Flervalsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flervalsfrågor 2007-02-15"

Transkript

1 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det alternativ som, i detta sammanhang, är det mest rätta eller minst felaktiga. Fråga Alternativ Fråga Alternativ a b c d a b c d

2 1 Jorden är omgiven av ett gashölje, atmosfären. Den består av en samling gaser som i stort sett har enhetlig sammansättning över hela jorden upp till en höjd av 50 km. Detta gashölje består av: a. Huvudsak av syre, kväve, koldioxid och ozon. b. 70 % syre, 29 % kväve och 1 % argon c. 75 % kväve, 20 % syre 1% koldioxid och 4% vattenånga d. 78% kväve, 21 % syre, och ~1% argon och andra ädelgaser 2. Vilken av följande processer höjer luftens daggpunkt? a.. Temperaturen sjunker b. Temperaturen stiger c. Kondensation d. Avdunstning från marken eller vattnet 3. I vilket av följande fall kommer luftens daggpunkt att öka? a. Kondensation sker på fallande regndroppar b. Avdunstning sker från fallande regndroppar c. Temperaturen stiger d. Temperaturen sjunk 4. I en hamn (i Skandinavien ) nära kusten stiger temperaturen på förmiddagen en klar vindstilla försommardag till över 20 C: Havsvattnets temperatur är 10 C. Vilken meteorologisk företeelse kan förväntas under dagen? a. Sjörök som driver in från havet b. Landbris c. Sjöbris d. Advektionsdimma som driver in från havet 5. Vilken av nedanstående påstående är rätt? a. Kondensation kallas den process då vattenånga övergår till vatten och värmeenergi erfordras. b. Avdunstning kallas den process då is övergår till vattenånga och värmeenergi frigörs. c. Sublimation kallas den process då vattenånga övergår till iskristaller och värmeenergi frigörs. d. Frysning kallas den process då vatten övergår till is och värmeenergi erfordras. 6. Vilket av följande alternativ är riktigt beträffande molnslagen Stratus och Nimbostratus? a. Ingen av molnslagen ger nederbörd. b. Stratus kan ge duggregn och Nimbostratus ger regnskurar. c. Stratus kan ge regnskurar och Nimbostratus ger duggregn. d. Stratus kan ge duggregn och Nimbostratus ger ordinärt regn. 7. Hur påverkar normalt temperaturen och daggpunktstemperaturen av en regnskur? Temperaturen Daggpunktstemperaturen a. Oförändrad Sjunker b. Sjunker Stiger c. Stiger Oförändrad d. Stiger Sjunker 8. Vad heter den fysikaliska process genom vilken dimma och moln bildas? a. Subsidens b. Kondensation c. Avdunstning d. Sublimation 9. Vilket av följande alternativ är riktigt beträffande markvindens relation till lufttrycksmönstret på södra halvklotet? a. Vinden över havet blåser parallellt med isobarerna. b. Vinden blåser medurs runt ett högtryck och snett över isobarerna mot högre tryck. c. Vinden blåser moturs runt ett lågtryck och snett över isobarerna mot lägre tryck. d. Vinden blåser moturs runt ett högtryck och medurs runt ett lågtryck. 10. På tryckt väderkartor betyder denna symbol a. Orkan b. Tropisk storm c. Tromb. d. Extremt lågt lufttryck

3 11. Vilket av nedanstående påståenden är rätt? a. Advektionsdimma bildas i luft över en kall markyta som avkylts genom värmeutstrålning b. Orografisk dimma bildas då torr luft tvingas stiga vid en sluttning. c. Konvektionsdimma bildas då fuktig luft rör sig in över ett kallare underlag som kan ligga kvar i flera dagar. d. Advektionsdimma bildas ofta I maritim tropikluft som rör sig in över ett kallt underlag, särskilt vintertid då avkylning från markytan är kraftigast. 12. Daggpunktstemperaturen är ett vanligt sätt att ange luftfuktigheten. Vilket av följande alternativ betyder största dimrisk? a. Hög daggpunktstemperatur. b. Låg daggpunktstemperatur. c. Liten skillnad mellan temperatur och daggpunktstemperatur. d. Stor skillnad mellan temperatur och daggpunktstemperatur. 13. Vilken av följande molnslag ger ihållande regn? a. Altostratus b. Nimbostratus c. Cirrostratus d. Colulonimbus 14. När är det i medeltal varmast under dygnet? a. Vid middag, då solen står som högst b. På morgonen,då solen är på väg upp c. På eftermiddagen, när solen har passerat sin högsta punkt. d. Sent på eftermiddagen, när solen är på väg ner. 15. I vilken av följande luftmassor kan man vänta sig mest skuraktivitet? a. Maritim varmluft b. Maritim kalluft c. Kontinental varmluft d. Kontinental kalluft 16. Om kalluft undantränger varmluft kallas gränsen mellan de olika luftmassorna a. Varmfront b. Kallfront c. Polarfront d. Arktikfront 17. På tryckt väderkartor betyder a. Varmfront b. Kallfront c. Stationär front d. Ocklusionsfront 18. En stabil fuktig varmluftmassa glider sakta upp över en kalluftmassa. Vilken av följande vädertyper kan dessa betingelser ge upphov till? a. Uppkomst av åskväder b. Upplösning av en varmfront c. Uppkomsten av en varmfront d. Uppkomsten av en kallfront 19. På metkartor finns heldragna linjer. Vad kallas dessa? a. Ilastar b. Isoterm c. Isobar d. Isohyps 20. Hur förändras luftens daggpunktstemperatur då fuktigheten tillförs? a. Den är oförändrad b. Den sjunker vid temperatur över 0 C och är oförändrad vid temperaturer under 0 C c. Den sjunker d. Den stiger 21 Vilken av följande alternativ är riktigt beträffande normal vertikal utsträckning och varaktighet för advektionsdimma. Vertikal utsträckning Varaktighet a. Tiotal meter Flera dygn b. Tiotal meter Några timmar c. Hundratals meter Flera dagar d. Hundratals meter Några timmar 22. Om daggpunkten är oförändrad men temperaturen sjunker i omättad luft, kan man vänta sig att a. Mängden av vattenånga ökar b. Relativa fuktigheten ökar c. Mängden vattenånga minskar d. Relativa fuktigheten minskar 23. Hur kan dimma betecknas på en väderkarta a. Gul färg eller vågräta streck b. Grön färg c. Blå färg I heldragna streck d. Gröna kommatecken

4 24. En kalluftmassa karaktäriseras av bl.a. a. God sikt, cumulusaktivitet, regnskurar, växlande molnighet b. Dålig sikt, dis, dimma, duggregn, moln av stratustyp c. Dålig sikt, svag vind, inga moln d. God sikt, nimbostratus och snökristaller 25. Vilket av följande alternativ beskriver normala förhållanden a. Temperaturen avtar med höjden i troposfären b. Temperaturen ökar med höjden i troposfären c. Isotermi föreligger I troposfären och temperaturen avtar med höjden i stratosfären. d. Temperaturen avtar ungefär lika mycket med höjden I både troposfären och stratosfären 26. Täta isobarer på en väderkarta innebär bl.a. a. Fallande lufttryck b. Stigande lufttryck c. Svag geostrofisk vind d. Kraftiga vindar 27. Torr luft kännetecknas av a. Hög daggpunktstemperatur b. Låg daggpunkt c. Stor skillnad mellan temperatur och daggpunkt d. Liten skillnad mellan temperatur och daggpunkt 28. Vilken är den troligaste effekten på advektionsdimma vid ökande vind? a. Dimman tätnar b. Dimman övergår i stratus c. Dimman upplöses utan molnbildning d. Ingen effekt 29. På tryckt väderkartor betyder a. Nederbörd i form av regn b. Dimma c. Fuktdis d. Duggregn 30. En luftmassa benämnes kalluftmassa när a. Dess lägsta skikt är kallare än underlaget b. Luftmassan är kallare än den luftmassa som den undantränger c. Luftmassan kommer från polarområder d. Luftmassans lägsta skikt har en medeltemperatur som är lägre än 0 grader 31. I en invertion a. är temperaturen konstant med höjden b. är ett hävt luftpaket I varje nivå varmare än den omgivande atmosfären c. ökar den relativa luftfuktigheten med höjden d. ökar temperaturen med höjden 32. Den typiska molntypen i en fuktig kalluftmassa är a. Altocumulus b. Cumulus c. Stratus d. Nimbustratus 33. Med kondensation menas den process då a. Molndroppar växer till regndroppar b. Vattenånga övergår till regndroppar c. Vattendroppar övergår till vattenånga d. Dimma upplöses på grund av soluppvärmning 34. Kall fuktig luft förs av vinden från havet in över en kraftig uppvärmd markyta. Vilken av följande molnslag är mest sannolikt över markytan a. Stratus b. Cumulus c. Stratucumulus d. Nimbostratus 35. När advektionsdimma bildas beror det på att a. kall stabil luft tillförs fuktighet över en vattenyta b. kall fuktig luft strömmar över varmt underlag c. varm stabil luft tillförs fuktighet över en vattenyta d. varm fuktig luft strömmar över kallt underlag 36. I ett högtryck på södra halvklotet strömmar luften på ett av nedanstående sätt. Vilket? a. In mot centrum och medurs. b. In mot centrum och moturs c. Ut från centrum och medurs d. Ut från centrum och moturs

5 37 Solen lyser genom en tunn jämn molnslöja som täcker nästan hela himlen. Runt solen syns en svag färgad ring. Vilken typ av moln är det? a. Cirrocumulus b. Cirrostratus c. Altostratus d. Stratocumulus 38 Vilken av följande fronttyper är mest känd för byiga vindar? a. kallfront b. varmfront c. ocklusionsfront d. stationär front 39 En luftmassa som bildas på Nordatlanten mellan latitud N 50 och N 70 förs in över Skandinavien. Vad kallas den? a. Kontinental polarluft b. Maritim polarluft c. Kontinental arktikluft d. Maritim arktikluft 40. En luftmassa som är mycket instabil och innehåller konvektiva moln kallas a. varmmassa b. kallmassa c. arktikluft d. tropikluft 41. En luftmassa som är stabil och disig samt innehåller stratus och stratocumulus moln kallas a. polarluft b. tropikluft c. varmmassa d. kallmassa 42. Vilken av följande alternativ anger bildningssättet för en ocklusionsfront? a. Varm luft tränger undan kall luft b. Kall luft tränger undan varm luft c. En kallfront hinner ifatt en varmfront, varvid varmluften mellan fronterna lyfts uppåt d. En kallfront stoppas upp och blir liggande nästan stilla. 43. Vilken av följande fenomen bildas i gränsen mellan två luftmassor? a. Instabilitetslågtryck b. Strålningsdimma c. Frontlågtryck d. Högtrycksrygg 44. En luftmassa som bildas i azoriska högtrycket kallas? a. maritim polarluft b. kontinental polarluft c. maritim tropikluft d. kontinental tropikluft 45. I tropikerna ändrar sig lufttrycket så att det är max c:a kl 10:00 och 22:00 samt min kl c:a 16:00 och 04:00. Hur stor är den normala skillnaden? a. 2 6 Hpa b Hpa c. 2 3 Hpa d. 1 4 Hpa 46. Jorden är omgiven av ett gashölje, atmosfären. Den består av en samling gaser som i stort sett har enhetlig sammansättning över hela jorden upp till en höjd av 50 km. Vilken gas i atmosfären är mest variabla delen av luften? a. Kväve b. Syre c. Ånga d. Ozon 47 Man delar upp atmosfären i olika skikt. I skiktet närmast jorden kan man säga att där har vi allt som vi kallar väder. Vad kallas detta skikt? a. Termosfären b. Troposfären c. Stratosfären d. Mesosfären 48. I meteorologin måste man lära känna och förstå vad som händer i lufthavet genom att bestämma och observera ett antal variabler, s k meteorologiska elementen. De meteorologisk fyra huvudelementen är- a. Molnighet, sikt, tryck och strömning (vind ) b. Temperatur, strömning (vind), fuktighet och tryck c. Nederbörd, strömning ( vind ), temperatur och tryck d. Molnighet, strömning (vind), tryck och temperatur 49. Förhållandet mellan reflekterad och infallande strålning, d v s strålningsbalansen växlar starkt med jordytans egenskaper ( snö, vatten ) Detta förhållande kallas a. Isotermi b. Albedo c. Hypotermi d. Termisk koefficient

6 50. I södra Atlanten är orkaner mycket sällsynta, de förkommer nästan aldrig. Varför? a. Ytvattentemperaturen är för låg. b. Avståndet mellan Afrika och Syd Amerika är för litet för att en orkan skall kunna bildas. c. Corioliskraften inverkan är för låg i detta område d. Inga östliga vågor förekommer inom detta område 51. I USA kallas orkan för Hurricane a. I Japan kallas orkaner för taifuners b. I Indien kallas orkan för Thypone c. I Australien kallas orkan för Hurricane d. På Nya Zeeland kallas orkan för Willy- Willy 52. Våghöjden brukar anges med signifikant våg höjd, vilket påstående nedan är närmast en definitionen? a. Medelhöjden på all vågor under en viss tidsperiod. b. Våghöjden på genomsnittet av den högsta tredjedelen av vågorna under en viss tidsperiod. c. De högsta vågen kan bli 60 % högre än vad som angivs som signifikativ våg höjd. d. Medelhöjden på en tredjedelen av de högsta vågorna under en viss tidsperiod räknat från MSL 53. Halofenomen förkommer i samband med vissa moln, vilka? a. Stratus b. Cirrus c. Cirrostratus d. Cirrocumulus 54. Molnmängd anges med åttondelar a. 3/8 motsvarar nästan klart b. 6/8 motsvarar halv klart c. 2/8 motsvarar nästan klart d. 5/8 motsvarar nästan mulet 56. På latituderna dominerar subtropiska högtrycken därifrån strömmar luften a. norr /söder över till ett ostvindsbälte b. på södra halvklotet norröver i sydost monsunen c. norr /söder över till ett västvindsbälte d. på norra halvklotet söder över i sydost passaden 57. Hur tjock kan den Arktiska havsisen bli. a. Den kan växa till stora isberg b. Upp till 10 meter c. Mellan 2 3,5 meter d. Normalt aldrig över 2 meter. 58. Tsunami är namnet på en jättevåg a. som bildas vid Sydafriks ostkust när vågor från västvindsbältet möter den sydgående Agulhasströmmen. b. som bildas genom samverkan mellan en kraftigt (superspring ) tidvatten våg och extrema meteorologiska förhållanden. c. som förorsakas av jordbävningar under vattnet och kan på stora djup bli upp till 15 meter hög. d. som förorsakas av jordbävningar under vattnet och kan på stora djup bli upp till 0,5 meter hög. 59. De för vädertjänsten grundläggande observationerna är de synoptiska väderobservationerna från jordytan. Hur ofta utförs dessa a. Varje timme b. Var anan timme med start 0000 UTC c. Var tredje timme med start 0000 UTC (0300, 0600 o.s.v. ) d. Var sjätte timme med start 0000 UTC (0600, 1200 o.s.v. ) 55. Subsidens a. är en vertikal nedåt riktad rörelse som innebär stigande temperatur och ökad relativ fuktighet. b. är en vertikal nedåt riktad rörelse som innebär stigande temperatur och oförändrad daggpunkt. c. är en vertikal nedåt riktad rörelse som innebär sjunkande temperatur och kan ge upphov till fallvindar. d. inget av påståendena ovan ( a - c ) är rätt.

7 60. Vad är rätt vad gäller strålningsdimma. a. Uppträder endast över öppet hav b. Bildas över land klara och nästan vindstilla nätter och driver ut till havs av landbrisen där den upplöses 10 till 15 M från kusten c. Bildas över land förs av sjöbrisen ut till havs där den upplöses p g a att havet är varmare än land d. Bildas över land på grund av kraftig nederbörd och uppträder aldrig över havet. 61. Fetch är a. det djup som en våg börjar resa sig och blir en brytande våg. b. den minsta sträcka i havet som fodras för att vågen skall bli fullt utvecklad i höjd och längd. c. vågens horisontella fortplantningshastighet angivet i knop. d. förhållandet mellan ytvågen och den interna vågens fortplantningshastighet.

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan OBS Läs först igenom alla frågorna innan Du börjar lösa dem, det ger Dig möjlighet att ställa frågor till besökande lärare om Du upptäckt eventuella felaktigheter eller om något är oklart. Sjökortsarbete

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller

Läs mer

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000

Läs mer

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Klimat och hållbar utveckling 7A Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Föreläsning 2 Vädrets makter

Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

Segelflygteori Meteorologi

Segelflygteori Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden. Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,

Läs mer

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.

Läs mer

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Segelflygteori - Meteorologi

Segelflygteori - Meteorologi Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens

Läs mer

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Meteorologi (Meteorology)

Meteorologi (Meteorology) PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

Extramaterial till Geografi 7-9

Extramaterial till Geografi 7-9 Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Fysik parameterisering Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Varför parameterisering Fysikaliska processer som är mindre än modellens gridavstånd beskrivs som funktion av de storskaliga variablerna U, V, W, T, q,

Läs mer

Institutet för rymdfysik Kiruna

Institutet för rymdfysik Kiruna Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,

Läs mer

Meteorologi (Meteorology)

Meteorologi (Meteorology) LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser 1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta

Läs mer

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1 Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1 De här uppgifterna använde jag våren 2014 när vi avsatte lite mer tid än vanligt (ca tre veckor och 6 lektionspass) till väder och klimat-delen. Dag Mån

Läs mer

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer. 1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Innehållet är anpassat till högstadiets kunskaper och är därför menat som ett första steg för förståelse av meteorologin.

Innehållet är anpassat till högstadiets kunskaper och är därför menat som ett första steg för förståelse av meteorologin. Förord SMH I vill med detta häfte på ett enkelt sätt försöka förklara de fysikaliska processer som samverkar i vår atmosfär vid bildning av olika väder. Vi vill också väcka ett allmänt intresse för meteorologin

Läs mer

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Kappseglings kurs 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Agenda Inledning - deltagare Olika former av kappsegling Meteorologi för kappsegling Segla bana kort version kopplat till meteorologin Seglingsteknik

Läs mer

Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping

Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping Caroline Vahlberg Abstract Fog is a small-scale weather phenomenon that are fascinating to people. However, the presence of

Läs mer

Meteorologi - översikt

Meteorologi - översikt Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder

Läs mer

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",

Läs mer

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby Namn: År 4ab, VT 2009 Ett häfte om Väder Av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby www.lektion.se Innehållsförteckning sid. Väder Meteorologi 3 Årstider 4 Solen och dess strålar 11 Termometern

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering

Läs mer

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

METEOROLOGI. - ett häfte om väder och klimat från SMHI -

METEOROLOGI. - ett häfte om väder och klimat från SMHI - METEOROLOGI - ett häfte om väder och klimat från SMHI - METEOROLOGI - ett häfte om väder och klimat från SMHI - Författare: Omslag: Teckningar: Foton och bildurval: Sten Laurin, SMHI Sören Färnlöf, MiAB

Läs mer

Fjadermoln, Cirrus (Ci)

Fjadermoln, Cirrus (Ci) Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts? Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson.

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Luftföroreningar -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson i september 2005 ii Detta är ett nytt kompendium om luftföroreningar, avsett

Läs mer

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom. ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28

Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Avläst från störningsdagbok för Kvilla 2:28 Kommentar från boende: 11-nov Vindstilla moln ca +8 Vindkraftverken stod stilla Kvilla 2:28 14-nov Ost ca 6-7 m/s, moln

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer