Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
|
|
- Jonas Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström
2 Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning
3 uftmassor och fronter Vad är en luftmassa? En luftmängd där vissa egenskaper är ungefär konstanta. Kan vara temperatur, tryck, luftfuktighet,... c - continental m - maritime A - arctic E - equatorial P - polar T - tropical
4 uftmassor och fronter Vad är en front? En front utgör gränsen mellan två luftmassor Kall- och varmfronter lutar på olika sätt på grund av termodynamiska egenskaper Fronter är ofta kopplade till lågtryckspassager
5 uftmassor och fronter Vad är en front? Tre huvudtyper av fronter: Varmfront Kallfront Ocklusionsfront
6 K uftmassor och fronter Tryckfältet vid fronter Kallfront Ocklusionsfront Varmfront K V K V K V V K V K V
7 uftmassor och fronter Varmfronten En varmfront passage innebär att en luftmassa med varmare temperatur är påväg utar framåt därför att den varmare luften glider över den kalla luften
8 uftmassor och fronter Varmfronten Varmt Kallt 0 km 600 km Mark
9 uftmassor och fronter Varmfronten Varmt Altostratus Cirrostratus Cirrus Nimbostratus Stratus Kallt Cumulus 0 km 600 km Mark
10 uftmassor och fronter Varmfronten Före Under Efter Temperatur Konstant Ökar Konstant Tryck Faller Konstant Konstant Vind Ökar Ändrar riktning Konstant Nederbörd Ihållande Uppehåll Uppehåll/ skurar
11 uftmassor och fronter Kallfronten Kallt Varmt 150 km 0 km Mark
12 uftmassor och fronter Kallfronten Kallt Cumulonimbus Varmt Stratocumulus Cumulus Nimbostratus Cumulonimbus 150 km 0 km Mark
13 uftmassor och fronter Kallfronten Före Under Efter Temperatur Konstant Faller ångsamt stigande Tryck Faller Stiger ångsamt stigande Vind Ökar (byig) Ändrar riktning Oftast konstant Nederbörd Ihållande Ihållande (intensiv) Skurar
14 ågtryck & högtryck Klimatologiskt marktryck Subtropiska högtryck som kommer sig av adley cirkulationen $ Jan Över oceanerna på N finns stationära lågtryck under vintern + baroklina zoner Jun
15 ågtryck & högtryck Tryck och vind på 530 K nivån N S Övre raden, norra hemisfärens vinter Undre raden, södra hemisfärens vinter Notera att vinden är (mycket) starkare på vinterhemisfären N Close Print S N
16 uftmassor och fronter Polarfronten Gränszonen mellan polarluft och tropikluft
17 ågtryck & högtryck Baroklina zoner ittas öster om kontinenterna över haven i anslutning till polarfronten. Det är här lågtrycken föds och utvecklas N
18 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) Vad är ett lågtryck? Område där trycket är lägre än i omgivningen och luften roterar i samma riktning som jorden, dvs moturs på norra halvklotet Varm luft transporteras mot polen framför lågtrycket och kall luft mot ekvatorn bakom Bildandet av ett lågtryck kallas cyklogenes N
19 ågtryck & högtryck Cyklogenes A: Polarfronten B: En störning uppstår, varm luft transporteras mot polen och kall luft mot ekvatorn C: Fullt utvecklad cyklon D: Ocklusionsfas, kall- & varmfronten möts och cyklonen börjar dö
20 ågtryck & högtryck Cyklogenes Virvling på hög höjd Ger förskjutning mellan temperatur- och tryckfältet och ett lågtryck kan bildas
21 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden N
22 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden Pga Corioliskraften viker rörelsen av och en moturs rotation uppstår Primärcirkulation N
23 ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) Divergens Konvergens Uppvindar Sekundärcirkulation Corioliskraften verkande på det divergenta flödet på toppen bidrar till att lågtrycket dör N
24 ågtryck & högtryck ögtryck (anticyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden N
25 ågtryck & högtryck ögtryck (anticyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden Pga Corioliskraften viker rörelsen av och en medurs rotation uppstår N
26 ågtryck & högtryck ögtryck Konvergens Divergens Nervindar P g a s u b s i d e n s i centrum av högtryck transporteras torr luft nedåt vilket (ofta) resulterar i klart väder
27 ågtryck & högtryck ur kan man se trycksystem på en väderkarta?
28 Åska
29 Åska Vad är det? Urladdning av statisk elektricitet som byggs upp av konvektion Förekommer vanligast på sommaren under sena eftermiddagar och kvällar Kräver kraftig konvektion och isbildning i toppen på molnet Vanligen nedslag per sekund vilket motsvarar 1.4 miljarder nedslag per år (globalt). Ständigt ca 2000 oväder Kraftiga åskoväder i Sverige ger ~ nedslag
30 Åska Vanligast med moln-molnurladdningar addningen av molnen kommer sig troligen av kollision mellan partiklar såsom iskristaller och vattendroppar
31 Åska Strömstyrka: vanligen A (max A) Spänning: vanligen V (max V) Tid: ~ s Energi: ~ J Vertikala vindar på ~ 60 m/s (jmfr ~1 mm/s under normala förhållanden)
32 Sammanfattning Fronter utgör gränsen mellan olika luftmassor Kall- och varmfronter är vanligen kopplade till lågtryck ågtryck bildas genom cyklogenes där varm luft transporteras mot polen och kall luft mot ekvatorn ågtryck dissiperar genom friktion och den så kallade sekundärcirkulationen Åska är vanligt förekommande på sommaren då konvektionen är som starkast
33 Frågor?
34 Väderdiskussion Vi ska analysera vädersituationen eta efter: åg- och högtryck Fronter Eventuella luftmassor Jetströmmens läge ur utvecklades vädret i Stockholm under de dagar som följer?
35 hpa geopotential, 850 hpa temperatur Sunday 9 September UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September UTC 850 hpa Temperature / 500 hpa Geopotential W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E N W N N N W W 0 E 20 E
36 Marktryck, 200 hpa vind Sunday 9 September UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure/200 Pa Wind Speed W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E N E 60 W N N E 40 N 40 W W 0 E 20 E
37 Molighet på olika höjd 60 W Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E 40 W 30 N 50 N 40 N N 20 W 0 20 E
38 ur utvecklades vädret i Stockholm? När ska varm- och kallfronterna komma in över Stockholm? OBS!! Notera de stora osäkerheterna i molnighet och nederbörd
39 ur utvecklades vädret i Stockholm? Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E 70 N 60 W 60 N 40 W 30 N 50 N 40 N 30 N W 0 20 E
40 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Monday 10 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) Monday 10 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September UTC Surface: Mean sea level pressure Monday 10 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cove 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E W 70 N m Wind Speed (m/s) 60 N 8 40 W 30 N 50 N 40 N m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) W 0 30 N E Magics Mon 10 Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
41 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Tuesday 11 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) Tuesday 11 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September UTC Surface: Mean sea level pressure Tuesday 11 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E N W 60 N 0 10m Wind Speed (m/s) N W 30 N 20 W 40 N E 30 N 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) Magics Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
42 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Wednesday 12 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) W Wednesday 12 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September UTC Surface: Mean sea level pressure Wednesday 12 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W W 20 W 0 70 N 60 N E 40 E 60 E m Wind Speed (m/s) N W 30 N 40 N N 2 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) W 0 20 E 6 3 Magics Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
43 ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Thursday 13 September UTC Total Cloud Cover (okta) Total Precipitation (mm/6h) W Thursday 13 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September UTC Surface: Mean sea level pressure Thursday 13 September UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E m Wind Speed (m/s) N W 30 N 20 W 40 N 0 30 N E 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) Magics Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 Sat 22 max September % 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merCumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs merA. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merVecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp. Programmeringsteknik (DD1310V141) Programmering för interaktiva medier (DD1314H131)
Lämna dina synpunkter eller ställ en fråga om schema Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp Tue 21 Jan 10:00-12:00 Föreläsning, Wed 22 Jan 13:00-15:00 Datorlaboration Thu 23 Jan
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merSegelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
Läs merÖstra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merSannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merKappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg
Kappseglings kurs 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Agenda Inledning - deltagare Olika former av kappsegling Meteorologi för kappsegling Segla bana kort version kopplat till meteorologin Seglingsteknik
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merExtreme Forecast Index
Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)
Läs merSegelflygteori - Meteorologi
Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Läs merUppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1
Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1 De här uppgifterna använde jag våren 2014 när vi avsatte lite mer tid än vanligt (ca tre veckor och 6 lektionspass) till väder och klimat-delen. Dag Mån
Läs merMiljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merVid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa
Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merGlobala egenskaper i samband med NAO-indexet
Globala egenskaper i samband med NAO-indexet Kandidatuppsats i Meteorologi 5 hp VT 22 Andy L. Ahumada, fys9aah@student.lu.se Emy Alerskans, emy.alerskans.23@student.lu.se Handledare: Aksel Walløe Hansen
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merMeteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merFöreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Läs merFjadermoln, Cirrus (Ci)
Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita
Läs merSannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merOlycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Läs merSKOLORNAS FYSIKTÄVLING
SVENSKA DAGBLADET SKOLORNAS FYSKTÄVLNG FNALTÄVLNG 7 maj 1994 SVENSKA FYSKERSAMFUNDET Lösningsförslag 1. Huden håller sig lämpligt sval i bastun genom att man svettas. Från huden har man en avdunstning
Läs merFrågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merOm åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår
Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,
Läs merVindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Läs merRapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merKLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merTermodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs mer10% 10% Köp årskort online! Avboka senast 6 h före avgång för att undvika avbokningsavgift! rabatt på förbetalda. biljettavgifter online.
NORRA LINJEN 1/1 29/4 OCH 28/9 31/12 2015 OSNÄS ÅVA ÅVA OSNÄS Måndag 07:50 08:30 08:35* ) 09:15 12:40 13:20 13:30 14:10 15:10 15:50 16:30 17:10 17:30 18:10 20:45 21:20 21:25 22:00 Tisdag, Torsdag 07:00
Läs merLösningar till BI
Lösningar till BI 160513 3 3 V 5010 m 1a. Förådstuben: n ( p1 p21) 7 MPa 144 mol. RT (8,31 J/mol K) 293 K 1b. Experimenttuben : pv n n1 n n 3,28 n 147 mol RT nrt 147 8,31293 Ny volym blir då: V 44,8. 6
Läs merSeminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp
Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel
Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merStall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark
Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov
Läs merQualitycontrol, archivingand retrieving Swedish data Historical data
Lennart Wern Qualitycontrol, archivingand retrieving Swedish data Historical data lennart.wern@smhi.se Experiences from Sweden Quality control is very important. It is easy to find errors in the data base
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merPreliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden? Preliminära resultat Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Läs merVäder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Läs mer= + = ,82 = 3,05 s
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merElmarknadsrapport Q3-14
Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har
Läs merInstitutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson.
Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Luftföroreningar -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson i september 2005 ii Detta är ett nytt kompendium om luftföroreningar, avsett
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs mer- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merKan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
Läs merModeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Läs mer