Klimat och hållbar utveckling 7A

Transkript

1 Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi kommer även att prata om klimatförändringar, vad de beror på och vilka konsekvenser som de kan innebära för människorna i Ni kommer även att få öva lite namngeografi. Lgr11 Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka ändringarna kan få för människan, samhället och miljön i Förklaring - Seterra: Världen: De 25 största städerna Hav och sjöar Öknar och bergskedjor - Att kunna tolka topografiska och tematiska kartor, satellitbilder och klimatdiagram. - Kunna använda de begrepp som är kopplade till området, se separat lista. - Kunna namnen och positionerna på de olika klimatzonerna samt vad som kännetecknar dem. - Kunna förklara hur högtryck och lågtryck uppstår. - Förstå vilken betydelse som havet och atmosfären har för vilket klimat och väder som olika platser får. - Kunna säga något om hur klimatet påverkar människors vardagsliv på olika platser. - Kunna förklara den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen. - Kunna ge några exempel på vad dessa förändringar kan innebära för olika platser på jordklotet. - Kunna resonera kring hur vi kan arbeta med att minska den förstärkta växthuseffekten.

2 Planering Vecka Måndag (80) Torsdag (60) Fredag (50) Hemma Genomgång: 4 Samtalsdag Klimatzoner och vegetationstyper. instuderingsfrågor. instuderingsfrågor instuderingsfrågor. Genomgång: Växthuseffekten satellitbilder, väderkartor och klimatdiagram. Grupparbete: Sårbara platser Skriftligt prov + Seterra Genomgång(30 min): Vädernederbörd. instuderingsfrågor Grupparbete: Sårbara platser Grupparbete: Sårbara platser Genomgång: Vädervindar instuderingsfrågor Grupparbete: Sårbara platser Tvärgruppsredovisningar av grupparbete Läs sidorna Plugga begreppen. Öva på Seterra. Läs sidorna Plugga begreppen. Öva Seterra. Läs sidorna 75-86, Plugga begreppen. Öva på Seterra. Repetera sidorna Gör klart instuderingsfrågorna om du inte har hunnit med det. Plugga på begreppen. Öva på Seterra. Material Utkik Geografi 7-9 sidorna (Här övar du på världens 25 största städer) (Här övar du på hav och sjöar) (Här övar du på bergskedjor) (flippad genomgång med de grundläggande begreppen)

3 Begrepp Ekvatorn Nollmeridianen Breddgrad med värdet 0 i koordinatsystemet. Delar jordklotet i norra och södra halvklotet. Längdgrad med värdet 0 i koordinatsystemet. Går genom Greenwich utanför London. Polcirkel Breddgrad med värdet 90. Longitud Annat ord för längdgrad. Latitud Annat ord för breddgrad. Kräftans vändkrets Stenbockens vändkrets Zenit Streckad linje norr om ekvatorn. Utgör den nordliga gränsen för var solen kan stå i zenit. Streckad linje söder om ekvatorn. Utgör den sydliga gränsen för var solen kan stå i zenit. När solen står rakt ovanför en på himlen så att det inte blir någon skugga. Klimat Medeltemperatur och medelnederbörd. Klimatzon Medeltemperatur Medelnederbörd Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Större område med liknande klimat. Det finns 4 klimatzoner. Temperaturen mätt över ett flertal år eller mer. Alla temperaturer/antalet mättillfällen. Nederbörden mätt över ett flertal år eller mer. All uppmätt nederbörd/antalet mättillfällen. Den nordligaste och sydligaste klimatzonen. Medeltemperatur på 0 eller under. Permafrost. En klimatzon som kännetecknas av tydliga årstider. Delas in i en kalltempererad och en varmtempererad del. En klimatzon som kännetecknas av medelhavsklimat eller stäpp- och ökenklimat.

4 Tropiska zonen Biom Den varmaste klimatzonen. Ligger runt ekvatorn. Medeltemperatur på grader året om. Ett annat ord för vegetationstyp. Permafrost Tundra Barrskog Lövskog Macchia Stäpp Savann Regnskog Öken Växthuseffekt Global uppvärmning Ozonlager Kustklimat När marken är frusen året om. Det är bara det översta lagret som kan tina upp på sommaren. En vegetationstyp som kännetecknas av låg och gles vegetation. Inga träd. Finns i polarzonen. Vegetationstyp som finns i kalltempererade delen av den tempererade zonen. Barrträd som är gröna året om. Vanligaste växtligheten i norra Sverige. Vegetationstyp som finns i den varmtempererade delen av den tempererade zonen. Lövträd som tappar sina blad på vintern. Vanligaste växtligheten i södra Sverige. Medelhavsvegetation. Fetbladiga växter eller växter med vaxartade blad, t.ex. olivträd, palmer etc. Finns i den subtropiska zonen. En vegetationstyp med gräs och låga buskar som typiska kännetecken, Finns i den subtropiska zonen. En vegetationstyp som kännetecknas av grässlätter med enstaka träd. Finns i den tropiska zonen. Tät och artrik vegetation, en djungel av lövträd och andra växter. Det regnar varje dag i en regnskog. Mycket torrt område med liten nederbörd och hög avdunstning. Stora temperaturskillnader mellan natt och dag. När växthusgaser i atmosfären hindrar en del av solens strålar från att reflekteras ut i rymden. Detta leder till att medeltemperaturen stiger. Att jordens medeltemperatur ökar. Ett lager i atmosfären som skyddar jorden från solens skadliga UV-strålning. Man kan likna det vid ett slags filter. Kännetecknas av milda vintrar och svala somrar. Detta beror på att havet värms upp och kyls ned långsamt.

5 Inlandsklimat Monsun Regnperiod Torrperiod Passadvindar Orkan Cyklon Tyfon Tromb El Niño Nederbörd Kännetecknas av kalla vintrar och varma somrar. Detta beror på att det ånga avståndet till havet gör att klimatet blir mer extremt. En vind som påverkas av att hög- och lågtrycken flyttas under årets gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar. Period på året då större delen av årsnederbörden faller. Förekommer i den tropiska och den subtropiska zonen. Period på året då nästan ingen nederbörd faller. Förekommer i den tropiska och subtropiska zonen. En ständig vind som blåser mellan från ekvatorn och mot 30 N eller 30 S. Ett kraftigt oväder. Ett större lågtryck där medelvindhastigheten 32.7 m/s. Bildas över Atlanten. En tropisk orkan. Bildas över varma hav. Bildas över Indiska oceanen. Samma som en cyklon, men denna bildas över nordöstra delen av Stilla Havet. En virvelvind. En tornado är ett exempel på en extremt stor virvelvind. Ett väderfenomen som uppstår med tre till sju års mellanrum. Det beror på att ytvattnet i östra delen av Stilla havet blir varmare än normalt. Det påverkar Australien och Oceanien samt Ecuador, Chile och Peru på Sydamerikas västkust. Nederbörd är vatten som kommer från molnen i form av regn, snö eller hagel. Konvektiv nederbörd Orografisk nederbörd Frontnederbörd Fuktig luft stiger och avkyls, nederbörd faller. Vindar från havet för med sig fuktig luft in över land och den tvingas att stiga vid t.ex. en bergskedja. Den fuktiga luften kyls av och nederbörd faller. En varmfront och en kallfront möts. Den varma luften tvingas stiga eftersom den kalla luften väger mer. När den stiger kyls den av och nederbörd faller.

6 Lågtryck Högtryck Kall luft vid jordytan värms upp och börjar stiga. Lufttrycket vid jordytan sjunker, det blir ett lågt tryck. Varm luft på hög höjd kyls av och sjunker ned mot jordytan. Lufttrycket vid jordytan stiger, det blir ett högt tryck. Kunskapskrav Utforska och analysera samspel samhälle och natur i olika delar av Använda geografiska begrepp. Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om samspelet samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet samhälle och natur, och visar det genom att föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden Eleven för enkla och till viss del resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras Eleven för utvecklade och relativt väl resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till Eleven för resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till

7 kring etik och hållbar utveckling. Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra tekniker, miljö i olika delar av Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del förslag på lösningar där några natur vägs in. omvärlden och använder då kartor och andra tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. dessa samt deras miljö i olika delar av Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl förslag på lösningar där några natur vägs in. omvärlden och använder då kartor och andra tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. dessa samt deras miljö i olika delar av Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för förslag på lösningar där några natur vägs in. omvärlden och använder då kartor och andra tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.