Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010
|
|
- Robert Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010 Nils Granlund, LTU och Jesper Ahlberg, KTH Angela Lundberg, LTU, David Gustafsson, KTH, Fredrik Wetterhall, SMHI och Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen
2 Varför ger snömätningar inte alltid bättre avrinningsprognoser? SM Evp UZ [mm] Inf [mm] Perc [mm] Q [mm] LZ [mm]
3 Modell Observationer Dataassimilering Förbättrade prognoser Med hjälp av snödata?
4 Osäkerhetsparadigmen Drivdata + Modell + Observation = Resultat
5 Data assimilation med Ensemble Kalman filter P t T t Beräkning av modelltillstånd vid tiden t, X fo X fo K cov X cov X fo fo covz t Observationer, z, av modelltillstånd vid t z t Uppdatering av modelltillstånd och parametrar vid t, Xup X up X up X fo K Z t X fo t=t+δt (Gustafsson et al, 2009; Ahlberg & Gustafsson, 2010, in prep)
6 Hur blir det i praktiken? Input Parameter(Modell) Observation Resultat
7 Korsvattnet, Jämtland ~20 km radarprofiler Automatiska Snömätningar Vid SMHI station Manuella 10 pkt
8 Distribuerad snöhydrologisk modell P P P Konceptuell avrinningsmodell Distribuerad snö och markmodell Flexibel struktur snow(i ) Ea wc(i ) soil(i ) uz q1 P E perc P E lz q2 q1+q2 slc3 slc1 slc2 maxbas
9 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 1 dag R Nash =0.99 R Nash =0.97
10 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 7 dagar R Nash =0.96 R Nash =0.96
11 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 14 dagar R Nash =0.92 R Nash =0.93
12 Assimilering av snödjup med olika observationsintervall Mätintervall 28 dagar R Nash =0.89 R Nash =0.87
13 Parameterskattning med EnKF
14 Assimilering av snö med/utan avrinning Utan Med avrinning
15 Slutsatser Modellering Ensemble Kalman filtermetoden är användbar för att ta till vara snödata i den hydrologiska modeleringen Osäkerheter i snödata, modell och inputvariabler hanteras på ett konsekvent sätt Snödjupsmätningar kan användas för förbättra modelleringen av snövattenekvivalenten
16 Framtidsplaner Känslighet i dataassimileringen för olika val av: Modellstruktur Snödata Rumslig representation Möjlighet att extrapolera till närliggande områden Betydelse för långtidsprognoser Licentiatavhandling Jesper Ahlberg, Maj 2010
17 Förbättring av SWE mätningar med markradar (GPR) (rumslig variation)
18 Mäta snöns vattenekvivalenten (SWE) med GPR Metod A: Vanligtvis uppskattas SWE direkt från tvåvägstiden SWE a twt b koefficienterna a och b beror på snödensiteten och måste kalibreras med manuella densitetsmätningar Metod B: Snödensiteten och SWE kan uppskattas från radarvågornas utbredningshatighet i snön mha en empirisk formel a) hastigheten bestäms från tvåvägstiden och snödjupet, eller b) både snödjupet och utbredningshastigheten uppskattas om ett radarsystem med flera kanaler används
19 Multi-Offset GPR Möjliggör att ha antennerna i en rad med fasta avstånd Då kan man samtidigt mäta flera radarpulser som färdas olika väg genom snötäcket Antennerna kan placeras så att alla uppmätta radarpulser får samma reflektionspunkt mot markytan
20 Beräkna snödjup och utbredningshastighet med en Common Mid-Point metod (CMP) v twt 1 2 l d 2 v twt 2 2 l d 2 där v och d är okända
21 Problem med att mäta SWE på blöt snö Den ovan nämnda metoden är bara giltig för torr snö Om vi tex har ett snötäcke med en densitet 300kg/m 3 och 5vol.% vatten, kommer SWE att överskattas med ca 20% (Lundberg and Thunehed 2000) 3 c v 2 3 snow ice 3 ice water 3 water air 3 air water 0, ice, ice snow
22 Målet är att förbättra SWE uppskattningarna med GPR genom att hitta en metod för att beräkna vattenhalten från befintlig radardata water?
23 Lösningsförslag Förutom att mäta tvåvägstiden kan också radarvågornas dämpning mätas Dämpningen beror på: Geometrisk spridning Scattering i snön (t.ex. från tunna islager) Transmission ner i marken Energi omvandling till värme Beror på snöns elektriska egenskaper (permittivitet och konduktivitet), vilka båda är beror på vattenhalten
24 Kräver: σ snow = f(θ water ) separera dämpningen från energiomvandling från förluster vid markreflektionen
25 Denna lösning kräver hitta sambandet mellan vattenhalten och snöns konduktivitet kunna separera dämpningen från värmeförluster från förluster i samband med markreflektionen
26 Hitta sambandet mellan vattenhalt och snöns elektriska konduktivitet Ett linjärt samband har tagits fram med hjälp av ett flertal experiment som beskrivs i artikel I och II i min avhandling snow water 10
27 Pågående arbete: Att separera dämpningen från värmeförluster från förluster vid markreflektionen Vi föreslår Utnyttja Fresnells ekvation för vinkelberoende reflektionskoefficienter (infallsvinklarna är kända från CMP) Använd två olika infallsvinklar och två uppmätta amplituder för att lösa ett ekvationssystem för både den elektriska konduktiviteten i snön och reflektionskoefficienten i snö/mark-gränsskiktet
28 För- och nackdelar med denna metod + Endast två parametrar behöver mätas + Båda kan fås från en och samma CMP undersökning Men, denna metod ställer höga krav på noggrannheten i de uppmätta amplituderna Många beräkningssteg
29 Framtida arbete Bygga en modell för att kunna testa metodens känsligheten och för att göra feluppskattningar av metoden Testa metoden för att separera dämpningen från värmeförluster från förluster vid markreflektionen Jämföra våran metod med andra metoder för att bestämma vattenhalten
30 Granskade Publikationer Mätteknik Granlund N., Lundberg A., Feiccabrino J., and Gustafsson D Laboratory test of snow wetness influence on electrical conductivity measured with ground penetrating radar. Hydrology research, 40, (3), Granlund N., Gustafsson D., and Lundberg A Laboratory study of the influence of salinity on the relationship between electrical conductivity and wetness of snow. Accepted for publication in Hydrological Processes. Lundberg A., Granlund N., and Gustafsson D Review of operational and new ground-based snow measurement methods for Sweden, Norway and Finland. Accepted for publication in Hydrological Processes.
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den
Läs merMätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser
Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser David Gustafsson, Mark och vattenresursteknik KTH Jesper Ahlberg Angela Lundberg, LTU Nils Granlund Fredrik Wetterhall, SMHI Göran Lindström Förbättra
Läs merAngela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen
'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGH VQ DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJ LK\GURORJLVNDPRGHOOHU 'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGHVQ RFK DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJLK\GURORJLVNDPRGHOOHU Angela Lundberg
Läs merNya metoder för att mäta snöegenskaper
Nya metoder för att mäta snöegenskaper - snödjup, densitet, fukthalt, vattenekvivalent David Gustafsson, KTH Mark- och vattenteknik davidg@kth.se, 8-79 7382 1 In-situ mätsystem för snöegenskaper - EU projekt
Läs merDistribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser
Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Slutrapport Elforsk rapport 12:53 David Gustafsson Jesper Ahlberg James Feiccabrino Göran Lindström
Läs merGöran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp
Läs merHUVA 2009-2011. Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete. Elforsk rapport 12:18
HUVA 2009-2011 Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete Elforsk rapport 12:18 David Gustafsson, KTH, Angela Lundberg, LTU, Jonas Olsson, SMHI och Göran Lindström, SMHI, Sara Sandberg, Elforsk mfl. 2012
Läs merRadarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA UTVECKLING AV RADARMETODEN FÖR SNÖTAXERING 1982-1990 Peter Ulriksen LTH, Lund 1981 Ansökan till DFR och VASO
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merVårflodsprognoser med snöuppdatering
Vårflodsprognoser med snöuppdatering David Gustafsson, Göran Lindström, Anna Kuentz HUVA-dagen, 2015-12-02, Stockholm? Operationella snöobservationer i Sverige Sedan 1800-talet Snödjup: 600+ stationer,
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs merVÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING
VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING RAPPORT 2015:208 VATTENKRAFT VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING Uppdatering av regionala modeller genom assimilering av satellit och markbaserade snömätningar DAVID
Läs merVattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics
Personal Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik Forskare/Lärare Anders Wörman, Prof. James Yang, Adj. prof. Hans Bergh, Univ. Lektor Bijan Dargahi, Docent Andrea Bottacin
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merHydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merSannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Läs mertillrinningsprognoser
Korta och långa tillrinningsprognoser Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merDOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY
DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY BAKGRUND NATIONELLA REGLER OCH FÖRORDNINGAR STYRDE DIMENSIONERING AV TUNNLAR STANDARDISERAT
Läs merStokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012
Föreläsning 7 Stokastiska Processer och ARIMA Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 22 Stokastiska processer Stokastiska processer är ett samlingsnamn för Sannolikhetsmodeller för olika tidsförlopp. Stokastisk=slumpmässig
Läs merLärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merKorrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Läs merSMHI. Tjäle och avrinning i Svartberget. - studier med HBV-modellen. Id m,l, I...,,.I,.11J11IJ,,.l.1,,... I., lc.lli. L, l! il.. L 1...i,...
SMHI Nr84,2 Hydrologi 4 Ned. {mm) l 2 : l Id m,l, I...,,.I,.11J11IJ,,.l.1,,...... I., lc.lli. L, l! il.. L 1...i,....,,, I -~~I 2 Temp. (oc) ~ +o~~o. ~-~~ ', ifjl liv 'f yv -2 1 Snödjup (cm) 5-25, -5 Tjäldjup
Läs merMätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden
Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll
Läs merCarl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt
Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, 2016-04-12 Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt Trådlös reglering Tidigare och nuvarande PiiA-projekt Control & Communications
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merHydrologiska modeller
Hydrologiska modeller Sten Bergström SMHI Begreppsmässiga modeller beskriver de viktigaste processerna logiskt men förenklat måttliga krav på indata modellens parametrar bestäms oftast genom kalibrering
Läs merKvalitetssäkring av modellberäkningar
Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot
Läs merDiagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden
1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna
Läs merKlimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Läs merLofsdalen, Geoteknisk undersökning av planerad parkeringsplats och camping
Markteknisk undersökningsrapport, MUR, Geofysik och Geoteknik Lofsdalen Fjällanläggningar AB Lofsdalen, Geoteknisk undersökning av planerad parkeringsplats och camping Östersund 2018-11-30 Lofsdalen, Geoteknisk
Läs merMetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013
MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merKlimatförändringar, snö och skidåkning
Klimatförändringar, snö och skidåkning Vad har hänt med klimatförändringarna? Globalt: Nov 2017 3:e varmast Dec 2017 2:a varmast Jan 2018 4:e varmast Feb 2018 3:e varmast (SMHI) Stora variationer i vintertemperaturen
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merKTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup
KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) Tentamen i Numeriska Metoder gk II 2D1240 OPEN (& andra) Fredag 2006-04-21 kl. 13 16 Hjälpmedel: Del 1 inga, Del 2 rosa formelsamlingen som man får ta fram när man lämnar
Läs merJoel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller
Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation
Läs merSnödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller. Elforsk rapport 11:71
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran Lindström och Joel Dahné November 2011 Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran
Läs merFöreläsning 12: Regression
Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är
Läs merInverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor
Inverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor BeFo rapport nr. 128, 2013 Fredrik Johansson, Tekn Dr. KTH Jord och Bergmekanik / SWECO Grasselli G. Shear strength of rock joints
Läs merHÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management
HÅVA Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November 2018 RISE Research Institutes of Sweden Hållbart samhälle Urban Water Management UTMANINGEN 2 Potentialen med värmeåtervinning
Läs merFormelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:
Läs merSannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt
Läs merAppendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst
Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst I denna checklista redovisas en del allmänna råd angående hur nätverks-rtk-tekniken bör användas för att uppnå ett tillfredställande
Läs merFöreläsning 13: Multipel Regression
Föreläsning 13: Multipel Regression Matematisk statistik Chalmers University of Technology Oktober 9, 2017 Enkel linjär regression Vi har gjort mätningar av en responsvariabel Y för fixerade värden på
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11
Ingenjörsmetodik IT & ME 011 Föreläsning 11 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Läsanvisningar
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merLunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation REGLERTEKNIK Laboration 2 Empirisk undersökning av PID-regulator
Läs merProjekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson
Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen
Läs merEn sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige
En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten
Läs merDelrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring
Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring Fredrik Domhagen, Bijan Adl-Zarrabi Contents 1 Bakgrund... 2 2 Teori... 2 3 Experiment... 3 4 Resultat... 3 4.1 Påverkan på konduktivitet...
Läs merOla Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund
Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar
Läs merKapitel 1. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs mer2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem
TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 2. LINJÄR ALGEBRA 1 Inledning Lösning av ett linjärt ekvationssystem Ax = b förekommer ofta inom tekniska beräkningar. I laborationen studeras Gauss-elimination med eller utan
Läs merSnötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Hydrologi
Nr 87, 2001 Hydrologi Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Johan Andréasson, Anders Gyllander, Barbro Johansson, Josef Källgården, Sten Lindell, Judith Olofsson Angela Lundberg
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merSkjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar
Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns
Läs merREALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT
REALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT Michael Kamdem Tekniska verken i Linköping VA GIS Stockholm 2015-01-29 GIS Verktyg + hydrauliska modeller Primära
Läs merKapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN
Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två
Läs merTHIS PROJECT IS BEING PART-FINANCED BY THE EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND
THIS PROJECT IS BEING PART-FINANCED BY THE EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND UTFORMNING OCH UTFÖRANDE AV ÅTGÄRDER PÅ VÄGAR SOM LIDER AV FÖRSVAGNING VID TJÄLLOSSNINGEN Timo Saarenketo Roadscanners
Läs merHYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Läs merModellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211
Modellering av Dynamiska system -2011 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel
Läs merSnömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2018: 25 Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde Lovisa Bengtsson Elias Cans INSTITUTIONEN FÖR
Läs merBeräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merLEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Läs merNya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merFigur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!
Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind
Läs merKundts rör - ljudhastigheten i luft
Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att
Läs merModellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211
Modellering av Dynamiska system -2012 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel
Läs merDagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från
Läs merModeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merInformation om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU)
Sida 1 (6) Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Militärteknik kan sägas vara läran om hur tekniken interagerar
Läs mer1/31 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet
1/31 REGRESSIONSANALYS F1 Linda Wänström Statistiska institutionen, Stockholms universitet 2/31 Kap 4: Introduktion till regressionsanalys. Introduktion Regressionsanalys är en statistisk teknik för att
Läs merTidsserier. Data. Vi har tittat på två typer av data
F9 Tidsserier Data Vi har tittat på två typer av data Tvärsnittsdata: data som härrör från en bestämd tidpunkt eller tidsperiod Tidsseriedata: data som insamlats under en följd av tidpunkter eller tidsperioder
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merIntroduktion. Torsionspendel
Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet November 00 Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson och Maj Hanson (Anpassat för I1 av Göran Niklasson) Svängningar Introduktion I mekanikkursen
Läs merSjälvuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många
Anders Lönnermark, RISE Självuppvärmning Anders Lönnermark 19 September 2018 Research Institutes of Sweden Safety and Transport Safety/Fire Research Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merFöreläsning G60 Statistiska metoder
Föreläsning 3 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Samband mellan två kvantitativa variabler Matematiska samband Statistiska samband o Korrelation Svaga och starka samband När beräkna korrelation?
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs merRAPPORT. Geofysisk prospektering Nydala kloster
RAPPORT Geofysisk prospektering Nydala kloster Kjell Persson Arkeologiska Forskningslaboratoriet Stockholms Universitet November 2004 Rapport Geofysisk prospektering vid Nydala klosterträdgård Kjell Persson,
Läs merDAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem
Läs merTentamentsskrivning: Matematisk statistik TMA Tentamentsskrivning i Matematisk statistik TMA321, 4.5 hp.
Tentamentsskrivning: Matematisk statistik TMA32 Tentamentsskrivning i Matematisk statistik TMA32, 4.5 hp. Tid: Onsdag den 2 jan, 20 kl 4:00-8:00 Examinator och jour: Erik Broman, tel. 772-354, mob. 073
Läs merATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.
ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning. Niila Inga & Ninis Rosqvist Nacka 23-24/4 2018 Markanvändning
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merGlobal Positionering System (GPS)
Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali Baserat på material från: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder
Läs merHotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs mer