THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
|
|
- Sten Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson
2 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat 6 Slutsatser 7 Referenser 8 Bilaga 1 Karta 9 Bilaga 2 Beräknad sötvattentillrinning 10 Bilaga 3 Använda salthaltsmätvärden 13 Bilaga 4 Beräknat vattenutbyte (månadsmedelvärden) 15 THALASSOS C o m p u t a t i o n s Linneavägen 7 S Lindome Tel: Mail: Jonny.Svensson@hem.utfors.se 2
3 Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Sammanfattning Valdemarsviks kommun önskar få en översiktlig värdering av vattentransporten från Valdemarsviks hamn och vidare utåt i viken genom tvärsnitt vid Grännäs och vid Krogsmåla (se karta i bilaga 1). Vattenutbytet över dessa tvärsnitt kan beräknas med hjälp av existerande salthaltsmätningar i och utanför Valdemarsviken samt med beräknad sötvattentillrinning i Vammarsmålaån och Fifallaån. Det tar minst en månad innan vattnet i Valdemarsvikens ytlager förnyas genom vattenutbyte med Östersjön. En salthaltsmätning och ett beräknat månadsmedelvärde av sötvattentillrinningen ger således underlag för en beräkning av vattenflödets månadsmedelvärde över de två tvärsnitten. Det utåtgående vattenflödets månadsmedelvärde i Krogsmålaströmmen har beräknats till 1-19 m 3 /s med de största värdena under vår eller höst. Medeltransporten för hela året beräknades till 7 m 3 /s. I tvärsnittet vid Grännäs var den beräknade transporten 1-62 m 3 /s med de största värdena under vår eller vinter. Medeltransporten för hela året beräknades till något över 7 m 3 /s. Vattenutbytet mellan yttre och inre Valdemarsviken är alltså större än vattenutbytet mellan Valdemarsviken och Östersjön beroende på den begränsade tvärsnittsarean i Krogsmålaströmmen, se tabell 2 och bilaga 4. Bakgrund Valdemarsviks kommun utreder för närvarande förekomsten, spridningen av och risken med föroreningar, främst krom men även kvicksilver m.m. i Valdemarsvikens sediment. Höga föroreningshalter förekommer framför allt i den inre delen av viken, fram till Grännäs, se bilaga 1. Som ett komplement till de undersökningar som genomförs inom ramen för utredningen önskar kommunen få en översiktlig värdering av vattentransporten från hamnen och vidare utåt i viken. Önskvärt är att få en översiktlig beräkning av vattenomsättningen över två snitt, ett vid Grännäs och ett vid Krogsmåla vid vikens mynning, se bilaga 1. Länsstyrelsen har under många år låtit utföra provtagningar av bl.a. salthalt en gång varannan månad på två stationer inne i Valdemarsviken samt stationer i havet utanför. Dessa salthaltsdata kan användas för en översiktlig beräkning av vattenomsättningen. Metodik Om en vik med sötvattentillrinning i sin innersta del har ett mycket begränsat vattenutbyte med det utanför liggande, salta havet blir salthalten låg i viken. Om 3
4 vattenutbytet helt stryps blir viken en sötvattensjö. Ju större vattenutbytet med det salta havet är ju högre blir salthalten i viken. Om vattenutbytet är mycket stort i förhållande till sötvattentillrinningen blir salthalten i viken nästan densamma som i havet. När man känner salthalten i viken, eller mera exakt salthaltens variationer i ett ytlager och ett bottenlager i viken samt sötvattentillrinningen kan man beräkna vattenutbytet i vikens mynning. Det spelar ingen roll för en sådan beräkning vilka processer som orsakar vattenutbytet (vindfriktion, vattenståndsändringar etc.). Känner man bara till salthaltsvariationerna och sötvattentillrinningen får man en beräknad vattenomsättning som innefattar alla vattenutbytesmekanismer. Metoden förutsätter att salthaltsvariationerna i viken är relativt långsamma och att man mäter salthalten och tillrinningen tillräckligt tätt i tiden. I Valdemarsviken förutsätter vi ett vattenutbyte som huvudsakligen varierar med årstiderna (hårda vindar på hösten, stor tillrinning på våren). Då räcker mätfrekvensen 1 mätning varannan månad för att ge en översiktlig beräknad vattenomsättning. Mätningen av salthalt måste vara exakt eftersom det endast finns en liten salthaltsskillnad mellan viken och Östersjön. Mätnoggrannheten i de utförda salthaltsmätningarna är dålig. Man brukar kunna ange uppmätt salthalt i psu med två decimaler. I Vattenvårdsförbundets rapporter anges salthalten med endast en decimal. Tillfälliga strömningssituationer och rena mätfel orsakar en relativt stor osäkerhet i beräkningarna av vattenutbyte. Det faktum att det finns mätningar under lång tid, , att tillgå gör dock att beräkningsresultatet dels avspeglar olika års varierande vattenföring, dels minskar mätfelens inverkan på medelvärdet. Teori. En vik med färskvattentillförseln Q f, antas vara förbunden med Havet genom en kort kanal. Vattenvolymen och saltinnehållet i viken är konstanta under en viss tid (månad). Vi inför beteckningarna Q 1 och Q 2 för utflöde resp. inflöde. Motsvarande salthalter betecknas S 1 och S 2. Konservering av volym och salt ger: Q 1 =Q f + Q 2 (1) Q 1 S 1 = Q 2 S 2 (2) Dessa två samband brukar kallas Knudsens ekvationer. Om (1) sätts in i (2) får man: ( Q f + Q 2 )S 1 = Q 2 S 2 Q 2 = Q f S 1 /(S 2 S 1 ); Q1 kan då också beräknas genom ekvation (1) Q 1 = Q f S 2 /(S 2 S 1 ) S1 betecknar det utflödande ytvattnets salthalt, uppmätt i inre Valdemarsviken i station Va3. S2 betecknar det inflödande vattnets salthalt, vilken mäts i station Va4. Vattenutbytet över snittet vid Grännäs kan beräknas. 4
5 Om S1 betecknar det utflödande ytvattnets salthalt, uppmätt i station Va4 och S2 betecknar det inflödande vattnets salthalt, vilken mäts i station Va10 i Ålösundet kan vattenutbytet över snittet vid Krogsmåla beräknas. Om vattenflödet i Krogsmålaströmmen antas vara av storleksordningen 10 m 3 /s kan man räkna ut att vattnet i de övre 10 metrarna i Valdemarsviken innanför Krogsmåla (volymen ungefär 27*10 6 m 3 ) förnyas på 31 dygn. Salthalten i Valdemarsvikens ytvatten varierar alltså relativt långsamt. En salthaltsmätning, eller en vattenflödesberäkning enl. ovan, kan antas representera den månad då mätningen gjordes. En mätning dagen efter eller veckan efter skulle med stor sannolikhet ge nästan samma salthalt. Tabell 1. Provtagningsplatser och djup. Använt provt.djup Ytvatten Använt provt.djup Djupvatten Campingplatsen, Va3 0.5 m m V. Krogsmåla, Va4 0.5 m m Ålösundet, Va m m Salthaltsvärdena i Inre Valdemarsviken visar ofta ett språngskikt (språng i salthalt) på nivån 6-10 m. I Yttre Valdemarsviken ligger ett språngskikt vanligen på en nivå mellan 5 och 15 m. På stationen Ålösundet är salthalten ofta densamma från ytan och ner till 25 m men om språngskikt förekommer ligger det på nivån 5-15 m. Salthalten i Valdemarsviken skissas i följande figur där man också kan avläsa djupet på vägen från Ålösundet in till Valdemarsviks hamn. 0 Krogsmåla Grännäs 15 Ålö 30 Figur 1. Bottentopografi längs en linje från Ålö till Valdemarsviks hamn. Salthaltsmätningarna visar sex delvolymer med olika salthalter. Delvolymerna skiljs åt av dels språngskikt dels tröskel (Krogsmåla) eller förträngning (öster om Grännäs). Sötvattentillrinningen via Vammarsmålaån och Fifallaån, som båda mynnar i inre delen av Valdemarsviken, har beräknats med SMHIs PULS-modell. Det saknas direkta vattenföringsmätningar i åarna men via regnmätningar och markbeskaffenhet inom avrinningsområdet kan t.ex. månadsmedelvärde av avrinningen beräknas för åren
6 Resultat I bilaga 2 visas de av SMHI beräknade månadsmedelvärdena för sötvattenflöde i Vammarsmålaån och Fifallaån. I bilaga 3 tabelleras de här använda mätta salthalterna. Exempel på beräknade månadsmedelvärde för vattenomsättningen för vissa enstaka månader m 3 /s 6.5 psu 6.4 psu 6.6 psu 6.5 psu 6.6 psu 6.5 psu Den beräknade vattenföringen utåt vid Grännäs blir med förutsättningarna ovan 3.3 m 3 /s. Vattenföringen genom Krogsmålaströmmen blir ungefär densamma 3.4 m 3 /s. Vattenföringen i åarna var mycket låg under både juni, juli och augusti 1999 vilket bidrog till denna låga beräknade vattenomsättning i augusti m 3 /s 6.0 psu 5.9 psu 6.6 psu 6.5 psu 6.6 psu 6.7 psu Den beräknade vattenföringen utåt vid Grännäs blir med förutsättningarna ovan 61.9 m 3 /s. Detta är det högsta beräknade månadsmedelvärdet för vattenföring. 6
7 Vattenföringen genom Krogsmålaströmmen blir lägre; 11.3 m 3 /s. Det kan tyckas märkligt att vattenföringen utåt vid Grännäs är flera gånger större än i Krogsmålaströmmen. Förklaringen är att vattnet i det relativt breda och djupa tvärsnittet vid Grännäs går utåt vid ytan men inåt vid botten. I Krogsmålaströmmen stryps denna tvålagerström av det ringa djupet i snittet. Under sådant vattenutbyte blir vattenegenskaperna nästan identiska i inre och yttre Valdemarsviken men de kan skilja sig från egenskaperna i havet. Liknande höga vattenföringar vid Grännäs, men relativt sett lägre i Krogsmålaströmmen beräknas för (Grännäs=38.4 m 3 /s, Krogsmåla=4.5 m 3 /s) samt för (Grännäs=30.1 m 3 /s, Krogsmåla=15.5 m 3 /s) Den högsta säkra beräknade månadsvattenföringen i Krogsmålaströmmen (19.0 m 3 /s) beräknas tillsammans med en lika hög månadsvattenföring vid Grännäs (18.8 m 3 /s) och inträffar Vissa månaders beräkningar spolieras av att den uppmätta ytsalthalten i stationerna Va3 och Va4 är exakt densamma. Värdet (S 2 -S 1 ) blir noll och beräkningen går inte att genomföra. De på detta sätt missade situationerna bör innehålla relativt höga vattenomsättningar. Om värdet (S 2 -S 1 ) är negativt kan man skylla på mätfel eller tillfälligheter. De negativa vattenutbyten som blir resultatet saknar mening och har uteslutits ur den följande resultatsammanställningen. Beräkningarna resulterar i 6 till 9 månadsvärden för vattenutbyte för månaderna feb., april, juni, aug., okt. och dec. I tabell 2 ges medelvärden uträknade ur dessa 6 till 9 olika månadsmedelvärden. I bilaga 4 redovisas alla de beräknade månadsmedelvärdena av vattentransport. Tabell 2. Medelvärde av vattenföring i de två tvärsnitten under åren Tvärsnitt februari april juni augusti oktober december Grännäs 8.8 m 3 /s 17.3 m 3 /s 3.8 m 3 /s 3.8 m 3 /s 4.4 m 3 /s 6.7 m 3 /s Krogsmåla 6.1 m 3 /s 10.1 m 3 /s 7.8 m 3 /s 3.9 m 3 /s 6.6 m 3 /s 7.4 m 3 /s Sammantaget beräknas medelvärdet av vattenflöde utåt vid Grännäs för samtliga månader till 7.4 m 3 /s. För Krogsmålaströmmen är medelvärdet 7.0 m 3 /s. Vattenutbytet mellan djupvattnet och ytvattnet i den inre delen av Valdemarsviken är avgörande för bedömningar av om föroreningar vid botten kan sprida sig uppåt till ytvattnet. Den vattenmängd (månadsmedelvärde) som rinner in till bottenvattnet från öster i Valdemarsviken måste av kontinuitetsskäl fortsätta upp till ytvattnet. Något förenklat kan man säga att de medelflöden som presenteras i tabell 2, Grännäs, är ett minimivärde på vattenflödet från det undre till det övre lagret i inre Valdemarsviken. Slutsatser Månadsmedelvärden för perioden av vattenutbytet i Valdemarsviken har beräknats med hjälp av uppmätta salthalter i tre mätstationer samt beräknad 7
8 sötvattentillrinning. Mätnoggrannheten i salthaltsmätningarna är dålig, vilket medför relativt stor osäkerhet i beräkningen av vattenutbyte. Det utåtgående vattenflödets månadsmedelvärde i Krogsmålaströmmen har beräknats till 1 m 3 /s (feb. -95, feb 97) upp till 19 m 3 /s (april 97) med de största värdena under vår och höst. Medeltransporten för hela året beräknades till 7 m 3 /s. I tvärsnittet vid Grännäs var den beräknade transporten från 1 m 3 /s upp till 62 m 3 /s (april 98) med de största värdena under vår och vinter. Medeltransporten för hela året beräknades till något över 7 m 3 /s. Vattenutbytet mellan yttre och inre Valdemarsviken är alltså större än vattenutbytet mellan Valdemarsviken och Östersjön beroende på den betydligt mindre tvärsnittsarean i Krogsmålaströmmen, se tabell 2 och bilaga 4. Referenser Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Årsredovisningar 1993 till
9 Bilaga 1. Karta över Valdemarsviken Gräns vid Grännäs Gräns vid Krogsmåla 9
10 Bilaga 2. VATTENFÖRING BERÄKNAD av SMHI MED PULS-MODELLEN. Månadsmedelvärden i m3/s År Månad Vammarsmålaån Fifallaån ,356 0, ,477 0, ,374 0, ,248 0, ,0610 0, ,0419 0, ,0593 0, ,0969 0, ,467 0, ,380 0, ,213 0, ,479 0, ,825 0, ,174 0, ,13 0, ,561 0, ,0901 0, ,104 0, ,0421 0, ,0326 0, ,454 0, ,285 0, ,247 0, ,435 0, ,557 0, ,742 0, ,499 0, ,665 0, ,417 0, ,299 0, ,0914 0, ,0398 0, ,0500 0, ,0622 0, ,225 0, ,120 0, ,0591 0, ,0736 0, ,106 0, ,420 0, ,279 0, ,0905 0, ,408 0, ,0671 0, ,0807 0, ,0523 0, ,214 0, ,309 0, ,379 0, ,464 0, ,214 0,
11 ,160 0, ,273 0, ,0798 0, ,0844 0, ,0703 0, ,0335 0, ,0866 0, ,363 0, ,768 0, ,809 0, ,04 0, ,667 0, ,833 0, ,542 0, ,203 0, ,147 0, ,323 0, ,515 0, ,302 0, ,234 0, ,589 0, ,729 0, ,475 0, ,978 0, ,649 0, ,242 0, ,0904 0, ,0415 0, ,0281 0, ,0252 0, ,0330 0, ,0324 0, ,251 0, ,196 0, ,205 0, ,175 0, ,367 0, ,0589 0, ,0472 0, ,340 0, ,221 0, ,185 0, ,600 0, ,52 0, ,14 0, ,05 0, ,529 0, ,845 0, ,845 0, ,285 0, ,0710 0, ,0443 0, ,0349 0, ,221 0, ,222 0, ,215 0, ,152 0, ,557 0, ,964 0, ,577 0, ,108 0,
12 ,325 0, ,267 0, ,304 0, ,0613 0, ,0289 0, ,0629 0, ,406 0, ,193 0,
13 Bilaga 3. Salthalter uppmätta genom Länsstyrelsen och som använts vid beräkningarna Campingpl. Va m V.Krogsmål Va m Ålösundet Va m Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Datum ytan botten Datum ytan botten Datum ytan botten ,8 6, ,8 7, ,7 6, ,82 7, , ,87 6, ,78 6, ,09 6, ,22 6, ,7 6, ,6 6, ,4 6, ,56 6, ,72 6, ,76 6, ,35 6, , ,76 6, ,8 6, ,7 6, ,9 6, ,8 6, ,8 6, ,6 6, ,8 5, ,4 6, ,1 7, ,4 6, ,63 6, ,2 7, ,3 6, ,7 6, ,1 7, ,6 6, ,2 6, ,5 6, ,5 6, ,6 6, ,6 6, ,1 7, ,1 7, ,8 6, , , ,7 6, ,6 6, ,4 6, ,6 6, ,2 6, , ,8 6, ,2 6, ,1 6, ,3 6, ,4 6, ,3 6, ,5 6, ,8 7, ,5 6, ,1 6, , ,99 7, ,99 7, ,4 7, , ,1 7, ,2 7, , ,8 7, ,6 6, , ,5 7, , ,9 6, ,9 7, ,4 6, ,1 6, , ,7 6, ,4 6, ,9 6, ,5 6, ,9 6, , ,6 6, ,2 6, ,2 6, ,4 6, ,2 6, ,4 6, ,6 6, ,2 6, ,6 6, ,7 7, ,99 6, ,6 6, ,8 6, ,2 6, , ,7 6, ,6 6, ,9 6, ,4 6, , ,2 6, ,3 6, ,4 6, ,5 6, ,6 6, ,6 6, ,6 6, ,8 6, ,7 6, ,7 6, ,1 7, ,6 6, , ,1 7, ,1 6, ,7 6, ,9 6, ,8 6, ,8 6, , ,3 6, ,3 6, ,3 6, ,8 6, ,6 6, ,3 6,4 13
14 ,3 6, ,4 6, ,2 6, , ,9 6, , ,4 6, ,8 6, ,3 6, ,8 6, ,9 6, ,2 6, , , ,1 6, ,8 6, , ,2 6, , ,3 6, ,7 6, ,5 6, ,6 6, ,6 6, ,3 6, ,3 6, ,6 6, ,7 6, ,4 6, ,4 6, ,7 6, ,3 6, ,2 6, ,3 6, ,4 6, ,2 6, ,9 6, , ,2 6,2 14
15 Bilaga 4. Beräknat vattenflöde utåt vid Grännäs och i Krogsmålaströmmen. Beteckningen*,* eller #DIV/0 innebär att flödet inte kunde beräknas. Beräknat vattenflöde är ett medelvärde för ungefär en månad före provtagningen. Provt.datum Grännäs Krogsmåla #DIV/0! *,* ,8 *,* ,5 27, *,* 8, ,9 9, ,1 6, *,* 1, #DIV/0! 4, ,2 3, *,* 0, ,3 11, ,4 7, ,4 #DIV/0! *,* 4, *,* 6, ,2 *,* ,5 5, ,9 *,* ,6 5, ,1 1, ,7 2, #DIV/0! 0, ,8 19, ,3 *,* *,* *,* #DIV/0! *,* #DIV/0! 5, ,2 13, ,9 11, #DIV/0! 8, ,8 5, ,2 2, ,4 9, ,7 5, *,* 3, ,2 18, ,3 3, #DIV/0! 1, #DIV/0! 5, ,6 8, ,1 15, #DIV/0! 4, #DIV/0! #DIV/0! ,2 2,7 15
16 ,3 14, ,7 3, ,5 13, ,1 1, #DIV/0! 3, ,2 8, ,5 4, ,4 4, #DIV/0! 2, ,7 #DIV/0! ,8 *,* ,9 *,* ,1 15,5 16
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merModellering av vattenomsättning i Valdemarsviken
Rapport Nr. 2005-52 Modellering av vattenomsättning i Valdemarsviken A Karlsson, J Svensson Pärmbild Karta över Valdemarsviken. Källa: www.eniro.se 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: A Karlsson,
Läs merProjekt Valdemarsviken
Projekt Geografiska verksamhetsområden F d Lundbergs läder Förorening från garveriverksamhet i Valdemarsvik under perioden1870-1960 (ca) Deponin Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merBlåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla
Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merSvenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Läs merLundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd
Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merPM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Läs merOmblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merJÄRLASJÖNS VATTENUTBYTE. producerad av IVL, Svenska miljöinstitutet
JÄRLASJÖNS VATTENUTBYTE producerad av IVL, Svenska miljöinstitutet September 2016 Nr U 5692 September 2016 Järlasjöns vattenutbyte På uppdrag av Nacka Kommun Joakim Hållén & Magnus Karlsson Författare:
Läs merTabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merBilaga 2.4 Analys av flödesmätning
Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merGöta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merHur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi
Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merGöta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta
Läs merPM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning
Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merModellering av en Tankprocess
UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs merBEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN
PM BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits fram som ska leda
Läs merBakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merRedovisning kompletterande dagvattenutredningen
UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från
Läs merÅrsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall
Marknära ozon i Asa Årsrapport 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall medlt,µeltim³8-g/mnhaozo140120100806040200jfmamjjasondmånadintroduktion
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merHögskoleprovet Kvantitativ del
Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. XYZ Matematisk problemlösning
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...
Maj 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar maj 217...
Läs merStrömmodellering Marstrand Undersökningar av strömmar runt nya konstruktioner
Strömmodellering Marstrand Undersökningar av strömmar runt nya konstruktioner Kungälvs Kommun Rapport Juni 2016 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Läs merTentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för beräkningsvetenskap Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp, 017-0-14 Skrivtid: 14 00 17 00 (OBS! Tre timmars skrivtid!)
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1
Januari 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Väder... 1 Luftföroreningar januari
Läs merHögskoleprovet Kvantitativ del
Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång
Läs meroch närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering
Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och
Läs merKONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4
KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 09.30 09.45 Fika 09.45 10:15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet 10.15 10.45 Båtbottenfärgsprojektet
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merHALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.
HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merArbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Läs merHögskoleprovet Kvantitativ del
Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. XYZ Matematisk problemlösning
Läs merModellering av sedimentspridning vid Gävle
Sofia Åström, Kristoffer Hallberg RAPPORT NR 2011-17 Modellering av sedimentspridning vid Gävle Pärmbild. Bilden tillhör beställaren. RAPPORT NR 2011-17 17 Författare: Uppdragsgivare: Sofia Åström Gävle
Läs merÖversiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning
2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet
Läs merBadvattenprofil Sibbarp, Barnviken
Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken Sammanfattning Kommun Län Badplatsen Barnviken är en skyddad, grund vik belägen i södra Malmö. Själva badplatsen sträcker sig längs vikens östliga och norra del och består
Läs merRobust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport
Läs merBILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö
BILAGA IX Utvärdering av HIPRAD samt möjligheter till rumsliga analyser I denna bilaga redovisas först en detaljerad utvärdering av HIPRAD mot mätningar från lokala stationsnätverk i Stockholm och Skåne.
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa
Läs merRealtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sydvatten & LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet Sudhir Chowdhury,
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1
November 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Läs merHögskoleprovet Kvantitativ del
Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merHydrodynamisk modellstudie av Mälaren
Mälarens Vattenvårdsförbund Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren Uppdragsnummer Lund 21--1 855 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 55655-6 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merÖversiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen
Uppdragsnr: : 10231283 1 (9) PM Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen Bakgrund Detta PM är en översiktlig kvantifiering av hur stora dagvattenvolymer som skulle kunna tänkas
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Läs merFAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Läs merNy metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
Läs merReferensundersökning och provtagningsmetodik
2006-10-10 - Resultat från referensundersökning samt metodbeskrivning för undersökningar utförda inom ramen för Projekt Valdemarsviken - Envipro Miljöteknik AB Göteborg 2006-10-10 Envipro Miljöteknik AB
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merÄSKYA ÄLMHULT ÄSKYA 1:27 20:1. 3:1 Vy 8 1:27. Mosse ELDAREN. Mosse ELDAREN. Mosse
43 4. 43.4 43 0 0 4.8 47. 4. 8 9. 4 3 44.5 0.9 0 0364 0 49 48.4 4.9 4.7 4 9. 40.5 4 4 49.5 ÄSKYA :7 0 4 44. 4 49 0. 0 48.8 6 40.6 4 00 4 ELDAREN 65 0300 3 8 0. 49 4 6 0 44 49.4 40.6 43 49 4 8 4 47 0 03099
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs mer17.10 Hydrodynamik: vattenflöden
824 17. MATEMATISK MODELLERING: DIFFERENTIALEKVATIONER 20 15 10 5 0-5 10 20 40 50 60 70 80-10 Innetemperaturen för a =1, 2och3. Om vi har yttertemperatur Y och startinnetemperatur I kan vi med samma kalkyl
Läs merBilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun
Bilaga 6 Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun 2013-11-04 Upprättad av: Jonas Bermin Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Patrik Lissel Innehåll 1 Inledning
Läs merVetenskaplig metod och statistik
Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på
Läs merHuvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Läs merTrendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Maj 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 18... 1 Vad mäter vi?...
Läs merAvledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merTofta Krokstäde 1:51, Gotland
Beställare: Arkitektur & Film C J AB, Gotland Hydrogeologiskt utlåtande till detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Karin Törnblom Handläggare Matilda Gustafsson L:\Uppdrag\
Läs mer