Atmosfäriska systemet, väder

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Atmosfäriska systemet, väder"

Bo Fransson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga på finns också mycket annat av intresse. Sök även efter anvisningar, utlagda på kurssidan, gällande a) hur man får tag på SMHI:s mätdata, b) övningsuppgifter. Här talar vi alltså om atmosfärens egenskaper, om väderprocesser. När vädret sjunkit in fortsätter vi efter litosfärstudier med KLIMATET. Skilj mellan väder och klimat.

2 Väder och klimat Skillnad mellan VÄDER och KLIMAT? Vilka andra frågor ställer vi oss när vi studerar VÄDER och KLIMAT?

3 Frågor man ställer sig Vad är normalt? Varför regnar det? Varför är det varmt/kallt? Varför är temperaturen så ojämnt fördelad på jorden? Varför är nederbörden så ojämnt fördelad på jorden? Varför blåser det? Vilka årstider finns det? Hur kan det bli årstider? Vilka sorters klimat finns det? Hur är klimatet i Sverige, och varför? Hur är det typiska vädret i Sverige, och varför? Vilka mönster kan vi se?

4 Förra vintern? Förra vintern = dec 2013 febr 14. Vad minns vi av vädret den perioden? Fokus på temperaturen. Normal vinter? Varmare eller kallare än normalt?

5 Stockholm. Temperatur oc vintern 2013/14. Dygnsmedel och normal månadstemp (graf). Periodens månadsmedel (tabell) Dec 2013 Medel +3,4 Normal -1,1 Jan 2014 Medel -1,5 Normal -2,9 Feb 2014 Medel +2,3 Normal -3,1

6 Stockholm. Temp oc. Vintern 2013 feb Periodens medeltemp +2,4 Periodens medelnormaltemp -2,3 Dygnsmedel Periodens månadsmedel Normaltemp

7 Statistik mannaminne Praktiskt problem. Den stora mängden meteorologiska data måste kunna hanteras. Statistisk bearbetning. Dygnsmedelvärde Månadsmedelvärde (Årsmedelvärde) Normalvärde

8 Lufttrycket Minskar uppåt Ökar nedåt Lufttrycksskillnader sätter luftmolekylerna i rörelse vertikalt resp horisontellt= VIND

10 Evangelista Torricelli Blaise Pascal

11 = 390 ppm

12 Strålningsbalans Ca 50% når jordens yta

13 Viktiga processer gällande vatten Avdunstning Kondensation Frysning Smältning

15 Kondensation vid hetvattenläckage i Lund

16 Moln och nederbörd 1. Konvektiv 2. Orografisk 3. Frontnederbörd (cyklonal) Mer om moln på

17 Lätta stackmoln (cumulus) SMHI

18 Upptornade stackmoln (c congestus

19 Stackmoln med städ. Skurmoln, bymoln ( Cumulunimbus). Klart för konvektiv nederbörd SMHI

20 Övertydligt skurmoln (Cumulunimbus). Kraftig eftermiddagsskur på gång. SMHI

21 Fjädermoln (Cirrus). Förebådar varmfront. SMHI

22 Slöjmoln. Varmfronten närmar sig

23 Skiktmoln. Nu är varmfronten nära.

24 SMHI Varmfronten passerar. Maffiga regnmoln.

25 Vindar Lufttrycket varierar från plats till plats Lufttrycksskillnader sätter luftmolekyler i rörelse = VIND Vinden parallell med isobarerna Corioliseffekten

29 Vinden i princip parallell med isobarerna. In mot L, ut från H. Varmfront och kallfront. Studera väderkartorna. OBS Inga bilder tillgängliga i denna serie för att visa orografisk nederbörd.

30 SMHI/SvD

31 SMHI/SvD

33 8/ SMHI/SvD

34 Förklaring av varningsklasserna Klass 1-varning. 8/ SMHI.

35 Den storskaliga, globala cirkulationen i atmosfären och de vandrande lågtrycken längs Polarfronten. Notera polarfronten, Stridszonen mellan varmare luft från sydväst och kallare från norr. Polarfronten är en global företeelse. Längs polarfronten rör sig de vandrande lågtrycken = cykloner. Cyklon = lågtryck med tillhörande vindsystem och fronter. Dessa fronter är regionala, ungefär Europa eller delar av E.

36 OBS lågtrycket (cyklonen) med centrum väster om Sydnorge. L

37 Mellan två cyklon(lågtrycks-)passager kan det klarna upp. OBSL för lågtryckets centrum. Inga isobarer utritade i tv-vädret. Vädret växlar på våra breddgrader. L L L

38 Läs om varningar på 1, 2, 3)

39 Ibland är fronten stökig. Man fattar inte mycket. Fronter överallt!

40 Övningsuppgifter Förr eller senare läggs övningsuppgifter och/eller anvisningar ut på kurssidan. Kolla då och då.

Relevanta dokument

Klimatet i Skandinavien

Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast: