Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson."

Transkript

1 Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Luftföroreningar -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson i september 2005

2 ii

3 Detta är ett nytt kompendium om luftföroreningar, avsett som kursmaterial till luftföroreningsdelen inom kurser i miljövetenskap och miljövård. Kompendiet är under arbete och vi välkomnar kommentarer och synpunkter från både elever och kollegor. Stockholm den 1 oktober 2003 Robert Janson och Hans Christen Hansson ITM Luftlaboratoriet Stockholms universitet Stockholm iii

4 iv

5 Innehåll Förord... vii 1 Atmosfären och dess rörelser Atmosfärens struktur och sammansättning Vind Atmosfäriskt stabilitet Den allmänna cirkulationen Den synoptiska (regionala) meteorologin (103 km) Den mesoskaliga och lokala meteorologin ( km) Karakteristiska omblandningstider och skalor Trajektorier...16 Referenser Kemiska och fysikaliska processer Spårsubstanser Fotokemi Aerosoler Moln och nederbörd...37 Referenser Stratosfäriskt ozon Introduktion Fotokemisk produktion och nedbrytning Ozonfördelning Ozonuttunning...48 Referenser Klimatförändringar Klimatsystemet Strålningsbalans Externa klimatfaktorer Observerade klimatförändringar Modellering av framtidens klimat...69 Referenser Luftföroreningar Introduktion Svaveldioxid (SO2) Ammoniak (NH3) Kväveoxider (NOx) Flyktiga organiska ämnen (eng. VOC: Volatile Organic Compounds) Marknära ozon (O3) Kolmonoxid (CO) Koldioxid (CO2) Metan (CH4) Dikväveoxid (N2O) Klorfluorkarboner (CFC) och andra ozonnedbrytande gaser Partiklar Referenser v

6 vi

7 Förord Luftföroreningar har funnits ända sedan grottmänniskan började elda, men förorenad utomhusluft blev besvärande på allvar i och med städernas tillkomst. Ved- och koleldning för uppvärmning och matlagning, tillsammans med småindustriernas eldning och de organiska odörerna från en obefintlig avfallshantering förpestade stadsluften, särskilt under ogynnsamma meteorologiska förhållanden. Tidig dokumentation vittnar om dålig stadsluft i Rom redan på 100-talet och i engelska städer från 1100-talet. Med industrialismen kom jakten på energi och en ökad förbränning av kol och sedan också olja. De höga skorstenarna kom till för att i möjligaste mån skona den lokala miljön. Vidare placerades industrierna utanför städerna, viss rökgasrening installerades, renare bränsle användes och lagar stiftades. Även om föroreningarna från de stationära källorna har minskat i många av i-ländernas städer är de fortfarande ett allvarligt problem i många länder. Under 1900-talet kom bilarna och idag är bilavgaser den huvudsakliga luftföroreningen i de flesta storstäder. Men luftföroreningar är inte längre begränsade till storstäder och industriområden. Föroreningarna sprids med vindarna, en del långa vägar. Luftföroreningsproblem blir regionala och sedan även globala. En del undergår kemiska reaktioner i atmosfären och bildar nya föroreningar: SO 2 och NO 2 bildar H 2 SO 4 och partikulärt SO 4-2 resp. HNO 3. NOx och kolväten bildar O 3. Vattenlösliga föreningar tas upp i moln och nederbörd, omvandlas och lämnas tillbaka till gasfasen eller följer med nederbörd till jordytan. Föga reaktiva gaser stannar länge i atmosfären och får global spridning. Genom att förändra den globala atmosfärens sammansättning ger de långsamma och långsiktiga effekter som drabbar alla på jorden. Två viktiga exempel är uttunningen av ozonskiktet som innebär att en ökad mängd UV-strålning når jordytan, och ökande mängd växthusgaser som kan förändra jordens klimat. För att förstå luftföroreningsproblematiken behöver vi ta hänsyn till både atmosfärkemi och spridningsmeteorologi. Det tog lång tid för de europeiska länderna att förstå och acceptera att försurningsproblemet till stor del berodde på långväga transport av föroreningar. Ett annat aktuellt exempel är ozonhålet över sydpolen. Hur kan CFC-gaser från norra halvklotet orsaka så stor skada över sydpolen? Varför just där och varför bara en viss tid på året? Helt felaktiga slutsatser kan dras om inte både kemi och spridningsbetingelser tas med i utvärdering och tolkningen av luftföroreningsproblematiken. Tillsammans utgör de den del av meteorologin som kallas kemisk meteorologi. Detta kompendium är indelat i 5 kapitel. I det första ges en introduktion till atmosfären och dess rörelser med fokus på hur luftföroreningar sprids lokalt, regionalt och globalt. Kapitel 2 fokuserar på de grundläggande kemiska och fysikaliska processer som omvandlar gaser och partiklar under deras livstid i atmosfären. Stratosfäriskt ozon och klimatförändringar får var sitt kapitel. I det avslutande kapitlet ges en genomgång av viktiga luftföroreningar: deras källor, koncentrationer, atmosfäriska omvandling, deposition och effekter samt något om åtgärder för att minska utsläppen. vii

8 viii

9 1 Atmosfären och dess rörelser 1.1 Atmosfärens struktur och sammansättning Atmosfären bildades tidigt efter jordens tillkomst av de gaser som sipprade eller slungades ut ur jordens inre i samband med jordens värmeutveckling och vulkanisk aktivitet. Stora mängder vattenånga, koldioxid, kvävgas, vätgas, m fl gaser fördes upp till jordytan och ansamlades där på grund av jordens gravitationskraft. Mycket av vattenångan kondenserade och föll tillbaka till jordytan som nederbörd. Haven bildades och i haven löstes mycket av atmosfärens koldioxid. Den vattenånga och koldioxid som var kvar i atmosfären skapade en växthuseffekt (kap. 4) som gav en varmare klimat. Den primitiva atmosfären saknade syre. Vid det fotosyntetiserande livets tillkomst för ca 3 miljarder år sedan började syre tillföras i sådana mängder att atmosfären långsamt övergick till att vara den oxiderande miljö den är idag. Och tack vara syrgasen kunde ozon bildas och ett ozonskikt ta form. Det tog ungefär 2,5 miljarder år för atmosfären att utvecklas till den vi har idag. Således var atmosfären färdig, vad gäller dess huvudkomponenter och deras relativa koncentrationer, för ungefär 400 miljoner år sedan, Tabell 1.1. Förutom huvudkomponenterna innehåller atmosfären många spårgaser (< 0.1%), partiklar, vattenånga, vattendroppar och iskristaller. Vattenånga förekommer i mycket varierande halter, från 0% till 4%, vid olika platser på jorden, höjder i atmosfären och tider på året. Praktiskt taget all vattenånga finns i troposfären. Dagens atmosfär innehåller 5,14 x kg gaser i ett tunt lager runt jorden. Det är svårt att ange en övre gräns för atmosfären eftersom luften bara tunnas ut ju längre ifrån jorden man kommer, tills det inte finns någon luft alls. Där vidtar rymden. Luftens densitet är alltså störst vid jordytan, 1,2 kg/m 3, och avtar med höjden. Den halveras ungefär var femte kilometer. Åttio procent av atmosfärens luft finns i de närmaste tio kilometrarna ovan jordytan och 99,9% inom femtio kilometer. Tabell 1.1 Atmosfärens huvudkomponenter. Gas K emisk formel Halt* Kvävgas N 2 78,08% Syrgas O 2 20,94% Argon A r 0,93% * Halterna anges som volymsdelar i torr luft. 1

10 Lufttrycket är ett mått på tyngden hos den luftpelare som sträcker sig från en given höjd till atmosfärens övre gräns. Alltså är även lufttrycket störst vid jordytan, lufthavets botten, och avtar med höjden. Medellufttrycket vid jordytan (havsnivå) i standardatmosfären är 1013 hpa (hektopascal) och det halveras ungefär var femte kilometer uppåt. Inom meteorologin delar man upp atmosfären i fyra skikt: troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären, figur 1.1. Indelningen görs efter temperaturprofilen. Generellt gäller att jordytan är mycket mer effektiv på att absorbera solstråling än vad atmosfären är. Alltså värmer solstrålning jordytan, som sedan värmer atmosfären underifrån. Men atmosfären kan inte vara isoterm, dvs ha samma temperatur hela vägen igenom, även om den var mycket väl omblandad. Det beror på det fysikaliska sambandet mellan luftens tryck, densitet och temperatur. Då trycket avtar, utvidgas luften, vilket medför att luftens densitet och temperatur avtar. Med den tryckavtagning som gäller i troposfären, skulle temperaturavtagandet vara 1 C/100 m. Det kallas det torradiabatiska temperaturavtagandet och gäller så länge luftens vattenånga inte kondenserar till vattendroppar. Vid kondensation, tillförs värme. Den energi som krävdes för att avdunsta vatten vid jordytan frigörs på högre höjd då vattenångan kondenserar och bildar moln. Det blir ett värmetillskott till luften och temperturavtagandet ovan kondensationsnivån blir mindre än 1 C/100m. I medeltal är temperaturavtagande för hela troposfären 0,65 C/100m. Standardatmosfärens medeltemperatur vid jordytan är 15 C, och vid tropopausen, vid 11 kilometer, -56 C. Figur 1.1 Medeltemperaturens variation med höjden. Det temperaturmaximum som observeras i mellanatmosfären, vid stratopausen, beror på stratosfäriskt ozon, också kallat ozonskiktet (se kapitel 3). Ozonmolekyler är mycket effektiva på att absorbera UV-C och UV-B strålning, dvs strålning med väglängder mellan 200 och 315 nm (nm = 10-9 m). I stratosfären, där ozonkoncentration har ett maximum, leder absorptionen till ett värmetillskott som ökar lufttemperaturen. Ovanför mesopausen, i termosfären, orsakas temperaturökningen av att kväv- och syrgas absorberar det mycket kortvågiga UV-ljus som, energimässigt, är mindre än 0.5% av solspektrat. Även kväve och syre atomer, vars antal ökar med höjden i övre atmosfären, bidrar till absorptionen. Förutom att skapa dessa temperaturmaxima, har atmosfärens absorption av solens UV-strålning det goda med sig att denna energirik strålning inte når ner till jordytan där den är skadlig för biologiska molekyler. Praktiskt taget all strålning vid våglängd under 300 nm filtreras bort av atmosfären redan ovanför 10 km nivå. Intill jordytan finns det planetära gränsskiktet (eng. Planetary Boundary Layer, PBL), där vinden påverkas av friktion mot marken, figur 1.2. Dess djup varierar med vindhastighet och ytans skrovlighet, till exempel topografiska element, vegetation och byggnader. Vid hög vind och stor skrovlighet, bildas mycket turbulens, kallad mekanisk turbulens, som skapar ett djup 2

11 Figur 1.2 Mekanisk turbulens i gränsskiktet. Källa: Lejenäs, skikt med god vertikal omblandning. Med svag vind och/eller liten skrovlighet, blir gränsskiktet mindre djup och mindre välomblandat. Under dagtid skapar solens uppvärmning även termisk turbulens. Solen värmer jordytan som i sin tur värmer atmosfären underifrån. Man får uppstigande varmluftsceller, konvektion, som skapar vertikala rörelser och omblanding. Kraftig konvektion kan höja övre gränsen för gränsskiktet väsentligt. Gränsskikt som sträcker sig dagtid till 1-2 km med omblandningstider på mindre än en timme är vanliga. I luftföroreningssammanhang använder man även begreppet blandningsskiktet för att betona att i detta skikt är luften välomblandad. Höjden för blandningsskiktets övre gräns kallas blandningshöjden och där finns oftast ett stabilt skikt (se nedan) som begränsar det vertikala luftutbytet med den ovanförliggande fria troposfären. Större delen av de meteorologiska processer som bestämmer vårt väder och klimat samt större delen av våra luftföroreningsproblem utspelar sig i troposfären, varför den fortsatta diskussionen skall handla mest om troposfären. 1.2 Vind Atmosfären är i ständig rörelse, från de storskaliga rörelserna i den allmänna cirkulationen till kortlivade tropiska stormar och ännu mer kortlivade urban turbulens. Luftföroreningar sprids och späds med dessa vindar och turbulens. Nyckeln till vår förståelse av atmosfärens rörelser är i första hand horizontella tryckvariationer, samt jordens rotation och vindens friktion mot jordytan. Tryckvariationer uppstår då solstrålning värmer olika delar av jordytan olika mycket, vilket beror på jordens krökning, fördelningen mellan land och hav samt kontinenternas topografi och ytbeskaffenhet. Jordens krökning gör att jordytan vid ekvatorn mottar mer strålning per kvadratmeter än vad den gör vid polerna. Jordens rotation skapar dygnsvariationer i uppvärmningen och dess lutning ger säsongsvariationer. Den solstrålning som når jordytan kan absorberas eller reflekteras. Vid reflektion, studsar strålningen tillbaks utan att påverka ytan, och vid absorption, värms ytan. Men, jordytan är inte en homogen yta, 70% täcks av vatten och resterande del av kontinenter med varierande topografi och ytkarakteristik. Det gör att andel solstrålning som absorberas kontra reflekteras varierar i tid och rum. En del av den absorberade energi går dessutom åt till att avdunsta vatten (mer om strålningsbalansen i kap. 4). Alla dessa faktorer bidrar till att uppvärmningen av jordytan, och följakligen av luften vid jordytan, inte blir homogen. Skillnader i lufttemperatur ger skillnader i luftdensitet, som i sin tur skapar skillnader i tryck. Då atmosfärens rörelser är väl initierade, skapar systemet självt nya och mer invecklade mönster som inte direkt går att känna igen från en enkel beskrivning av den differentiella uppvärmningen. En karta, typ väderlekskarta, som 3

12 visar den horisontella fördelningen av lufttrycket visar tydligt hur varierat lufttryck kan vara vid jordytan. Dess isobarer förbinder punkter med samma tryck och på så sätt visar tryckskillnader såsom höjdkurvor visar höjdskillnader på en topografisk karta (se figur 1.14). En viktig skillnad är att, medan topografin är mer eller mindre konstant, åtminstone under vår livstid, förändras tryckfältet kontinuerligt. Dock är vissa storskaliga mönster bestående, eller åtminstone regelbundet återkommande. Karakteristisk för atmosfärens tryckfält är områden med högtryck och lågtryck, (se figur 1.14). Vinkelrätt mot isobarerna utvecklas en tryckgradientkraft, som sträver att transportera luft från högtrycksområden till lågtrycksområden. Vind är alltså atmosfärens försök att utjämna skillnader i lufttemperatur, densitet och tryck. Tätta isobarer, till exempel runt ett lågtryck, innebär stor tryckgradientkraft och starka vindar. Glesa isobarer, som oftast förekommer i högtryckssystem, innebär liten tryckgradientkraft och svaga vindar. Jordens rotation ger upphov till corioliskraften som avlänkar alla vindar mot höger, om man är på norra halvklotet och har vinden i ryggen, mot vänster om man är på södra halvklotet. Corioliskraften är egentligen en fiktiv kraft. Något förenklad kan man säga att ett luftpaket som står still vid punkt A vid ekvatorn, följer jordens rotation från väst mot öst och har en hastighet, i ett absolut koordinatsystem, lika med jordens omkrets vid ekvatorn delad med tiden för en revolution, 24 timmar. Till observatörn vid ekvatorn, står luftpaket still. En punkt B längre norrut, till exempel 60 N, har en lägre hastighet, eftersom jordens omkrets vid 60 N är mindre än vid ekvatorn, men det rör sig fortfarande en omkrets per 24 timmar. Då luftpaketet vid punk A förflyttar sig rakt norrut mot punkt B, behåller det sin hastighet mot öster, en hastighet som är större än den vid punkt B. Luftpaketet kommer inte till punkt B, utan till en punkt till öster om B. Till observatörn på jorden ser det ut som om luften med nordlig rörelse har avlänkats mot öster. Samma resonemang kan användas för att förstå hur corioliskraften påverkar alla vindar, oavsett riktning. Balans mellan tryckgradient- och corioliskrafterna ger en vind som blåser parallellt med isobarerna med högtryck till höger och lågtryck till vänster, figur 1.3. Således blåser vinden medurs runt ett högtryck, anticyklonal strömning, och moturs runt ett lågtryck, cyklonal strömning. Förhållandet är det motsatta på södra halvklotet. Inom det planetära gränsskiktet påverkas vinden av friktionskraften, en bromsande kraft som är störst närmast jordytan och avtar med höjden. Det innebär att vindhastigheten är lägst vid jordytan och ökar med höjden inom gränsskiktet. En annan effekt av friktionskraften är att vindriktningen förändras med höjden. Balans mellan de inverkande krafterna (tryckgradient-, coriolis-, centrifugal- och friktionskrafterna) gör nu att vinden inte rör sig parallellt med isobarerna, utan snett inåt mot ett lågtryckscentrum, konvergens, och snett utåt från ett högtryckscentrum, divergens, figur 1.4. Hur mycket vinden avviker från att följa isobarerna beror på vindhastigheten, friktionskraften och topografin. Svaga vindar och svag avlänkning karakteriserar högtryck (liten tryckgradient) medan hårda vindar med kraftig avlänkning karakteriserar lågtryck (hög tryckgradient) (se t.ex. figur 1.11). Den avlänkande effekten avtar med höjden eftersom friktionen avtar. För att kompensera högtryckssystems divergens i dess nedre delar, utvecklas konvergens och sjunkande luft, kallad subsidens, i dess övre delar. Sjunkande luft värms adiabatiskt, vilket medför att molnvatten avdunstar, moln upplöses och det blir soligt väder. Ofta bildas även en höjdinversion, 4

13 Figur 1.3 Vindriktning i förhållande till lågoch högtryck då friktionskraften inte verkar. Norra halvklotet. Källa: Lejenäs, Figur 1.4 Den horisontella och vertikala cirkulationen i låg- och högtryck då friktionskraften verkar. Norra halvklotet. Källa: Lejenäs, kallad subsidensinversion vid någon höjd ovanför jordytan (se nedan). I lågtryckscentret sker konvergens vilket tvingar luften uppåt. Temperaturen i den stigande luften sjunker och man får kondensation och molnbildning. Den frigjorda ångbildningsvärmen ger ökad lyftkraft till de vertikala vindarna och lågtrycket fördjupas. 1.3 Atmosfäriskt stabilitet Då det gäller vertikala rörelser i det planetära gränsskiktet, är termisk turbulens och termisk stabilitet viktiga begrepp. Som nämnts tidigare, avtar temperaturen med 1 C/100 m så länge vattenånga inte kondenserar. Det kallas torradiabaten. Då den vertikala temperaturprofilen, kallad skiktningskurvan, överenstämmer med torradiabaten sägs temperaturskiktningen vara neutral eller indifferent. Detta sker då den mekaniska turbulensen, skapad av vinden, är tillräckligt god för att snabbt jämna ut eventuella avvikelser, orsakade av solstrålningens uppvärmning av jordytan. Neutralskiktning intill jordytan är vanligt vid mulet väder. Vid stark solstrålning värms jordytan, och lufttemperaturen intill marken stiger. Detta gör att skiktningskurvan närmast markytan börjar avvika från torradiabaten. Den blir brantare, dvs temperaturen avtar snabbare med höjden än vad som gäller för torradiabaten. Då uppstår termisk instabilitet och luften sägs vara labil- eller instabilskiktad, figur 1.5a. Om ett luftpaket börjar stiga, kommer det att minska i temperatur enligt det torradiabatiska temperaturavtagandet, förutsatt att det inte får ett värmeutbyte med sin omgivning. Eftersom temperaturen i luften runtom avtar snabbare, kommer luftpaketet att fortsätta ha en högre temperatur och lägre densitet än sin omgivning. Alltså fortsätter det att stiga. Omvänt, om ett stycke luft börjar röra sig neråt kommer dess temperatur att öka enligt torradiabaten, vilket är långsammare än hos omgivningsluften. Den kommer att bli kallare och ha högre densitet än sin omgivning och fortsätta att sjunka. Vertikala rörelser förstärks då atmosfären är labilskiktad. Den vertikala rörelsen fortsätter ända tills luftpaketet i fråga förlorar sin identitet genom turbulens och ombland- 5

14 ning, tills temperaturskillnaden har uppphört (t.ex. om det sker ett värmeutbyte med omgivningsluften), eller tills det möter ett hinder i form av markytan eller, för uppåtstigande luft, ett luftskikt med annan termisk struktur. På så sätt sker en vertikal omfördelning av värme och luftföroreningar i den labilskiktade atmosfären. Eftersom konvektion bidrar till en vertikal omblandning av luften och därmed utjämning av temperatur, kommer skiktningen att återgå till det neutrala tillståndet så fort värmekällan stängs av, dvs då solen går i moln eller vid solnedgång. Labilskiktning kan också uppstå när en kall luftmassa rör sig in över en varm yta. På natten avkyls jordytan pga jordens egen utstrålning och den uteblivna instrålningen. Luften närmast marken avkyls snabbast. Istället för att bli uppvärmd av jordytan som på dagarna, kyls den nu ned. Om den vertikala omblandningen är långsam (pga en svag vind) uppstår en vertikal temperaturprofil som är mindre än 1 C/100 m, figur 1.5b. Temperaturskiktningen blir stabil. Luft som kommer i vertikalrörelse blir kallare och tyngre än sin omgivning om den stiger och varmare och lättare om den sjunker. Densitetsskillnaden gör att rörelsen motverkas. Den stigande luften sjunker tillbaka till utgångsläget och den sjunkande stiger. Vertikala rörelser är alltså hämmade i stabilskiktad luft. Spridning och bortventilering av luftföroreningar är då starkt begränsad. Extremt stabil skiktning uppstår då avkylningen är så effektiv att det normala temperaturavtagandet ersätts av att temperaturen stiger med höjden, figur 1.5c and d. Det kallas markinversion och är vanligt förekommande under klara vindstilla nätter, speciellt vintertid, och innebär höga halter luftföroreningar, t.ex trafikavgaser i storstäder. Molnighet motverkar uppkomsten av stabil skiktning eftersom moln reflekterar och absorberar, och på så sätt minskar jordens utstrålning. En nattlig markinversion stannar kvar tills marken åter blir uppvärmd, med början vid soluppgången, eller tills vinden tilltar och skapar ett nytt blandningsskikt. Det är vanligt att det tar längre tid på vintern än på sommaren. Eftersom inversionen löses upp underifrån, händer det att den inte blir fullt upplöst utan bara lyft till en högre höjd, speciellt vid högtryck på vinterhalvåret då dagarna är korta och solen ligger lågt vid horisonten (på våra breddgrader). Markinversioner är mycket vanliga i dalar, eller långlänt terräng omgiven av höjder, eftersom kall luft, på grund av dess högre densitet, gärna vill rinna neråt till lägsta punkten i terrängen. Många svåra luftföroreningsfall är förknippade med kombinationen stora utsläpp, ogynnsam terräng och meteorologi. Stabil skiktning kan också uppträda längre upp i atmosfären, oftast i skikt som är 10 till 100- tals meter tjockt. Om det är extremt stabilt kallas det höjdinversion eftersom det förekommer på höjden eller subsidensinversion efter tillkomstsättet, figur 1.5e. Som nämnts tidigare sker storskalig subsidens i ett högtryckscentrum. Den sjunkande luften når inte alltid jordytan, utan stannar upp vid någon höjd, vanligen vid 1-3 km höjd men även lägre, där det bildas en inversion. Den sker oftast på högre höjd på sommaren och lägre på vintern. Luftföroreningar kan blandas väl under en höjdinversion, men kommer inte förbi den. Eftersom subsidensinversioner är förknippade med klart väder kan fotokemiska reaktioner ske i den blandning av föroreningar som uppstår under inversionen. Under sådana förhållanden kan höga halter fotokemiska oxidanter, bland annat ozon, bildas. 6

15 a. labilskiktning b. stabilskiktning c. extrem stabilskiktning d. markinversion e. labilskiktning under en höjdinversion f. stabilskiktning under en höjdinversion Figur 1.5 Plymutseende vid olika temperaturskiktningar. Till vänster visas det adiabatiska temperaturavtagandet (------) och den rådande temperaturskiktningen ( ). Källa: Boubel et al., Den allmänna cirkulationen På grund av att jorden är en sfär, värms ekvatoriella områden mer än polarområdena, figur 1.6. Is och snö accentuerar skillnaden genom att öka ytans albedo, dvs mer strålning reflekteras av is och snö än absorberas (se ansnitt om strålningsbalansen i kap. 4). Samtidigt visar mätningar att skillnaden i utstrålning inte är lika stor, figur 1.7. Polarområden får således ett strålningsunderskott, dvs utstrålning är större än instrålning, medan det råder ett strålningsöverskott vid ekvatorn. Alltså måste det till en värmetransport som för överskottsvärme från ekvatorn till polerna. Det sker med varma luft- och havsströmmar. Här intresserar vi oss för de atmosfäriska strömmarna, dvs vindarna. Man kan i princip tänka sig att temperaturskillnaden mellan ekvatoriella och polarområden skulle leda till två stora cirkulationsceller i atmosfären, en på norra och en på södra hemisfären, med stigande varm luft över ekvatorialområdena och sjunkande kall luft över polarområdena. Vid jordytan 7

16 Figur 1.6 Solstrålningens fördelning över jordytan. Källa: Lejenäs, Figur 1.7 Årsmedelvärde för inkommande solstrålning och utgående strålning från jorden, som funktion av latitud. Efter Bolin, skulle vindarna blåsa mot ekvatorn och på höjden skulle luften röra sig mot polerna. Men jordens rotation, fördelningen mellan land och hav, de höga bergskedjorna samt andra skillnader i underlaget modifierar detta grundmönster och ger ett betydligt mer invecklat mönster, figur 1.8 och 1.9. ITCZ och Hadleycellerna Ungefär vid ekvatorn finns den intertropiska konvergenszonen (ITCZ), ett lågtrycksbälte där varm och fuktig luft stiger. Då bildas moln och nederbörd. I övre troposfären avlänkas den stigande luften mot norr och söder på respektive sidor av ITCZ. Vid ca 30 nord och syd sjunker luften igen och bildar det subtropiska högtrycksbältet. Den sjunkande luften är mycket torr och på kontinenterna bildas öken. Havsområden i denna zon är kända för sin stiltje. Förr kallades zonen hästbredderna pga att segelfartyg var tvungna att göra sig av med sina hästar för att spara på dricksvatten. Vid jordytan rör sig sedan luften tillbaka mot ITCZ i de sk passadvindarna. På grund av jordens rotation rör sig dessa inte i nord-sydliga banor. Vinden avlänkas och på norra sidan av ITCZ är passadvindarna nordostliga medan de är sydostliga söder därom. Hela cirkulationssystemet, från ITCZ mot högtrycksbältet i övre troposfären och tillbaka mot ITCZ vid markytan, kallas Hadleyceller. Den intertropiska konvergenszonen med tillhörande Hadleyceller är inte en kontinuerlig och stabil zon runt jordens ekvator, utan en diskontinuerlig och rörlig zon som är mer eller mindre välutvecklad, figur 1.9. Ändå fungerar den som en spärr mot transport av luft från norra till södra halvklotet och tvärtom. Det är i samband med att säsongsväxlingar skjuter zonen fram och tillbaka över ekvatorn som en transport av troposfärisk luft över ekvatorn kan ske. 8

17 Figur 1.8 Principskiss över den allmänna cirkulationen på norra halvklotet. Monsun I vissa delar av av världen uppstår en säsongsvariation i vindriktning, kallad monsun från det arabiska ordet mausim, årstid. Den mest utpräglade monsunen finns i Syd- och Sydöstasien. Den uppkommer genom en samvariation mellan säsongsväxlingarna i den allmänna cirkulationen och skillnaden i värmekapacitet hos land och hav. På vinterhalvåret bildar vinterkylan ett kraftigt högtryck över inre Asien som gör att de rådande vindarna över Sydasien blir nord-nordost och torra. ITCZ förskjuts söder om Indien. På sommarhalvåret värms kontinenterna och lågtryck utvecklas över inre Asien. Vindarna blir nu från syd och sydost över Sydasien och ITCZ förflyttas till norr om Indien (se figur 1.9). De varma sydliga passadvindarna bär med sig mycket fukt från havet och sommarmonsunen blir en regnperiod för Indien och Sydasien. Liknande monsuncirkulation sker i norra Australien, Figur 1.9 Medellufttryck, vindar, frontzoner och ITCZ vid jordytan i juli. Källa: Liljequist,

18 delar av östra Afrika, Afrikas elfenbenskust och norra delarna av Sydamerika. El Niño - Southern Oscillation (ENSO) Den tropiska cirkulationen har även en zonal komponent längs ITCZ, kallad Walker-cirkulationen. Den är mest utpräglad över den ekvatoriella delen av Stilla havet mellan Sydamerika och Indonesien. Den drivs av tryckgradienten mellan lågtrycksområdet över Indonesien och den subtropiska högtryckscellen över den östra delen av Stilla havet (se figur 1.9). Man har funnit att det finns en stark korrelation mellan tryckvariationerna i dessa två områden. Då högtrycket blir starkare blir lågtrycket djupare och tvärtom. Man följer variationerna med en Southern Oscillation Index (SOI), skillnaden i lufttryck mellan Tahiti, Franska Polynesien och Darwin, Australien. Den normala Walker-cirkulationen består av östliga vindar vid havsytan, konvektion och nederbörd över Indonesien/ Sydöstasien, västliga vindar i övre troposfären, och subsidens i högtrycksområdet över havet. Kopplad till denna atmosfäriska cirkulation är en havscirkulation som i korthet består av uppwelling av kallt och näringsrikt vatten från djupet längs Perus kust och östliga ytströmmar. På väg västerut värms ytvattnet. Varje år sker en försvagning av SOI vilket i sin tur ger förändring av Walkercirkulationen och även av havsströmmarna. Fenomenet kallas ENSO- (El Niño Southern Oscillation) episoder, eller bara El Niño. Varmt ytvatten förs tillbaka mot den Sydamerikanska kusten och uppwelling av kallt näringsrikt vatten vid Perus kust försvagas. Vanligen sker detta vid jultiden varför fenomenet kallas El Niño, Jesubarnet. Fenomenet har varit känt i många år pga dess negativa inverkan på det Peruanska anschovisfisket. Mer eller mindre regelbundet, ca en gång på 3-10 år, sker en extra stark El Niño-episod. Uppvärmningen av ytvatten vid Perus kust blir extraordinär och lågtrycksområdet med konvektion och nederbörd förskjuts österut, i extrema fall hela vägen till Perus västkust. Områden i östra Stilla havet och på den sydamerikanska kusten, som brukar ha torrt klimat, får kraftig nederbörd. Indonesien får istället mindre nederbörd än vanligt. ENSO-episoder kan även påverka väderfenomen i andra delar av världen. Konvektion och kondensation av vattenånga tillför energi till övre troposfären. En stark ENSO-episod ger större värmetransport än normalt från hav till atmosfär samt en geografisk förskjutning av transporten. Detta påverkar Hadleycirkulationen och den subtropiska jetströmmen. En global uppvärmning med påföljande klimatförändringar kan både påverka och påverkas av El Niño-episoder. Västvindsbältet och Rossbyvågorna På mellanbredderna (30-60 ) är vindarna betydligt mer variabla än vad som gäller för de tropiska passadvindarna. I huvuddrag är det ett västvindsbälte, men strömningen påverkas av jordens rotation (corioliskraften) och utvecklar ett antal vågor, nord-sydliga svängningar, runt jorden, kallade Rossbyvågor, figur 1.8. Dessa gör att varm och fuktig subtropisk luft transporteras norrut och kall och torr luft söderut. Strömningen påverkas även av ytegenskaper, till exempel det olika värmekapacitet hos land och hav samt topografi. Höga kontinentala bergskedjor, till exempel Klippiga bergen i Nordamerika, har stor inflyttande på strömningen. Lågtryck utvecklas längs frontzonerna, gränser mellan luftmassor med olika temperatur- och fuktförhållende (se avsnitt 1.5), och rör sig österut i den rådande strömningens bana. Under sommarhalvåret förstärks de subtropiska högtryckscellerna och förskjuts norrut. Det Isländska lågtrycket i norra Atlanten samt Aleutiska lågtrycket i norra Stilla havet försvagas. På vintern försvagas de maritima högtryckscellerna medan lågtrycken förstärks, och över kontinenterna utvecklas högtryck. Alla dessa faktorer gör att strömningen i västvindsbältet, i synnerhet på norra halvklotet, blir mycket varierad, tom tvärsom, dvs från öster mot väster. Föjlden blir att både väder och luft- 10

19 föroreningssituation blir mycket omväxlande på våra breddgrader. På södra hemisfären har vindarna i västvindsbältet en betydligt mer zonal bana runt jorden pga att södra hemisfären är ett vatten halvklot med färre kontinenter, i synnerhet på mellanbredderna. Vindarna i västvindsbältet har ett hastighetsmaximum vid ca 10 kilometers höjd, kallad den polara jetströmmen. Även den slingrar sig runt jorden även om svängningarna inte är lika extrema som de kan vara vid jordytan. Vindhastigheter kring 50 m s -1 är vanliga och på vinterhalvåret har hastigheter på över 100 m s -1 registrerats på vissa sträckor. Stratosfärisk cirkulation Vi bör säga även några ord om strömningen i stratosfären, då den har stor betydelse för fördelningen av ozon i ozonskiktet och utvecklingen av ett ozonhål över sydpolen. Förhållanden i stratosfären är helt annorlunda än i troposfären. Medan strömningen i troposfären styrs av den differentiella uppvärmningen av jordytan, styrs den i stratosfären av den uppvärmning som sker till följd av ozonmolekylernas absorption av solens UV-strålning. Stratosfären är stabilt skiktad. Det råder isotermi i dess lägre del och inversion i dess övre, figur 1.1. Detta medför att den vertikala omblandningen är mycket långsam. Även utbytet med troposfären är långsam. Ett inflöde sker huvudsakligen via de kraftiga konvektionscellerna i den intertropiska konvergenszonen medan utflödet sker mest genom långsam subsidens vid högre breddgrader. Ett utbyte sker även via perioder av tropopaus folding som sker i anslutning till jetströmmen vid troposfäriska väderstörningar. Också den horizontella strömningen mellan stratosfärens ekvatoriella områden och polarna är långsam. Sommarpolen, som är ju solbelyst, värms av solstrålning medan vinterpolen, som upplever vintermörker, blir kallare. Det uppstår en säsongsbetingad termisk cirkulation som, då den även påverkas av corioliskraften, ger ett stort östvindsbälte på mellanbredderna på sommarhemisfären och ett västvindsbälte på vinterhemisfären. Karakteristiska omblandningstider Man kan bestämma karakteristiska omblandningstider för den allmänna cirkulationen. Dessa är mått på den tid det tar för att blanda om eller sprida ett ämne i olika delar av atmosfären, Tabell 1.2. Tabell 1.2 Karakteristiska omblandningstider för den allmänna cirkulationen. När luften stannar eller rör sig långsamt över ett område med någorlunda homogena ytegenskaper över tusentals kilometer, skapas en luftmassa med enhetliga egenskaper och karakter- Spridning zonalt runt jorden till tropopausen till ekvator vertikalt pol mellan halvkloten till stratosfären Tid 1 månad 40 dagar 100 dagar 1 år 5-10 år 1.5 Den synoptiska (regionala) meteorologin (10 3 km) 11

20 istik för det området. Alltså kan man identifiera mer eller mindre enhetliga luftmassor som skiljer sig sinsemellan vad gäller temperatur- och fuktighet, beroende på var på jordytan de senast varit. Arktikluft som bildas vintertid över det arktiska området är kall, torr och stabilt skiktad. Polarluft över Sibirien vintertid liknar Arktikluft men är inte lika kall och torr. Tropisk maritim luft är varm och fuktig. Gränszoner mellan luftmassor kallas frontzoner, och en viktig frontzon för vårt land är polarfronten som avgränsar den kalla polarluften från den varma och fuktiga tropiska luften. Längs denna front uppstår störningar som gör att kall luft tränger sig söderut under den varma luftmassan och varm luft tränger sig norrut över den kalla, figur I mitten bildas ett lågtryckscentrum med en kallfront, där den kalla luften avancerar, väster om lågtryckscentret och en varmfront, där varm och fuktig subtropisk luft tränger norrut, på östra sidan. I varmfronten hävs varmluften upp över den kalla luftmassan. Man får molnbildning och ihållande nederbörd. Bakom lågtryckscentret, i kallfronten, bildas konvektiva moln och man får kortvarig men intensiv nederbörd, ibland som åskskurar. Systemet utvecklas till en cyklon med cyklonal strömning medan det rör sig österut längs en bana som styrs av Rossbyvågorna i västvindsbältet. Var dessa lågtryck hamnar beror på Rossbyvågornas läge. Oftast uppträder lågtrycken i grupper om 5 till 7 i följd, så kallade cyklonfamiljer, figur I Norden bestäms både vårt väder och långdistansspridning av luftföroreningar från Europa i mycket hög grad av läget för Rossbyvågorna och förekomsten av dessa vandrande lågtryck, figur Figur 1.10 Utveckling av en cyklon längs polarfronten. Källa: Lejenäs, Den karakteristiska omblandningstiden för den regionala skalan är dagar. Spridning av luftföroreningar kan, inom denna tidsskala, sker inom det planetära gränsskiktet. Det kan ta flera dagar för luftföroreningar att komma ur blandningsskiktet och in i den fria troposfären, där de kan få en större spridning. Inom meteorologin kallas denna skala för den synoptiska skalan. 1.6 Den mesoskaliga och lokala meteorologin ( km) Lokala spridningsbetingelser beror dels på den synoptiska meteorologin, dels den lokala topografin och dess inverkan på meteorologin. Lokala termiska vindsystem kan utvecklas då de 12

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Föreläsning 2 Vädrets makter

Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Institutet för rymdfysik Kiruna

Institutet för rymdfysik Kiruna Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

I den inledande föreläsningen behandlades frågan om hur mycket luft det finns och hur människan påverkar atmosfärens halt av koldioxid.

I den inledande föreläsningen behandlades frågan om hur mycket luft det finns och hur människan påverkar atmosfärens halt av koldioxid. Miljöföreläsning 3: atmosfären Lyngfelt, 5-Nov-03, k3atmhyd Dagens föreläsning handlar om atmosfären. Främst diskuteras hur klimatet fungerar och hur det påverkas av växthusgaser. Genomgången av klimatet

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Energirik strålning/ Hög spänning

Energirik strålning/ Hög spänning KORT om OZON Introduktion Ozon finns i naturen dels som ett skyddande lager mot ultravioletta strålar i stratosfären dels som marknära ozon i atmosfären. Ozon förknippas oftast med miljöhoten; uttunning

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Afrikas klimat med fokus på Västafrika

Afrikas klimat med fokus på Västafrika Afrikas klimat med fokus på Västafrika Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 1650-6553 Nr 272 Eric Sönnert Då de flesta människor i Västafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen,

Läs mer

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Fysik parameterisering Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Varför parameterisering Fysikaliska processer som är mindre än modellens gridavstånd beskrivs som funktion av de storskaliga variablerna U, V, W, T, q,

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 4

Miljöfysik. Föreläsning 4 Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer