METEOROLOGI! Grunder för segelflygare
|
|
|
- Mona Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se
2 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet
3 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning 0 5 km höjd, -12 km Vad påverkar luftens temperatur? Jordytan Moln Vad påverkar luftens fuktighet? Hav, sjöar, vegetation Vad händer när fuktigheten ökar?
4 4 Lufttryck Trycket av luften ovanför Normalt: 1013 hpa (mb) 1 mb 8 m Större höjd lägre tryck Hälften på 5000 m Syrgas krävs över 3500 m Lufttryckmätare barometer höjdmätare!
5 5 Moln När bildas moln? För mycket fukt i luften eller för låg temperatur Daggpunkt Högsta temp där droppar bildas (moln, dimma) när fukt tillförts när temp sänkts
6 6 Molntyper Cb
7 7 Skiktning (temp) Temperatur - höjd Sjunker ca 6.5 /1000 m i snitt upp till ca 10 km Inversion Temp stiger med höjden Hinder för termik Disigare "instängd" luft under Stabil skiktning Labil skiktning
8 8 Termik Uppvärmning av marken Luftbubblor värms Störning bubblan börjar stiga Om skiktning labil Luftbubblan fortsätter stiga Den blir större och svalnar Ofta bildas moln i termiken Moln ökar termiken Men även "torrtermik" utan moln finns
9 9 Skiktning vid termik i moln! Luftpaket värms nära marken -och börjar stiga Stighastighet beror på dess temp.överskott mot omgivande luft
10 10 Blåsans upp- och nervindar m Stor kärna Molnbashöjd: ca 125 x (Tmark-Tdpm) t.ex grustag, sydsluttning Tmark Tdpm
11 11 Stiga i termikblåsa Stiger mer i centrum Men flygplanet sjunker mer i brant sväng!! Tips: Öka farten ordentligt när du lämnar blåsan! Kurs - Fart - Moln - Mark
12 12 Vindens inverkan på termiken Kanal Blåsa Högre molnbas Kraftigare termik
13 13 Vindens inverkan på termiken Kortvarig termik Pulser från samma plats Molnet har släppt kanalen Hitta termiken Sök mot vinden Sväng mot vinden
14 14 Vindar Blåser det från högt till lågt lufttryck? NEJ! Vindstyrka Ökar med tryckskillnaden Vindriktning längs isobarer vädersystem långlivade Vad är västlig vind? Kommer från väst 270
15 15 Termik och vind Sjöbris(front) Kall vind släcker ut termik Moln bildas inte eller stark vind från kallt hav
16 16 Sjöbrisfront
17 17 Stark vind - molngator Vind på höjd Molngator kan bildas under inversion när vinden är stark och ökar med höjden
18 18 Termikgator molngator
19 19 Följ molngatorna och mindre tussar från kursen grader från kursvinkeln OK
20 20 Molngator i sjöbrisfront
21 35 Andra vindar Sjöbris Sol på land stig Kallt hav / sjö Kall vind in över land Landbris Vind ut mot varmare vatten på natten
22 36 Lävågor: fjällfllygning Lävågor kan ge kraftigt stig utan termik Nå höjdvinster på m Bakom bergskedja (hinder) Stark vind km/t, vinkelrätt mot hindret Stabil skiktning Rotorer Turbulenta luftrullar bakom hindret (i lä) Lävågsmoln Lenticularis Föhn-glugg
23 37 Dramatiken i vädret! FRONTER Gränser mellan luftmassor Varmmasseväder Sämre sikt, ev dimma/moln Stabil skiktning, dvs sommartid dålig termik Kallmasseväder Luftmassan värms underifrån Labilare skiktning, dvs termik kan bildas (länge) Skurar och moln, byig vind God sikt, friskt
24 38 Varmfront Varm luftmassa tränger fram mot kall Lugn, flack och bred ( mil) Börjar med höga moln Ci sänker sig Cs As Ns Helmulet och lugnt regn till sist
25 39 Kallfront Kall luftmassa tränger undan varmare Pressar upp varmluften moln direkt Börjar med regn Passiv kallfront Molnen kommer i omvänd ordning mot varmfront Ns As Cs Ci
26 40 Aktiv kallfront Aktiv kallfront rör sig snabbt 75 km/h Kraftig hävning Cb i rad längs fronten Kraftigt regn, hagel Byig vind Ocklusionsfront Kallfronten har (delvis) hunnit ikapp varmfronten
27 41 Cumulunimbus Cb farliga Kraftiga fallvindar framför Cb (som rör sig snabbt) Plötslig stark markvind kan puffa iväg plan Farligt vid landning Cb Landa direkt! Förankra flygplanen
28 42 Följ vädret under veckan Tips: väder-briefing på: flyg.pk2.se
29 43 Väder-briefing Robban Danewids väderbriefing-ordning på flyg.pk2.se Man kan även kolla (ex): Molnskiktning höga molnskärmar dämpar termik! Termikhöjd Interaktiva kartor
30 44 Segelflygets RASP" främst
31 45 RASP nytt 2016: dagsdistans Heldag, 15m sflp, vatten Årets rekorddag? Köp appen: Soaring Weather Europe
32 46 Tips Läs i "tjocka boken" (den är bra, även efter certet :-) Läs om polarfront, hur lågtryck uppstår och utvecklas Lufthavet efter kallfront ger bästa flygvädret Följ vädret under veckan Kolla alltid vädret före flygning Stäm av prognoserna varje flygdag för att förstå flygvädret flyg.pk2.se väder och utbildningsmaterial
METEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Meteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2
1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 Trattar Utelandning Handdator i flygplanet (PDA) Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning
En enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Flervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1
1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 Vad är Mc Cready s teori? Delfinflygning Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning Handdator
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Teori för vinschbehörighet
Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2
Navigering med GPS. Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar. Poul Kongstad och Walter Hansson. Kronobergs Segelflygklubb
1 Navigering med GPS Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar Poul Kongstad och Walter Hansson 2 Flyg bättre med GPS och flygdator 1 Lär känna våra fina flyginstrument Roligare
Segelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
ISSN 1400-5719. Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2009:01 Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008 Dnr L-12/08 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är
Segelflygteori - Meteorologi
Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens
Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen
Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv. Innan vi börjar!!
Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Slutrapport RL 2013:18
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:18 Olycka den 24 juni 2013 med motorsegelflygplanet SE-UDA vid Huggenäs, Värmlands län. Diarienr L-78/13 2013-11-13 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Segelflyg en sport som passar alla!
Segelflyg är en sport där du i ett segelflygplan blir uppbogserad av ett motorflygplan till 500-1000 meters höjd och där utnyttjar du uppåtvindar s.k. termik vilket bildas när solen lyser på en markyta.
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000
ISSN 1400-5719 Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000 Dnr L-066/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE
TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? 3 INNEHÅLL Ge bort en upplevelse... 3 Tandemflyg...4 Grundkurs skärmflyg...6 Kurs Paramotor...8 Om Parabase Outdoor...9 Villkor & information...10 GE BORT
A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Semesterväder vad säger statistiken
Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade
8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder
8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Luftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
PDA för segelflygning
1 PDA för segelflygning Använd PDA för segelflygning SeeYou Mobile Poul Kongstad 2 Använda SeeYou (Mobile) Inledning SeeYou och SeeYou Mobile SeeYou Mobile under flygning Testa Före och efter flygning
Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Examinationsmanual Pilot 1
Examinationsmanual Pilot 1 Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 1 Innehållsförteckning Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 2 1 Examinationsmanual Pilot 1 Under hela examinationen skall elevkortet EK P1 användas
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Förstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget
Teori utbildning för segel- och motorsegel flyg i Uppsala Flygklubb Förstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat: För att ta ett certifikat måste man
Att flyga lite högre än hemma
Att flyga lite högre än hemma Av Kjell Ivarsson, Borås SFK. 1993 var jag på mitt första vågflygläger, i Pirttivuopio. Sedan dess har jag varit däruppe ett antal gånger, senast ifjol. Under åren har jag
Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)
Sträckflygning med TMG BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Innehåll Flygoperativa Procedurer Flygförberedelser och förfarande vid genomförande av flygning Trafikregler Luftrumsbestämmelser Höjdmätarinställning
Glidflygarna.se. Att tänka på: Venturi vid Väst. Rotigt vid Syd. OBS! Ingen bilkörning på åkrarna!!
flygställen Contributed by Jonas Lundgren Tuesday, 27 February 2007 Last Updated Tuesday, 26 November 2013 {snippet karta} Lill-Kanis (Älvsbyn) Fallhöjd: 110 meter Vindriktning: SV Flygningen: Stupstart,
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos Segelflygarna Uppsala Flygklubb
Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos För att ta ett certifikat måste man genomföra: Teoretisk utbildning Praktisk flygutbildning ca 60 starter och 15 timmars flygtid för segelflyg ca 102 starter
ISSN 1400-5719. Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2008:10 Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007 Dnr L-21/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Atmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54
Haveri med segelflygplanet SE-TSB, 2005-06-10, Dnr L-17/05 Statens haverikommission har beslutat att olyckan skall utredas enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och överlåter åt Segelflygförbundet
Allt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning
FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning enligt Alf Johansson Tel.: +46 8-550 60 834 Kuskstigen 10 SE-144 52 Rönninge Mobil.: +46 70 554 26 66 Sverige E-post: MOTTO
Slutrapport RL 2011:13
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering
Föreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat
SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in
Flyg bättre med flygdatorn i DG500 / DG1000
1 Flyg bättre med flygdatorn i DG500 / DG1000 Repetera GPS-Navigatorn Låt flygdatorn underlätta effektiv termikflygning och sträckflygning Poul Kongstad och Walter Hansson 2 Flyg bättre med GPS och flygdator
DANA R. Felsökningsguide
DANA R Felsökningsguide LARM OCH FELMEDDELANDEN FÖR INSULINPUMPEN SKÄRM BETYDELSE ÅTGÄRD Skärmen för svagt batteri visas när batteriet inte längre räcker till för att driva pumpen. Ett ihållande larm aktiveras
Introduktion till PDA för segelflygning
1 Introduktion till PDA för segelflygning 1. Vad kan en PDA göra för segelflygare 2. SeeYou Mobile Poul Kongstad 2 Intro-program Vad är PDA och vad tillför den segelflygning Hur fungerar det? Loggar Livsviktiga
Segelflyghandboken Datum 040530
Utbildning Sid nr 1 av 7 Kunskapskrav i Flyglära 1 Vikning, orsak - korrigering Kropp Vingar 2 Stabilisator Vikning med luftbroms Rodren Luftbromsen 3 Låg inflygning till landning, åtgärder Rodrens manövrering
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Sträckflygning intro 2
1 Sträckflygning intro 2 Har du flugit tagit ut loggfiler SeeYou RST? Hur ser det ut i rst-online.se? GPS-genomgång idag Loggfiler från FLARM och GPS-NAV (förra gången) Skapa en bana och deklarera den
Värme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:18 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIU på Kärrtorps idrottsplats, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-10/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Slutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke. Beskrivning av IMC-kurs. Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget
Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke Beskrivning av IMC-kurs Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget Visuell flygning (öppen flygning) Under visuell flygning bestäms flygläget genom
RASP, vad är de röda kryssen? Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP, vad är de röda kryssen?www.soaringweather.eu Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade Dr Jack's
Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Utelandning. Anders Blom
Sikta Högre! Utelandning Anders Blom Förord En förutsättning för att på ett njutningsfullt sätt sträckflyga är att kunna vissa saker om segelflygning, en del enkla andra mer komplicerade. Att sträckflyga
till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot
Grattis! till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Du kommer att få en oförglömlig upplevelse något utöver det vanliga ASK 21 under
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
W820 Professionell Bluetooth -väderstation
W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM
Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid
Sollfahrtteori Historik, teori och praktiska råd Robert Danewid DFS Reiher Kursen behandlar grundläggande teori och historik om Termikflygning Sollfahrt Finalglidning Blandat med praktiska tips Polarkurvan
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 11.12.2015 lösningar
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 11.12.2015 lösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast monterad
Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Konsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Illustration och text Kim Jarl
Illustration och text Kim Jarl Vi ska prata Longitud och Latitud Kartor och kartprojektioner Karttecken Kompassen Satelitnavigering Navigationsbegrepp Övning Jorden Som ett stort schackbräde Jorden Som
Slutrapport RL 2015:01
Slutrapport RL 2015:01 Olycka vid Bösslinge, Uppsala län den 15 juni 2014 med segelflygplanet SE-TSM av modellen PIK-20B, opererat av en privatperson. Diarienr L-73/14 2015-01-13 SHK undersöker olyckor
Elseglare med T-stabilisator
FÄRDIGBYGGT RC-FLYGPLAN MED 4-KANALS RADIOANLÄGGNING Elseglare med T-stabilisator Spännvidd... 1300mm Längd... 790mm Motor... Kraftfull 480-storlek Batteri... 8.4V laddningsbart Sändare/mottagare... 35MHz
Grundläggande definitioner:
Övnings underlag BRANDVENTILATION Från boken brandventilation Förkunskaper : Innehåll: För att brand skall uppstå och kunna fortsätta Brandförlopp: För att kunna ventiler: Först ventilation i allmänhet:
Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97
ISSN 1400-5719 Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97 1997-12-04 L-17/97 Luftfartsverket 601 79 NORRKÖPING Rapport C 1997: 47 Statens haverikommission
1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Lite repetition om GPS-NAV. Kronobergs Segelflygklubb
1 Lite repetition om GPS-NAV 2 Varför navigator / flygdator vid ban- eller sträckflygning? Vore väl bra om du vet säkert: Hur du lätt hittar till nästa delmål och hur långt det är kvar Hur du egentligen
Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.
Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne
Aerodynamik - översikt
Aerodynamik - översikt Vingprofil Luftens egenskaper Krafter Lyftkraft Motståndskrafter Glidtal Polardiagram Sväng Prestanda 2009-11-22 www.offground.se 1 Aerodynamik vingprofil 2009-11-22 www.offground.se
Flyglära - översikt. Startteknik Flygning. Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment. Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning
Flyglära - översikt Startteknik Flygning Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment 2008-06-30 www.offground.se 1 Flyglära - startteknik Börja med att reda ut
Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)
Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna
Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni 2013. vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län.
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni 2013 med varmluftballongen SE-ZFG vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län. Diarienr L-71/13 2013-08-20 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med
VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat
De fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta
6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt
6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar
1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman
1. Grinden in Grinden stod välkomnande på glänt. Handtaget var rostigt trots att grinden var ganska nymålad. Dofter av blommor och gräs hälsade mig och fick mig att tänka på min barnsdoms trädgård, klätterträdets