Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
|
|
- Lennart Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar h Hävning b Hästbredderna i Divergens c Vad är medellufttrycket vid MSL j Isallobar d Vilket moln ger upphov till åska k Invertion e Nedre gränsen för kuling ( m/sek) l Daggpunkt f Vindstyrka m Subsidens g Barograf n Doldrums 14 p 2. a På väderkartor kan man finna bokstaven L vad betyder det? b Hur kan man på en väderkarta se i vilken riktning en front förflyttar sig? c Hur ritas en stationär front på en väderkarta? d Vad menas med en kallmassa? e Vilken typ av väder kan man förvänta sig i en varmmassa dagens datum i Göteborg? 3. För att lära känna och förstå vad som händer i lufthavet måste man bestämma eller observera ett antal variabler, s.k. meteorologiska variabler eller meteorologiska element 4 p Vilka är de meteorologiska huvudelementen?. 4. Svara kort men också fullständigt för uppkomsten av sjöbris gärna med skisser där det klart framgår varför luften strömmar som den gör p a b c Förklara kort men också fullständigt var Du befinner dig i förhållande till orkanens centrum (rita gärna en skiss). Du gör observationer från ett stillaliggande fartyg som befinner sig på sydlig latitud. Högervridande vind och fallande lufttryck Oförändrad vindriktning och stigande luftryck Vänstervridande vindriktning fallande lufttryck 6. Övergångsområde mellan olika luftmassor kallas för frontzon eller bara front a Vad menas med en ockluderad front b Vad kallas den front som undantränger varmare luft vid marken? c Genom atmosfärens allmänna cirkulation bildas och vidmakthålls vissa huvudfronter. Vilka?
2 Omtentamen Meteorologi sidan 2 ( 6 ) 7. a Definiera kort men också fullständigt dyning b Definiera kort men också fullständigt signifikant våghöjd c Vad förorsakar tsunamis? Ange vågens (ungefärliga) värden för höjd, hastighet och våglängd på stora djup (> m) d Vilka faktorer måste uppfyllas för att en vindvåg skall nå maximal våghöjd vid en given vindhastighet. 6 p e Förklara fenomenet "seiche" (orsak och verkan) p Skriv ut i klartext vad Du kan utläsa av denna stationsmodell 9. a Vad menas med molnbas? b Det finns tio huvudtyper av moln. Molnen kan delas in i "familjer". Vilka? c Ange ett moln som tillhör var och en av ovanstående "familjer" (av svaret måste det klart framgå till vilken familj det angivna molnet tillhör) d Hur ändras daggpunkten i en luftmassa som är utsatt för adiabatisk uppvärmning? e Hur ändras relativa fuktigheten i en luftmassa som är utsatt för adiabatisk avkylning? 11 p f Ge ett exempel på, när i frågan ovan (e.), detta fenomen kan observeras. 10. a Rita en enkel figur som visar ett lågtryck på Sydlig latitud. Rita typiska isobarer, varm och kallfront samt lågtryckets ungefärlig bana. Rita in hur vinden blåser norr, söder, ost och väst om lågtryckscentret 2 p b Var på jorden återfinns passadvindarna, ange också dess vindriktning. 1 p c Vad kallas de termiska årtidsbundna vindarna över Indiska oceanen. 11. a Beskriv kort hur katabatiska vindar uppstår. b Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en tropisk orkan skall hunna bildas? c Beskriv kortfattat hur tromb bildas d Man befinner sig i ett område där orkaner kan uppträda. Vädret är klart med svaga vindar. Hur kan man med egna observationer upptäcka en annalkande orkan?. e Varför har inga tropiska orkaner observerats i Södra Atlanten
3 Omtentamen Meteorologi sidan 3 ( 6 ) 12. Följande fråga gäller bifogade väderkartor UT 00 Nedan finns 4 positioner angivna. För varje position ange det rådande vädret mycket kortfattat och riktigt som möjligt; sikt, vind (riktning och styrka) lufttryck i hpa, ev. nederbörd (typ av luftmassa). 12 p Rätt besvarat väder för varje position ger 3 poäng (max på frågan 12 poäng ) a Position N 50 ; W 050 b Position N 60 ; W 030 c Position Gotland, ( Visby) d Position N 55 ; E a. En orkan har två (eventuellt tre) förstadier då vinden ännu inte har nått orkanstyrka. 2 p Vilka? 1 p b. Vid vilken vindhastighet går gränsen mellan storm och orkan? 1 p c. Beskriv " Rulle " 1 p d Hur många olika kategorier på orkaner anges i Saffir-Simpson Hurricane Scale 14. En tropisk orkan på S-lig latitud har Du i Bäring = 050 avstånd = 850 M. Orkanens beräknade bana är: Kurs = 255 fart = 12 knop. Eget fartyg kurs = 023 fart = 16 knop. Använd plottingdiagram nedan och bestäm lämplig ny kurs eller ny fart för att orkanens centrum icke skall komma närmare eget fartyg än 300 M. Svara på följande frågor: (plottet skall bifogas svaret) a Ny kurs med bibehållen fart? Motivera kursval b Ny fart med bibehållen kurs? Knop c När är orkanen närmast (centret) enligt a?..timmar d När är den närmast enligt b? timmar e Vad blir passageavståndet om fartyget saktar till 10 knop och ändrar kurs till p Svar:..M 15. a Ange 3 olika typer av dimma utöver monsundimma som kan uppträda på öppna havet ( ej kustnära). b Vad är isdimma? c Var går gränsen (siktvärde) för att dimma skall råda.
4 Omtentamen Meteorologi sidan 4 ( 6 )
5 Omtentamen Meteorologi sidan 5 ( 6 )
6 Omtentamen Meteorologi sidan 6 ( 6 )
Flervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merVektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft
Skalära och vektoriella storheter Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft Skalära storheter är storheter med enbart värde. t.ex. tid och temperatur Skalära
Läs merProv tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan
OBS Läs först igenom alla frågorna innan Du börjar lösa dem, det ger Dig möjlighet att ställa frågor till besökande lärare om Du upptäckt eventuella felaktigheter eller om något är oklart. Sjökortsarbete
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merKappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg
Kappseglings kurs 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Agenda Inledning - deltagare Olika former av kappsegling Meteorologi för kappsegling Segla bana kort version kopplat till meteorologin Seglingsteknik
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merBeräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merBEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN
PM BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits fram som ska leda
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merFrågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merMeteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merSuomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 11.12.2015 lösningar
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 11.12.2015 lösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast monterad
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merProvet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng.
Delprov D Provtid Hjälpmedel Uppgift 18-5. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter. Digitala verktyg, formelblad och linjal. Kravgränser Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans
Läs merFinlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation
Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation 9.12.2016 Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass,
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2
17 Trigonometri Övning 17.1 En likbent triangel har arean 10 cm. De båda lika långa sidorna i triangeln är 0 cm. estäm vinkeln mellan dessa sidor. Här är det dags för areasatsen = s1 s sin v där v ligger
Läs mer8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta
8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,
Läs merSuomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Exempellösningar
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 19.4.2013 Exempellösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merTIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merUTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING
UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen
Läs merTentamen Luft och buller 7,5 hp
Sid 1 (14) Luft och buller 7,5 hp Kom ihåg att skriva kod på alla papper Du lämnar in. Skriv på angiven plats eller om så behövs på baksidan av papperet. Om du skriver på lösa blad, börja på nytt blad
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs mer10. Relativitetsteori Tid och Längd
Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en
Läs merNpMa2b vt Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng.
Delprov B Delprov C Provtid Hjälpmedel Uppgift -9. Endast svar krävs. Uppgift 0-7. Fullständiga lösningar krävs. 0 minuter för Delprov B och Delprov C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet
Läs merFAKTABLAD NR 46 2010
FAKTABLAD NR 46 2010 Vågor i svenska hav Vind och vågor möter den som ger sig ut på havet. Vinden kan vara besvärlig men de vågor den skapar är den största faran. Att ha kunskap om vad man kan förvänta
Läs merTentamen i Terrester Navigation LNC Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 )
Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 ) Sjökortsarbete övningssjökort SE 61 Vid lösning av navigationsuppgifter skall missvisning tas fram på vedertaget sätt och användas om inte
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merKurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822
OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:
Läs merRASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merÖvningsprov Förarintyg
Övningsprov Förarintyg 1. Vad är ett fartyg? 2. Vad är ett skepp, och vem får framföra det? 3. Vem ansvarar för fartyget? 4. Beskriv Redaransvaret 5. Vem är befälhavare ombord? 6. Beskriv befälhavaransvaret:
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merVäderstation på Ven -en projektbeskrivning
Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser
Läs merVad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom
Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merProvet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 55 poäng varav 22 E-, 19 C- och 14 A-poäng.
Delprov D Provtid Hjälpmedel Uppgift 15-. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter. Digitala verktyg, formelblad och linjal. Kravgränser Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans
Läs merSuomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 09.12.2011, lösningar
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 09.12.2011, lösningar Examensresan görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast
Läs merExamen I skärgårdsnavigation 11.12.2015 modellösningar
Examen I skärgårdsnavigation 11.12.2015 modellösningar Den i examen använda motorbåten är 13 m lång, dess djupgående är 1,2 m och höjd 3,4 m. Till båtens utrustning hör en huvudkompass (deviationstabell
Läs merSuomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf
1 Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf Examen i skärgårdsnavigation 22.4.2016 lösningar Den i examen använda motorbåten är 13 meter lång, dess djupgående är 1,0 meter och höjd 4,0 meter.
Läs merKOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP
Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din
Läs merDugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)
Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61) 2012-08-10 kl. 13.00 15.00, sal T1 Svaren anges på utrymmet under respektive uppgift på detta papper. Namn:......................................................................................
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Väder och vind till sjöss PDF ladda ner
Väder och vind till sjöss PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: L-G Nilsson. Brukar du tillbringa semestern i en båt? Kanske är du en inbiten seglare som blivit nyfiken på att ge sig ut
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG)
ÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG) 0 ÖVNINGSTENTAMEN DEL C p Beräkna sidan AC p Bestäm f ( 0 ) då f ( ) ( ) p Ange samtliga etrempunkter till funktionen f ( ) 6. Ange även om det är
Läs merLektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á 3h (45 min) per tillfälle.
Kursplan: Förarintyg Lektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á (45 min) per tillfälle. Förarintyg: F1-F7. Till kursen behövs nedanstående kurslitteratur
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merFAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Läs merNpMa2a vt Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 55 poäng varav 22 E-, 19 C- och 14 A-poäng.
Delprov B Delprov C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-8. Endast svar krävs. Uppgift 9-14. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Delprov B och Delprov C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser
Läs merSlutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs mer8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder
8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF )
Remissammanställning 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF 2016-151) Remissinstans Swedavia Kapitel Paragraf Synpunkt 1. Swedavia har
Läs merBarn och ungdomars kontakter med BRIS
DELPROV DTK DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR Barn och ungdomars kontakter med BRIS Tabellen visar antalet gånger som olika områden berördes när barn och ungdomar kontaktade BRIS under 2011. Materialet är uppdelat
Läs mer4b. 1p I resolution nämns ytterligare en manöveregenskap som skall fastställas, vilken?
1. 5p Resultat av inlämningsrapport, manöverprov. Bokförs av läraren.. 5p Obligatorisk uppgift STCW-krav att visa att ni kan metoden för kontrollerad navigering fast girradie. Se sjökortsutdrag med uppgift.
Läs merAgrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning
Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi
Läs merSuomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Modellösningar
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 25.04.2014 Modellösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast
Läs merDelprov B: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.
Delprov B: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. 1. Ange det uttryck som ska stå i parentesen för att likheten ska gälla. ( ) ( x 5) x 5 (1/0/0). Koordinatsystemet
Läs merSensorteknik Ex-tenta 1
Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en
Läs merNavigering och sjömanskap
Navigering och sjömanskap Jonas Ekblad Börje Wallin Övningsuppgifter för Västkusten Dessa övningsuppgifter är avsedda att ersätta de uppgifter med motsvarande nummer som finns i övningsboken till Navigering
Läs merVindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem
Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs mer