Flervalsfrågor
|
|
- Ulf Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det alternativ som, i detta sammanhang, är det mest rätta eller minst felaktiga. Fråga Alternativ Fråga Alternativ a b c d a b c d
2 1 Jorden är omgiven av ett gashölje, atmosfären. Den består av en samling gaser som i stort sett har enhetlig sammansättning över hela jorden upp till en höjd av 50 km. Detta gashölje består av: a. Huvudsak av syre, kväve, koldioxid och ozon. b. 70 % syre, 29 % kväve och 1 % argon c. 75 % kväve, 20 % syre 1% koldioxid och 4% vattenånga d. 78% kväve, 21 % syre, och ~1% argon och andra ädelgaser 2. Vilken av följande processer höjer luftens daggpunkt? a.. Temperaturen sjunker b. Temperaturen stiger c. Kondensation d. Avdunstning från marken eller vattnet 3. I vilket av följande fall kommer luftens daggpunkt att öka? a. Kondensation sker på fallande regndroppar b. Avdunstning sker från fallande regndroppar c. Temperaturen stiger d. Temperaturen sjunk 4. I en hamn (i Skandinavien ) nära kusten stiger temperaturen på förmiddagen en klar vindstilla försommardag till över 20 C: Havsvattnets temperatur är 10 C. Vilken meteorologisk företeelse kan förväntas under dagen? a. Sjörök som driver in från havet b. Landbris c. Sjöbris d. Advektionsdimma som driver in från havet 5. Vilken av nedanstående påstående är rätt? a. Kondensation kallas den process då vattenånga övergår till vatten och värmeenergi erfordras. b. Avdunstning kallas den process då is övergår till vattenånga och värmeenergi frigörs. c. Sublimation kallas den process då vattenånga övergår till iskristaller och värmeenergi frigörs. d. Frysning kallas den process då vatten övergår till is och värmeenergi erfordras. 6. Vilket av följande alternativ är riktigt beträffande molnslagen Stratus och Nimbostratus? a. Ingen av molnslagen ger nederbörd. b. Stratus kan ge duggregn och Nimbostratus ger regnskurar. c. Stratus kan ge regnskurar och Nimbostratus ger duggregn. d. Stratus kan ge duggregn och Nimbostratus ger ordinärt regn. 7. Hur påverkar normalt temperaturen och daggpunktstemperaturen av en regnskur? Temperaturen Daggpunktstemperaturen a. Oförändrad Sjunker b. Sjunker Stiger c. Stiger Oförändrad d. Stiger Sjunker 8. Vad heter den fysikaliska process genom vilken dimma och moln bildas? a. Subsidens b. Kondensation c. Avdunstning d. Sublimation 9. Vilket av följande alternativ är riktigt beträffande markvindens relation till lufttrycksmönstret på södra halvklotet? a. Vinden över havet blåser parallellt med isobarerna. b. Vinden blåser medurs runt ett högtryck och snett över isobarerna mot högre tryck. c. Vinden blåser moturs runt ett lågtryck och snett över isobarerna mot lägre tryck. d. Vinden blåser moturs runt ett högtryck och medurs runt ett lågtryck. 10. På tryckt väderkartor betyder denna symbol a. Orkan b. Tropisk storm c. Tromb. d. Extremt lågt lufttryck
3 11. Vilket av nedanstående påståenden är rätt? a. Advektionsdimma bildas i luft över en kall markyta som avkylts genom värmeutstrålning b. Orografisk dimma bildas då torr luft tvingas stiga vid en sluttning. c. Konvektionsdimma bildas då fuktig luft rör sig in över ett kallare underlag som kan ligga kvar i flera dagar. d. Advektionsdimma bildas ofta I maritim tropikluft som rör sig in över ett kallt underlag, särskilt vintertid då avkylning från markytan är kraftigast. 12. Daggpunktstemperaturen är ett vanligt sätt att ange luftfuktigheten. Vilket av följande alternativ betyder största dimrisk? a. Hög daggpunktstemperatur. b. Låg daggpunktstemperatur. c. Liten skillnad mellan temperatur och daggpunktstemperatur. d. Stor skillnad mellan temperatur och daggpunktstemperatur. 13. Vilken av följande molnslag ger ihållande regn? a. Altostratus b. Nimbostratus c. Cirrostratus d. Colulonimbus 14. När är det i medeltal varmast under dygnet? a. Vid middag, då solen står som högst b. På morgonen,då solen är på väg upp c. På eftermiddagen, när solen har passerat sin högsta punkt. d. Sent på eftermiddagen, när solen är på väg ner. 15. I vilken av följande luftmassor kan man vänta sig mest skuraktivitet? a. Maritim varmluft b. Maritim kalluft c. Kontinental varmluft d. Kontinental kalluft 16. Om kalluft undantränger varmluft kallas gränsen mellan de olika luftmassorna a. Varmfront b. Kallfront c. Polarfront d. Arktikfront 17. På tryckt väderkartor betyder a. Varmfront b. Kallfront c. Stationär front d. Ocklusionsfront 18. En stabil fuktig varmluftmassa glider sakta upp över en kalluftmassa. Vilken av följande vädertyper kan dessa betingelser ge upphov till? a. Uppkomst av åskväder b. Upplösning av en varmfront c. Uppkomsten av en varmfront d. Uppkomsten av en kallfront 19. På metkartor finns heldragna linjer. Vad kallas dessa? a. Ilastar b. Isoterm c. Isobar d. Isohyps 20. Hur förändras luftens daggpunktstemperatur då fuktigheten tillförs? a. Den är oförändrad b. Den sjunker vid temperatur över 0 C och är oförändrad vid temperaturer under 0 C c. Den sjunker d. Den stiger 21 Vilken av följande alternativ är riktigt beträffande normal vertikal utsträckning och varaktighet för advektionsdimma. Vertikal utsträckning Varaktighet a. Tiotal meter Flera dygn b. Tiotal meter Några timmar c. Hundratals meter Flera dagar d. Hundratals meter Några timmar 22. Om daggpunkten är oförändrad men temperaturen sjunker i omättad luft, kan man vänta sig att a. Mängden av vattenånga ökar b. Relativa fuktigheten ökar c. Mängden vattenånga minskar d. Relativa fuktigheten minskar 23. Hur kan dimma betecknas på en väderkarta a. Gul färg eller vågräta streck b. Grön färg c. Blå färg I heldragna streck d. Gröna kommatecken
4 24. En kalluftmassa karaktäriseras av bl.a. a. God sikt, cumulusaktivitet, regnskurar, växlande molnighet b. Dålig sikt, dis, dimma, duggregn, moln av stratustyp c. Dålig sikt, svag vind, inga moln d. God sikt, nimbostratus och snökristaller 25. Vilket av följande alternativ beskriver normala förhållanden a. Temperaturen avtar med höjden i troposfären b. Temperaturen ökar med höjden i troposfären c. Isotermi föreligger I troposfären och temperaturen avtar med höjden i stratosfären. d. Temperaturen avtar ungefär lika mycket med höjden I både troposfären och stratosfären 26. Täta isobarer på en väderkarta innebär bl.a. a. Fallande lufttryck b. Stigande lufttryck c. Svag geostrofisk vind d. Kraftiga vindar 27. Torr luft kännetecknas av a. Hög daggpunktstemperatur b. Låg daggpunkt c. Stor skillnad mellan temperatur och daggpunkt d. Liten skillnad mellan temperatur och daggpunkt 28. Vilken är den troligaste effekten på advektionsdimma vid ökande vind? a. Dimman tätnar b. Dimman övergår i stratus c. Dimman upplöses utan molnbildning d. Ingen effekt 29. På tryckt väderkartor betyder a. Nederbörd i form av regn b. Dimma c. Fuktdis d. Duggregn 30. En luftmassa benämnes kalluftmassa när a. Dess lägsta skikt är kallare än underlaget b. Luftmassan är kallare än den luftmassa som den undantränger c. Luftmassan kommer från polarområder d. Luftmassans lägsta skikt har en medeltemperatur som är lägre än 0 grader 31. I en invertion a. är temperaturen konstant med höjden b. är ett hävt luftpaket I varje nivå varmare än den omgivande atmosfären c. ökar den relativa luftfuktigheten med höjden d. ökar temperaturen med höjden 32. Den typiska molntypen i en fuktig kalluftmassa är a. Altocumulus b. Cumulus c. Stratus d. Nimbustratus 33. Med kondensation menas den process då a. Molndroppar växer till regndroppar b. Vattenånga övergår till regndroppar c. Vattendroppar övergår till vattenånga d. Dimma upplöses på grund av soluppvärmning 34. Kall fuktig luft förs av vinden från havet in över en kraftig uppvärmd markyta. Vilken av följande molnslag är mest sannolikt över markytan a. Stratus b. Cumulus c. Stratucumulus d. Nimbostratus 35. När advektionsdimma bildas beror det på att a. kall stabil luft tillförs fuktighet över en vattenyta b. kall fuktig luft strömmar över varmt underlag c. varm stabil luft tillförs fuktighet över en vattenyta d. varm fuktig luft strömmar över kallt underlag 36. I ett högtryck på södra halvklotet strömmar luften på ett av nedanstående sätt. Vilket? a. In mot centrum och medurs. b. In mot centrum och moturs c. Ut från centrum och medurs d. Ut från centrum och moturs
5 37 Solen lyser genom en tunn jämn molnslöja som täcker nästan hela himlen. Runt solen syns en svag färgad ring. Vilken typ av moln är det? a. Cirrocumulus b. Cirrostratus c. Altostratus d. Stratocumulus 38 Vilken av följande fronttyper är mest känd för byiga vindar? a. kallfront b. varmfront c. ocklusionsfront d. stationär front 39 En luftmassa som bildas på Nordatlanten mellan latitud N 50 och N 70 förs in över Skandinavien. Vad kallas den? a. Kontinental polarluft b. Maritim polarluft c. Kontinental arktikluft d. Maritim arktikluft 40. En luftmassa som är mycket instabil och innehåller konvektiva moln kallas a. varmmassa b. kallmassa c. arktikluft d. tropikluft 41. En luftmassa som är stabil och disig samt innehåller stratus och stratocumulus moln kallas a. polarluft b. tropikluft c. varmmassa d. kallmassa 42. Vilken av följande alternativ anger bildningssättet för en ocklusionsfront? a. Varm luft tränger undan kall luft b. Kall luft tränger undan varm luft c. En kallfront hinner ifatt en varmfront, varvid varmluften mellan fronterna lyfts uppåt d. En kallfront stoppas upp och blir liggande nästan stilla. 43. Vilken av följande fenomen bildas i gränsen mellan två luftmassor? a. Instabilitetslågtryck b. Strålningsdimma c. Frontlågtryck d. Högtrycksrygg 44. En luftmassa som bildas i azoriska högtrycket kallas? a. maritim polarluft b. kontinental polarluft c. maritim tropikluft d. kontinental tropikluft 45. I tropikerna ändrar sig lufttrycket så att det är max c:a kl 10:00 och 22:00 samt min kl c:a 16:00 och 04:00. Hur stor är den normala skillnaden? a. 2 6 Hpa b Hpa c. 2 3 Hpa d. 1 4 Hpa 46. Jorden är omgiven av ett gashölje, atmosfären. Den består av en samling gaser som i stort sett har enhetlig sammansättning över hela jorden upp till en höjd av 50 km. Vilken gas i atmosfären är mest variabla delen av luften? a. Kväve b. Syre c. Ånga d. Ozon 47 Man delar upp atmosfären i olika skikt. I skiktet närmast jorden kan man säga att där har vi allt som vi kallar väder. Vad kallas detta skikt? a. Termosfären b. Troposfären c. Stratosfären d. Mesosfären 48. I meteorologin måste man lära känna och förstå vad som händer i lufthavet genom att bestämma och observera ett antal variabler, s k meteorologiska elementen. De meteorologisk fyra huvudelementen är- a. Molnighet, sikt, tryck och strömning (vind ) b. Temperatur, strömning (vind), fuktighet och tryck c. Nederbörd, strömning ( vind ), temperatur och tryck d. Molnighet, strömning (vind), tryck och temperatur 49. Förhållandet mellan reflekterad och infallande strålning, d v s strålningsbalansen växlar starkt med jordytans egenskaper ( snö, vatten ) Detta förhållande kallas a. Isotermi b. Albedo c. Hypotermi d. Termisk koefficient
6 50. I södra Atlanten är orkaner mycket sällsynta, de förkommer nästan aldrig. Varför? a. Ytvattentemperaturen är för låg. b. Avståndet mellan Afrika och Syd Amerika är för litet för att en orkan skall kunna bildas. c. Corioliskraften inverkan är för låg i detta område d. Inga östliga vågor förekommer inom detta område 51. I USA kallas orkan för Hurricane a. I Japan kallas orkaner för taifuners b. I Indien kallas orkan för Thypone c. I Australien kallas orkan för Hurricane d. På Nya Zeeland kallas orkan för Willy- Willy 52. Våghöjden brukar anges med signifikant våg höjd, vilket påstående nedan är närmast en definitionen? a. Medelhöjden på all vågor under en viss tidsperiod. b. Våghöjden på genomsnittet av den högsta tredjedelen av vågorna under en viss tidsperiod. c. De högsta vågen kan bli 60 % högre än vad som angivs som signifikativ våg höjd. d. Medelhöjden på en tredjedelen av de högsta vågorna under en viss tidsperiod räknat från MSL 53. Halofenomen förkommer i samband med vissa moln, vilka? a. Stratus b. Cirrus c. Cirrostratus d. Cirrocumulus 54. Molnmängd anges med åttondelar a. 3/8 motsvarar nästan klart b. 6/8 motsvarar halv klart c. 2/8 motsvarar nästan klart d. 5/8 motsvarar nästan mulet 56. På latituderna dominerar subtropiska högtrycken därifrån strömmar luften a. norr /söder över till ett ostvindsbälte b. på södra halvklotet norröver i sydost monsunen c. norr /söder över till ett västvindsbälte d. på norra halvklotet söder över i sydost passaden 57. Hur tjock kan den Arktiska havsisen bli. a. Den kan växa till stora isberg b. Upp till 10 meter c. Mellan 2 3,5 meter d. Normalt aldrig över 2 meter. 58. Tsunami är namnet på en jättevåg a. som bildas vid Sydafriks ostkust när vågor från västvindsbältet möter den sydgående Agulhasströmmen. b. som bildas genom samverkan mellan en kraftigt (superspring ) tidvatten våg och extrema meteorologiska förhållanden. c. som förorsakas av jordbävningar under vattnet och kan på stora djup bli upp till 15 meter hög. d. som förorsakas av jordbävningar under vattnet och kan på stora djup bli upp till 0,5 meter hög. 59. De för vädertjänsten grundläggande observationerna är de synoptiska väderobservationerna från jordytan. Hur ofta utförs dessa a. Varje timme b. Var anan timme med start 0000 UTC c. Var tredje timme med start 0000 UTC (0300, 0600 o.s.v. ) d. Var sjätte timme med start 0000 UTC (0600, 1200 o.s.v. ) 55. Subsidens a. är en vertikal nedåt riktad rörelse som innebär stigande temperatur och ökad relativ fuktighet. b. är en vertikal nedåt riktad rörelse som innebär stigande temperatur och oförändrad daggpunkt. c. är en vertikal nedåt riktad rörelse som innebär sjunkande temperatur och kan ge upphov till fallvindar. d. inget av påståendena ovan ( a - c ) är rätt.
7 60. Vad är rätt vad gäller strålningsdimma. a. Uppträder endast över öppet hav b. Bildas över land klara och nästan vindstilla nätter och driver ut till havs av landbrisen där den upplöses 10 till 15 M från kusten c. Bildas över land förs av sjöbrisen ut till havs där den upplöses p g a att havet är varmare än land d. Bildas över land på grund av kraftig nederbörd och uppträder aldrig över havet. 61. Fetch är a. det djup som en våg börjar resa sig och blir en brytande våg. b. den minsta sträcka i havet som fodras för att vågen skall bli fullt utvecklad i höjd och längd. c. vågens horisontella fortplantningshastighet angivet i knop. d. förhållandet mellan ytvågen och den interna vågens fortplantningshastighet.
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merA. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merProv tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan
OBS Läs först igenom alla frågorna innan Du börjar lösa dem, det ger Dig möjlighet att ställa frågor till besökande lärare om Du upptäckt eventuella felaktigheter eller om något är oklart. Sjökortsarbete
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merCumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merFöreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merSegelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merÖstra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merSegelflygteori - Meteorologi
Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merExtramaterial till Geografi 7-9
Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merLäxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merVid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa
Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merFysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp
Fysik parameterisering Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Varför parameterisering Fysikaliska processer som är mindre än modellens gridavstånd beskrivs som funktion av de storskaliga variablerna U, V, W, T, q,
Läs merInstitutet för rymdfysik Kiruna
Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs mer- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta
Läs merVäxthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar
Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merUppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1
Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1 De här uppgifterna använde jag våren 2014 när vi avsatte lite mer tid än vanligt (ca tre veckor och 6 lektionspass) till väder och klimat-delen. Dag Mån
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merInnehållet är anpassat till högstadiets kunskaper och är därför menat som ett första steg för förståelse av meteorologin.
Förord SMH I vill med detta häfte på ett enkelt sätt försöka förklara de fysikaliska processer som samverkar i vår atmosfär vid bildning av olika väder. Vi vill också väcka ett allmänt intresse för meteorologin
Läs merKappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg
Kappseglings kurs 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Agenda Inledning - deltagare Olika former av kappsegling Meteorologi för kappsegling Segla bana kort version kopplat till meteorologin Seglingsteknik
Läs merStatistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping
Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping Caroline Vahlberg Abstract Fog is a small-scale weather phenomenon that are fascinating to people. However, the presence of
Läs merMeteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
Läs merVår livsmiljö jorden och havet. Facit
Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",
Läs merÅr 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby
Namn: År 4ab, VT 2009 Ett häfte om Väder Av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby www.lektion.se Innehållsförteckning sid. Väder Meteorologi 3 Årstider 4 Solen och dess strålar 11 Termometern
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merFrågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Läs merFUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)
FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:
Läs merAtt förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
Läs merAfrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Läs merMETEOROLOGI. - ett häfte om väder och klimat från SMHI -
METEOROLOGI - ett häfte om väder och klimat från SMHI - METEOROLOGI - ett häfte om väder och klimat från SMHI - Författare: Omslag: Teckningar: Foton och bildurval: Sten Laurin, SMHI Sören Färnlöf, MiAB
Läs merFjadermoln, Cirrus (Ci)
Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs mer2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Läs merSjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merInstitutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson.
Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Luftföroreningar -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson i september 2005 ii Detta är ett nytt kompendium om luftföroreningar, avsett
Läs merRapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merBilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28
Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Avläst från störningsdagbok för Kvilla 2:28 Kommentar från boende: 11-nov Vindstilla moln ca +8 Vindkraftverken stod stilla Kvilla 2:28 14-nov Ost ca 6-7 m/s, moln
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer