Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik"

Transkript

1 Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar h Hävning b Hästbredderna i Divergens c Vad är medellufttrycket vid MSL j Isallobar d Vilket moln ger upphov till åska k Invertion e Nedre gränsen för kuling ( m/sek) l Daggpunkt f Vindstyrka m Subsidens g Barograf n Doldrums 14 p 2. a På väderkartor kan man finna bokstaven L vad betyder det? b Hur kan man på en väderkarta se i vilken riktning en front förflyttar sig? c Hur ritas en stationär front på en väderkarta? d Vad menas med en kallmassa? e Vilken typ av väder kan man förvänta sig i en varmmassa dagens datum i Göteborg? 3. För att lära känna och förstå vad som händer i lufthavet måste man bestämma eller observera ett antal variabler, s.k. meteorologiska variabler eller meteorologiska element 4 p Vilka är de meteorologiska huvudelementen?. 4. Svara kort men också fullständigt för uppkomsten av sjöbris gärna med skisser där det klart framgår varför luften strömmar som den gör p a b c Förklara kort men också fullständigt var Du befinner dig i förhållande till orkanens centrum (rita gärna en skiss). Du gör observationer från ett stillaliggande fartyg som befinner sig på sydlig latitud. Högervridande vind och fallande lufttryck Oförändrad vindriktning och stigande luftryck Vänstervridande vindriktning fallande lufttryck 6. Övergångsområde mellan olika luftmassor kallas för frontzon eller bara front a Vad menas med en ockluderad front b Vad kallas den front som undantränger varmare luft vid marken? c Genom atmosfärens allmänna cirkulation bildas och vidmakthålls vissa huvudfronter. Vilka?

2 Omtentamen Meteorologi sidan 2 ( 6 ) 7. a Definiera kort men också fullständigt dyning b Definiera kort men också fullständigt signifikant våghöjd c Vad förorsakar tsunamis? Ange vågens (ungefärliga) värden för höjd, hastighet och våglängd på stora djup (> m) d Vilka faktorer måste uppfyllas för att en vindvåg skall nå maximal våghöjd vid en given vindhastighet. 6 p e Förklara fenomenet "seiche" (orsak och verkan) p Skriv ut i klartext vad Du kan utläsa av denna stationsmodell 9. a Vad menas med molnbas? b Det finns tio huvudtyper av moln. Molnen kan delas in i "familjer". Vilka? c Ange ett moln som tillhör var och en av ovanstående "familjer" (av svaret måste det klart framgå till vilken familj det angivna molnet tillhör) d Hur ändras daggpunkten i en luftmassa som är utsatt för adiabatisk uppvärmning? e Hur ändras relativa fuktigheten i en luftmassa som är utsatt för adiabatisk avkylning? 11 p f Ge ett exempel på, när i frågan ovan (e.), detta fenomen kan observeras. 10. a Rita en enkel figur som visar ett lågtryck på Sydlig latitud. Rita typiska isobarer, varm och kallfront samt lågtryckets ungefärlig bana. Rita in hur vinden blåser norr, söder, ost och väst om lågtryckscentret 2 p b Var på jorden återfinns passadvindarna, ange också dess vindriktning. 1 p c Vad kallas de termiska årtidsbundna vindarna över Indiska oceanen. 11. a Beskriv kort hur katabatiska vindar uppstår. b Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en tropisk orkan skall hunna bildas? c Beskriv kortfattat hur tromb bildas d Man befinner sig i ett område där orkaner kan uppträda. Vädret är klart med svaga vindar. Hur kan man med egna observationer upptäcka en annalkande orkan?. e Varför har inga tropiska orkaner observerats i Södra Atlanten

3 Omtentamen Meteorologi sidan 3 ( 6 ) 12. Följande fråga gäller bifogade väderkartor UT 00 Nedan finns 4 positioner angivna. För varje position ange det rådande vädret mycket kortfattat och riktigt som möjligt; sikt, vind (riktning och styrka) lufttryck i hpa, ev. nederbörd (typ av luftmassa). 12 p Rätt besvarat väder för varje position ger 3 poäng (max på frågan 12 poäng ) a Position N 50 ; W 050 b Position N 60 ; W 030 c Position Gotland, ( Visby) d Position N 55 ; E a. En orkan har två (eventuellt tre) förstadier då vinden ännu inte har nått orkanstyrka. 2 p Vilka? 1 p b. Vid vilken vindhastighet går gränsen mellan storm och orkan? 1 p c. Beskriv " Rulle " 1 p d Hur många olika kategorier på orkaner anges i Saffir-Simpson Hurricane Scale 14. En tropisk orkan på S-lig latitud har Du i Bäring = 050 avstånd = 850 M. Orkanens beräknade bana är: Kurs = 255 fart = 12 knop. Eget fartyg kurs = 023 fart = 16 knop. Använd plottingdiagram nedan och bestäm lämplig ny kurs eller ny fart för att orkanens centrum icke skall komma närmare eget fartyg än 300 M. Svara på följande frågor: (plottet skall bifogas svaret) a Ny kurs med bibehållen fart? Motivera kursval b Ny fart med bibehållen kurs? Knop c När är orkanen närmast (centret) enligt a?..timmar d När är den närmast enligt b? timmar e Vad blir passageavståndet om fartyget saktar till 10 knop och ändrar kurs till p Svar:..M 15. a Ange 3 olika typer av dimma utöver monsundimma som kan uppträda på öppna havet ( ej kustnära). b Vad är isdimma? c Var går gränsen (siktvärde) för att dimma skall råda.

4 Omtentamen Meteorologi sidan 4 ( 6 )

5 Omtentamen Meteorologi sidan 5 ( 6 )

6 Omtentamen Meteorologi sidan 6 ( 6 )

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000

Läs mer

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan OBS Läs först igenom alla frågorna innan Du börjar lösa dem, det ger Dig möjlighet att ställa frågor till besökande lärare om Du upptäckt eventuella felaktigheter eller om något är oklart. Sjökortsarbete

Läs mer

Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft

Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft Skalära och vektoriella storheter Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft Skalära storheter är storheter med enbart värde. t.ex. tid och temperatur Skalära

Läs mer

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord

Läs mer

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN PM BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits fram som ska leda

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika. Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Meteorologi - översikt

Meteorologi - översikt Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 11.12.2015 lösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 11.12.2015 lösningar Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 11.12.2015 lösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast monterad

Läs mer

Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation

Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation 9.12.2016 Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass,

Läs mer

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Exempellösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Exempellösningar Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 19.4.2013 Exempellösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

FAKTABLAD NR 46 2010

FAKTABLAD NR 46 2010 FAKTABLAD NR 46 2010 Vågor i svenska hav Vind och vågor möter den som ger sig ut på havet. Vinden kan vara besvärlig men de vågor den skapar är den största faran. Att ha kunskap om vad man kan förvänta

Läs mer

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING 1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Övningsprov Förarintyg

Övningsprov Förarintyg Övningsprov Förarintyg 1. Vad är ett fartyg? 2. Vad är ett skepp, och vem får framföra det? 3. Vem ansvarar för fartyget? 4. Beskriv Redaransvaret 5. Vem är befälhavare ombord? 6. Beskriv befälhavaransvaret:

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 09.12.2011, lösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 09.12.2011, lösningar Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 09.12.2011, lösningar Examensresan görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast

Läs mer

Tentamen i Terrester Navigation LNC Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 )

Tentamen i Terrester Navigation LNC Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 ) Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 ) Sjökortsarbete övningssjökort SE 61 Vid lösning av navigationsuppgifter skall missvisning tas fram på vedertaget sätt och användas om inte

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Väder och vind till sjöss PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Väder och vind till sjöss PDF ladda ner Väder och vind till sjöss PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: L-G Nilsson. Brukar du tillbringa semestern i en båt? Kanske är du en inbiten seglare som blivit nyfiken på att ge sig ut

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:

Läs mer

Lektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á 3h (45 min) per tillfälle.

Lektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á 3h (45 min) per tillfälle. Kursplan: Förarintyg Lektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á (45 min) per tillfälle. Förarintyg: F1-F7. Till kursen behövs nedanstående kurslitteratur

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen

Läs mer

Slutrapport Bromma Flygplats

Slutrapport Bromma Flygplats RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf 1 Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf Examen i skärgårdsnavigation 22.4.2016 lösningar Den i examen använda motorbåten är 13 meter lång, dess djupgående är 1,0 meter och höjd 4,0 meter.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

4b. 1p I resolution nämns ytterligare en manöveregenskap som skall fastställas, vilken?

4b. 1p I resolution nämns ytterligare en manöveregenskap som skall fastställas, vilken? 1. 5p Resultat av inlämningsrapport, manöverprov. Bokförs av läraren.. 5p Obligatorisk uppgift STCW-krav att visa att ni kan metoden för kontrollerad navigering fast girradie. Se sjökortsutdrag med uppgift.

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Modellösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Modellösningar Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 25.04.2014 Modellösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Slutrapport RL 2011:13

Slutrapport RL 2011:13 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Navigering och sjömanskap

Navigering och sjömanskap Navigering och sjömanskap Jonas Ekblad Börje Wallin Övningsuppgifter för Västkusten Dessa övningsuppgifter är avsedda att ersätta de uppgifter med motsvarande nummer som finns i övningsboken till Navigering

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din

Läs mer

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader. Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala

Läs mer

Examen I skärgårdsnavigation 11.12.2015 modellösningar

Examen I skärgårdsnavigation 11.12.2015 modellösningar Examen I skärgårdsnavigation 11.12.2015 modellösningar Den i examen använda motorbåten är 13 m lång, dess djupgående är 1,2 m och höjd 3,4 m. Till båtens utrustning hör en huvudkompass (deviationstabell

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

W820 Professionell Bluetooth -väderstation W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM

Läs mer

AIS Teknik och nätverk

AIS Teknik och nätverk ÅB:s SJÖFARTSDAG 2003-11-18 AIS Teknik och nätverk Rolf Zetterberg Sjöfartsverket Disposition AIS bakgrund Användningsområden Tekniken Standardisering Meddelanden AIS på land - nätverk Bakgrund Behov av

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom. ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Utnyttja din elektronik ombord. Förstå ditt system och effektivisera ditt seglande.

Utnyttja din elektronik ombord. Förstå ditt system och effektivisera ditt seglande. Utnyttja din elektronik ombord Förstå ditt system och effektivisera ditt seglande. Mathias Hellgren Jobbat som Race Specialist på Silva/Nexus Marine sedan 2005 Har kappseglat professionellt i 7 år tre

Läs mer

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:

Läs mer

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade

Läs mer

RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum

RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum RAPPORT Uppdrag Vatthagen 1:103, Upplands Väsby Datum 2014-11-07 VINDSTUDIER Syfte Syftet med denna rapport är, genom att kartlägga den framtida vindsituationen i stora drag, ge ett underlag för att undvika

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

ÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG)

ÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG) ÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG) 0 ÖVNINGSTENTAMEN DEL C p Beräkna sidan AC p Bestäm f ( 0 ) då f ( ) ( ) p Ange samtliga etrempunkter till funktionen f ( ) 6. Ange även om det är

Läs mer

SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB. Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun. Göteborg

SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB. Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun. Göteborg SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun Göteborg 2011-06-12 SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB

Läs mer

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby Namn: År 4ab, VT 2009 Ett häfte om Väder Av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby www.lektion.se Innehållsförteckning sid. Väder Meteorologi 3 Årstider 4 Solen och dess strålar 11 Termometern

Läs mer

Segelflygteori Meteorologi

Segelflygteori Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder

Läs mer

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyB 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-5 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 6-15 Anvisningar

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer