THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata."

Transkript

1 THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson

2 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat 6 Slutsatser 7 Referenser 8 Bilaga 1 Karta 9 Bilaga 2 Beräknad sötvattentillrinning 10 Bilaga 3 Använda salthaltsmätvärden 13 Bilaga 4 Beräknat vattenutbyte (månadsmedelvärden) 15 THALASSOS C o m p u t a t i o n s Linneavägen 7 S Lindome Tel: Mail: 2

3 Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Sammanfattning Valdemarsviks kommun önskar få en översiktlig värdering av vattentransporten från Valdemarsviks hamn och vidare utåt i viken genom tvärsnitt vid Grännäs och vid Krogsmåla (se karta i bilaga 1). Vattenutbytet över dessa tvärsnitt kan beräknas med hjälp av existerande salthaltsmätningar i och utanför Valdemarsviken samt med beräknad sötvattentillrinning i Vammarsmålaån och Fifallaån. Det tar minst en månad innan vattnet i Valdemarsvikens ytlager förnyas genom vattenutbyte med Östersjön. En salthaltsmätning och ett beräknat månadsmedelvärde av sötvattentillrinningen ger således underlag för en beräkning av vattenflödets månadsmedelvärde över de två tvärsnitten. Det utåtgående vattenflödets månadsmedelvärde i Krogsmålaströmmen har beräknats till 1-19 m 3 /s med de största värdena under vår eller höst. Medeltransporten för hela året beräknades till 7 m 3 /s. I tvärsnittet vid Grännäs var den beräknade transporten 1-62 m 3 /s med de största värdena under vår eller vinter. Medeltransporten för hela året beräknades till något över 7 m 3 /s. Vattenutbytet mellan yttre och inre Valdemarsviken är alltså större än vattenutbytet mellan Valdemarsviken och Östersjön beroende på den begränsade tvärsnittsarean i Krogsmålaströmmen, se tabell 2 och bilaga 4. Bakgrund Valdemarsviks kommun utreder för närvarande förekomsten, spridningen av och risken med föroreningar, främst krom men även kvicksilver m.m. i Valdemarsvikens sediment. Höga föroreningshalter förekommer framför allt i den inre delen av viken, fram till Grännäs, se bilaga 1. Som ett komplement till de undersökningar som genomförs inom ramen för utredningen önskar kommunen få en översiktlig värdering av vattentransporten från hamnen och vidare utåt i viken. Önskvärt är att få en översiktlig beräkning av vattenomsättningen över två snitt, ett vid Grännäs och ett vid Krogsmåla vid vikens mynning, se bilaga 1. Länsstyrelsen har under många år låtit utföra provtagningar av bl.a. salthalt en gång varannan månad på två stationer inne i Valdemarsviken samt stationer i havet utanför. Dessa salthaltsdata kan användas för en översiktlig beräkning av vattenomsättningen. Metodik Om en vik med sötvattentillrinning i sin innersta del har ett mycket begränsat vattenutbyte med det utanför liggande, salta havet blir salthalten låg i viken. Om 3

4 vattenutbytet helt stryps blir viken en sötvattensjö. Ju större vattenutbytet med det salta havet är ju högre blir salthalten i viken. Om vattenutbytet är mycket stort i förhållande till sötvattentillrinningen blir salthalten i viken nästan densamma som i havet. När man känner salthalten i viken, eller mera exakt salthaltens variationer i ett ytlager och ett bottenlager i viken samt sötvattentillrinningen kan man beräkna vattenutbytet i vikens mynning. Det spelar ingen roll för en sådan beräkning vilka processer som orsakar vattenutbytet (vindfriktion, vattenståndsändringar etc.). Känner man bara till salthaltsvariationerna och sötvattentillrinningen får man en beräknad vattenomsättning som innefattar alla vattenutbytesmekanismer. Metoden förutsätter att salthaltsvariationerna i viken är relativt långsamma och att man mäter salthalten och tillrinningen tillräckligt tätt i tiden. I Valdemarsviken förutsätter vi ett vattenutbyte som huvudsakligen varierar med årstiderna (hårda vindar på hösten, stor tillrinning på våren). Då räcker mätfrekvensen 1 mätning varannan månad för att ge en översiktlig beräknad vattenomsättning. Mätningen av salthalt måste vara exakt eftersom det endast finns en liten salthaltsskillnad mellan viken och Östersjön. Mätnoggrannheten i de utförda salthaltsmätningarna är dålig. Man brukar kunna ange uppmätt salthalt i psu med två decimaler. I Vattenvårdsförbundets rapporter anges salthalten med endast en decimal. Tillfälliga strömningssituationer och rena mätfel orsakar en relativt stor osäkerhet i beräkningarna av vattenutbyte. Det faktum att det finns mätningar under lång tid, , att tillgå gör dock att beräkningsresultatet dels avspeglar olika års varierande vattenföring, dels minskar mätfelens inverkan på medelvärdet. Teori. En vik med färskvattentillförseln Q f, antas vara förbunden med Havet genom en kort kanal. Vattenvolymen och saltinnehållet i viken är konstanta under en viss tid (månad). Vi inför beteckningarna Q 1 och Q 2 för utflöde resp. inflöde. Motsvarande salthalter betecknas S 1 och S 2. Konservering av volym och salt ger: Q 1 =Q f + Q 2 (1) Q 1 S 1 = Q 2 S 2 (2) Dessa två samband brukar kallas Knudsens ekvationer. Om (1) sätts in i (2) får man: ( Q f + Q 2 )S 1 = Q 2 S 2 Q 2 = Q f S 1 /(S 2 S 1 ); Q1 kan då också beräknas genom ekvation (1) Q 1 = Q f S 2 /(S 2 S 1 ) S1 betecknar det utflödande ytvattnets salthalt, uppmätt i inre Valdemarsviken i station Va3. S2 betecknar det inflödande vattnets salthalt, vilken mäts i station Va4. Vattenutbytet över snittet vid Grännäs kan beräknas. 4

5 Om S1 betecknar det utflödande ytvattnets salthalt, uppmätt i station Va4 och S2 betecknar det inflödande vattnets salthalt, vilken mäts i station Va10 i Ålösundet kan vattenutbytet över snittet vid Krogsmåla beräknas. Om vattenflödet i Krogsmålaströmmen antas vara av storleksordningen 10 m 3 /s kan man räkna ut att vattnet i de övre 10 metrarna i Valdemarsviken innanför Krogsmåla (volymen ungefär 27*10 6 m 3 ) förnyas på 31 dygn. Salthalten i Valdemarsvikens ytvatten varierar alltså relativt långsamt. En salthaltsmätning, eller en vattenflödesberäkning enl. ovan, kan antas representera den månad då mätningen gjordes. En mätning dagen efter eller veckan efter skulle med stor sannolikhet ge nästan samma salthalt. Tabell 1. Provtagningsplatser och djup. Använt provt.djup Ytvatten Använt provt.djup Djupvatten Campingplatsen, Va3 0.5 m m V. Krogsmåla, Va4 0.5 m m Ålösundet, Va m m Salthaltsvärdena i Inre Valdemarsviken visar ofta ett språngskikt (språng i salthalt) på nivån 6-10 m. I Yttre Valdemarsviken ligger ett språngskikt vanligen på en nivå mellan 5 och 15 m. På stationen Ålösundet är salthalten ofta densamma från ytan och ner till 25 m men om språngskikt förekommer ligger det på nivån 5-15 m. Salthalten i Valdemarsviken skissas i följande figur där man också kan avläsa djupet på vägen från Ålösundet in till Valdemarsviks hamn. 0 Krogsmåla Grännäs 15 Ålö 30 Figur 1. Bottentopografi längs en linje från Ålö till Valdemarsviks hamn. Salthaltsmätningarna visar sex delvolymer med olika salthalter. Delvolymerna skiljs åt av dels språngskikt dels tröskel (Krogsmåla) eller förträngning (öster om Grännäs). Sötvattentillrinningen via Vammarsmålaån och Fifallaån, som båda mynnar i inre delen av Valdemarsviken, har beräknats med SMHIs PULS-modell. Det saknas direkta vattenföringsmätningar i åarna men via regnmätningar och markbeskaffenhet inom avrinningsområdet kan t.ex. månadsmedelvärde av avrinningen beräknas för åren

6 Resultat I bilaga 2 visas de av SMHI beräknade månadsmedelvärdena för sötvattenflöde i Vammarsmålaån och Fifallaån. I bilaga 3 tabelleras de här använda mätta salthalterna. Exempel på beräknade månadsmedelvärde för vattenomsättningen för vissa enstaka månader m 3 /s 6.5 psu 6.4 psu 6.6 psu 6.5 psu 6.6 psu 6.5 psu Den beräknade vattenföringen utåt vid Grännäs blir med förutsättningarna ovan 3.3 m 3 /s. Vattenföringen genom Krogsmålaströmmen blir ungefär densamma 3.4 m 3 /s. Vattenföringen i åarna var mycket låg under både juni, juli och augusti 1999 vilket bidrog till denna låga beräknade vattenomsättning i augusti m 3 /s 6.0 psu 5.9 psu 6.6 psu 6.5 psu 6.6 psu 6.7 psu Den beräknade vattenföringen utåt vid Grännäs blir med förutsättningarna ovan 61.9 m 3 /s. Detta är det högsta beräknade månadsmedelvärdet för vattenföring. 6

7 Vattenföringen genom Krogsmålaströmmen blir lägre; 11.3 m 3 /s. Det kan tyckas märkligt att vattenföringen utåt vid Grännäs är flera gånger större än i Krogsmålaströmmen. Förklaringen är att vattnet i det relativt breda och djupa tvärsnittet vid Grännäs går utåt vid ytan men inåt vid botten. I Krogsmålaströmmen stryps denna tvålagerström av det ringa djupet i snittet. Under sådant vattenutbyte blir vattenegenskaperna nästan identiska i inre och yttre Valdemarsviken men de kan skilja sig från egenskaperna i havet. Liknande höga vattenföringar vid Grännäs, men relativt sett lägre i Krogsmålaströmmen beräknas för (Grännäs=38.4 m 3 /s, Krogsmåla=4.5 m 3 /s) samt för (Grännäs=30.1 m 3 /s, Krogsmåla=15.5 m 3 /s) Den högsta säkra beräknade månadsvattenföringen i Krogsmålaströmmen (19.0 m 3 /s) beräknas tillsammans med en lika hög månadsvattenföring vid Grännäs (18.8 m 3 /s) och inträffar Vissa månaders beräkningar spolieras av att den uppmätta ytsalthalten i stationerna Va3 och Va4 är exakt densamma. Värdet (S 2 -S 1 ) blir noll och beräkningen går inte att genomföra. De på detta sätt missade situationerna bör innehålla relativt höga vattenomsättningar. Om värdet (S 2 -S 1 ) är negativt kan man skylla på mätfel eller tillfälligheter. De negativa vattenutbyten som blir resultatet saknar mening och har uteslutits ur den följande resultatsammanställningen. Beräkningarna resulterar i 6 till 9 månadsvärden för vattenutbyte för månaderna feb., april, juni, aug., okt. och dec. I tabell 2 ges medelvärden uträknade ur dessa 6 till 9 olika månadsmedelvärden. I bilaga 4 redovisas alla de beräknade månadsmedelvärdena av vattentransport. Tabell 2. Medelvärde av vattenföring i de två tvärsnitten under åren Tvärsnitt februari april juni augusti oktober december Grännäs 8.8 m 3 /s 17.3 m 3 /s 3.8 m 3 /s 3.8 m 3 /s 4.4 m 3 /s 6.7 m 3 /s Krogsmåla 6.1 m 3 /s 10.1 m 3 /s 7.8 m 3 /s 3.9 m 3 /s 6.6 m 3 /s 7.4 m 3 /s Sammantaget beräknas medelvärdet av vattenflöde utåt vid Grännäs för samtliga månader till 7.4 m 3 /s. För Krogsmålaströmmen är medelvärdet 7.0 m 3 /s. Vattenutbytet mellan djupvattnet och ytvattnet i den inre delen av Valdemarsviken är avgörande för bedömningar av om föroreningar vid botten kan sprida sig uppåt till ytvattnet. Den vattenmängd (månadsmedelvärde) som rinner in till bottenvattnet från öster i Valdemarsviken måste av kontinuitetsskäl fortsätta upp till ytvattnet. Något förenklat kan man säga att de medelflöden som presenteras i tabell 2, Grännäs, är ett minimivärde på vattenflödet från det undre till det övre lagret i inre Valdemarsviken. Slutsatser Månadsmedelvärden för perioden av vattenutbytet i Valdemarsviken har beräknats med hjälp av uppmätta salthalter i tre mätstationer samt beräknad 7

8 sötvattentillrinning. Mätnoggrannheten i salthaltsmätningarna är dålig, vilket medför relativt stor osäkerhet i beräkningen av vattenutbyte. Det utåtgående vattenflödets månadsmedelvärde i Krogsmålaströmmen har beräknats till 1 m 3 /s (feb. -95, feb 97) upp till 19 m 3 /s (april 97) med de största värdena under vår och höst. Medeltransporten för hela året beräknades till 7 m 3 /s. I tvärsnittet vid Grännäs var den beräknade transporten från 1 m 3 /s upp till 62 m 3 /s (april 98) med de största värdena under vår och vinter. Medeltransporten för hela året beräknades till något över 7 m 3 /s. Vattenutbytet mellan yttre och inre Valdemarsviken är alltså större än vattenutbytet mellan Valdemarsviken och Östersjön beroende på den betydligt mindre tvärsnittsarean i Krogsmålaströmmen, se tabell 2 och bilaga 4. Referenser Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Årsredovisningar 1993 till

9 Bilaga 1. Karta över Valdemarsviken Gräns vid Grännäs Gräns vid Krogsmåla 9

10 Bilaga 2. VATTENFÖRING BERÄKNAD av SMHI MED PULS-MODELLEN. Månadsmedelvärden i m3/s År Månad Vammarsmålaån Fifallaån ,356 0, ,477 0, ,374 0, ,248 0, ,0610 0, ,0419 0, ,0593 0, ,0969 0, ,467 0, ,380 0, ,213 0, ,479 0, ,825 0, ,174 0, ,13 0, ,561 0, ,0901 0, ,104 0, ,0421 0, ,0326 0, ,454 0, ,285 0, ,247 0, ,435 0, ,557 0, ,742 0, ,499 0, ,665 0, ,417 0, ,299 0, ,0914 0, ,0398 0, ,0500 0, ,0622 0, ,225 0, ,120 0, ,0591 0, ,0736 0, ,106 0, ,420 0, ,279 0, ,0905 0, ,408 0, ,0671 0, ,0807 0, ,0523 0, ,214 0, ,309 0, ,379 0, ,464 0, ,214 0,

11 ,160 0, ,273 0, ,0798 0, ,0844 0, ,0703 0, ,0335 0, ,0866 0, ,363 0, ,768 0, ,809 0, ,04 0, ,667 0, ,833 0, ,542 0, ,203 0, ,147 0, ,323 0, ,515 0, ,302 0, ,234 0, ,589 0, ,729 0, ,475 0, ,978 0, ,649 0, ,242 0, ,0904 0, ,0415 0, ,0281 0, ,0252 0, ,0330 0, ,0324 0, ,251 0, ,196 0, ,205 0, ,175 0, ,367 0, ,0589 0, ,0472 0, ,340 0, ,221 0, ,185 0, ,600 0, ,52 0, ,14 0, ,05 0, ,529 0, ,845 0, ,845 0, ,285 0, ,0710 0, ,0443 0, ,0349 0, ,221 0, ,222 0, ,215 0, ,152 0, ,557 0, ,964 0, ,577 0, ,108 0,

12 ,325 0, ,267 0, ,304 0, ,0613 0, ,0289 0, ,0629 0, ,406 0, ,193 0,

13 Bilaga 3. Salthalter uppmätta genom Länsstyrelsen och som använts vid beräkningarna Campingpl. Va m V.Krogsmål Va m Ålösundet Va m Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Datum ytan botten Datum ytan botten Datum ytan botten ,8 6, ,8 7, ,7 6, ,82 7, , ,87 6, ,78 6, ,09 6, ,22 6, ,7 6, ,6 6, ,4 6, ,56 6, ,72 6, ,76 6, ,35 6, , ,76 6, ,8 6, ,7 6, ,9 6, ,8 6, ,8 6, ,6 6, ,8 5, ,4 6, ,1 7, ,4 6, ,63 6, ,2 7, ,3 6, ,7 6, ,1 7, ,6 6, ,2 6, ,5 6, ,5 6, ,6 6, ,6 6, ,1 7, ,1 7, ,8 6, , , ,7 6, ,6 6, ,4 6, ,6 6, ,2 6, , ,8 6, ,2 6, ,1 6, ,3 6, ,4 6, ,3 6, ,5 6, ,8 7, ,5 6, ,1 6, , ,99 7, ,99 7, ,4 7, , ,1 7, ,2 7, , ,8 7, ,6 6, , ,5 7, , ,9 6, ,9 7, ,4 6, ,1 6, , ,7 6, ,4 6, ,9 6, ,5 6, ,9 6, , ,6 6, ,2 6, ,2 6, ,4 6, ,2 6, ,4 6, ,6 6, ,2 6, ,6 6, ,7 7, ,99 6, ,6 6, ,8 6, ,2 6, , ,7 6, ,6 6, ,9 6, ,4 6, , ,2 6, ,3 6, ,4 6, ,5 6, ,6 6, ,6 6, ,6 6, ,8 6, ,7 6, ,7 6, ,1 7, ,6 6, , ,1 7, ,1 6, ,7 6, ,9 6, ,8 6, ,8 6, , ,3 6, ,3 6, ,3 6, ,8 6, ,6 6, ,3 6,4 13

14 ,3 6, ,4 6, ,2 6, , ,9 6, , ,4 6, ,8 6, ,3 6, ,8 6, ,9 6, ,2 6, , , ,1 6, ,8 6, , ,2 6, , ,3 6, ,7 6, ,5 6, ,6 6, ,6 6, ,3 6, ,3 6, ,6 6, ,7 6, ,4 6, ,4 6, ,7 6, ,3 6, ,2 6, ,3 6, ,4 6, ,2 6, ,9 6, , ,2 6,2 14

15 Bilaga 4. Beräknat vattenflöde utåt vid Grännäs och i Krogsmålaströmmen. Beteckningen*,* eller #DIV/0 innebär att flödet inte kunde beräknas. Beräknat vattenflöde är ett medelvärde för ungefär en månad före provtagningen. Provt.datum Grännäs Krogsmåla #DIV/0! *,* ,8 *,* ,5 27, *,* 8, ,9 9, ,1 6, *,* 1, #DIV/0! 4, ,2 3, *,* 0, ,3 11, ,4 7, ,4 #DIV/0! *,* 4, *,* 6, ,2 *,* ,5 5, ,9 *,* ,6 5, ,1 1, ,7 2, #DIV/0! 0, ,8 19, ,3 *,* *,* *,* #DIV/0! *,* #DIV/0! 5, ,2 13, ,9 11, #DIV/0! 8, ,8 5, ,2 2, ,4 9, ,7 5, *,* 3, ,2 18, ,3 3, #DIV/0! 1, #DIV/0! 5, ,6 8, ,1 15, #DIV/0! 4, #DIV/0! #DIV/0! ,2 2,7 15

16 ,3 14, ,7 3, ,5 13, ,1 1, #DIV/0! 3, ,2 8, ,5 4, ,4 4, #DIV/0! 2, ,7 #DIV/0! ,8 *,* ,9 *,* ,1 15,5 16

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Modellering av vattenomsättning i Valdemarsviken

Modellering av vattenomsättning i Valdemarsviken Rapport Nr. 2005-52 Modellering av vattenomsättning i Valdemarsviken A Karlsson, J Svensson Pärmbild Karta över Valdemarsviken. Källa: www.eniro.se 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: A Karlsson,

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.

Läs mer

Svenska havsområden påverkar varandra

Svenska havsområden påverkar varandra Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta

Läs mer

PM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning

PM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar

Läs mer

Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren

Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren Mälarens Vattenvårdsförbund Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren Uppdragsnummer Lund 21--1 855 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 55655-6 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)

Läs mer

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN PM BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits fram som ska leda

Läs mer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Högskoleprovet Kvantitativ del Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 09.30 09.45 Fika 09.45 10:15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet 10.15 10.45 Båtbottenfärgsprojektet

Läs mer

Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken

Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken Sammanfattning Kommun Län Badplatsen Barnviken är en skyddad, grund vik belägen i södra Malmö. Själva badplatsen sträcker sig längs vikens östliga och norra del och består

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och

Läs mer

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet

Läs mer

Modellering av sedimentspridning vid Gävle

Modellering av sedimentspridning vid Gävle Sofia Åström, Kristoffer Hallberg RAPPORT NR 2011-17 Modellering av sedimentspridning vid Gävle Pärmbild. Bilden tillhör beställaren. RAPPORT NR 2011-17 17 Författare: Uppdragsgivare: Sofia Åström Gävle

Läs mer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Högskoleprovet Kvantitativ del Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. XYZ Matematisk problemlösning

Läs mer

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sydvatten & LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet Sudhir Chowdhury,

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Högskoleprovet Kvantitativ del Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång

Läs mer

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Referensundersökning och provtagningsmetodik

Referensundersökning och provtagningsmetodik 2006-10-10 - Resultat från referensundersökning samt metodbeskrivning för undersökningar utförda inom ramen för Projekt Valdemarsviken - Envipro Miljöteknik AB Göteborg 2006-10-10 Envipro Miljöteknik AB

Läs mer

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge

Läs mer

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun Bilaga 6 Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun 2013-11-04 Upprättad av: Jonas Bermin Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Patrik Lissel Innehåll 1 Inledning

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden 824 17. MATEMATISK MODELLERING: DIFFERENTIALEKVATIONER 20 15 10 5 0-5 10 20 40 50 60 70 80-10 Innetemperaturen för a =1, 2och3. Om vi har yttertemperatur Y och startinnetemperatur I kan vi med samma kalkyl

Läs mer

Avledning av vatten med diken

Avledning av vatten med diken Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

NO-TEMA: Vattenmiljöer

NO-TEMA: Vattenmiljöer NO-TEMA: Vattenmiljöer Dammen Lindesby Va.enfall Torphy.an Parkudden MÅL: Uppleva tre olika va.enmiljöer. Förutsä.ningar för liv i de olika miljöerna Undersökande arbetssä. Genomföra fältstudier Utrustning:

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Vetenskaplig metod och Statistik

Vetenskaplig metod och Statistik Vetenskaplig metod och Statistik Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på Experiment NE:

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013) Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun

Läs mer

Sedimentation och trålning i Kosterhavet (UTKAST!)

Sedimentation och trålning i Kosterhavet (UTKAST!) Sedimentation och trålning i Kosterhavet (UTKAST!) Torsten Linders, Per Nilsson, Mattias Sköld, Gustav Edlund 22 november 2013 Figur 1: Kosterhavet med nationalparken (grön linje) och trålskyddsområdet

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Halt av suspenderat sediment vid muddring Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden

Halt av suspenderat sediment vid muddring Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden Halt av suspenderat sediment vid muddring Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden Tillägg till Rapport "Ström- och grumlingsförhållanden i Norvikfjärden och dess närområden, bilaga 8, ansökan" Lasse Johansson

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Uppdragsnummer 12700111 2011-12-13 ISBN 91-85293-72-5 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

Halmsjön vid förlängning av bana 3

Halmsjön vid förlängning av bana 3 TB del I, Bilaga 3.7 Swedavia, Stockholm-Arlanda Airport Halmsjön vid förlängning av bana 3 PM avseende hydrologiska förhållanden i Halmsjön Kalmar den 28 mars 2011 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Modellering av en Tankprocess

Modellering av en Tankprocess UPPSL UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PS 2002, R 2004, BC 2009, 2013 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 freeleaks NpMaD ht2007 för Ma4 1(10) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2007 2 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Förord Kom ihåg Matematik

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention

SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention 2016-12-21 SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention Sjöars ekosystemtjänster Sverige är ett land rikt på sjöar. Sverige står ensamt för 38 % (och tillsammans med Finland för 61

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp, Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för beräkningsvetenskap Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp, 2015-12-17 Skrivtid: 14 00 17 00 (OBS! Tre timmars skrivtid!)

Läs mer

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010 Bohuskustens Vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010 Uppdragsnummer Stockholm 2013-05-28 12801140 ISBN 978-91-87107-13-9 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org.

Läs mer