Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström"

Transkript

1 Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström

2 Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning

3 uftmassor och fronter Vad är en luftmassa? En luftmängd där vissa egenskaper är ungefär konstanta. Kan vara temperatur, tryck, luftfuktighet,... c - continental m - maritime A - arctic E - equatorial P - polar T - tropical

4 uftmassor och fronter Vad är en front? En front utgör gränsen mellan två luftmassor Kall- och varmfronter lutar på olika sätt på grund av termodynamiska egenskaper Fronter är ofta kopplade till lågtryckspassager

5 uftmassor och fronter Vad är en front? Tre huvudtyper av fronter: Varmfront Kallfront Ocklusionsfront

6 K uftmassor och fronter Tryckfältet vid fronter Kallfront Ocklusionsfront Varmfront K V K V K V V K V K V

7 uftmassor och fronter Varmfronten En varmfront passage innebär att en luftmassa med varmare temperatur är påväg utar framåt därför att den varmare luften glider över den kalla luften

8 uftmassor och fronter Varmfronten Varmt Kallt 0 km 600 km Mark

9 uftmassor och fronter Varmfronten Varmt Altostratus Cirrostratus Cirrus Nimbostratus Stratus Kallt Cumulus 0 km 600 km Mark

10 uftmassor och fronter Varmfronten Före Under Efter Temperatur Konstant Ökar Konstant Tryck Faller Konstant Konstant Vind Ökar Ändrar riktning Konstant Nederbörd Ihållande Uppehåll Uppehåll/ skurar

11 uftmassor och fronter Kallfronten Kallt Varmt 150 km 0 km Mark

12 uftmassor och fronter Kallfronten Kallt Cumulonimbus Varmt Stratocumulus Cumulus Nimbostratus Cumulonimbus 150 km 0 km Mark

13 uftmassor och fronter Kallfronten Före Under Efter Temperatur Konstant Faller ångsamt stigande Tryck Faller Stiger ångsamt stigande Vind Ökar (byig) Ändrar riktning Oftast konstant Nederbörd Ihållande Ihållande (intensiv) Skurar

14 ågtryck & högtryck Klimatologiskt marktryck Subtropiska högtryck som kommer sig av adley cirkulationen $ Jan Över oceanerna på N finns stationära lågtryck under vintern + baroklina zoner Jun

15 ågtryck & högtryck Tryck och vind på 530 K nivån N S Övre raden, norra hemisfärens vinter Undre raden, södra hemisfärens vinter Notera att vinden är (mycket) starkare på vinterhemisfären N Close Print S N

16 uftmassor och fronter Polarfronten Gränszonen mellan polarluft och tropikluft

17 ågtryck & högtryck Baroklina zoner ittas öster om kontinenterna över haven i anslutning till polarfronten. Det är här lågtrycken föds och utvecklas N

18 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) Vad är ett lågtryck? Område där trycket är lägre än i omgivningen och luften roterar i samma riktning som jorden, dvs moturs på norra halvklotet Varm luft transporteras mot polen framför lågtrycket och kall luft mot ekvatorn bakom Bildandet av ett lågtryck kallas cyklogenes N

19 ågtryck & högtryck Cyklogenes A: Polarfronten B: En störning uppstår, varm luft transporteras mot polen och kall luft mot ekvatorn C: Fullt utvecklad cyklon D: Ocklusionsfas, kall- & varmfronten möts och cyklonen börjar dö

20 ågtryck & högtryck Cyklogenes Virvling på hög höjd Ger förskjutning mellan temperatur- och tryckfältet och ett lågtryck kan bildas

21 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden N

22 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden Pga Corioliskraften viker rörelsen av och en moturs rotation uppstår Primärcirkulation N

23 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) Divergens Konvergens Uppvindar Sekundärcirkulation Corioliskraften verkande på det divergenta flödet på toppen bidrar till att lågtrycket dör N

24 ågtryck & högtryck ögtryck (anticyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden N

25 ågtryck & högtryck ögtryck (anticyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden Pga Corioliskraften viker rörelsen av och en medurs rotation uppstår N

26 ågtryck & högtryck ögtryck Konvergens Divergens Nervindar P g a s u b s i d e n s i centrum av högtryck transporteras torr luft nedåt vilket (ofta) resulterar i klart väder

27 ågtryck & högtryck ur kan man se trycksystem på en väderkarta?

28 Åska

29 Åska Vad är det? Urladdning av statisk elektricitet som byggs upp av konvektion Förekommer vanligast på sommaren under sena eftermiddagar och kvällar Kräver kraftig konvektion och isbildning i toppen på molnet Vanligen nedslag per sekund vilket motsvarar 1.4 miljarder nedslag per år (globalt). Ständigt ca 2000 oväder Kraftiga åskoväder i Sverige ger ~ nedslag

30 Åska Vanligast med moln-molnurladdningar addningen av molnen kommer sig troligen av kollision mellan partiklar såsom iskristaller och vattendroppar

31 Åska Strömstyrka: vanligen A (max A) Spänning: vanligen V (max V) Tid: ~ s Energi: ~ J Vertikala vindar på ~ 60 m/s (jmfr ~1 mm/s under normala förhållanden)

32 Sammanfattning Fronter utgör gränsen mellan olika luftmassor Kall- och varmfronter är vanligen kopplade till lågtryck ågtryck bildas genom cyklogenes där varm luft transporteras mot polen och kall luft mot ekvatorn ågtryck dissiperar genom friktion och den så kallade sekundärcirkulationen Åska är vanligt förekommande på sommaren då konvektionen är som starkast

33 Frågor?

34 Väderdiskussion Vi ska analysera vädersituationen eta efter: åg- och högtryck Fronter Eventuella luftmassor Jetströmmens läge ur utvecklades vädret i Stockholm under de dagar som följer?

35 hpa geopotential, 850 hpa temperatur Sunday 9 September UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September UTC 850 hpa Temperature / 500 hpa Geopotential W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E N W N N N W W 0 E 20 E

36 Marktryck, 200 hpa vind Sunday 9 September UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure/200 Pa Wind Speed W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E N E 60 W N N E 40 N 40 W W 0 E 20 E

37 Molighet på olika höjd 60 W Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E 40 W 30 N 50 N 40 N N 20 W 0 20 E

38 ur utvecklades vädret i Stockholm? När ska varm- och kallfronterna komma in över Stockholm? OBS!! Notera de stora osäkerheterna i molnighet och nederbörd

39 ur utvecklades vädret i Stockholm? Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E 70 N 60 W 60 N 40 W 30 N 50 N 40 N 30 N W 0 20 E

40 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Monday 10 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) Monday 10 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September UTC Surface: Mean sea level pressure Monday 10 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cove 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E W 70 N m Wind Speed (m/s) 60 N 8 40 W 30 N 50 N 40 N m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) W 0 30 N E Magics Mon 10 Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min

41 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Tuesday 11 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) Tuesday 11 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September UTC Surface: Mean sea level pressure Tuesday 11 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E N W 60 N 0 10m Wind Speed (m/s) N W 30 N 20 W 40 N E 30 N 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) Magics Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min

42 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Wednesday 12 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) W Wednesday 12 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September UTC Surface: Mean sea level pressure Wednesday 12 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W W 20 W 0 70 N 60 N E 40 E 60 E m Wind Speed (m/s) N W 30 N 40 N N 2 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) W 0 20 E 6 3 Magics Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min

43 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Thursday 13 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) W Thursday 13 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September UTC Surface: Mean sea level pressure Thursday 13 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E m Wind Speed (m/s) N W 30 N 20 W 40 N 0 30 N E 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) Magics Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 Sat 22 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord

Läs mer

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp. Programmeringsteknik (DD1310V141) Programmering för interaktiva medier (DD1314H131)

Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp. Programmeringsteknik (DD1310V141) Programmering för interaktiva medier (DD1314H131) Lämna dina synpunkter eller ställ en fråga om schema Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp Tue 21 Jan 10:00-12:00 Föreläsning, Wed 22 Jan 13:00-15:00 Datorlaboration Thu 23 Jan

Läs mer

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Segelflygteori Meteorologi

Segelflygteori Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden. Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Meteorologi - översikt

Meteorologi - översikt Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder

Läs mer

Fjadermoln, Cirrus (Ci)

Fjadermoln, Cirrus (Ci) Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita

Läs mer

Föreläsning 2 Vädrets makter

Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor

Läs mer

Meteorologi (Meteorology)

Meteorologi (Meteorology) LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom. ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Efter avsnittet ska du:

Efter avsnittet ska du: ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som

Läs mer

KLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

10% 10% Köp årskort online! Avboka senast 6 h före avgång för att undvika avbokningsavgift! rabatt på förbetalda. biljettavgifter online.

10% 10% Köp årskort online! Avboka senast 6 h före avgång för att undvika avbokningsavgift! rabatt på förbetalda. biljettavgifter online. NORRA LINJEN 1/1 29/4 OCH 28/9 31/12 2015 OSNÄS ÅVA ÅVA OSNÄS Måndag 07:50 08:30 08:35* ) 09:15 12:40 13:20 13:30 14:10 15:10 15:50 16:30 17:10 17:30 18:10 20:45 21:20 21:25 22:00 Tisdag, Torsdag 07:00

Läs mer

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel

Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Teori för vinschbehörighet

Teori för vinschbehörighet Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2

Läs mer

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser 1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Kan hagel bli hur stora som helst?

Kan hagel bli hur stora som helst? Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 Vi är åtta personer, varav två är ledare, Mats och Heléne. Inför paddlingen har vi önskningar att vädret ska tillåta oss besök på Håkansskär och Torskär

Läs mer

Väder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland

Väder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland Weather Foto: Jan-Aage Haaland 2 Weather 2.1 Weather 2.7 Nederbörd i mm Precipitation 2.2 Rekord i väder.38 Weather records 2.8 Nederbörd i mm, maxvärde. Precipitation, maximum values 2.3 Blixt och dunder

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson.

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Luftföroreningar -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson i september 2005 ii Detta är ett nytt kompendium om luftföroreningar, avsett

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din

Läs mer

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby Namn: År 4ab, VT 2009 Ett häfte om Väder Av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby www.lektion.se Innehållsförteckning sid. Väder Meteorologi 3 Årstider 4 Solen och dess strålar 11 Termometern

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika. Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Dagens system: klimatologisk ensemble

Dagens system: klimatologisk ensemble Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas

Läs mer

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF

Läs mer

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

FÄLTMÄTINSTRUKTION TSI VELOCICALC

FÄLTMÄTINSTRUKTION TSI VELOCICALC 1(10) Introduktion VelociCal-mätarna är utrustade med ett antal olika funktioner för mätning av lufthastighet, temperatur, tryck, luftfuktighet, daggpunkt och flöde. Fältmätinstruktionen följer Mätforums

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Läs mer

EL-PANEL. Best.nr W 1000W 1500W 2000W. Bruksanvisning VIKTIGT

EL-PANEL. Best.nr W 1000W 1500W 2000W. Bruksanvisning VIKTIGT EL-PANEL Best.nr. 6334 6346 6913 6948 500W 1000W 1500W 2000W Bruksanvisning Kära kund, Grattis till Er nya Heatmax El-panel! VIKTIGT Läs denna bruksanvisning noggrant innan användning och spara den för

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B276 2001 ÅSKA I SVERIGE UNDER 1900-TALET

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B276 2001 ÅSKA I SVERIGE UNDER 1900-TALET EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B276 2001 ÅSKA I SVERIGE UNDER 1900-TALET Jessica Carlsson Department of Physical Geography GÖTEBORG 2001 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper

Läs mer

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts? Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Fysik parameterisering Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Varför parameterisering Fysikaliska processer som är mindre än modellens gridavstånd beskrivs som funktion av de storskaliga variablerna U, V, W, T, q,

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer