Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel
|
|
- Maria Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter, luftmassor, åska, isbildning Umeå flygklubb Lufttryck vs densitet Tryckytor Trycket (vikten hos öppen gaspelare) minskar med höjden Allmänna gaslagen p=ρ*r*t p trycket [Pa] R gaskonstanten för torr luft T absolut temp [K] ρ densiteten [kg/m3] En tryckyta är en yta som har konstant tryck Avståndet mellan två tryckytor beräknas med höjdmätarformeln h=221.1*t*log10(p0/p) [ft], där T är medeltemp i luftpelaren. Avståndet mellan tryckytorna ökar med höjden 250hPa, T=254K=-19 C, 34100ft=10.4km Omskrivet ρ=p/(r*t) Densiteten minskar om trycket minskar (höjden ökar) Densiteten minskar om temperaturen ökar 500hPa, T=270K=-3 C, 18300ft=5.6km 750hPa, T=280K=+7 C, 8100ft=2.5km Temperatur fel Avstånd mellan tryckytor Kallare än ISA minskar avståndet mellan ytorna, verkliga höjden minskar Varmare än ISA ökar avståndet mellan ytorna, verkliga höjden ökar Felet är c:a 1% per 2.5C från ISA eller 4% per 10C ISA-10C 250hPa, T=-29 C => 32800ft 500hPa, T=-13 C => 17600ft 750hPa, T=-3 C => 7800ft ISA 250hPa, T=-19 C => 34100ft 500hPa, T=-3 C => 18300ft ISA+10C 250hPa, T=-9 C => 35500ft 500hPa, T=+7 C => 19000ft 750hPa, T=+7 C => 8100ft 750hPa, T=+17 C => 8400ft Avståndet mellan två tryckytor med en diff på 1hPa är dh=96*t/p Tumregel på låg höjd: 1hPa=30ft ISA 250hPa, T=220K=-53 C, dh=84ft 500hPa, T=252K=-22 C, dh=48ft 750hPa, T=272K=-1 C, dh=35ft, T=288K=+15 C, dh=27ft
2 Sammanfattning Densitet minskar om trycket minskar (ökad höjd) minskar om temperaturen ökar Tryckyta En yta som har konstant tryck Avståndet mellan tryckytor ökar med höjden På låg höjd: 1hPa=30ft. Temperaturfel Kallare än ISA, verklig höjd minskar Varmare än ISA, verklig höjd ökar 1% per 2.5C Tryckhöjdmätning En tryckhöjdmätare (aneroidmätare) mäter lufttryck Differensen mellan det uppmätta trycket och ett referenstryck omvandlas till höjd enligt ISA Den indikerade höjden är höjd över referenstryckytan Om temperaturen följer ISA är höjden korrekt Höjdmätarinställningar Inom flyget används flera olika referenslufttryck QFE lufttrycket reducerat till flygfältets referensnivå QNH QFE reducerat till havsytan med hjälp av ISA och flygplatsens elevation (höjd över havet) STD Höjdindikering vid landning Vad visar höjdmätaren vid landning om QNH ställts in? QFE? Hur påverkas höjdindikeringen om temperaturen avviker från ISA? Höjdbenämningar Tryckreferens Svenska Engelska Höjd över QNH Höjd Altitude MSL=Mean Sea Level STD Flygnivå Flight level Tryckytan (GND/QFE) Höjd över Height mark Marken (fältet) - Elevation Elevation MSL=Mean Sea Level Tryckhöjd, densitetshöjd Tryckhöjd=höjd STD Densitetshöjd=tryckhöjd korrigerad för temperatur Används vid vid beräkning av lägsta hinderfria höjd Prestandaberäkningar
3 Tryckhöjd Högtryck ESNU Alt 24ft QNH -426ft STD Höjdmätaren visar lägre än verkligheten Verklig höjd är högre än vad mätaren visar ESNU Alt 24ft QNH 474ft STD Höjdmätaren visar högre än verkligheten Verklig höjd är lägre än vad mätaren visar ESNU 24ft =-15hPa -15*30=-450ft QNH 1028hPa ESNU 24ft QNH 998hPa =15hPa 15*30=450ft Lutande tryckytor Lågtryck Höjd 6700ft MSL (QNH). Fältet elevation 1000ft. Medeltemp ISA+5 C. Höjd över fältet? =5700ft 5700*1.02=5814ft Vid planflykt mot lägre tryck sjunker den verkliga höjden From high to low, look out below Använd lägsta QNH eller områdes-qnh! p=900 Om temperaturen dessutom sjunker blir effekten större From hot to cold, don t be bold eller Cold kills hpa p=100 0hPa GND Hur bestämma avvikelse från ISA ombord på flygplanet? Bestäm PA=tryckhöjd Ställ in STD, läs av. Avläs AMSL, lägg till (STD-QNH)*30. Avläs OAT ISA temp=+15 C -2 C*(PA/1000) Ex. PA=6500ft, OAT=-2 C ISA temp=15-2*6.5=+2 C OAT=ISA-4 C Antag du vill flyga över Kebnekaise 2100m=6900ft på minst 1000ft höjd GND. Aktuellt (lägsta) QNH=998hPa. Temp på FL050=-6 C. Vad är lägsta höjd QNH? Lägsta flygnivå? Antag du vill flyga över Kebnekaise 2100m=6900ft på minst 1000ft höjd GND. Aktuellt (lägsta) QNH=998hPa. Temp på FL050=-6 C. Vad är lägsta höjd QNH? Lägsta flygnivå? Temp ISA (@FL050) =+15 C -2*5=+5 C. Aktuell temp=-6 C = ISA-11 C => Korrektion 5%. Min altitude (QNH): ( )*1.05=8295ft => 8300ft. Min flight level (STD): 8295+( )*30=8745ft => FL90, FL95,...
4 Höjdmätning i kuperad terräng QNH vid bergets fot kanske ej representativt för toppen Använd områdes-qnh eller lägsta QNH! Kraftiga vindar ger Höjdmätarinställningar Säkerhetsmarginaler 30-40KT => +500ft 40-50KT => +1000ft 50-60KT => +1500ft Genomgångsnivå (Transition Level) Varierar med lufttrycket, FL45, 50, 55, 60 QNH Genomgångshöjd (Transition Altitude) ESNU 5000ft MSL Tryckstig på vindsidan Tryckfall på toppen Tryckfall på läsidan Isobarer Isobarer sammanbinder punkter med samma tryck Tätt mellan isobarerna=stor tryckgradient Lågtryck=område med lägre tryck än omgivningen Högtryck=område med högre tryck än omgivningen Tråg utbuktning från lågtryck Rygg utbuktning från högtryck STD Genomgångsskikt (Transition layer) Isobarer L Tryckgradienter driver vindar L H 1028 p=900 hpa 1025 H 1028 p=10 0 0h Pa Marken Så varför dör inte lågtryck ut så fort dom bildats? Corioliseffekten Utgångsläge Stillastående observatör Observatör i roterande koordinatsystem
5 Corioliseffekten Corioliseffekten Vindar avlänkas markhastighet österut pga jordrotationen Till höger på norra halvklotet Till vänster på södra halvklotet Upplevd avlänkning Corioliseffekten Effekten ökar med latituden vindhastighet relativt marken markhastighet österut pga jordrotationen Global cirkulation Geostrofisk vind Vid parallella isobarer, ingen friktion och balans mellan tryckgradienten och Corioliseffekten får vi en s.k. geostrofisk vind Tid 1 Tid 2 Tid 3 Tid 4 Dvs. vinden blåser parallellt med isobarerna!!! Variation med höjd Variation med höjd Nära marken påverkas vinden av friktion mot markytan Friktionen sänker vindhastigheten, vilket leder till en lägre Corioliseffekt Vinden vrider mot tryckgradienten nära marken Vinden vrider mot högre gradtal på högre höjd På hög höjd Nära marken Friktionsskiktet c:a ft vid måttliga vindar över slättland c:a ft vid hård vind Tumregel, uppifrån och ned Över hav vrider vinden vänster 10 och minskar med 30% Över starkt kuperad terräng vrider vinden 30 vänster och minskar med 50% Tumregel, nedifrån och upp Över hav vrider vinden 10 höger och ökar med 50% Över starkt kuperad terräng vrider vinden 30 höger och ökar med 100% Över friktionsskiktet I friktionsskiktet
6 Gradientvind Runt ett hög/lågtryck är isobarerna krökta Där tillkommer en centrifugalkraft som sänker vindhastigheten kring ett L och ökar den runt ett H Vind runt krökta isobarer kallas gradientvind Daglig variation, kust Landbris uppstår på kvällen/natten om marken kyls mer än havet Svagare än sjöbrisen Kan nå långt ut till havs (5NM) Kan ev. aktivera åska till havs Daglig variation, kust Sjöbris uppstår på eftermiddagen på sommaren då solen värmt upp marken Kan bli 5-10 knop Klart kustväder Cumulusmoln, ev. skurar uppstår en bit inåt land Daglig variation, fjäll Dalvind/upslope wind Sydsidan värms upp av solen på dagen Dalvind Daglig variation, fjäll Bergvind/downslope wind bildas på natten då kall luft sjunker nedåt Bergvind Fjällvindar I fjällen kommer terrängen att kanalisera vinden I huvudsak blåser det längs dalgångarna från högre till lägre tryck Smala dalgångar (och höga hus) förstärker vinden
7 Fjällvindar Tvärs en dalgång blir det nedåtvindar på lovartsidan och uppåtvindar på läsidan Bakom ett berg kan det bildas lävågsrotorer och lävågsmoln Jetströmmar Jetströmmar bildas nära tropopausen Är som starkast där temperaturkontrasterna är störst Smala band med hög vindhastighet >60KT Blåser normalt väster => öster. EGLL (LHR) WSSS (SIN): 11:00-23:40=12:40h WSSS (SIN) EGLL (LHR): 01:00-15:05=14:05h TAF Flygplatsprognos, normalt max 9h, uppdateras /3h (vissa fpl 24h/6h) Utfärdas ibland av meteorolog på annan flygplats ( ISSUED BY ESSA ) TAF CCA korrigerad TAF TAF AAA ändrad prognos ( amendment ) TAF - Form TAF el. TAF AMD Platsindikator ESNU Utfärdandetid Z, 30:e, utfärdad 0830UTC Gällandetid , 30:e mellan 09 och 18UTC Vind som i METAR Sikt som i METAR Väder Moln Förändringar Börjar, slutar, ändrar intensitet Inget nytt väder = NSW NSC Nil significant clouds BECMG Becoming, gradvis förändring normalt <=2h. BECMG 1012 Becoming between 10 and 12 TEMPO Temporary, max 1h per gång. Summan av TEMPO<halva tiden! Bara de delar som förändras signifikant anges efter BECMG/TEMPO! FM From. FM fullt väder. PROB30, bedömt 30% risk för förändring Avslutas med =!!
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merLuftfartsstyrelsens författningssamling
Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Lena Byström Möller ISSN 1652-8956 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om instrumentflygprocedurer och höjdmätarinställning; Serie OPS Utkom från trycket
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merSträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)
Sträckflygning med TMG BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Innehåll Flygoperativa Procedurer Flygförberedelser och förfarande vid genomförande av flygning Trafikregler Luftrumsbestämmelser Höjdmätarinställning
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder?
Grovplanering Flygmeteorologi 1 Niclas Börlin, Umeå flygklubb niclas.borlin@cs.umu.se 2018-02-12 Mon Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet,
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet
Grovplanering Flygmeteorologi Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter,
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merProv-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P
Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P 1. I flyghandboken anges att max tillåten flygmassa vid begränsad avancerad flygning är 1000 kg. Detta innnebär att: A B C D Grundtommassa + bränsle + last
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merTrafikregler för luftfart
Trafikregler för luftfart Varför? -Vi vill inte hamna i olyckor, skador, problem -Klara teoritentan -Klara uppflygning Frågor om förra lektion? Idag kap 8 till 13 Utom mörker samma PPL-UL Del 8 Luftrumssystemet
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merSlutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merISSN 1400-5719. Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2008:10 Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007 Dnr L-21/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merVarför blåser det och hur mycket energi finns det i vinden
Varför blåser det och hur mycket energi finns det i vinden Agenda Globala cirkulationer konceptuell modell Krafter som påverkar luftens rörelse Vinden som resurs Energiutvinning Rotorbladet Global cirkulation
Läs merFrågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Läs merDiagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden
1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merSlutrapport RL 2011:13
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering
Läs merTIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merFörtydligande om lägsta tillämpbara flygnivå. Luftrumsmöte
Förtydligande om lägsta tillämpbara flygnivå Luftrumsmöte 2016-04-26 Bakgrund Transportstyrelsen är medveten om att finns oklarheter när det gäller marschhöjder i relation till lägsta användbara flygnivå
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merOlycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merRapport RL 2001:47. Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001
ISSN 1400-5719 Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001 Dnr L-030/01 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är att liknande
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merIVAO Sverige. IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ 2011-01-06. Copyright 2011 IVAO Sweden http://www.ivaose.com se-hq@ivao.
IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ 2011-01-06 Allmänt IVAO Sverige Välkommen Välkommen till svenska divisionen av IVAO. Förutom reglerna i detta dokument rekommenderas du att läsa
Läs mer1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVRI/SWDN 14 NOV 2013 NR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 kap 2 mom 2.6 och Appendix 4. Omfattningen
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF )
Remissammanställning 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF 2016-151) Remissinstans Swedavia Kapitel Paragraf Synpunkt 1. Swedavia har
Läs mer1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVRI/SWDN 14 NOV 2013 NR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 kap 2 mom 2.6 och Appendix 4. Omfattningen
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merFärdplanering (Flight planning)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3) 033 Färdplanering (Flight planning) Version 5, 2016-12-05 033 00 00 00 FÄRDPLANERING 033 01 00 00 FÄRDPLANERING FÖR VFR-FLYGNING 033 01 01 00
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merTrycket är beroende av kraft (tyngd) och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merOlycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2000:45 Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000 Dnr L-021/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merFärdplanering (Flight planning)
PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 AND EK) 033 Färdplanering (Flight planning) Version 1, 2010-02-02 033 00 00 00 FÄRDPLANERING 033 01 00 00 FÄRDPLANERING FÖR VFR-FLYGNING 033 01 01 00
Läs merSlutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni 2013. vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län.
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni 2013 med varmluftballongen SE-ZFG vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län. Diarienr L-71/13 2013-08-20 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Läs merSlutrapport RL 2011:09
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:09 Olycka med flygplanet SE-LLV på Ljungbyheds flygplats, Skåne län, den 23 juni 2011 Diarienr L-61/11 2011-09-01 Det står var och en fritt att, med angivande av källan,
Läs merSlutrapport RL 2012:17
ISSN 1400-5719 (Mil: Rapport RM/ ISSN 1400-5727) Slutrapport RL 2012:17 Händelse den 16 maj 2012 med flygplanet SE-LZK på Arvidsjaurs flygplats, Norrbottens län. Diarienr L-38/12 2012-08-23 För SHK:s del
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merThomas Brandt
Thomas Brandt 070-555 15 03 tbrandt@hotmail.com Befälhavaransvar ICAO International Civil Aviation Organisation FN-organ Generella regler för civilflyg EASA - European Aviation Safety Agency EU-myndighet
Läs merKonsekvensutredning Uppdatering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:6) om flygtrafikledningstjänst (ATS)
Konsekvensutredning 1 (10) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anders Erzell Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning Uppdatering av Transportstyrelsens
Läs merJP Vind AB. Luftrumsutredning Vindkraftspark Moskogen. Göteborg 2010-12-01
Luftrumsutredning Vindkraftspark Moskogen Göteborg 2010-12-01 JP VIND AB Luftrumsutredning vindkraftspark Moskogen Datum 2010-12-01 Uppdragsnummer 61401042088 Utgåva/Status V2 Nils T:son Axberg Uppdragsledare
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan;
Transportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan; beslutade den 7 december 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 12 kap. 4 luftfartsförordningen (2010:770).
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merFrågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Läs merRapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2000:17 Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000 Dnr L-002/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Läs merOlycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/4 2007 SHK Dnr L-08/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Läs merRapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli 2006 SHK Dnr L-19/06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål
Läs merTS-ansökan: Bakgrund, säkerhetsarbete, samverkan och friflyg
TS-ansökan: Bakgrund, säkerhetsarbete, samverkan och friflyg I mailet från SMFF har krav ställts på att vi motiverar varför vi söker en höjd över de normala 120m. Vidare ställer man krav på att vi ingående
Läs merSlutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län.
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län. Diarienr L-53/13 2013-07-23 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Läs merISSN 1400-5719. Rapport RL 2006:05. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2006:05 Separationsunderskridande mellan flygplanen SK480 och AUA311P på 4500 fot i luftrummet 11 Nm norr om Stockholm/Arlanda flygplats den 27 augusti 2004 Dnr L-35/04 SHK undersöker
Läs merISSN 1400-5719. Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2009:01 Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008 Dnr L-12/08 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merRapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars 2000. Dnr L-017/00 ISSN 1400-5719
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2000:42 Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars 2000 Dnr L-017/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs mer- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta
Läs merDistansflygningskurs!
Distansflygningskurs! Färdplanering När? Färdplanering Hur? Vad börjar vi med? Vad behöver vi? Hur gör vi? Färdplanering Kartor enroute TMA-kartor (KSAB) ICAO Jeppesen VFR/GPS Färdplanering Flygplatskort
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan;
Transportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan; beslutade den 7 december 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2016:74. Den konsoliderade elektroniska utgåvan kan innehålla
Läs merRapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/8 2007 SHK Dnr L-24/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål
Läs merJohannisbergs flygplats, Västerås Flygbullerutredning
Handläggare Wigholm Pär Tel +4610-5058476 Mobil +46701-847476 Fax +46520-10395 Par.Wigholm@afconsult.com RAPPORT 1 (9) Datum 2010-11-01 Uppdragsnr 559124 Sofie Andersson Rosell Planarkitekt Stadsbyggnadskontoret,
Läs merNV Nordisk Vindkraft AB. Luftrumsutredning Arvidsjaur Granliden. Göteborg 2010-05-20
Luftrumsutredning Arvidsjaur Granliden Göteborg 2010-05-20 NV NORDISK VINDKRAFT AB Datum 2010-05-20 Uppdragsnummer 61401039808 Utgåva/Status V0.2 Nils T:son Axberg Uppdragsledare Handläggare Granskare
Läs merTryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merRapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merMeteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merUppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1
Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1 De här uppgifterna använde jag våren 2014 när vi avsatte lite mer tid än vanligt (ca tre veckor och 6 lektionspass) till väder och klimat-delen. Dag Mån
Läs mer