltså något större än det från Österdalälven vid höga vattenstånd i Färnebofjärden, medan förhållandet i sett över hela året är det omvända. Tidiga sommarflöden domineras till stor del av Västerdalälven. Det relativa bidraget från Österdalälven ökar något under sommaren. 24
25 Under perioden översteg vattenståndet 55.9 m i Ista vid 21 tillfällen under sommarperioden (maj-augusti). I elva fall av dessa var medelflödet från Västerdalälven (Mockfjärd) större och i 8 fall var medelflödet från Österdalälven (Gråda) större. I två fall var det uppskattade bidraget ungefär likstort från de båda älvgrenarna. Eftersom projektet inte hade tillgång till verkliga data över myggförekomsten användes antalet genomförda bekämpningar som indikation på myggproduktion. Antalet bekämpningar beror närmast på vattenföringen vid Näs, medan lokala förhållanden har haft mindre inverkan. Detta kan dock bero på att bekämpningarna i stor utsträckning har styrts efter just flödet i älven. En jämförelse med verkliga data över myggförekomsten behövs därför för att man ska kunna förbättra kunskapen om sambanden mellan flödena i älven och den verkliga myggproduktionen. HYPE-modellen kunde, efter vidareutveckling, beskriva vattenståndet i Färnebofjärden väl, och den kan användas för prognoser för vattenståndet. Särskilt bra resultat erhålls om HYPE-modellen uppdateras vid Näs. Vi bedömer potentialen som god för att man ska kunna upprätta ett prognossystem för nedre Dalälven, baserat på befintlig kunskap om myggproduktionen, data över myggdensitet och HYPE-modellen. För detta krävs mer empirisk data och ett större tvärvetenskapligt utvecklingsprojekt mellan biologer och hydrologer. 5 Förslag till fortsatt arbete För att analysera vattenflödenas relation till myggproduktionen bör man gå vidare med denna analys av hydrologiska förhållanden kombinerat med bättre information om myggrika respektive myggfattiga år. Dessutom vore det intressant att studera korttidsregleringarnas påverkan. Sedan införandet av vindkraft i Sverige används vattenkraften för att kompensera vindbortfall, vilket kan innebära att korttidsregleringen ökat. Eftersom det antas att översvämningsmyggorna framförallt produceras rikligt vid fluktuationer mellan torra och blöta förhållanden kan man inte utesluta att ett sådant regleringsförfarande kan gynna myggproduktion. Detta måste dock studeras med ytterligare empiriskt material. För att kunna återskapa mycket lokala fluktuationer i översvämning i mycket korta tidssteg kan det bli aktuellt med andra typer av mer detaljerade hydrauliska modeller som kan kopplas till HYPE. För att kunna anpassa en sådan modell till utsatta områden behövs observerade tidsserier för modellkalibrering av översvämningsområden. Ett modellsystem som beskriver både vattenflödet och översvämningar skulle mycket väl kunna kopplas till en biologisk modell för myggproduktion. Ett sådant system skulle kunna användas både till analys av observerade år och historiska tidsserier, samt till prognoser för framtiden, i både kort och långt perspektiv. Med tanke på problemens omfattning rekommenderar vi att man upprättar en sådan prognosmodell för Nedre Dalälven. För detta krävs dock ett större utvecklingsprojekt där biologer och hydrologer samarbetar och utbyter kunskaper om specifika naturfenomen i Nedre Dalälven, för att ytterligare belägga samband och testa tillförlitligheten i olika antaganden om variation i vatten, väder och myggor. 6 Tackord Denna studie har finansierats av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Information och data har erhållits från bl.a. Vattenregleringsföretagen och länsstyrelserna i Gävleborgs och Uppsala län. Till alla som har bidragit till studiens genomförande riktas ett varmt tack. 25
26 7 Referenser Bergström, S. (1993) Sveriges hydrologi - Grundläggande hydrologiska förhållanden. SMHI/Svenska Hydrologiska Rådet. Lindström, G. & Alexandersson, H. (2004) Recent mild and wet years in relation to long observation records and climate change in Sweden. Ambio, Volume XXXIII, Number 4-5, June 2004, pp Lindström, G., Pers, C., Rosberg, J., Strömqvist, J., & Arheimer, B. (2010) Development and testing of the HYPE (Hydrological Predictions for the Environment) water quality model for different spatial scales. Hydrology Research, , Länsstyrelsen Gävleborg Färnebofjärdens högvattentoppar: kan de kapas, Dnr Nash, J.E. & Sutcliffe, J.V. (1970) River flow forecasting through conceptual models. Part I - A discussion of principles. Journal of Hydrology, Vol. 10(3), pp Strömqvist, J., Arheimer, B., Dahné, J., Donnelly, C., & Lindström, G. (2012) Water and nutrient predictions in ungauged basins: set-up and evaluation of a model at the national scale. Hydrological Sciences Journal. 57: Yevjevich, V. (1972) Probability and Statistics in Hydrology. Water Resources Publications, Fort Collins, Colorado, USA. 8 Appendix 1. Schematisk karta över Dalälvens regleringar 2. Årsvisa figurer över hydrologiska förhållanden i nedre Dalälven, åren Hydrologiska förhållanden i nedre Dalälven, åren Medelvattenstånd i sjöar och magasin 5. Medelvattenföringar 6. Säsongsvisa variabler (blå = vinter, röd = sommar) 7. Uppmätt vattenstånd i sjöar och magasin 8. Uppmätt vattenstånd i sjöar och magasin under perioder med högt vattenstånd i Ista 26
27 Appendix 1 Schematisk karta över Dalälvens regleringar (Källa: Vattenregleringsföretagen) 27
28 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2000 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 28
29 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2001 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 29
30 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2002 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 30
31 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2003 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 31
32 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2004 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 32
33 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2005 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 33
34 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2006 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 34
35 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2007 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 35
36 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2008 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 36
37 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2009 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 37
38 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2010 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena 38
39 Appendix 2 Årsvisa figurer, år 2011 Vattenståndet i Färnebofjärden och flödet vid Näs, uppdelat i orsakskomponenter: flödena från Västerdalälven (Mockfjärd), Österdalälven (Gråda), samt från de lokala områdena nedströms dessa mätpunkter till och med Färnebofjärden, resp. till Näs. Sommarmånaderna maj-augusti finns inlagda liksom bekämpningstillfällena. 39
40 Appendix 3 Hydrologiska förhållanden i nedre Dalälven Uppskattad nederbörd i nedre Dalälven. Avdunstning i nedre Dalälven, beräknad med HYPE-modellen. 40
41 Snöns vatteninnehåll, beräknad med HYPE-modellen (årsmedelvärden). Årsmedeltemperatur. 41
42 Lokal avrinning, beräknad med HYPE-modellen. 42
43 Appendix 4 Medelvattenstånd i sjöar och magasin 43
44 44
45 45
46 Appendix 5 Medelvattenföringar 46
47 47
48 48
49 Appendix 6 Säsongsvisa variabler (blå = vinter, röd = sommar) 49
50 50
51 51
52 52
53 53
54 54
55 55
56 56
57 57
58 58
59 59
60 Appendix 7 Uppmätt vattenstånd i sjöar och magasin 60
61 61
62 62
63 63
64 64
65 Appendix 8 Uppmätt vattenstånd i sjöar och magasin under perioder med högt vattenstånd i Ista 65
66 66
67 67
68 68
69 69
Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi
Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi Maria Widemo, länsstyrelsen Gävleborg Ingemar Lindquist, länsstyrelsen Uppsala Anna-Carin Lundqvist, länsstyrelsen Gävleborg Bakgrund
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merFärnebofjärdens högvattentoppar
Färnebofjärdens högvattentoppar - kan de kapas? 212-9-11 Sigurd Melin S. Anders Brandt Dnr 5-5687-12 Förord Den här rapporten har tagits fram som underlag inom den regionala landskapsstrategin Människor,
Läs merHöga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI
M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merLångsiktig hantering av myggproblemet vid Nedre Dalälven
Långsiktig hantering av myggproblemet vid Nedre Dalälven I 2013 års regleringsbrev till länsstyrelserna ger regeringen följande uppdrag till Länsstyrelsen i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska
Läs merGöran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp
Läs merFrekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent
Läs merVattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merHYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment
Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merFigur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.
Dalälven Österdalälven, Västerdalälven och Oreälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merDalälvens vattenkraftssystem
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merBilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merUmeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merGöta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merMultifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merTILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation
Läs merExtrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI
Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,
Läs merModellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merBilaga 2.4 Analys av flödesmätning
Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna
Läs merHydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merMetaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan
Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt
Läs merVärldsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Naturvårdsverket 103 33 Stockholm registrator@naturvardsverket.se
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merRemissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV , NV )
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merSynpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt
1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av
Läs merFortums miljöarbete i Nedre Dalälven
Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merGöta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merSMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merMyggbekämpning Sammanfattning
Biologisk Myggkontroll inom Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnav.25 810 21 GYSINGE Tel:0291-213 14 Orgnr 55 62 97-9616 www.mygg.se 2014-09-22 Myggbekämpning 2014 Martina Schäfer och Jan O. Lundström Sammanfattning
Läs merSammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Läs merVärldsnaturfonden WWF
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Miljödepartementet Miljöprövningsenheten
Läs merVärldsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merHalmsjön vid förlängning av bana 3
TB del I, Bilaga 3.7 Swedavia, Stockholm-Arlanda Airport Halmsjön vid förlängning av bana 3 PM avseende hydrologiska förhållanden i Halmsjön Kalmar den 28 mars 2011 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDatum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.
Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion
Läs merBILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL
14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merÅrsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i
Läs merUnderlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven
Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven 2010-09-30 Gre_100930_5 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION... 4 3 FÖR VILKA DAMMAR HAR ANALYSER UTFÖRTS?...
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merPluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid
Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7
Läs merÖversvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merVärldsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merKlimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Läs merAvbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Läs merBILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merSkellefteälvens VattenregleringsFöretag
Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag
Läs merIndalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merSödra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar
14U24869 2016-12-27 Södra Gunsta PM: Flödes- och föroreningsberäkningar Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.
Läs merVärldsnaturfonden WWF
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merSammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merVärdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark
Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merHöga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström
Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merLule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merLärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare
Läs merÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ Örestads golfbana under översvämningarna i juli 2007 SWECO Environment AB Södra Regionen Vatten- och miljösystem Fredrik Wettemark
Läs merKorrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Läs merAvledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Läs mer