Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller"

Transkript

1 Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

2 Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar 5 alternativa utvecklingar (ensemblemedlemmar) Halva upplösningen Alla utfall anses lika sannolika (även kontrollen) Temperatur EPS-medlemmar Kontroll Utfall Temperatur PDF(t) PDF() Tid

3 EPS Meteogram för Norrköping Från 3 maj 5

4 HBV-modellen (född 1972) Räknar om till vattenföring (dämpning)

5 Flödet år i Arvika enligt HBVmodellen

6 HYPE-modellen (född 5) Hydrological Predictions for the Environment Simulerar dagliga flöden och omsättning av vatten, kväve, fosfor och TOC Ämnena följer vattnets flödesvägar Grundvattenytan en funktion av vattenhalten i marken Anpassad för storskaliga tillämpningar Parametrarna knutna till jordart, markanvändning och ev. region, kalibreras

7 Exempel på HYPE-simulering Kalixälven, Räktjärv (NSEW=93%) och Räktfors (NSEQ=94%) NSE = Nash-Sutcliffe Efficiency, Förklarad andel av variansen, = 1 felet

8 Uppdatering i HBV-modellen Temp, TPrec Indata, I Snö Avdunstning Markfuktighet UZ, State Parametrar ( ) Tillstånd S=f(l, ) UZ Avrinning Dämpning LZ AR Utdata, Q=f(,S)

9 Exempel på HBV-simulering Uppdatering med AR-metoden

10 Utvärdering av hydrologiska prognoser uppdaterade med AR-metoden Q, % Avvikelse Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Götaland, 15 dec 3-14 mar 4

11 HYPE-noggrannhet NSE, dygnsskala, Area> km2

12 Stora,Q Medel,Q Små,Q Stora,QR Medel,QR Små,QR Nash-Sutcliffe Efficiency NSE för Q S-HYPE och S-HYPE NSE NSE, mean Totalt 2 stations S-HYPE S-HYPE MEAN MEDIAN.. Kal Kal Resten = validering

13 S-HYPE12 vid Sph NSE, generalisering till hela landet, mått på osäkerheten

14 Q (m 3 /s) P (mm) T (C) EPSprognoser med HBV Alla 5 medlemmarna simuleras 4 P 6-aug 7-aug 8-aug 9-aug -aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug Prognosdygn 15 5 T 6-aug 7-aug 8-aug 9-aug -aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug Prognosdygn HBV-modellen Q 6-aug 7-aug 8-aug 9-aug -aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug Prognosdygn

15 Q (m 3 /s) Q (m 3 /s) Q (m 3 /s) a (dygn 1) Exempel på EPS 1, 2, & 3 dygn framåt 5-aug 6-aug 7-aug 8-aug 9-aug -aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug b (dygn 2) 5-aug 6-aug 7-aug 8-aug 9-aug -aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug c (dygn 3) 5-aug 6-aug 7-aug 8-aug 9-aug -aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug

16 Vattenföring (m 3 /s) EPS-simuleringar med HBV-modellen Hydrologiska ensembleprognoser 2% 25% 5% 75% 98% tid t Uppmätt Operativ EPS-median EPS-kvartil EPS-min/max Testprognoser för vattenföring i Kultsjön utfärdade -8-5

17 Uppskattning av total osäkerhet (Vems är felet?) Osäkerhet i meteorologiska Osäkerhet prognosdelen i den meteorologiska (t.ex. prognosen långtidsprognos) + Osäkerhet i hydrologiska modellen

18 Tillrinning (m 3 /s) Exempel Kultsjön, sommaren Prognoser gjorda två dygn tidigare Uppmätt Beräknat Spridningen mellan EPS-medlermmarna Uppskattad total spridning Uppmätta data Tvådygnsprognoser ( resp. 9%) Tvådygnsprognoser ( resp. 9%)

19 P [mm] Q [m3/s] P [mm] Q [m3/s] P [mm] Q [m 3 /s] Prognoser, nederbörd och vattenföring Prognoslängd: 1 dygn jan 4-jan 7-jan -jan 13-jan 16-jan 19-jan Datum 1-jan 4-jan 7-jan -jan 13-jan 16-jan 19-jan Datum Prognoslängd: 2 dygn jan 4-jan 7-jan -jan 13-jan 16-jan 19-jan Datum 1-jan 4-jan 7-jan -jan 13-jan 16-jan 19-jan Datum Prognoslängd: 5 dygn jan 4-jan 7-jan -jan 13-jan 16-jan 19-jan Datum 4 1-jan 4-jan 7-jan -jan 13-jan 16-jan 19-jan Datum

20 Varningstjänstens indikatorområden - bla. för utvärdering av EPS

21 RMAE (%) Spred-Skill utvärdering 45 områden: Stor spridning Osäker prognos Dygn 1 Dygn 3 Dygn 5 Dygn 7 Dygn 9 M.låg Låg Medel Hög M.hög Spridning

22 Frekvens (%) Frekvens (%) Sannolikhetsutvärdering Exempel på Talagrand-diagram 5 dygn framåt a b <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max Hammarby Teoretisk Ersbo Teoretisk

23 Q (m3/s) Ökad spridning genom empiriska korrektioner av percentilerna (kalibrering) 4 C max 98% 5% 2% C min 4-aug 5-aug 6-aug 7-aug 8-aug 9-aug -aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug OBS EPS-median EPS-min/max Korr. EPS-min/max

24 Exempel på Talagrand-diagram före och efter korrektion av percentiler 4 Dygn 1 - original 4 Dygn 5 - original 4 Dygn 9 - original <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max 4 Dygn 1 - korrigerad 4 Dygn 5 - korrigerad 4 Dygn 9 - korrigerad <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max <min min- 25% 25%- 5% 5%- 75% 75%- max >max

25 Operationellt system för EPS vid SMHI, sedan juli 4 Aegir Databases Preparation HBV model Post calculations Product generation WebHypro FTP-sites Other users Access database

26 Kategoriska och EPS-prognoser i Web-HyPro Exempel

27 Sannolikhetsprognoser (smhi.se) Exempel

28 Sammanfattning och slutsatser Hydrologiska ensembleprognoser sedan 4. EPS-medianen stämmer ungefär lika bra som den kategoriska, och är mer stabil från dag till dag. EPS ger ett mervärde spridningen är ett mått på noggrannheten i prognosen. Ungefär lika stora andelar av osäkerheten i hydrologiska prognoser från väderprognosen som från den hydrologiska modellen. Personlig uppfattning: Hellre förbättra metoderna än att fördjupa oss i osäkerhetsteorier. Nästa modell är den bästa!

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i

Läs mer

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp

Läs mer

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,

Läs mer

Hydrologiska ensembleprognoser

Hydrologiska ensembleprognoser No 21, Dec 6 Reports Hydrology Hydrologiska ensembleprognoser Jonas Olsson, Göran Lindström, Anna Johnell och Karin Jacobsson RH No 21, Dec 6 Hydrologiska ensembleprognoser Jonas Olsson, Göran Lindström,

Läs mer

HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment

HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)

Läs mer

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi

Läs mer

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se

Läs mer

tillrinningsprognoser

tillrinningsprognoser Korta och långa tillrinningsprognoser Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns

Läs mer

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt

Läs mer

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning

Läs mer

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts? Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur

Läs mer

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta

Läs mer

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation

Läs mer

Hydrologiska modeller

Hydrologiska modeller Hydrologiska modeller Sten Bergström SMHI Begreppsmässiga modeller beskriver de viktigaste processerna logiskt men förenklat måttliga krav på indata modellens parametrar bestäms oftast genom kalibrering

Läs mer

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning

Läs mer

Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi

Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi Nr 14, 27 Hydrologi Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Barbro Johansson, Göran Lindström, Jonas Olsson, Tahsin Yacoub, Günther Haase, Karin Jacobsson,

Läs mer

Extreme Forecast Index

Extreme Forecast Index Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)

Läs mer

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Brandrisk Skog och Markfakta

Brandrisk Skog och Markfakta Brandrisk Skog och Markfakta och modeller 2 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 5 2.1 De olika modellerna för brandrisk-prognoser... 5 2.1.1

Läs mer

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning

Läs mer

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Claes Hernebring DHI Sverige AB claes.hernebring@dhi.se Pågående arbete Svenskt Vatten/FORMAS: REGNINTENSITET I EUROPA MED FOKUS PÅ SVERIGE - ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning Ume- Vindelälvens vattenråd Seminarium i Vindeln 2011-10-18 Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning UVF Umeälven ÅVF Ångermanälven IVF Indalsälven LVF Ljungan LsVF Ljusnan

Läs mer

Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010

Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010 Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010 Nils Granlund, LTU och Jesper Ahlberg, KTH Angela Lundberg, LTU, David Gustafsson, KTH,

Läs mer

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005. Nr 99, 2005 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005 Carl Granström Nr 99, 2005 Hydrologi Foto: Peter Ragge, Gauträsk vid Ammarnäs Hydrologi

Läs mer

Starttillståndets inverkan på hydrologisk prognososäkerhet i HYPE-modellen

Starttillståndets inverkan på hydrologisk prognososäkerhet i HYPE-modellen UPTEC W 16016 Examensarbete 30 hp Maj 2016 Starttillståndets inverkan på hydrologisk prognososäkerhet i HYPE-modellen The Impact of the Initial State on Hydrologic Forecast Uncertainty in the HYPE Model

Läs mer

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se

Läs mer

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg Holsbybrunn 2016-03-09 DHIs uppdrag Bygga upp en vattendragsmodell som beskriver

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Typområden på jordbruksmark

Typområden på jordbruksmark INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat

Läs mer

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA https://climate.copernicus.eu/about-c3s C3S Förse olika

Läs mer

SMHI. HBV-modellen och flödesprognoser. ..._..,_ Markfuktighet. AR Utdata, 0=f(0,S) Hydrologi. Temp, TPrec. Snö Avdunstning

SMHI. HBV-modellen och flödesprognoser. ..._..,_ Markfuktighet. AR Utdata, 0=f(0,S) Hydrologi. Temp, TPrec. Snö Avdunstning SMH Nr 85, 2001 Hydrologi Temp, TPrec Snö Avdunstning...._..,_ Markfuktighet UZ, State Parametrar(0) Tillstånd S=f(l,0) UZ ~....c) Avrinning L2 r AR Utdata, 0=f(0,S) HBV-modellen och flödesprognoser Bengt

Läs mer

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Utsläppen fortsätter att öka även i Sverige Källa: Naturvårdsverket I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för

Läs mer

Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde

Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde Joel Dahné, Steve Berggreen-Clausen, Dan Eklund, Ulrika Harbman, Nina Köplin RAPPORT Nr. 2014-37 Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde Bild

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Resultatrapport StormTac Web

Resultatrapport StormTac Web Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 760 mm/år Avrinningsområde A 0.48 ha Rinnsträcka

Läs mer

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större

Läs mer

Analys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog

Analys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog UPTEC W 16 009 Examensarbete 30 hp Maj 2016 Analys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog Robin Johansson REFERAT Analys och modellering av effekter på förändrad

Läs mer

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015 samhällsskydd och beredskap 1 (17) UB-RTJ Rickard Hansen L-G. Strandberg Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015 samhällsskydd och beredskap 2 (17)

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl

Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 4 3. Brandrisk skog och mark... 5

Läs mer

SMHIHYDROLOGI. Stationstäthet och hydrologiska. prognoser. Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO/HUV A)

SMHIHYDROLOGI. Stationstäthet och hydrologiska. prognoser. Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO/HUV A) SMHIHYDROLOGI Nr 68, 1996 Stationstäthet och hydrologiska prognoser Sara Larsson Rikard Liden Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO/HUV A) SMHI HYDROLOGI Nr 68,

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Begreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen?

Begreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen? Vatten 999, 55(3): 29-24 Begreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen? Conceptual runoff models - reliable tools in water management? Jan Seibert Uppsala Universitet Institutionen

Läs mer

Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna

Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna Vårt datum Dnr 2017-04-03 314-745/2017 1(5) Sveriges Kommuner och Landsting Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna Grundvattennivåerna under de närmaste månaderna i större delen av

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

KORREKTION AV SYSTEMATISKA FEL I METEOROLOGISKA PROGNOSER

KORREKTION AV SYSTEMATISKA FEL I METEOROLOGISKA PROGNOSER KORREKTION AV SYSTEMATISKA FEL I METEOROLOGISKA PROGNOSER RAPPORT 215:21 VATTENKRAFT Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser En förstudie av vårflodsprognoser PETER BERG, JONAS OLSSON,

Läs mer

Tillrinningssimulering med HBV-96 och Vattenfall AB:s distribuerade hydrologiska modell (DHM) för Suorvamagasinet

Tillrinningssimulering med HBV-96 och Vattenfall AB:s distribuerade hydrologiska modell (DHM) för Suorvamagasinet UPTEC W07 018 Examensarbete 20 p April 2008 Tillrinningssimulering med HBV-96 och Vattenfall AB:s distribuerade hydrologiska modell (DHM) för Suorvamagasinet Runoff simulation with HBV-96 and Vattenfall

Läs mer

Avrinning beräknad med S-HYPE till PLC6 och jämförelse med PLC5-resultat

Avrinning beräknad med S-HYPE till PLC6 och jämförelse med PLC5-resultat SMED Rapport Nr 185 2016 Avrinning beräknad med S-HYPE till PLC6 och jämförelse med PLC5-resultat Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 Johanna Tengdelius Brunell, Hanna Gustavsson, Ghasem

Läs mer

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning

Läs mer

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,

Läs mer

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF

Läs mer

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på

Läs mer

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010 Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010 Katarina Norén, Carl Granström, Roger Eriksson Utloppet från sjön Edessjön, Hammerdal. Foto: Stefan Jarl. ISSN:

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser David Gustafsson, Mark och vattenresursteknik KTH Jesper Ahlberg Angela Lundberg, LTU Nils Granlund Fredrik Wetterhall, SMHI Göran Lindström Förbättra

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar

Läs mer

Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg

Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg Utkast 2017-03-10 Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg Göran Lindström, Alena Bartosova och Niclas Hjerdt SMHI Rapport Hydrologi Nr. XXX 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Program 21 mars 2017 9.30 Välkomstfika 10.00 Välkomna! Vad har hänt inom projektet sedan sist och vad är på gång Henrik Karlsson Länsstyrelsen

Läs mer

Referensuppdrag översvämningskartering

Referensuppdrag översvämningskartering 2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2011 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar! Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare

Läs mer

Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell

Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell 125 Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell Tjaktjajaure och Kultsjön Elforsk rapport 04:52 Per Larsson December 4 Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning

Läs mer