Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Transkript

1 Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning

2 Sammanfattande perspektiv - Maria Vredin Johansson, Klimatanpassning i Sverige, i Rapport Miljöekonomi och politik, Konjunkturinstitutet (2012, under förberedelse) - Klimatanpassningsportalen - (2012) Vattenexempel - Aktuella forskningsresultat med medarbetare: Fernando Jaramillo, Ype vad den Velde, Carmen Prieto, Steve Lyon, med flera

3 Ansvaret för att klimatanpassa samhället är i Sverige fördelat mellan individ, kommun och stat (SOU 2007:60) Samverkan krävs mellan myndigheter, länsstyrelser och kommuner Tumregel: Om beslut känsligt för förändringar i vädret bör information om förväntade klimatförändringar ingå i beslutsunderlaget och vad gäller för vattenförändringar?

4 Exempel: Klimatutveckling i Norrströms avrinningsområde Observerat Observerat Van der Velde et al. (2012, in preparation) Modellerat Modellerat 24 regionala klimatmodeller (RCMs; ENSEMBLES archive (

5 Exempel: Klimatutveckling i Norrströms avrinningsområde Motsvarande klimatförändring som förväntas i framtiden har skett under senaste århundradet vad har den betytt för vattnet? Observerat Observerat Van der Velde et al. (2012, in preparation) Modellerat Modellerat 24 regionala klimatmodeller (RCMs; ENSEMBLES archive (

6 Ökande nederbörd Minskande avrinning Exempel: Klimat- och vattenutveckling i Norrströms avrinningsområde Ökande temperatur Ökande avdunstning - annan anledning än temperaturförändringen Vatten- (avrinnings-, avdunstnings-) förändringar inte entydigt givna från klimat- (nederbörds-, temperatur-) förändringar Destouni et al. (2012, in press)

7 Vatten-utveckling i svenska avrinningsområden 65 N 10 W Number E 20 E Basin Name Väter n Vättern Norrström Vänern Dalälven Indalsälven Ångermanälven Öreälven Piteälven Luleälven 30 E Faktisk, vattenbalansgiven avdunstning Jordbruksdominerade områden FINLAND 60 N SWEDEN 4 NORWAY 2 3 Vattenkraftsdominerade områden 1 55 N Klimatgiven avdunstning DENMARK GERMANY Destouni et al. (2012, in press) POLAND Oreglerade områden

8 Data-givna vatten-energi-indikatorer för avdunstning- Avdunstning / Nederbörd transpiration vid olika markanvändningar Jordbruk Våtmark Naturlig öppen mark Skog Öppen vattenyta Utvecklingsväg mellan olika markanvändningar driver vattenenergy use efficiency AET/PET (avdunstnings-avrinnings) förändringar Avdunstning / Potentiell avdunstning Van der Velde et al. (2012, in review)

9 Länsstyrelserna Ansvar för att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet tillhandahålla planeringsunderlag till den kommunala fysiska planeringen övervaka konsekvenser av klimatanpassningsåtgärder mellan kommuner - t ex om åtgärder mot översvämningsrisk i en kommun negativt påverkar andra kommuner

10 Länsstyrelserna Nya budgetpropositionen för 2013: uppdrag att utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning följa upp klimatanpassningsarbetet i kommunerna.

11 Kommunerna Skyldiga att ta hänsyn till risker från klimatförändringar i sin planering (SKL, 2012) Ansvarar för mängd verksamhetsområden som påverkas av klimatförändringar, som: fysisk planering vatten- och avloppsanläggningar gator energi- och avfallsanläggningar Vårdinrättningar skolor

12 Kommunerna Kommunernas klimatanpassningsansvar regleras av flera lagar, som: plan- och bygglagen (SFS 2010:900) miljöbalken (SFS 1998:808) lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) förordningen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:637) förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956)

13 Vatten-utveckling i svenska avrinningsområden 65 N 10 W Number E 20 E Basin Name Väter n Vättern Norrström Vänern Dalälven Indalsälven Ångermanälven Öreälven Piteälven Luleälven 30 E Daglig avrinning (mm/dag) 6 Medel 5 Vättern Vänern 3 Vatten- (avrinnings-, avdunstnings-) förändringar inte entydigt givna från klimat- (nederbörds-, temperatur-) förändringar 6 Norrström 7 5 Dalälven Indalsälven 2 Ångermanälven 1 Luleälven FINLAND 60 N SWEDEN 4 NORWAY ~ 95e percentilen 5 Vättern 1 55 N 4 Norrström Vänern 3 DENMARK Dalälven 2 GERMANY POLAND Indalsälven Ångermanälven 1 Luleälven 0 Destouni et al. (2012, in press) 1900 Jordbruk Vattenkraft

14 Andra myndigheter Flertal myndigheter med ansvar för att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet inom sina respektive ansvarsområden Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, med start 2012 och stöd av andra relevanta myndigheter: samla in, sammanställa och tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning

15 stöd för den som arbetar med att anpassa samhället till klimatförändringar erbjuder samlad information om frågor rörande klimatanpassning och drivs av de 11 centrala myndigheterna

16 Naturvårdsverket Boverket Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Lantmäteriet Energimyndigheten Statens geotekniska institut (SGI) Livsmedelsverket Jordbruksverket Skogsstyrelsen Riksantikvarieämbetet Ingen myndighet har ett övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan

17 Nya budgetpropositionen för 2013: Medel tillförs SMHI:s klimatmodellering samt SGI:s och MSB:s insamling av geoteknisk information

18 Modellerade vs Observerade Förändringstrender i Sverige Blå: resultatsammanställning baserad på SMHIs observationsdata Temperatur Nederbörd Avdunstning Avrinning Grönt medel Grå spridningsbild modellresultat från 24 regionala klimatmodeller (RCMs; ENSEMBLES archive ( Van der Velde et al. (2012, in review)

19 Viktiga frågor Hänsyn till vatten-förändringar - skillnad från enbart klimatförändringar - och deras osäkerheter i klimatanpassningen? Övergripande ansvar för svensk klimatanpassning? sårbarhets- och satsningsprioriteringar? Åtgärdsstrategi? bära/fördela förluster? förändra/förhindra förväntade händelser? ändra lokaliseringar och/eller mark/ vattenanvänding? utbildning/beteendeförändringar? relation till FoU? Kostnads-nyttoanalys i planering och val av anpassningsåtgärder?