Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
|
|
|
- Gunnel Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström
2 Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen och ENSO NAO - North Atlantic Oscillation Sammanfattning
3 Storskaliga fenomen: Monsun Monsunen är en kraftig cirkulation som liknar sjöbrisen Förekommer i hela tropikerna men den indiska sommarmonsunen är mest känd
4 Storskaliga fenomen: Monsun åt oss fokusera på den indiska sommarmonsunen
5 Storskaliga fenomen: Monsun Sommar Vinter
6 Storskaliga fenomen: Monsun Monsunen byter riktning med säsongen. På sommaren råder sjöbris och på vintern snarare en landbris
7 Storskaliga fenomen: Monsun ur mycket kan det regna?
8 Storskaliga fenomen: Monsun ur mycket kan det regna? Jämförelse med Sverige 1 månad: 9,246 mm 1 år: 26,466 mm Båda dessa i Indien Årsmedel: 11,872 mm (också Indien)
9 Storskaliga fenomen: Monsun Varför regnar det så kraftigt i den indiska sommarmonsunen?
10 Storskaliga fenomen: Monsun Varför regnar det så kraftigt i den indiska sommarmonsunen? Det beror på topografin i regionen. En stor ganska platt kontinent avgränsad av en vägg i norr Detta ger en tvingad hävning vilket ger kraftigt regn
11 Jetströmmar och Rossbyvågor Vad är en jetström? Varför finns det jetströmmar?
12 Jetströmmar och Rossbyvågor Vad är en jetström? okaliserat vindmaximum i övre troposfären. Normalt två maximan i varje hemisfär, subtropiska (~30 ) och polarströmmen (45-60 ) Varför finns det jetströmmar? Drivs av skillnad i temperatur mellan ekvator och pol genom adley cirkulationen och energitransport av lågtryck
13 Jetströmmar och Rossbyvågor Tvärsnitt av den klimatologiska vindhastigheten. Medelvärde runt varje latitud Notera den starka säsongsvariationen!
14 Jetströmmar och Rossbyvågor Carl-Gustaf Rossby Storskaliga vågor i jetströmmen
15 Jetströmmar och Rossbyvågor Rossbyvågor drivs av konservation av virvel η=ζ + f = konstant η - absolut virvel ζ - relativ virvel f - planetär virvel N ζ>0 ζ<0 f0+2δ f0+δ f0 f0-δ f0-2δ
16 Jetströmmar och Rossbyvågor Rossbyvågor drivs av konservation av virvel η=ζ + f = konstant η - absolut virvel ζ - relativ virvel f - planetär virvel N ågtryck ζ>0 f0+2δ f0+δ f0 f0-δ f0-2δ f0-3δ Vinden tenderar att ta den södra banan runt lågtryck
17 Jetströmmar och Rossbyvågor Rossbyvågor drivs av konservation av virvel η=ζ + f = konstant η - absolut virvel ζ - relativ virvel f - planetär virvel N ögtryck ζ<0 f0+2δ f0+δ f0 f0-δ f0-2δ f0-3δ Vinden tenderar att ta den norra banan runt högtryck
18 Jetströmmar och Rossbyvågor
19 Jetströmmar och Rossbyvågor
20 Jetströmmar och Rossbyvågor Svart: Ungefär klimatologiskt tryckfält Strunta i det röda fältet Dec - Feb Jun - Aug
21 Walkercirkulationen och ENSO ENSO - El Nino, Southern Oscillation
22 Walkercirkulationen och ENSO Det finns en naturlig temperaturgradient över Stilla avet Denna driver en cirkulation som kallas Walkercirkulationen
23 Walkercirkulationen och ENSO Normalsituationen (a Nina) Varmt vid Australien och kallt vid Sydamerika
24 Walkercirkulationen och ENSO El Nino Det sker en omsvängning i temperaturfältet dvs kallt vid Australien och varmt vid Sydamerika
25 Walkercirkulationen och ENSO Jaha, och...?
26 Walkercirkulationen och ENSO Konsekvenser för stora delar av jorden
27 Walkercirkulationen och ENSO Konsekvenser för stora delar av jorden OBS!
28 Walkercirkulationen och ENSO Global tempavvikelse från normaltillståndet Frekvens av El Nino och a Nina
29 NAO North Atlantic Oscillation En oscillation i tryckfältet över norra Atlanten Indexet är ett mått på tryckskillnaden mellan Island och Azorerna Denna skillnad har en stor påverkan på vilken bana lågtrycken tar
30 NAO North Atlantic Oscillation Positivt index Negativt index
31 NAO North Atlantic Oscillation Positivt index Milda och blöta vintrar i norra Europa Torra vintrar i centrala delarna av Europa (lite snö i Alperna) Negativt index Kalla och torra vintrar i norra Europa Blöta vintrar i centrala delarna av Europa (mycket snö i Alperna)
32 NAO North Atlantic Oscillation ur har indexet sett ut de senaste vintrarna tror ni?
33 NAO North Atlantic Oscillation ur har indexet sett ut de senaste vintrarna tror ni?
34 Sammanfattning Monsunen fungerar som en stor sjöbris som ger enorma mängder nederbörd Rossbyvågor är planetära vågor som påverkar jetströmmens position Walkercirkulationen och El Nino är cirkulationsmönster i tropiska Stilla avet NAO beskriver tryckfältet i norra Atlanten och påverkar vilka banor lågtrycken tar
35 Frågor?
36 Väderdiskussion Vi ska analysera vädersituationen eta efter: åg- och högtryck Fronter Eventuella luftmassor Jetströmmens läge ur utvecklades vädret i Stockholm under de dagar som följer?
37 hpa geopotential, 850 hpa temperatur Sunday 9 September UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September UTC 850 hpa Temperature / 500 hpa Geopotential W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E N W N N N W W 0 E 20 E
38 Marktryck, 200 hpa vind Sunday 9 September UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure/200 Pa Wind Speed W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E N E 60 W N N E 40 N 40 W W 0 E 20 E
39 Molighet på olika höjd 60 W Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E 40 W 30 N 50 N 40 N N 20 W 0 20 E
40 ur utvecklades vädret i Stockholm? När ska varm- och kallfronterna komma in över Stockholm? OBS!! Notera de stora osäkerheterna i molnighet och nederbörd
41 ur utvecklades vädret i Stockholm? Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E 70 N 60 W 60 N 40 W 30 N 50 N 40 N 30 N W 0 20 E
42 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Monday 10 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) Monday 10 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September UTC Surface: Mean sea level pressure Monday 10 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cove 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E W 70 N m Wind Speed (m/s) 60 N 8 40 W 30 N 50 N 40 N m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) W 0 30 N E Magics Mon 10 Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
43 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Tuesday 11 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) Tuesday 11 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September UTC Surface: Mean sea level pressure Tuesday 11 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E N W 60 N 0 10m Wind Speed (m/s) N W 30 N 20 W 40 N E 30 N 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) Magics Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
44 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Wednesday 12 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) W Wednesday 12 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September UTC Surface: Mean sea level pressure Wednesday 12 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W W 20 W 0 70 N 60 N E 40 E 60 E m Wind Speed (m/s) N W 30 N 40 N N 2 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) W 0 20 E 6 3 Magics Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
45 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Thursday 13 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) W Thursday 13 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September UTC Surface: Mean sea level pressure Thursday 13 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E m Wind Speed (m/s) N W 30 N 20 W 40 N 0 30 N E 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) Magics Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 Sat 22 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Marcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp. Programmeringsteknik (DD1310V141) Programmering för interaktiva medier (DD1314H131)
Lämna dina synpunkter eller ställ en fråga om schema Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp Tue 21 Jan 10:00-12:00 Föreläsning, Wed 22 Jan 13:00-15:00 Datorlaboration Thu 23 Jan
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt
Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Extremhändelser och klimat
Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth
Globala egenskaper i samband med NAO-indexet
Globala egenskaper i samband med NAO-indexet Kandidatuppsats i Meteorologi 5 hp VT 22 Andy L. Ahumada, fys9aah@student.lu.se Emy Alerskans, emy.alerskans.23@student.lu.se Handledare: Aksel Walløe Hansen
Dagens system: klimatologisk ensemble
Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas
Extreme Forecast Index
Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
METEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Flervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Klimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Qualitycontrol, archivingand retrieving Swedish data Historical data
Lennart Wern Qualitycontrol, archivingand retrieving Swedish data Historical data lennart.wern@smhi.se Experiences from Sweden Quality control is very important. It is easy to find errors in the data base
Atmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Augusti 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet augusti 218... 1 Vad mäter
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Årsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Mars 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
De fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa
Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Racetracks in upperase are Swedish Racetracks
January 2016 1-Jan Friday MANTORP 2-Jan Saturday ROMME (V75) 3-Jan Sunday BOLLNAS TABY Gallop 4-Jan Monday FARJESTAD OSTERSUND 5-Jan Tuesday OREBRO JAGERSRO 6-Jan Wednesday SOLVALLA (V86) 7-Jan Thursday
Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel
Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2)
Bioclimatic Tool Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2) Figur 1. Modelleringsområdet. Förutom höjdsatta gaturum används även den befintliga markmodellen för bedömning av mark höjd. Bioclimatic Tool Computational
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik
VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1 Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
STORMAR I SVERIGE OCH NORTH ATLANTIC OSCILLATION FRÅN 1920 TILL 1998
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B STORMAR I SVERIGE OCH NORTH ATLANTIC OSCILLATION FRÅN 19 TILL 1998 Frida Eek Department of Physical Geography GÖTEBORG GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Klimatologisk studie av cyklonbanor över Europa med koppling till snöförhållanden i norra Sverige
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 1650-6553 Nr 172 Klimatologisk studie av cyklonbanor över Europa med koppling till snöförhållanden i norra Sverige Jakob Inghammar Copyright Jakob
Värt att veta om. Portugal. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Portugal Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Portugal Huvudstad Invånarantal Språk Lissabon 11 milj. Portugisiska Religion Valuta Yta Romerskkatolska kyrkan Euro Här hittar du praktisk
10% 10% Köp årskort online! Avboka senast 6 h före avgång för att undvika avbokningsavgift! rabatt på förbetalda. biljettavgifter online.
NORRA LINJEN 1/1 29/4 OCH 28/9 31/12 2015 OSNÄS ÅVA ÅVA OSNÄS Måndag 07:50 08:30 08:35* ) 09:15 12:40 13:20 13:30 14:10 15:10 15:50 16:30 17:10 17:30 18:10 20:45 21:20 21:25 22:00 Tisdag, Torsdag 07:00
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1
Oktober 17 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 17... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar oktober
Kapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Värt att veta om. Grekland. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Grekland Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Grekland Huvudstad Invånare Språk Aten 10,7 milj. Grekiska Religion Valuta Areal Grekiskortodox Värt att veta Euro 131.957 km2 Tidsskillnad
METEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Maj 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Värt att veta om. Spanien. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Spanien Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Spanien Huvudstad Invånare Språk Madrid 48 milj. Spanska, katalanska, galiciska och baskiska Religion Valuta Areal Romerskkatolicism Euro
Lunds Universitets Naturgeografiska Institution. Seminarieuppsatser Nr. 79
Lunds Universitets Naturgeografiska Institution Seminarieuppsatser Nr. 79 El Niño Southern Oscillation och dess atmosfäriska fjärrpåverkan Mattias Ullman 2001 Department of Physical Geography, Lund University
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Moditys pristro kort, medel och lång sikt
Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B276 2001 ÅSKA I SVERIGE UNDER 1900-TALET
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B276 2001 ÅSKA I SVERIGE UNDER 1900-TALET Jessica Carlsson Department of Physical Geography GÖTEBORG 2001 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade
Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del
Klimatserien. Andreas Lundqvist. www.vader.andens.com
Klimatserien Av Andreas Lundqvist www.vader.andens.com Första delen, publicerad 9 januari 2008 I och med det här inlägget så inleder jag min lilla klimatserie, alla uppgifter kommer från SMHI, Nasa, Noaa
Är vintern här för att stanna?
Är vintern här för att stanna? Såväl globalt som regionalt är det stort intresse av vädret såhär års i energimarknaden varför det i detta månadsbrev är det på plats att bena ut vinterns utsago och staka
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...
Maj 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar maj 217...
Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1
September 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden? Preliminära resultat Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Värdegrunder Landslaget är till för eliten. Här är det uteslutande elitinriktad verksamhet. Om du inte kan eller har möjlighet att lägga ner arbetet
Innehåll Värdegrunder 2 UTVECKLINGSPLAN SIMHOPP 3 1. RESULTATMÅL 3 2. UTVECKLINGSMÅL 4 3. PLANERAD TRÄNING (4-årsperiod) 5 4. NORMALVECKA: skola/arbete, simhopp, övrig träning. Hur ser en dag ut?6 5. AKTIVITETSPLAN
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1
Januari 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Väder... 1 Luftföroreningar januari
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten
Avd. Matematisk statistik
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1901 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, TORSDAGEN DEN 5:E APRIL 2018 KL 14.00 19.00. Examinator: Thomas Önskog, 08 790 84 55. Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling
Värt att veta om Estland. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Estland Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Estland Huvudstad Invånarantal Språk Tallinn 1,3 miljoner Estniska Religion Valuta Yta Olika former av kristendom Euro Här hittar du praktisk
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
12/31/ /03/2019
Internationella Skolorna +34931056963 12/31/2018-02/03/2019 Monday Tuesday Wednesday Thursday Friday Saturday Sunday 12/31/2018 01/01/2019 01/02/2019 01/03/2019 01/04/2019 01/05/2019 01/06/2019 01/07/2019