Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag"

Transkript

1 Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

2 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

3 E Förklara vad tryck är Tryck är kraft fördelat på en yta. -liten area högt tryck - stor area lågt tryck C Förklara hög och lågtryck Normalt lufttryck är 1013 hpa vid havsytan. Högtryck är när lufttrycket är högre än normalt lufttryck, Lågtryck är när lufttrycket är lägre än normalt lufttryck, A Utföra beräkningar med tryck

4 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

5 Veta vad värme och temperatur är Värme Temperatur är ett mått på hur snabbt partiklar rör sig https://www.youtube.com/watch?v=hellxz80nhy

6 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

7 Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Värme sprids genom 1.Ledning 2.Strömning 3.Strålning

8 1. Ledning Om du håller en silversked i en kopp varmt vatten så blir skeden varm. Förklaringen är att värmen sprids från atom till atom tills hela skeden är varm. Värmen gör att atomerna vibrerar och puttar till varandra. Alla metaller leder värme bra. Silver och koppar leder värme bäst

9 2. Strömning Varför är element oftast placerade vid fönster och nära golvet?

10 3.Strålning Solen är vår viktigaste värmekälla Hur kan värme överföras från solen till jorden? Eftersom det är vacuum i rymden är det inte fråga om ledning eller strömning. Det sker genom strålning värmestrålning eller infraröd strålning.

11 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

12 E Veta hur materia(ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme Metaller leder värme bra, silver och koppar leder värme bäst Vatten har speciella egenskaper: se nästa sida Gas leder inte värme, gas isolerar Gas påverkas mest av värme. Gas utvidgar sig mycket mer än både fasta ämnen och vätskor när de värms. C Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Mörk färg absorberar mer strålning än ljus färg A Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos fasta ämnen. Ett problem som kan uppstå är när betong krymper eller utvidgas t.ex. vid brobyggen måste man ta hänsyn till detta. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till. Bimetaller används i termostater. Där har man två metaller som reagerar olika på värme. T.ex. ett strykjärn. När bimetallen värms upp böjer den sig och gör så att strömmen bryts.

13 Vatten Alla ämnen som hettas upp får större volym utom vatten När nollgradigt vatten värms minskar vattnets volym till en början. Vid 4 o C är volymen minst. Tack vare den här egenskapen bottenfryser inte sjöar på vintern (s141)

14 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

15 E Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram Anders Celsius Temperaturskalor C Ha kunskaper om Kelvinskalan William Thomson Kelvin Två fixpunkter Fixpunkt 1: vattnets fryspunkt 0 o C Fixpunkt 2: vattnets kokpunkt 100 o C Avståndet mellan dessa punkter delas in i 100 delar Varje del kallas en grad Den absoluta nollpunkten När atomerna inte rör sig mer =den absoluta nollpunkten 0 K = -273 o C 373 K = 100 o C 273 K = 0 o C A-nivå Omvandla mellan K och C

16 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Ha kunskaper om Kelvinskalan Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till Dessa punkter har ni redan klarat av på läxförhöret. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

17 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

18 Hur fungerar isolering Isolering ser till att värme varken leds, strömmar eller strålar ut från innehållet. Utformningen är gjord för att försvåra för värmen att ta sig över från den varma sidan till den kalla. Isoleringens roll är att skapa en balans mellan de tre värmeöverföringssätten. Isolering Vilka material isolerar bäst och varför Cellplast (bubbelplast) Glasull, stenull (gul isolering i t.ex. hus) Halm Kork Sågspån Träull Värmeisolering är åtgärder för att begränsa värmeflödet mellan två kroppar. Det förekommer i många sammanhang - som byggnadsdelar, i kläder och i matlagning. Ull Wellpapp De material som isolerar bäst är porösa, de innehåller mycket luft

19 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

20 I de flesta sjöar fryser bara vattnet på ytan till is. Skälet är att vatten är tyngst vid fyra grader. Allt vatten i sjön kyls till 4 grader innan det bildas is på ytan (is är lättare än vattnet och flyter därför på ytan). När isen har bildats och blivit rejält tjock (~20-30 cm) isolerar den vattnet så att ingen ytterligare avkylning sker. Grunda sjöar och dammar kan dock bottenfrysas. Att sjöar inte kan bottenfrysa är mycket viktigt för allt liv i vattnet. Fiskar och andra smådjur i vattnet kan på så sätt överleva vintern i sjön.

21 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

22 Förklara följande begrepp: Luftfuktighet: Luften innehåller vattenånga. Luftfuktighet är ett mått på mängden vattenånga som finns i luften. När mängden vattenånga i luften är så stor som möjligt, säger vi att luften är mättad. Den relativa fuktigheten är då 100% Mäts med en hygrometer i enheten procent % Vind: Vind är flödet av luft i atmosfären. Vindar kan röra sig i alla riktningar horisontellt, vertikalt och i virvlar. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser. Mäts med en anemometer i enheten m/s.

23 Varmfront Den varms luften tränger undan kalla luften. Kallfront Den kalla luften tränger undan den varma luften

24 Sjöbris Det är vindar som blåser från vattnet in över land. Över land värms luften upp snabbare än över vatten. Den varma luften ersätts av kall luft som tidigare befann sig över vatten.

25 Regn Snö och hagel Regn bildas när vattendroppar i ett moln krockar med varandra och blir större och större. När dropparna blir för tunga faller de till marken Om det är tillräckligt kallt i molnet bildas det iskristaller. När de slår sig samman med vattendropparna så faller det snö eller hagel

26 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

27 Klart Mest klart Det är molnfritt eller bara några obetydliga molntussar. Det innebär soligt väder på dagen och stjärnklart på natten. Regn Himlen kan vara täckt av molnslöjor, men de är i så fall så tunna att de inte skymmer solen nämnvärt. På natten kan man se åtminstone de ljusaste stjärnorna genom molnslöjorna. Om det är fråga om tjockare moln så täcker de högst en fjärdedel av himlen. Mulet Himlen är helt täckt av moln och det regnar hela dagen eller i alla fall ihållande en längre stund. Himlen är helt täckt med tjocka moln. Det är "grått".

28 Regnskur Halvklart Bymoln eller upptornade stackmoln som det regnar ur. Skurar, inte heldagsregn. Det kan också innebära ett regnväder som kommer in över området efterhand. Alltså först ganska soligt väder och senare molnigt med regn. Symbolen kan också beskriva ett omvänt förlopp. Det vill säga upphörande regn och lättande molntäcke. Det är mycket moln på himlen, men med en del gluggar där solen skymtar. Symbolen kan även innebära att stackmolnen växer till under dagen och eventuellt ger någon regnskur. Som förra figuren kan symbolen också innebära lättande molntäcke från molnigt till en del sol, eller tvärt om (ökad molnighet)

29 Molnigt Växlande molnighet Mulet Molnigt, men det kommer inte att regna ur molnen. Molnen behöver inte ge ett helgrått intryck och man kan ibland även skymta solen igenom dem. Det är ofta lite tunnare moln än regnmoln. Det finns moln som tidvis skymmer solen, t ex stackmoln Byar av snöblandat regn Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn

30 Snöblandat regn Snöfall Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn. Snöbyar Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snö. Åskskurar Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snö. Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftiga regnskurar.

31 Åska Dimma Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftigt regn.

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kan hagel bli hur stora som helst?

Kan hagel bli hur stora som helst? Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig THERMOTECH Golvvärme Vi gör det enkelt för dig VÄLKOMMEN TILL THERMOTECHS VÄRLD Thermotech startade när intresset för golvvärme började upptäckas av de stora VVS-tillverkarna. Idén var att utveckla färdiga

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

W820 Professionell Bluetooth -väderstation W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT 1 LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT Av och Temat är utvecklat av Fenomenmagasinet i Linköping. Lärarhandledningen har finansierats av NTA Produktion och Service Ekonomisk förening, som genom avtal har rätt

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning Gjuta egna mjukbeten Detta med plastgjutning har konstigt nog aldrig riktigt blivit något hit i Sverige. Trots att det är väldigt enkelt att göra när man väl har fått prova. Kanske är det avsaknaden av

Läs mer

Modell: TDH-55UM 87 460 35. Bruksanvisning avfuktare

Modell: TDH-55UM 87 460 35. Bruksanvisning avfuktare Modell: TDH-55UM 87 460 35 Bruksanvisning avfuktare Säkerhetsinstruktioner Läs igenom manualen noggrant innan du använder avfuktaren. Kontrollera att apparaten inte har blivit skadad under transporten.

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

ARDEX 2011 STAMRENOVERA? LÅT OSS PRESENTERA EN PAKETLÖSNING SOM FÅR HYRES- GÄSTERNA ATT ÄLSKA DIG SOM HYRESVÄRD! ARDEX FEM DAGAR!

ARDEX 2011 STAMRENOVERA? LÅT OSS PRESENTERA EN PAKETLÖSNING SOM FÅR HYRES- GÄSTERNA ATT ÄLSKA DIG SOM HYRESVÄRD! ARDEX FEM DAGAR! STAMRENOVERA? LÅT OSS PRESENTERA EN PAKETLÖSNING SOM FÅR HYRES- GÄSTERNA ATT ÄLSKA DIG SOM HYRESVÄRD! ARDEX FEM DAGAR! HÄNG MED FÖR HÄR GÅR DET UNDAN! Med ARDEX hinner entreprenören både tätskikta, sätta

Läs mer

ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB

ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD Kenneth Weber ETM Kylteknik AB Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Innehåll. Sid. 1. Introduktion. 2 Funktioner. 3 Säkerhetsnoteringar Förpackningsinnehåll 4 Förberedelser

Innehåll. Sid. 1. Introduktion. 2 Funktioner. 3 Säkerhetsnoteringar Förpackningsinnehåll 4 Förberedelser www.moon.se WS 2308 Innehåll Sid. 1. Introduktion 2 Funktioner 3 Säkerhetsnoteringar Förpackningsinnehåll 4 Förberedelser 5 Installera med batterieliminator. Använd kabel eller 433MHz överföring 6 Display

Läs mer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Ventiler och ventilgrupper TIMA har stöd för upp till 16 ventiler som är placerade i två ventilgrupper. När vattning genomförs så vattnar alla ventiler i gruppen

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

REFLEKTERANDE VÄRMEISOLERING

REFLEKTERANDE VÄRMEISOLERING REFLEKTERANDE VÄRMEISOLERING * Reflektion av mikrovågor uppmätt av Jan Boljang 2009-05-19 ThermoReflekt är en reflekterande isolering där värmen respektive kylan studsar tillbaka, men även mikrovågor*.

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer