Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag"

Transkript

1 Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

2 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

3 E Förklara vad tryck är Tryck är kraft fördelat på en yta. -liten area högt tryck - stor area lågt tryck C Förklara hög och lågtryck Normalt lufttryck är 1013 hpa vid havsytan. Högtryck är när lufttrycket är högre än normalt lufttryck, Lågtryck är när lufttrycket är lägre än normalt lufttryck, A Utföra beräkningar med tryck

4 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

5 Veta vad värme och temperatur är Värme Temperatur är ett mått på hur snabbt partiklar rör sig https://www.youtube.com/watch?v=hellxz80nhy

6 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

7 Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Värme sprids genom 1.Ledning 2.Strömning 3.Strålning

8 1. Ledning Om du håller en silversked i en kopp varmt vatten så blir skeden varm. Förklaringen är att värmen sprids från atom till atom tills hela skeden är varm. Värmen gör att atomerna vibrerar och puttar till varandra. Alla metaller leder värme bra. Silver och koppar leder värme bäst

9 2. Strömning Varför är element oftast placerade vid fönster och nära golvet?

10 3.Strålning Solen är vår viktigaste värmekälla Hur kan värme överföras från solen till jorden? Eftersom det är vacuum i rymden är det inte fråga om ledning eller strömning. Det sker genom strålning värmestrålning eller infraröd strålning.

11 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

12 E Veta hur materia(ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme Metaller leder värme bra, silver och koppar leder värme bäst Vatten har speciella egenskaper: se nästa sida Gas leder inte värme, gas isolerar Gas påverkas mest av värme. Gas utvidgar sig mycket mer än både fasta ämnen och vätskor när de värms. C Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Mörk färg absorberar mer strålning än ljus färg A Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos fasta ämnen. Ett problem som kan uppstå är när betong krymper eller utvidgas t.ex. vid brobyggen måste man ta hänsyn till detta. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till. Bimetaller används i termostater. Där har man två metaller som reagerar olika på värme. T.ex. ett strykjärn. När bimetallen värms upp böjer den sig och gör så att strömmen bryts.

13 Vatten Alla ämnen som hettas upp får större volym utom vatten När nollgradigt vatten värms minskar vattnets volym till en början. Vid 4 o C är volymen minst. Tack vare den här egenskapen bottenfryser inte sjöar på vintern (s141)

14 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

15 E Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram Anders Celsius Temperaturskalor C Ha kunskaper om Kelvinskalan William Thomson Kelvin Två fixpunkter Fixpunkt 1: vattnets fryspunkt 0 o C Fixpunkt 2: vattnets kokpunkt 100 o C Avståndet mellan dessa punkter delas in i 100 delar Varje del kallas en grad Den absoluta nollpunkten När atomerna inte rör sig mer =den absoluta nollpunkten 0 K = -273 o C 373 K = 100 o C 273 K = 0 o C A-nivå Omvandla mellan K och C

16 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Ha kunskaper om Kelvinskalan Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till Dessa punkter har ni redan klarat av på läxförhöret. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

17 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

18 Hur fungerar isolering Isolering ser till att värme varken leds, strömmar eller strålar ut från innehållet. Utformningen är gjord för att försvåra för värmen att ta sig över från den varma sidan till den kalla. Isoleringens roll är att skapa en balans mellan de tre värmeöverföringssätten. Isolering Vilka material isolerar bäst och varför Cellplast (bubbelplast) Glasull, stenull (gul isolering i t.ex. hus) Halm Kork Sågspån Träull Värmeisolering är åtgärder för att begränsa värmeflödet mellan två kroppar. Det förekommer i många sammanhang - som byggnadsdelar, i kläder och i matlagning. Ull Wellpapp De material som isolerar bäst är porösa, de innehåller mycket luft

19 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

20 I de flesta sjöar fryser bara vattnet på ytan till is. Skälet är att vatten är tyngst vid fyra grader. Allt vatten i sjön kyls till 4 grader innan det bildas is på ytan (is är lättare än vattnet och flyter därför på ytan). När isen har bildats och blivit rejält tjock (~20-30 cm) isolerar den vattnet så att ingen ytterligare avkylning sker. Grunda sjöar och dammar kan dock bottenfrysas. Att sjöar inte kan bottenfrysa är mycket viktigt för allt liv i vattnet. Fiskar och andra smådjur i vattnet kan på så sätt överleva vintern i sjön.

21 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

22 Förklara följande begrepp: Luftfuktighet: Luften innehåller vattenånga. Luftfuktighet är ett mått på mängden vattenånga som finns i luften. När mängden vattenånga i luften är så stor som möjligt, säger vi att luften är mättad. Den relativa fuktigheten är då 100% Mäts med en hygrometer i enheten procent % Vind: Vind är flödet av luft i atmosfären. Vindar kan röra sig i alla riktningar horisontellt, vertikalt och i virvlar. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser. Mäts med en anemometer i enheten m/s.

23 Varmfront Den varms luften tränger undan kalla luften. Kallfront Den kalla luften tränger undan den varma luften

24 Sjöbris Det är vindar som blåser från vattnet in över land. Över land värms luften upp snabbare än över vatten. Den varma luften ersätts av kall luft som tidigare befann sig över vatten.

25 Regn Snö och hagel Regn bildas när vattendroppar i ett moln krockar med varandra och blir större och större. När dropparna blir för tunga faller de till marken Om det är tillräckligt kallt i molnet bildas det iskristaller. När de slår sig samman med vattendropparna så faller det snö eller hagel

26 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

27 Klart Mest klart Det är molnfritt eller bara några obetydliga molntussar. Det innebär soligt väder på dagen och stjärnklart på natten. Regn Himlen kan vara täckt av molnslöjor, men de är i så fall så tunna att de inte skymmer solen nämnvärt. På natten kan man se åtminstone de ljusaste stjärnorna genom molnslöjorna. Om det är fråga om tjockare moln så täcker de högst en fjärdedel av himlen. Mulet Himlen är helt täckt av moln och det regnar hela dagen eller i alla fall ihållande en längre stund. Himlen är helt täckt med tjocka moln. Det är "grått".

28 Regnskur Halvklart Bymoln eller upptornade stackmoln som det regnar ur. Skurar, inte heldagsregn. Det kan också innebära ett regnväder som kommer in över området efterhand. Alltså först ganska soligt väder och senare molnigt med regn. Symbolen kan också beskriva ett omvänt förlopp. Det vill säga upphörande regn och lättande molntäcke. Det är mycket moln på himlen, men med en del gluggar där solen skymtar. Symbolen kan även innebära att stackmolnen växer till under dagen och eventuellt ger någon regnskur. Som förra figuren kan symbolen också innebära lättande molntäcke från molnigt till en del sol, eller tvärt om (ökad molnighet)

29 Molnigt Växlande molnighet Mulet Molnigt, men det kommer inte att regna ur molnen. Molnen behöver inte ge ett helgrått intryck och man kan ibland även skymta solen igenom dem. Det är ofta lite tunnare moln än regnmoln. Det finns moln som tidvis skymmer solen, t ex stackmoln Byar av snöblandat regn Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn

30 Snöblandat regn Snöfall Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn. Snöbyar Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snö. Åskskurar Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snö. Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftiga regnskurar.

31 Åska Dimma Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftigt regn.

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt. GRUNDFYSIK Förord Fysiken försöker förklara vad som sker runt omkring oss. T ex varför föremål flyter, hur åska uppstår och varför jorden snurrar runt solen. Flera saker, kommer du att märka, finns det

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1 Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Fasta ämnen ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Experiment 1: Vi hade en stålkula upphängd i en ståltråd så att kulan var ungefär en halv millimeter från bordsskivan och satte den i gungning

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur, I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 Först av allt vill vi passa på att hälsa dig välkommen till oss här på Visualiseringscenter C. Vi är glada över att kunna ta emot er här på plats, för att få ge

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Nederbörd. Nederbörd

Nederbörd. Nederbörd Nederbörd Nederbörd För att nederbörd skall kunna bildas i atmosfären krävs att det finns tillräckligt med vattenånga samt att det finns fasta partiklar (mycket, mycket små). Om vattenångan kyls ner på

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar. Materiens tillstånd Atomer Materiens minsta byggstenar Bilder från: http://www.qedata.se/js_ishotell-galleri.htm http://www.webkonzepte.de/ 24/2-2010 Bilder från: www.rock-on-rock-on.com www.konsthantverkarna.se

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer