Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010"

Transkript

1 Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010 Nils Granlund, LTU och Jesper Ahlberg, KTH Angela Lundberg, LTU, David Gustafsson, KTH, Fredrik Wetterhall, SMHI och Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen

2 Varför ger snömätningar inte alltid bättre avrinningsprognoser? SM Evp UZ [mm] Inf [mm] Perc [mm] Q [mm] LZ [mm]

3 Modell Observationer Dataassimilering Förbättrade prognoser Med hjälp av snödata?

4 Osäkerhetsparadigmen Drivdata + Modell + Observation = Resultat

5 Data assimilation med Ensemble Kalman filter P t T t Beräkning av modelltillstånd vid tiden t, X fo X fo K cov X cov X fo fo covz t Observationer, z, av modelltillstånd vid t z t Uppdatering av modelltillstånd och parametrar vid t, Xup X up X up X fo K Z t X fo t=t+δt (Gustafsson et al, 2009; Ahlberg & Gustafsson, 2010, in prep)

6 Hur blir det i praktiken? Input Parameter(Modell) Observation Resultat

7 Korsvattnet, Jämtland ~20 km radarprofiler Automatiska Snömätningar Vid SMHI station Manuella 10 pkt

8 Distribuerad snöhydrologisk modell P P P Konceptuell avrinningsmodell Distribuerad snö och markmodell Flexibel struktur snow(i ) Ea wc(i ) soil(i ) uz q1 P E perc P E lz q2 q1+q2 slc3 slc1 slc2 maxbas

9 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 1 dag R Nash =0.99 R Nash =0.97

10 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 7 dagar R Nash =0.96 R Nash =0.96

11 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 14 dagar R Nash =0.92 R Nash =0.93

12 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 28 dagar R Nash =0.89 R Nash =0.87

13 Parameterskattning med EnKF

14 Assimilering av snö med/utan avrinning Utan Med avrinning

15 Slutsatser Modellering Ensemble Kalman filtermetoden är användbar för att ta till vara snödata i den hydrologiska modeleringen Osäkerheter i snödata, modell och inputvariabler hanteras på ett konsekvent sätt Snödjupsmätningar kan användas för förbättra modelleringen av snövattenekvivalenten

16 Framtidsplaner Känslighet i dataassimileringen för olika val av: Modellstruktur Snödata Rumslig representation Möjlighet att extrapolera till närliggande områden Betydelse för långtidsprognoser Licentiatavhandling Jesper Ahlberg, Maj 2010

17 Förbättring av SWE mätningar med markradar (GPR) (rumslig variation)

18 Mäta snöns vattenekvivalenten (SWE) med GPR Metod A: Vanligtvis uppskattas SWE direkt från tvåvägstiden SWE a twt b koefficienterna a och b beror på snödensiteten och måste kalibreras med manuella densitetsmätningar Metod B: Snödensiteten och SWE kan uppskattas från radarvågornas utbredningshatighet i snön mha en empirisk formel a) hastigheten bestäms från tvåvägstiden och snödjupet, eller b) både snödjupet och utbredningshastigheten uppskattas om ett radarsystem med flera kanaler används

19 Multi-Offset GPR Möjliggör att ha antennerna i en rad med fasta avstånd Då kan man samtidigt mäta flera radarpulser som färdas olika väg genom snötäcket Antennerna kan placeras så att alla uppmätta radarpulser får samma reflektionspunkt mot markytan

20 Beräkna snödjup och utbredningshastighet med en Common Mid-Point metod (CMP) v twt 1 2 l d 2 v twt 2 2 l d 2 där v och d är okända

21 Problem med att mäta SWE på blöt snö Den ovan nämnda metoden är bara giltig för torr snö Om vi tex har ett snötäcke med en densitet 300kg/m 3 och 5vol.% vatten, kommer SWE att överskattas med ca 20% (Lundberg and Thunehed 2000) 3 c v 2 3 snow ice 3 ice water 3 water air 3 air water 0, ice, ice snow

22 Målet är att förbättra SWE uppskattningarna med GPR genom att hitta en metod för att beräkna vattenhalten från befintlig radardata water?

23 Lösningsförslag Förutom att mäta tvåvägstiden kan också radarvågornas dämpning mätas Dämpningen beror på: Geometrisk spridning Scattering i snön (t.ex. från tunna islager) Transmission ner i marken Energi omvandling till värme Beror på snöns elektriska egenskaper (permittivitet och konduktivitet), vilka båda är beror på vattenhalten

24 Kräver: σ snow = f(θ water ) separera dämpningen från energiomvandling från förluster vid markreflektionen

25 Denna lösning kräver hitta sambandet mellan vattenhalten och snöns konduktivitet kunna separera dämpningen från värmeförluster från förluster i samband med markreflektionen

26 Hitta sambandet mellan vattenhalt och snöns elektriska konduktivitet Ett linjärt samband har tagits fram med hjälp av ett flertal experiment som beskrivs i artikel I och II i min avhandling snow water 10

27 Pågående arbete: Att separera dämpningen från värmeförluster från förluster vid markreflektionen Vi föreslår Utnyttja Fresnells ekvation för vinkelberoende reflektionskoefficienter (infallsvinklarna är kända från CMP) Använd två olika infallsvinklar och två uppmätta amplituder för att lösa ett ekvationssystem för både den elektriska konduktiviteten i snön och reflektionskoefficienten i snö/mark-gränsskiktet

28 För- och nackdelar med denna metod + Endast två parametrar behöver mätas + Båda kan fås från en och samma CMP undersökning Men, denna metod ställer höga krav på noggrannheten i de uppmätta amplituderna Många beräkningssteg

29 Framtida arbete Bygga en modell för att kunna testa metodens känsligheten och för att göra feluppskattningar av metoden Testa metoden för att separera dämpningen från värmeförluster från förluster vid markreflektionen Jämföra våran metod med andra metoder för att bestämma vattenhalten

30 Granskade Publikationer Mätteknik Granlund N., Lundberg A., Feiccabrino J., and Gustafsson D Laboratory test of snow wetness influence on electrical conductivity measured with ground penetrating radar. Hydrology research, 40, (3), Granlund N., Gustafsson D., and Lundberg A Laboratory study of the influence of salinity on the relationship between electrical conductivity and wetness of snow. Accepted for publication in Hydrological Processes. Lundberg A., Granlund N., and Gustafsson D Review of operational and new ground-based snow measurement methods for Sweden, Norway and Finland. Accepted for publication in Hydrological Processes.

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den

Läs mer

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser David Gustafsson, Mark och vattenresursteknik KTH Jesper Ahlberg Angela Lundberg, LTU Nils Granlund Fredrik Wetterhall, SMHI Göran Lindström Förbättra

Läs mer

Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen

Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen 'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGH VQ DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJ LK\GURORJLVNDPRGHOOHU 'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGHVQ RFK DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJLK\GURORJLVNDPRGHOOHU Angela Lundberg

Läs mer

Nya metoder för att mäta snöegenskaper

Nya metoder för att mäta snöegenskaper Nya metoder för att mäta snöegenskaper - snödjup, densitet, fukthalt, vattenekvivalent David Gustafsson, KTH Mark- och vattenteknik davidg@kth.se, 8-79 7382 1 In-situ mätsystem för snöegenskaper - EU projekt

Läs mer

Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Slutrapport Elforsk rapport 12:53 David Gustafsson Jesper Ahlberg James Feiccabrino Göran Lindström

Läs mer

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp

Läs mer

HUVA 2009-2011. Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete. Elforsk rapport 12:18

HUVA 2009-2011. Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete. Elforsk rapport 12:18 HUVA 2009-2011 Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete Elforsk rapport 12:18 David Gustafsson, KTH, Angela Lundberg, LTU, Jonas Olsson, SMHI och Göran Lindström, SMHI, Sara Sandberg, Elforsk mfl. 2012

Läs mer

Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA UTVECKLING AV RADARMETODEN FÖR SNÖTAXERING 1982-1990 Peter Ulriksen LTH, Lund 1981 Ansökan till DFR och VASO

Läs mer

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

Vårflodsprognoser med snöuppdatering

Vårflodsprognoser med snöuppdatering Vårflodsprognoser med snöuppdatering David Gustafsson, Göran Lindström, Anna Kuentz HUVA-dagen, 2015-12-02, Stockholm? Operationella snöobservationer i Sverige Sedan 1800-talet Snödjup: 600+ stationer,

Läs mer

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING

VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING RAPPORT 2015:208 VATTENKRAFT VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING Uppdatering av regionala modeller genom assimilering av satellit och markbaserade snömätningar DAVID

Läs mer

Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics

Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics Personal Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik Forskare/Lärare Anders Wörman, Prof. James Yang, Adj. prof. Hans Bergh, Univ. Lektor Bijan Dargahi, Docent Andrea Bottacin

Läs mer

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta

Läs mer

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se

Läs mer

tillrinningsprognoser

tillrinningsprognoser Korta och långa tillrinningsprognoser Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)

Läs mer

DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY

DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY BAKGRUND NATIONELLA REGLER OCH FÖRORDNINGAR STYRDE DIMENSIONERING AV TUNNLAR STANDARDISERAT

Läs mer

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012 Föreläsning 7 Stokastiska Processer och ARIMA Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 22 Stokastiska processer Stokastiska processer är ett samlingsnamn för Sannolikhetsmodeller för olika tidsförlopp. Stokastisk=slumpmässig

Läs mer

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar! Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare

Läs mer

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i

Läs mer

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning

Läs mer

SMHI. Tjäle och avrinning i Svartberget. - studier med HBV-modellen. Id m,l, I...,,.I,.11J11IJ,,.l.1,,... I., lc.lli. L, l! il.. L 1...i,...

SMHI. Tjäle och avrinning i Svartberget. - studier med HBV-modellen. Id m,l, I...,,.I,.11J11IJ,,.l.1,,... I., lc.lli. L, l! il.. L 1...i,... SMHI Nr84,2 Hydrologi 4 Ned. {mm) l 2 : l Id m,l, I...,,.I,.11J11IJ,,.l.1,,...... I., lc.lli. L, l! il.. L 1...i,....,,, I -~~I 2 Temp. (oc) ~ +o~~o. ~-~~ ', ifjl liv 'f yv -2 1 Snödjup (cm) 5-25, -5 Tjäldjup

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt

Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, 2016-04-12 Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt Trådlös reglering Tidigare och nuvarande PiiA-projekt Control & Communications

Läs mer

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se

Läs mer

Hydrologiska modeller

Hydrologiska modeller Hydrologiska modeller Sten Bergström SMHI Begreppsmässiga modeller beskriver de viktigaste processerna logiskt men förenklat måttliga krav på indata modellens parametrar bestäms oftast genom kalibrering

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Lofsdalen, Geoteknisk undersökning av planerad parkeringsplats och camping

Lofsdalen, Geoteknisk undersökning av planerad parkeringsplats och camping Markteknisk undersökningsrapport, MUR, Geofysik och Geoteknik Lofsdalen Fjällanläggningar AB Lofsdalen, Geoteknisk undersökning av planerad parkeringsplats och camping Östersund 2018-11-30 Lofsdalen, Geoteknisk

Läs mer

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF

Läs mer

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större

Läs mer

Klimatförändringar, snö och skidåkning

Klimatförändringar, snö och skidåkning Klimatförändringar, snö och skidåkning Vad har hänt med klimatförändringarna? Globalt: Nov 2017 3:e varmast Dec 2017 2:a varmast Jan 2018 4:e varmast Feb 2018 3:e varmast (SMHI) Stora variationer i vintertemperaturen

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) Tentamen i Numeriska Metoder gk II 2D1240 OPEN (& andra) Fredag 2006-04-21 kl. 13 16 Hjälpmedel: Del 1 inga, Del 2 rosa formelsamlingen som man får ta fram när man lämnar

Läs mer

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation

Läs mer

Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller. Elforsk rapport 11:71

Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller. Elforsk rapport 11:71 Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran Lindström och Joel Dahné November 2011 Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Inverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor

Inverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor Inverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor BeFo rapport nr. 128, 2013 Fredrik Johansson, Tekn Dr. KTH Jord och Bergmekanik / SWECO Grasselli G. Shear strength of rock joints

Läs mer

HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management

HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management HÅVA Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November 2018 RISE Research Institutes of Sweden Hållbart samhälle Urban Water Management UTMANINGEN 2 Potentialen med värmeåtervinning

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt

Läs mer

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst I denna checklista redovisas en del allmänna råd angående hur nätverks-rtk-tekniken bör användas för att uppnå ett tillfredställande

Läs mer

Föreläsning 13: Multipel Regression

Föreläsning 13: Multipel Regression Föreläsning 13: Multipel Regression Matematisk statistik Chalmers University of Technology Oktober 9, 2017 Enkel linjär regression Vi har gjort mätningar av en responsvariabel Y för fixerade värden på

Läs mer

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11 Ingenjörsmetodik IT & ME 011 Föreläsning 11 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Läsanvisningar

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation REGLERTEKNIK Laboration 2 Empirisk undersökning av PID-regulator

Läs mer

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer

Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring

Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring Fredrik Domhagen, Bijan Adl-Zarrabi Contents 1 Bakgrund... 2 2 Teori... 2 3 Experiment... 3 4 Resultat... 3 4.1 Påverkan på konduktivitet...

Läs mer

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 2. LINJÄR ALGEBRA 1 Inledning Lösning av ett linjärt ekvationssystem Ax = b förekommer ofta inom tekniska beräkningar. I laborationen studeras Gauss-elimination med eller utan

Läs mer

Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Hydrologi

Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Hydrologi Nr 87, 2001 Hydrologi Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Johan Andréasson, Anders Gyllander, Barbro Johansson, Josef Källgården, Sten Lindell, Judith Olofsson Angela Lundberg

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns

Läs mer

REALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT

REALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT REALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT Michael Kamdem Tekniska verken i Linköping VA GIS Stockholm 2015-01-29 GIS Verktyg + hydrauliska modeller Primära

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

THIS PROJECT IS BEING PART-FINANCED BY THE EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND

THIS PROJECT IS BEING PART-FINANCED BY THE EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND THIS PROJECT IS BEING PART-FINANCED BY THE EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND UTFORMNING OCH UTFÖRANDE AV ÅTGÄRDER PÅ VÄGAR SOM LIDER AV FÖRSVAGNING VID TJÄLLOSSNINGEN Timo Saarenketo Roadscanners

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211 Modellering av Dynamiska system -2011 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel

Läs mer

Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde

Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2018: 25 Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde Lovisa Bengtsson Elias Cans INSTITUTIONEN FÖR

Läs mer

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Nya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211 Modellering av Dynamiska system -2012 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel

Läs mer

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU)

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Sida 1 (6) Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Militärteknik kan sägas vara läran om hur tekniken interagerar

Läs mer

1/31 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet

1/31 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet 1/31 REGRESSIONSANALYS F1 Linda Wänström Statistiska institutionen, Stockholms universitet 2/31 Kap 4: Introduktion till regressionsanalys. Introduktion Regressionsanalys är en statistisk teknik för att

Läs mer

Tidsserier. Data. Vi har tittat på två typer av data

Tidsserier. Data. Vi har tittat på två typer av data F9 Tidsserier Data Vi har tittat på två typer av data Tvärsnittsdata: data som härrör från en bestämd tidpunkt eller tidsperiod Tidsseriedata: data som insamlats under en följd av tidpunkter eller tidsperioder

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Introduktion. Torsionspendel

Introduktion. Torsionspendel Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet November 00 Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson och Maj Hanson (Anpassat för I1 av Göran Niklasson) Svängningar Introduktion I mekanikkursen

Läs mer

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många Anders Lönnermark, RISE Självuppvärmning Anders Lönnermark 19 September 2018 Research Institutes of Sweden Safety and Transport Safety/Fire Research Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 3 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Samband mellan två kvantitativa variabler Matematiska samband Statistiska samband o Korrelation Svaga och starka samband När beräkna korrelation?

Läs mer

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi

Läs mer

RAPPORT. Geofysisk prospektering Nydala kloster

RAPPORT. Geofysisk prospektering Nydala kloster RAPPORT Geofysisk prospektering Nydala kloster Kjell Persson Arkeologiska Forskningslaboratoriet Stockholms Universitet November 2004 Rapport Geofysisk prospektering vid Nydala klosterträdgård Kjell Persson,

Läs mer

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem

Läs mer

Tentamentsskrivning: Matematisk statistik TMA Tentamentsskrivning i Matematisk statistik TMA321, 4.5 hp.

Tentamentsskrivning: Matematisk statistik TMA Tentamentsskrivning i Matematisk statistik TMA321, 4.5 hp. Tentamentsskrivning: Matematisk statistik TMA32 Tentamentsskrivning i Matematisk statistik TMA32, 4.5 hp. Tid: Onsdag den 2 jan, 20 kl 4:00-8:00 Examinator och jour: Erik Broman, tel. 772-354, mob. 073

Läs mer

ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning. ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning. Niila Inga & Ninis Rosqvist Nacka 23-24/4 2018 Markanvändning

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Global Positionering System (GPS)

Global Positionering System (GPS) Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali Baserat på material från: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer