8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder"

Transkript

1 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar väder. Hur kan solen skapa väder? Med hjälp av texten, bilderna och frågorna kan diskussioner påbörjas. Försök att inte ge svaren på frågorna nu, utan återkom till dem när kapitlet avslutats istället. Frågorna är tänkta att öka elevernas nyfikenhet inför kapitlet. 1. De burrar upp sig för att få in luft under vingarna. Om luften står stilla mellan dunfjädrarna fungerar den som en bra isolering och fåglarna kan hålla sig varma även om det är kallt ute. Vi använder oss av samma princip i till exempel dunjackor. 2. När man eldar, till exempel i en öppen spis, värms luften ovanför elden. Luftens densitet minskar och stiger därför uppåt. De små rökpartiklar som också bildas när du eldar är så lätta att de följer med den varma luften uppåt. 3. I vanliga fall så sjunker densiteten om du värmer en vätska. Vatten är ett viktigt undantag. När du värmer vatten från 0 C till 4 C så ökar i stället densiteten. Om du sedan ökar temperaturen ytterligare minskar densiteten därefter. Vatten har alltså sin största densitet vid 4 C. Eftersom det tyngsta vattnet lägger sig längst ner i en sjö hindrar det våra sjöar från bottenfrysa. 8.1 Utvidgning genom värme I det här avsnittet förklarar vi att alla ämnen utvidgas när de värms. Vi börjar med att berätta vad som händer med fasta ämnen när de hettas upp. I samband med det behandlas bimetallen och hur en termostat fungerar. Med utgångspunkt från vätskors utvidgning berättar vi hur en termometer fungerar samt förklarar celsius- och kelvinskalan. Vi kommer också in på det viktiga undantag som finns vad gäller vatten och hur dess densitet förändras med temperaturen. 8.2 Värme sprids I det här avsnittet studerar vi hur värme kan överföras via ledning, strömning och strålning. Vi ger exempel på ämnen som leder värme bra och dåligt samt förklarar hur strömning kan sprida värme i vatten och luft. Avslutningsvis beskriver vi hur en en termos är konstruerad och fungerar. 8.3 Väder och vind I det här avsnittet beskriver vi hur temperatur, lufttryck, luftfuktighet, vind, nederbörd och molnighet mäts i väderstationer. Den fakta som samlas in ligger sedan som grund till väderrapporter och väderprognoser. I samband med det berättar vi hur man läser en väderkarta. Sist i avsnittet beskriver vi hur olika slag av väderfenomen uppkommer, till exempel varm- och kallfront, vindar, sjöbris, moln, regn, snö och hagel. 8.4 Värmeenergi I det här avsnittet behandlas värme som en energiform. Värme beskrivs som ett mått på hur mycket atomer och molekyler rör sig. Vid avkylning rör sig atomerna mindre för att så småningom vara helt stilla. Vi har då uppnått den absoluta nollpunkten. Fokus: Världens oväder Flera gånger per år drabbas olika delar av jorden av oväder. Det kan t.ex. vara fråga om kraftiga vindar, häftig nederbörd eller extrem torka. Många forskare hävdar att frekvensen av extremt väder blivit högre under senare år som följd av växthuseffekten. Diskutera gärna detta med eleverna i anslutning till det här uppslaget. 79

2 Översikt Kopieringsunderlag och demonstrationsförsök Avsnitt OH Laboration Teoretisk uppgift Rubrik Tidsåtgång i min Kommentar 8.1 d1 Kulan och ringen Pröva ut i förväg hur länge kulan ska värmas. d2 d3 Tråden blir längre vad är en bimetall? 1 Bygg ett brandlarm 20 Inled med försök D1 D3. Avsluta med D4. d4 hur fungerar en termostat? Försöket måste prövas ut ordentligt i förväg om det ska fungera bra. 2 hur fungerar en termometer? 10 Avsluta med OH1 2. OH1 vatten ett viktigt undantag Bilden finns även på sid 141 i grundboken och på sid 81 i lightboken. OH2 Demonstrationsförsök celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 5 Utförs gärna direkt efter uppgift 2 eftersom materielen till stor del är densamma. Avsluta med försök D5. d5 Utvidgning av luft Ju större flaska, desto bättre blir effekten. 4 Ordfläta värme sprids genom ledning 20 6 Massa, volym och densitet 20 Uppgiften kan ses som en repetition innan uppgift Spridning av värme i vatten 10 Uppgift 7 och 8 passar bra att göra ihop. Avsluta med försök D6. d6 Strömning i vatten 8 Spridning av värme i luft 10 Avsluta med försök D7. d7 varm luft stiger Gör gärna D7 ute på skolgården. d8 värme sprids genom strålning 9 hur påverkar ytan temperaturen? 40 Inled med att visa försök D8. Uppgift 9 och 10 passar bra att ihop. 10 varför är kastruller blanka? Ordfläta hur man mäter lufttryck 10 Uppgift passar bra att göra som stationsuppgifter. 13 hur man mäter luftfuktighet 10 Ställ i ordning psykrometern i god tid innan laborationen. 14 hur man mäter vind hur man mäter nederbörd det aktuella vädret 10 Här behöver eleverna dagens tidning. OH3 väderkarta 17 Väderkartan 20 Gör en OH på dagens väderruta ur en tidning eller använd OH3. 18 Förklara klimatet med vatten 10 och sand 19 Ordfläta OH4 vibrerande atomer och molekyler. Bilderna finns även på sid 153 i grundboken och på sid 88 i lightboken. 80

3 Laborativa och teoretiska uppgifter I den här laborationen ska du bygga ett sorts brandlarm. Men det finns ingen instruktion hur du ska göra. Utgå i stället från dina kunskaper om hur en bimetall fungerar när temperaturen höjs och hitta på en egen konstruktion. Du behöver: Bottenplatta, 2 fotklämmor med vingskruv, 2 stativstavar, 2 muffar, axel, bimetall på stav, ringklocka, batteri 4,5 V och tändstickor. A Det första du måste tänka ut är hur larmet ska fungera. Därefter gäller det att lista ut hur du ska bygga larmet med den materiel du har. B Beskriv hur ditt larm fungerar. OM DU HINNER C I grundboken sid 334 och lightboken sid 175 finns det en tabell som visar hur mycket längre olika metallstavar blir när de värms upp. Använd tabellen och lös följande uppgifter: 1. En stav av järn är 1 m lång. Hur mycket längre blir staven om temperaturen höjs a) 1 b) 10 c) En tråd av mässing är 10 m lång. Hur mycket längre blir tråden om temperaturen höjs a) 1 b) 10 c) Hur mycket längre eller kortare blir en 100 m lång koppartråd om temperaturen a) höjs 50 b) sänks Ölandsbron är 6 km lång och tillverkad av betong. Hur mycket längre är bron en varm sommardag när temperaturen är 30 C, jämfört med en kall vinterdag när temperaturen är 20 C? 1. Bygg ett brandlarm MÅL Eleverna ska lära sig hur en bimetall påverkas av värme och hur den egenskapen kan användas för att slå av och på en elektrisk krets. KOMMENTAR Innan eleverna börjar med uppgiften måste du gå igenom hur fasta kroppar utvidgar sig när de värms. Utgå gärna från demonstrationsförsöken D1 D3. Laborationen är av problemlösningstyp, vilket innebär att eleverna själva ska försöka lista ut hur de ska bygga sitt brandlarm. Avsluta gärna med att visa demonstrationsförsök D C 1. a) 0,012 mm b) 0,12 mm c) 1,2 mm 2. a) 0,21 mm b) 2,1 mm c) 21 mm 3. a) 65 mm längre b) 26 mm kortare 4. 3,6 m En termometer används för att mäta temperatur. Men hur fungerar en termometer? Det tar vi reda på i den här laborationen. Du behöver: Kolv, kork med hål, glasrör, vatten, hållare, stativ, kokring, trådnät och brännare. A Fyll kolven med vatten och placera materielen på det sätt som bilden visar. Kopiering Se till tillåten. att Spektrum du kan Fysik se vattenytan Liber AB i glasröret. B Vad tror du händer när du värmer vattnet? Skriv en hypotes. C Tänd brännaren och värm vattnet i kolven. Vad händer med vattenytan i glasröret? D Stämde din hypotes? Försök att förklara hur det hela går till. E Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER F Svara på följande frågor: 1. På våra termometrar står det C. Vad betyder det? 2. Vilka två så kallade fixpunkter har Celsiusskalan? 3. Vilken vätska är vanligast i termometrar? 4. Varför är vatten ingen lämplig vätska att använda i en termometer? I den här laborationen får du i en förklaring till varför det är så farligt att kasta en sprejburk i en brasa. Du behöver: Kolv, kork med hål, glasrör, pappershandduk samt bägare. A Fyll bägaren med vatten. B Sätt i glasröret i korken och sätt korken i kolven. C Fukta pappershandduken med varmvatten. D Håll kolven med båda händerna med den varma handduken mot glaset. Det kan också räcka med att krama kolven hårt med båda händerna. Vad tror du händer om du för ner glasröret under vattenytan? Skriv en hypotes. E För ner glasröret i vattnet. Vad händer och varför? Diskutera med varandra. Stämde din hypotes? F Skriv en laborationsrapport. 2. Hur fungerar en termometer? MÅL Eleverna ska förstå hur en vätsketermometer fungerar. KOMMENTAR För att eleverna ska kunna se hur vattenytan i röret stiger, är det bra att på något sätt markera vattenytans läge innan uppvärmningen börjar, till exempel med en spritpenna. Men det är ju inte vatten i termometrar. Varför? Visa OH1 och diskutera undantaget vatten och vad det betyder för livet på vår planet. Avsluta uppgiften med att gå igenom Kelvinskalan. Använd gärna OH2 F 1. Grader Celsius 2. 0 C och 100 C. 3. Sprit 4. Bland annat därför att vatten fryser vid 0 C. 3. Utvidgning av gaser MÅL Eleverna ska förstå att gaser utvidgar sig kraftigt när de värms upp. KOMMENTAR Visa gärna demontrationsförsök D5 efter uppgiften. Avsluta med att diskutera frågan i ingressen med eleverna. Varför det är så farligt att kasta en sprejburk i en brasa? Svaret är att drivgasen i burken utvidgar sig så kraftigt vid uppvärmningen att burken kan explodera. 81

4 4. Ordfläta Orden är: 1. Newton. 2. Celsius. 3. Längre. 4. Termometer. 5. Kokar. 6. Pascal. 7. Bimetall. 8. Vatten. 9. Lyftkraft. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: TERMOSTAT. Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Enhet för kraft. 2. I Sverige mäter vi temperatur i grader 3. När en tråd värms, blir den 4. En mäter man temperatur med. 5. Vatten vid 100 C. 6. Samma sak som N/m En böjer sig vid uppvärmning. 8. har densiteten 1 g/cm Ett föremål som är nedsänkt i en vätska påverkas av en från vätskan Värme sprids genom ledning MÅL Eleverna ska lära sig att värme kan spridas genom ledning och att ledningsförmågan skiljer sig mycket mellan olika ämnen. KOMMENTAR När eleverna ska värma vatten i ett provrör är det viktigt att provröret är ordentligt fyllt med vatten och att eleverna värmer där det finns vatten. Annars är det stor risk att provröret spricker. B Kopparstaven E 1. Det kokar. 2. Det känns kallt. 3. Nej. 4. Glas är en dålig värmeledare. H Den handen som håller den våta handduken. I Vatten leder värme bättre än luft. K Dunjackor, virkade halsdukar, stickade tröjor, gullfiber, frigolit osv. Med en silversked i handen kan det vara svårt att äta en varm soppa. Skeden blir nämligen mycket varm. Det beror på att silver leder värme mycket bra. Den här laborationen består av tre försök som visar hur olika material leder värme. Du behöver: Stavar av koppar och järn, provrör, bägare, pappershanddukar och brännare. A I det första försöket ska du hålla en kopparstav och en järnstav i en låga och undersöka vilken stav som fortast blir varm. Vilken tror du? Skriv en hypotes. B Håll de båda metallstavarna i lågan på det sätt som bilden visar. Vilken metall leder värme bäst? C I det andra försöket ska du värma vatten i ett provrör genom att hålla i provröret i lågan med bara fingrarna. Tror du att du kan det utan att det blir för varmt om fingrarna? Skriv en hypotes. D Håll ett provrör med vatten i lågan på det sätt som bilden visar. För provröret fram och tillbaka. OBS! Det är viktigt att du värmer där det finns vatten. Annars kan provröret spricka. E Svara på följande frågor: F G 1. Vad händer efter en stund med vattnet i den övre änden? 2. Hur känns vattnet i den nedre änden? 3. Är vatten en bra ledare av värme? 4. Hur är glas som värmeledare? 5. Stämde din hypotes? I det tredje försöket ska du hålla en bägare med varmt vatten i båda händerna. Men i den vänstra handen ska du ha en våt pappershandduk och i den högra ska du ha en torr pappershandduk. Det kommer förstås att bli varmt om händerna. Men blir det någon skillnad mellan höger och vänster hand? Skriv en hypotes om vad du tror. Fyll bägaren med så varmt vatten som möjligt från varmvattenkranen. H Håll om bägaren med en våt och en torr pappershandduk. Vilken hand blir fortast varm? Stämde din hypotes? I Försök att förklara resultatet. Ledtråd: Inuti den torra handduken finns ganska mycket luft, medan den våta innehåller vatten. J Skriv en laborationsrapport för alla tre försöken. OM DU HINNER K Det finns många exempel på när man använder luftens dåliga värmeledningsförmåga för att isolera. Diskutera med varandra och skriv upp så många exempel som möjligt. 82

5 Vad väger mest, guld eller bly? För att du ska kunna bestämma vilket ämne som väger mest måste du jämföra lika stora volymer. Vad du då egentligen jämför är ämnenas densitet. I den här uppgiften får du repetera begreppet densitet. Du behöver: Miniräknare. Med ett ämnes densitet menas hur mycket till exempel en kubikcentimeter av ämnet väger. Enheten för densitet blir då gram per kubikcentimeter (g/cm 3 ). När man ska räkna ut hur stor densitet ett ämne har, dividerar man ämnets massa med volymen. massa densitet = volym Lös uppgifterna. Till vissa behöver du använda en tabellen över grundämnen som finns på sid 334 i grundboken och på sid 175 i lightboken 1. Koppar har densiteten 9,0 g/cm 3. Hur mycket väger då a) 1 cm 3 koppar b) 10 cm 3 koppar 2. Zink har densiteten 7,1 g/cm 3. Hur stor massa har a) 1 cm 3 zink b) 10 cm 3 zink 3. En sten väger 25 g och har volymen 10 cm 3. Vilken är densiteten? 4. En träkloss har volymen 100 cm 3. Klossen väger 90 g. Vilken densitet har det trä som klossen består av? 5. Använd tabellen och ta reda på densiteten för a) silver b) guld 6. Hur stor massa har a) 5 m 3 silver b) 25 cm 3 guld 7. Ett föremål av mässing har volymen 27 cm 3. Massan är 227 g. Vilken densitet har mässing? Avrunda till en decimal. 8. Hur stor massa har ett föremål av bly om volymen är 135 cm 3? Avrunda till tiotal gram. 9. En tom bägare står på en våg. Vågen visar 145,5 g. Sedan häller man 80 ml av en vätska i bägaren. Vågen visar då 203 g. Vilken densitet har vätskan? (1 ml = 1 cm 3 ). Avrunda till två decimaler. 10. I ett mätglas finns 125 ml vatten. Ett föremål av tenn sänks ner i mätglaset. Vattenytan stiger då till nivån 185 ml. Hur mycket väger föremålet? OM DU HINNER I den här laborationen får du lära dig hur värme sprids i vatten. Du behöver: Brännare och provrör. A I den här uppgiften ska du värma vatten i ett provrör genom att hålla det upptill och föra in underdelen i lågan. Vad tror du händer? Fundera en stund och skriv en hypotes. B Värm ett provrör med vatten på det sätt som bilden visar. C Svara på följande frågor: 1. Hur känns det i handen efter en stund? 2. Hur förändras vattnets volym då det värms upp? 3. Hur förändras vattnets densitet när volymen ändras? 4. Vad händer med det uppvärmda vattnet längst ner i provröret? 5. Vad händer med det kalla vattnet i den övre änden av provröret? D Skriv en laborationsrapport. 11. Hur stor volym har en järnbit som har massan 140 g? Avrunda till hela kubikcentimeter. 12. En guldtacka är 260 mm lång, 120 mm bred och 75 mm hög. Hur mycket väger den? Svara i kilogram och avrunda till heltal. 13. Eva placerade ett tomt mätglas på en våg. Vågen visade 83,3 g. Sedan hällde hon koltetraklorid i mätglaset. Vikten ökade då till 225,5 g. Densiteten för koltetraklorid är 1,6 g/cm 3? Hur många milliliter koltetraklorid hällde Eva i mätglaset? Avrunda till heltal. 14. En kvadratisk plåt av aluminium har sidan 195 cm och tjockleken 0,75 cm. Hur mycket väger plåten? Avrunda till hela kilogram. 15. Ett prydnadsföremål i metall har massan 455 g. Metallens densitet är 7,4 g/cm 3. Föremålet sänks ner i ett mätglas som innehåller 125 ml vatten. Till vilken nivå stiger vattnet? Avrunda till heltal. 6. Massa, volym och densitet MÅL Eleverna ska repetera begreppet densitet. KOMMENTAR Uppgiften kan ses som en introduktion till uppgift 7 och a) 9 g b) 90 g 2. a) 7,1 g b) 71 g 3. 2,5 g/cm ,9 g/cm 3 5. a) 10,5 g/cm 3 b) 19,3 g/cm 3 6. a) 52,5 g b) 482,5 g 7. 8,4 g/cm g 9. 0,72 g/cm g cm kg ml kg ml 7. Spridning av värme i vatten MÅL Eleverna ska lära sig att värme sprids i vätskor genom strömning samt förstå hur det går till. KOMMENTAR Inled med en genomgång av vad som händer med till exempel en järnstav när den upphettas. Vad händer med massan? Vad händer med volymen? Vad händer med densiteten? Avsluta gärna med att visa demonstrationsförsök D6. C 1. Det blir varmt. 2. Volymen ökar. 3. Densiteten minskar. 4. Det stiger uppåt. 5. Det sjunker nedåt. Luft leder värme dåligt. Men hur kommer det sig att luften i klassrummet trots allt blir varm? I den här laborationen får du lära dig hur värme sprids i luft. Du behöver: Stativ med tillbehör, 2 termometrar, 2 snören, tändstickor och ett stearinljus. A B C Häng två termometrar i ett stativ på det sätt som bilden visar. Termometerkulorna ska vara på samma avstånd från ljusets veke. Ungefär en decimeter är lagom. Vad visar termometrarna? Vad tror du händer med temperaturerna om man placerar ett brinnande stearinljus så att båda termometrarna är lika nära lågan. Termometer A ska vara ovanför lågan och termometer B på sidan om lågan. Skriv en hypotes. Tänd ljuset och låt det brinna ungefär en minut. Läs sedan av de båda termometrarna igen. Stämde din hypotes? D Svara på följande frågor: Kopiering 1. Vilken tillåten. Spektrum av de båda Fysik termometrarna Liber AB visade högst temperatur efter att ljuset brunnit en stund? 2. Vad tror du att det beror på? B A 8. Spridning av värme i luft MÅL Eleverna ska lära sig att värme sprids i gaser genom strömning samt förstå hur det går till. KOMMENTAR Den här uppgiften är bra att göra direkt efter uppgift 7 eftersom båda handlar om strömning. Avsluta gärna med att visa demonstrationsförsök D7. D 1. Termometer A. 2. Den varma luften stiger uppåt. E Skriv en laborationsrapport. 83

6 9. Hur påverkar ytan temperaturen? MÅL Eleverna ska lära sig att en svart yta absorberar mer strålning än en blank yta samt att en svart yta utstrålar mer värme än en blank. KOMMENTAR Inled med att visa demonstrationsförsök D8. G 3. Den svarta ytan absorberar mest värme. 4. Ljusa kläder, eftersom de inte absorberar lika mycket strålning som mörka kläder. 7. Den svarta ytan utstrålar mest värme. I den här laborationen ska du ta reda på om färgen kan påverka hur snabbt ett föremål blir varmt och hur snabbt det svalnar. Du behöver: Värmelampa, blank cylinder, svart cylinder, 2 termometrar samt mätglas. A I den här uppgiften ska du värma två vattenfyllda cylindrar med hjälp av en värmelampa. Den ena cylindern är svart och den andra är blank. I vilken av cylindrarna kommer vattnet fortast att bli varmt? Och i vilken av cylindrarna kommer vattnet snabbast att svalna när du släcker värmelampan. Fundera en stund över frågorna och skriv sedan två hypoteser. B Gör i ordning en tabell i din anteckningsbok. G Svara på följande frågor: 1. Med hur många grader steg temperaturen i den blanka cylindern? 2. Med hur många grader steg temperaturen i den svarta cylindern? 3. Vilken yta absorberar (tar åt sig) mest värme? 4. Vilken färg bör man ha på kläderna en varm sommardag om man ska befinna sig i solen? Motivera svaret. 5. Med hur många grader sjönk temperaturen i den blanka cylindern när du släckt lampan? 6. Med hur många grader sjönk temperaturen i den svarta cylindern? 7. Vilken yta strålar ut mest värme? H Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER I Pricka in värdena på hur temperaturen steg i ett diagram. Diagrammet kan se ut som nedan. C Fyll de båda metallcylindrarna med lika mycket vatten. 150 cm 3 är lagom. D Placera lampan på cirka 1 dm avstånd från de båda cylindrarna. E F Läs av temperaturen i de båda cylindrarna innan du tänder lampan. Läs därefter av temperaturen varje minut under 15 minuter. Rör om i vattnet med termometrarna hela tiden. För in alla värden i tabellen. Stämde din första hypotes? Släck lampan. Låt sedan de båda cylindrarna stå i cirka minuter. Under tiden kan du börja svara på frågorna 1 4 i uppgift G och börja skriva en laborationsrapport. J Bind samman punkterna så att du får en linje som visar hur temperaturen steg i den blanka cylindern och en linje som visar hur temperaturen steg i den svarta cylindern. 10. Varför är kastruller blanka? MÅL Eleverna ska lära sig att en svart yta utstrålar mer värme än en blank yta. KOMMENTAR Observera att eleverna ska hålla metallplattan ovanför lågan och inte i lågan. C 1. Den svarta ytan utstrålar mest värme.. 2. För att de inte ska utstråla så mycket värme. Kastrullen används ju för att värma innehållet. I den här laborationen ska vi ta reda på varför nästan alla kastruller är blanka. Du behöver: Metallplatta med en blank och en svart sida samt en brännare. A Om en blank och en svart kastrull är lika varma, vilken svalnar fortast? Vad tror du? Skriv en hypotes. B Tänd brännaren och håll metallplattan en bit ovanför så att de båda sidorna värms lika mycket. Värm plattan i sekunder. OBS! Du ska inte hålla plattan i lågan. C Håll den uppvärmda metallplattan i närheten av kinden, först med den blanka sidan närmast och sedan den svarta sidan närmast. Svara sedan på följande frågor: 1. Vilken av de båda ytorna utstrålar mest värme? 2. Varför är kastruller blanka? 3. Stämde din hypotes? D Skriv en laborationsrapport. 11. Ordfläta Orden är: 1. Ledning. 2. Silver. 3. Minskar. 4. Massa. 5. Bimetall. 6. Newton. 7. Silver. 8. Strömning. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: DENSITET.. Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. I en kopparstav sprids värme genom 2. Har densiteten 10,5 g/cm När ett föremål upphettas, dess densitet. 4. Samma sak som vikt. 5. Böjer sig vid uppvärmning. 6. är enheten för kraft. 7. leder värme bäst av alla ämnen. 8. I en vätska sprids värme genom 84

7 På en väderstation studerar man vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat lufttrycket med en så kallad barometer. I den här laborationen får du lära dig hur man läser av en barometer. Du behöver: Barometer. A Läs av barometern. B 1. Hur högt är lufttrycket idag? 2. Hur högt är normalt lufttryck vid havsytan uttryckt i a) hektopascal (hpa) b) millimeter kvicksilver (mm Hg) På en väderstation finns även en så kallad barograf. En sådan ser ut som bilden till höger visar. Den består av en barometer där visaren har ett skrivstift. Stiftet ritar en kurva på ett papper som sitter på en trumma. Kurvan visar hur lufttrycket varierar. Trumman roterar sakta, vanligen ett varv på en vecka. Kurvan kan till exempel se ut på det sätt som bilden nedan visar. Läs av kurvan och svara på följande frågor: 1. Hur högt var lufttrycket måndag kl 16.00? 2. Hur högt var lufttrycket onsdag kl 12.00? 12. Hur man mäter lufttryck MÅL Eleverna ska lära sig att avläsa en barometer. KOMMENTAR Uppgifterna lämpar sig bra att utföra som som stationslaboration. B hpa hpa 8.3 På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat luftens fuktighet, vilket kan göras med en psykrometer eller en hygrometer. I den här laborationen får du lära dig hur man använder en psykrometer. Du behöver: Två termometrar, tygtrasa, gummiband och en bägare med vatten. A B C Luft innehåller alltid en viss mängd vattenånga. För att mäta luftens fuktighet kan man använda en psykrometer. En sådan består av två termometrar. Den ena termometern är torr och den andra är våt. Vilken tror du visar den lägsta temperaturen? Skriv en hypotes. Läs av båda termometrarna. Vilken termometer visar den lägsta temperaturen, den våta eller den torra? Försök att förklara resultatet. Tips: För att vatten ska avdunsta krävs det energi. D För att bestämma luftens fuktighet använder du tabellen här under. Använd tabellen och svara på följande frågor: 1. Läs av den torra termometern. Vilken temperatur visar den? 2. Läs av den våta termometern. Vilken temperatur visar den? 3. Hur stor är differensen i temperatur? 4. Använd fuktighetstabellen och bestäm hur stor fuktigheten är. Temperaturdifferens mellan de båda termometrarna Torra termometerns temp C C C C C C C C C Hur man mäter luftfuktighet MÅL Eleverna ska förstå vad som menas med luftfuktighet samt hur det mäts. KOMMENTAR Uppgifterna lämpar sig bra att utföra som stationslaboration. Innan eleverna gör uppgiften är en introduktion nödvändig. Diskutera vad som händer vid avdunstning. Låt en droppe eter falla på handen på en elev. Handen känns omedelbart kall. Varför? Jo, det beror på att etern avdunstar, vilket kräver energi i form av värme. Värmen tas från handen vars temperatur därför sjunker. Ställ i god tid i förväg i ordning en så kallad psykrometer. Den ska bestå av två termometrar som hänger i var sitt snöre. Den ena termometern ska vara försedd med en tygtrasa runt termometerkulan. Tygtrasan ska hållas fuktig genom att den är nedsänkt i en bägare med vatten. C Det avdunstar vatten från tygbiten. För att vattnet ska avdunsta krävs det energi i form av värme. Värmen tas från termometerkulan, vilken då får en lägre temperatur. 85

8 14. Hur man mäter vind MÅL Eleverna ska förstå vad som menas med vindriktning samt lära sig hur man mäter vindhastighet. KOMMENTAR Uppgifterna lämpar sig bra att utföra som stationslaboration. I uppgift B kanske du måste hjälpa till med förklaringen på hur vindmätaren fungerar. Du kanske även måste gå igenom vad som menas med vindriktning. A Vinden blåser från öst till väst, så kallad ostlig vind. C 1. Det är måttlig vind. 2. Det är frisk vind. 3. Det är storm. På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat vindhastigheten. I den här laborationen får du använda en vindmätare och svara på några frågor. Du behöver: Vindmätare. A När det gäller vind är det två saker man är intresserad av, nämligen vindstyrka och vindriktning. Med vindriktning menar man från vilket håll det blåser. Titta på flaggan i bilden och ange vindriktningen. B Vindens hastighet läser man av med en vindmätare. Undersök vindmätaren och försök förstå hur den fungerar. C I tabellen nedan kan du se hur man brukar namnge olika vindstyrkor. Använd tabellen och svara på följande frågor: 1. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 5 m/s? 2. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 10 m/s? 3. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 25 m/s? 4. Titta ut genom fönstret eller gå ut på skolgården och försök uppskatta vindriktning och vad för slags vind det blåser i dag. Vindhastighet i m/s Namn till lands Vindens verkningar 0 0,2 Lungt Inga, röken stiger rakt upp 0,3 3,3 Svag vind Små löv sätts i rörelse 3,4 7,9 Måttlig vind Blad och kvistar rör sig 8,0 13,8 Frisk vind Stora grenar sätts i rörelse 13,9 20,7 Hård vind Hela träd svajar 20,8 24,4 Halv storm Mindre skador på hus 24,5 28,4 Storm Träd rycks upp med roten 15. Hur man mäter nederbörd MÅL Eleverna ska lära sig hur man mäter nederbörd. KOMMENTAR Uppgifterna lämpar sig bra att utföra som stationslaboration. När man smälter snö för att se hur många millimeter regn det motsvarar brukar man ha en tumregel som säger att 1 cm snö motsvarar ungefär 1 mm regn. Svar på frågorna 1. Millimeter 3. Den cylinder som fångar upp regnet har betydligt större diameter än den cylinder där mätstaven finns. 4. Om nederbörden faller i form av snö, smälter man snön och ser hur många millimeter regn det motsvarar. På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat mängden nederbörd. I den här uppgiften får du undersöka en regnmätare. Du behöver: Regnmätare. Nederbörd i form av regn kan mätas med en regnmätare. Kopiering Titta på tillåten. regnmätaren Spektrum Fysik och Liber svara AB på följande frågor: 1. I vilken enhet mäter man nederbörd? 2. Hur mycket nederbörd visar regnmätaren? 3. Försök fundera ut varför det inte är 1 mm mellan två streck på mätstaven utan betydligt mer. 4. Hur tror du att man mäter nederbörden om det snöar? 16. Det aktuella vädret MÅL Eleverna ska lära sig att tolka en väderruta i en tidning. KOMMENTAR Uppgifterna lämpar sig bra att utföra som stationslaboration. Ta med dagens tidning till lektionen eller kopiera och dela ut väderrutan. Om du har tillgång till flera olika tidningar kan ni titta på vad som skiljer de olika tidningarnas sätt att presentera vädret. I våra dagstidningar finns ofta en väderruta som innehåller både en rapport om hur vädret är för tillfället samt en prognos över hur meteorologerna tror att vädret kommer att bli under de närmaste dagarna. I den här uppgiften får du lära dig hur man läser en sådan väderruta. Du behöver: Dagstidning. Studera väderrutan i tidningen och svara på följande frågor: 1. När går solen upp respektive ner idag? 2. Hur är vädret idag där du bor, enligt väderrutan? Stämmer det? 3. Hur kommer vädret att bli imorgon? 4. Ange vindriktning och vindstyrka för morgondagen. 5. Vilken temperatur hade Kirunaborna igår? 6. Vilken temperatur hade Malmöborna igår? 7. Vilken temperatur hade semesterfirarna på Mallorca igår? 8. Kopiering Var tillåten. i Sverige Spektrum var Fysik det igår Liber kallast AB respektive varmast? 9. Vilken stad i Europa hade igår högst respektive lägst temperatur, enligt väderrutan? 86

9 I den här uppgiften får du träna på att läsa av en väderkarta. 1. Väderkartan visar vilket väder det var i Europa en tidig vårdag. Det är samma slag av väderkarta som vi dagligen kan se i våra dagstidningar och på TV. Använd dig av väderkartan och svara på följande frågor: a) Hur hög är temperaturen i södra Norrland? b) Hur hög är temperaturen i Helsingfors? c) Hur hög är temperaturen på Mallorca? 2. På kartan finns kurvor dragna, vilka sammanbinder orter med samma lufttryck. Kurvorna kallas isobarer. Det tal som står intill isobaren, till exempel 1 020, anger lufttrycket i hektopascal (hpa). Använd väderkartan och svara på följande frågor: a) Vad är en isobar? b) Hur högt är lufttrycket längs den isobar som sträcker sig genom Irland? c) Mellan vilka två värden ligger huvudsakligen lufttrycket i Sverige? d) Var finns det ett lågtryckscentrum och vilket lufttryck är det där? e) Var i Europa har man det högsta lufttrycket? Hur högt är lufttrycket där? Ett djupt lågtryck mellan Island och Skottland medför blåsigt väder över Brittiska öarna. Även Västeuropa har friska sydvindar och tidvis regn. Klart och rätt kallt väder över Ryssland. Vid våra kuster har vi svala somrar och milda vintrar. Vi kallar det kustklimat. Varför är det så? Det ska vi ta reda på i den här laborationen. Du behöver: Bägare, termometer, sand, våg, trefot, trådnät och brännare. A I den här laborationen ska du värma 100 g vatten och 100 g sand under lika lång tid i var sin bägare. I vilken bägare tror du att temperaturen ökar mest? Den med vatten i eller den med sand i? Skriv en hypotes. B Värm 30 sekunder under varje bägare. Rör om med termometern och läs av temperaturen när den har slutat att stiga. C Svara på följande frågor: 1. För vilket ämne steg temperaturen mest? 2. Stämde din hypotes? 3. Vilket ämne kräver mest energi för att värmas upp? D Man kan med ett liknande experiment visa att vatten behåller värme bättre än andra ämnen. Det har stor betydelse för klimatet på jorden, till exempel vid kustområden. Fundera en stund och svara sedan på följande frågor: 1. Varför har våra kustområden svala somrar och milda vintrar? 2. Vad menas med fastlandsklimat? E Skriv en laborationsrapport. Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Vatten kokar när temperaturen är I metaller sprids värme genom 3. I vatten sprids värme genom. 4. mäts i millimeter. 5. Lufttryck mäts med en. 3. En front är en gränslinje mellan en varm och en kall luftmassa. På väderkartan kan du se hur man ritar fronter. På en kallfront ritar man taggar och på en varmfront kullar. Taggarna och kullarna anger i vilken riktning som fronten rör sig. a) Vad menas med en kallfront? b) Vilken slags front är på väg genom i stort sett hela Sverige? c) I vilken riktning rör sig fronten? d) Hur kommer temperaturen i Sverige troligen att förändras under den närmaste tiden? 4. Förutom isobarer och fronter finns det en hel del andra saker inritade på väderkartan. Studera kartan och svara sedan på följande frågor: a) Vad är det för väder utanför Frankrikes atlantkust? b) Var finns ett stort område med snöfall? 6. Om det blåser från väster är det vind. 7. har densiteten 1,0 g/cm 3 8. Ett ämnes densitet beräknas genom att dividera med volymen. 9. Det är bra att förvara varma drycker i en. 10. En gör väderprognoser. 17. Väderkartan MÅL Eleverna ska lära sig att förstå de väderkartor som vi dagligen kan se på TV och i dagstidningar. KOMMENTAR Inled med en genomgång runt en väderkarta. Ta gärna en från dagens tidning och förstora upp på en stordia. Om du inte har möjlighet att göra det kan du använda OH3. Gå igenom begreppen isobar och fronter samt de ytterligare symboler som finns på väderkartan. 1. a) + 2 C b) 1 C c) + 13 C 2. a) Det är en linje som sammanbinder orter med samma lufttryck. b) 990 hpa c) hpa d) Söder om Island, lufttrycket är där hpa. e) I Ryssland, lufttrycket är där hpa. 3. a) Det är front där kall luft tränger undan varm luft. b) Kallfront c) Österut d) Det kommer att bli kallare. 4. a) Regnskurar b) Mellan Island och norra Norge. 18. Förklara klimatet med vatten och sand MÅL Eleverna ska förstå varför man får svala somrar och milda vintrar vid våra kuster. De ska också förstå vad som menas med fastlandsklimat. KOMMENTAR Påminn eleverna om att sluttemperaturen i de båda försöken inte ska tas förrän temperaturen har slutat att stiga. C 1. Sand 3. Vatten D 1. Att det är svalt på vår och sommar beror på att vatten kräver mycket energi för att bli uppvärmt. Vatten har alltså en avkylande effekt på hela kustområdet. Under höst och vinter är det tvärtom. När vattnet svalnar av så avges mycket energi vilket innebär att kustområdet får ett milt klimat. 2. Det är varma somrar och kalla vintrar. 19. Ordfläta svar på frågorna Orden är: 1. Kelvin 2. Ledning. 3. Strömning 4. Nederbörd 5. Barometer 6. Västlig 7. Vatten 8. Massan 9. Termos 10. Meteorolog Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: VINDMÄTARE. 8. v ä r m e o c h v ä d e r 87

10 OH-underlag OH 1 OH OH 3 OH 4 vattenånga vatten is 88

11 Demonstrationsförsök D1. Kulan och ringen DU BEHÖVER Kula med ring och brännare. MÅL Eleverna ska se att ett föremål i fast form utvidgar sig vid uppvärmning. KOMMENTAR Visa att kulan först går genom hålet. Värm sedan kulan, men inte för länge. Pröva ut i förväg hur länge du behöver värma kulan. Försök sedan att föra kulan tillbaka genom hålet, vilket inte går. Kulan fastnar. Låt kulan ligga kvar på ringen medan du diskuterar med eleverna varför det inte fungerar när du värmt kulan. Efter en stund faller kulan genom hålet. Diskutera varför. Två möjliga förklaringar finns. Den viktigaste är att hålet blir större på grund av den varma kulan. D4. Hur fungerar en termostat? DU BEHÖVER Bottenplatta, 2 fotklämmor med vingskruv, 2 stativstavar, 2 muffar, axel, bimetall, glödlampa (6 V, 5 A) med hållare och likriktarkub. MÅL Eleverna ska förstå hur en termostat fungerar. KOMMENTAR Ställ i ordning materielen enligt bilden nedan. Ge gärna lampan lite överspänning så att den blir extra varm. Efter en stund slocknar lampan beroende på att bimetallen böjer sig. Försöket är lämpligt att utföras med skuggprojektion. D2. Tråden blir längre DU BEHÖVER Bottenplatta, 2 fotklämmor med vingskruv, 2 ståndare med skruv, kromnickeltråd (0,2 mm), 10 g-vikt, likriktarkub, optiklampa i stativ och sladdar. MÅL Eleverna ska få se hur en tråd förlängs när den värms. KOMMENTAR Fäst tråden mellan de båda ståndarna på bottenplattan. Häng vikten på tråden. Koppla tråden till likriktarkuben och vrid upp spänningen till dess att tråden börjar glöda. Slå nu på och av kuben ett antal gånger. Eleverna kan då se att vikten sjunker när tråden blir varm och därmed längre. Med skuggprojektion syns det utmärkt även på sista bänk i fysiksalen. D3. Vad är en bimetall? DU BEHÖVER Bimetall och brännare. MÅL Eleverna ska lära sig vad en bimetall är och hur den fungerar. KOMMENTAR Demonstrera bimetallen och dess funktion genom att värma på den med brännaren. Förklara hur bimetallen är uppbyggd. D5. Utvidgning av luft DU BEHÖVER Flaska (stor), ballong och hink. MÅL Eleverna ska se att en gas utvidgar sig kraftigt även vid måttlig uppvärmning. KOMMENTAR Trä ballongen över flaskans öppning. Sänk ner flaskan i en hink med varmt vatten, ju varmare desto bättre. Man ser tydligt hur ballongen utvidgar sig beroende på luftens utvidgning. D6. Strömning i vatten DU BEHÖVER Fyrkantsrör, färgämne t ex kaliumpermanganat, stativ, muff, klämmare och brännare. MÅL Eleverna ska förstå hur strömning går till. KOMMENTAR Fyll ett fyrkantsrör med vatten och sätt fast det i ett stativ. Lägg i några korn av ett färgämne upptill i fyrkantsröret. Värm sedan med brännare under röret. Man ser då hur vattnet börjar strömma runt i röret. Ha gärna en vit bakgrund bakom röret. Då syns det bättre hur det färgade vattnet strömmar runt. 89

12 D7. Varm luft stiger DU BEHÖVER Plastpåse, trådställning och brännare. MÅL Eleverna ska förstå att varm luft stiger uppåt på grund av att dess densitet är lägre än hos kall luft. KOMMENTAR Trä en mycket tunn plastpåse på trådställningen. Om du inte har en trådställnng går det bra med tre stativ eller en upp- och nervänd hög pall. Placera brännaren under påsen och tänd lågan. Luften inuti plastpåsen blir då uppvärmd. Därvid sjunker densiteten och blir lägre än hos den omgivande luften. Plastpåsen stiger till taket. Försöket visar principen bakom en varmluftsballong. Det blir en bättre effekt om försöket utförs ute på skolgården. D8. Värme sprids genom strålning DU BEHÖVER Värmelampa, stativ, muff och klämmare. MÅL Eleverna ska lära sig att värme kan spridas genom strålning. KOMMENTAR Montera värmelampan i ett stativ så att själva lampan är riktad nedåt. Låt en elev hålla en hand under lampan. Tänd lampan och låt eleven då känna att handen omedelbart blir varm. Diskutera hur värmen sprider sig från lampan till handen. Kan det vara fråga om ledning? Nej, luft leder värme alldeles för dåligt. Kan det vara strömning? Nej, varm luft stiger uppåt. Alltså måste värme spridas på något annat sätt, nämligen genom strålning. 90

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01 VAL AV BRÄNSLE Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd kan användas som bränsle i kaminen. Olika träslag har olika densitet, ju högre densitet veden har desto högre

Läs mer

ESPRESSO ENDAST FÖR HUSHÅLLSBRUK ESPRESSO COLOR ESPRESSO PURE. Bruks- och skötselanvisning

ESPRESSO ENDAST FÖR HUSHÅLLSBRUK ESPRESSO COLOR ESPRESSO PURE. Bruks- och skötselanvisning ESPRESSO ESPRESSO COLOR ESPRESSO PURE Bruks- och skötselanvisning ENDAST FÖR HUSHÅLLSBRUK 2 INNEHÅLL BESKRIVNING... 4 INSTALLATION... 5 FÖRBEREDELSE... 5 STARTA MASKINEN... 5 LUFTNING... 6 VIKTIGT ATT

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka

Läs mer

Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se

Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se 0 Experiment Område 1 UV-spektrum Kvantfysik 2 Fission med tändstickor Kvantfysik 3 Bandgeneratorn Ellära 4 Spetsurladdning

Läs mer

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

Elektricitet studieuppgifter med lösning. Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Catherine Bergman Maria Österlund

Catherine Bergman Maria Österlund Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

Byggnation av en luftsolfångare

Byggnation av en luftsolfångare Sjöfartshögskolan Byggnation av en luftsolfångare Författare: Petter Backman Ronny Ottosson Driftteknikerprogammet 120 hp Examensarbete 6 hp Vårterminen 2013 Handledare: Jessica Kihlström Sjöfartshögskolan

Läs mer

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18 Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna

Läs mer

LUDVIG, LISA OCH LUFTEN

LUDVIG, LISA OCH LUFTEN 1 LUDVIG, LISA OCH LUFTEN av Björn Andersson Luft kan de va nåt? Luft är ett vanligt ord i vårt språk. En del uttryck tyder på att luft inte är någonting. Vi säger t.ex.: Bygg inte luftslott! eller Hon

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

Bruksanvisning. Spis ETH 8080 med varmluftsugn GN1/1. Elektrotermo

Bruksanvisning. Spis ETH 8080 med varmluftsugn GN1/1. Elektrotermo Bruksanvisning Spis ETH 8080 med varmluftsugn GN/ Elektrotermo Användningsområde Spisen är avsedd för beredning av mat. Uppackning Emballaget avlägsnas och skyddsplasten tas bort. De rostfria ytorna torkas

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Utgåva 2000-09-05. Wärmo Rak. Monterings- och skötselanvisning

Utgåva 2000-09-05. Wärmo Rak. Monterings- och skötselanvisning Utgåva 2000-09-05 Wärmo Rak Monterings- och skötselanvisning Innehållsförteckning Förberedelser... sid 3 -tillverkarförsäkran -allmänt -leveransinnehåll -tillval -skorsten -eldstadsplan Montering... sid

Läs mer

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning BRUKSANVISNING FÖR ATT MONTERA, INSTALLERA SAMT ANVÄNDA WEATHER MONITOR II... 3 Installation... 3 Strömförsörjning... 3 Sammankoppling av väderstation och kopplingsbox... 3 Inkoppling

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma

Läs mer

Tvättmaskinen är svår att klara sig utan, det tar tid och kraft - som kan användas till något bättre - att tvätta för hand men här är några tips.

Tvättmaskinen är svår att klara sig utan, det tar tid och kraft - som kan användas till något bättre - att tvätta för hand men här är några tips. a utan nätanslutning Tvättmaskinen är svår att klara sig utan, det tar tid och kraft - som kan användas till något bättre - att tvätta för hand men här är några tips. Blötläggning är A och O Akta starkt

Läs mer

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger 9 Ljus Inledning Kapitelinledningen på sidorna 158 159 i grundboken och sid 90 i lightboken handlar om solens strålar. Ljusstrålarna har färdats med den högsta hastighet som går, 300 000 km/s, från solens

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064

GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064 1 GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064 ANVÄNDARMANUAL Innehåll: A. Bra att veta före användning. B. Säkerhetsanordningar C. Installation och Användning D. Installera

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Separata blad för varje problem.

Separata blad för varje problem. Institutionen för Fysik och Materialvetenskap Tentamen i FYSIK A 2008-12-12 för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår lärare : Johan Larsson, Lennart Selander, Sveinn Bjarman, Kjell Pernestål (nätbasår) Skrivtid

Läs mer

Friluftsliv - använda naturen

Friluftsliv - använda naturen Friluftsliv - använda naturen Idrott och hälsa 1 Hur kan vi använda naturen på ett bra sätt! Introduktion Som vi pratat om berört många gånger nu under friluftslivs lektionerna är att naturen har mycket

Läs mer

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4 Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på

Läs mer

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Energispartips Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Kyl och frys: Frosta av kyl och frys regelbundet,

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Din manual AEG-ELECTROLUX A2649-6GS http://sv.yourpdfguides.com/dref/602497

Din manual AEG-ELECTROLUX A2649-6GS http://sv.yourpdfguides.com/dref/602497 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för AEG- ELECTROLUX A2649-6GS. Du hittar svar på alla dina frågor i AEG-ELECTROLUX A2649-6GS

Läs mer

MANUAL. FOTOGENKAMIN Modell Ruby och Kero Art.nr 14-1700 och 14-1750. www.exergon.se Tel. 08-7420170

MANUAL. FOTOGENKAMIN Modell Ruby och Kero Art.nr 14-1700 och 14-1750. www.exergon.se Tel. 08-7420170 MANUAL FOTOGENKAMIN Modell Ruby och Kero Art.nr 14-1700 och 14-1750 www.exergon.se Tel. 08-7420170 TEKNISKA SPECIFIKATINER Modell Ruby Kero Konvektor typ Strålningskonvektor Strålningskonvektor Värmeeffekt

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Barnfråga 1. Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Barnfråga 1. Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Barnfråga 1 Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och kväva elden X. Ringa Räddningstjänsten 2. Springa och hämta vatten och släcka branden Barnfråga 2 Nalle-Maja

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver

Läs mer

DANA R. Felsökningsguide

DANA R. Felsökningsguide DANA R Felsökningsguide LARM OCH FELMEDDELANDEN FÖR INSULINPUMPEN SKÄRM BETYDELSE ÅTGÄRD Skärmen för svagt batteri visas när batteriet inte längre räcker till för att driva pumpen. Ett ihållande larm aktiveras

Läs mer

Din manual AEG-ELECTROLUX A2674-6GS http://sv.yourpdfguides.com/dref/602505

Din manual AEG-ELECTROLUX A2674-6GS http://sv.yourpdfguides.com/dref/602505 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för AEG- ELECTROLUX A2674-6GS. Du hittar svar på alla dina frågor i AEG-ELECTROLUX A2674-6GS

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB facit och kommentarer TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 483 7. T RYCK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 7.1 Förklara begreppen kraft Skapar eller motverkar en rörelse och mäts i newton (N).

Läs mer

Air Swimmers. Instruktioner för montering och flygning av Air Swimmers Shark och Clownfish

Air Swimmers. Instruktioner för montering och flygning av Air Swimmers Shark och Clownfish Air Swimmers Instruktioner för montering och flygning av Air Swimmers Shark och Clownfish Bilderna visar Clownfish men instruktionerna är utbytbara för Shark. Videoinstruktioner (på engelska) kan hittas

Läs mer

Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84.

Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84. 1(6) Rev 1 Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84. Tack för att ni valde en EuroFire Kamin som värmekälla i ert hem, vi hoppas att ni skall få mycket glädje av detta val. Var vänlig och förvara dessa informationsblad

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

Plant in Pod växtskydd Instruktioner. garden care

Plant in Pod växtskydd Instruktioner. garden care Plant in Pod växtskydd Instruktioner garden care Läs denna instruktion grundligt före produkten används Inledning Produkten som du har i din hand är ett växtskydd, speciellt konstruerad för att förbättra

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6 Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva

Läs mer

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5 Utrustning vid konservering....................................................... 2 Steriliseringsapparat............................................................. 2 Hela och rena...................................................................

Läs mer

DEUTSCH. Silent 40 Batt 8211-3453-02

DEUTSCH. Silent 40 Batt 8211-3453-02 DEUTSCH D Silent 40 Batt 8211-3453-02 S SVENSKA R 1 1 R O P 2 2 3 L M M L 3 5 I J K 4 4 K J I N 1. 2 230 V 2 2. 3. 4 SVENSKA S A BC 4. 5. 6. 7. 8. 9. 36 mm 19 mm 10. 11. 5 S SVENSKA SYMBOLER Följande symboler

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

lång och 15 cm bred. Hur stor area har tomten i verkligheten? 4,5 2 l b) 2-2- 3 4

lång och 15 cm bred. Hur stor area har tomten i verkligheten? 4,5 2 l b) 2-2- 3 4 LÄXA 12 1 Beräkna med huvudräkning a) En kvadrat har arean 81 cm 2. Hur stor är omkretsen? b) Hur mycket kostar 600 g fläskfile, om priset per kilogram är 120 kr? c) En burk energidryck innehåller 200

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk

Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk Hur besvärligt är det egentligen att brygga öl på helmalt? Behöver man verkligen en massa utrustning för att åstadkomma ett bra öl? Går det inte med vanlig köksutrustning?

Läs mer

Bruksanvisning MODELL 615P. Stryksystem modell 615P - Double steam

Bruksanvisning MODELL 615P. Stryksystem modell 615P - Double steam Bruksanvisning Ånga från strykjärnsspetsen och från sulan MODELL 615P Stryksystem modell 615P - Double steam Ånga från strykjärnsspetsen Ånga från strykjärnsspetsen Om vi tittar på de strykjärn som används

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Högskoleverket NOG 2006-10-21

Högskoleverket NOG 2006-10-21 Högskoleverket NOG 2006-10-21 1. Rekommenderat dagligt intag (RDI) av kalcium är 0,8 g per person. 1 dl mellanmjölk väger 100 g. Hur mycket mellanmjölk ska man dricka för att få i sig rekommenderat dagligt

Läs mer

BASIC SAUNA COLLECTION

BASIC SAUNA COLLECTION BASIC SAUNA COLLECTION SV Monteringsanvisningar för bastu S1212B S1515B S1515RB S1812B S2015B S2015RB S2020B S2020RB 22112006 SV Läs igenom monteringsanvisningarna innan du börjar montera bastun. Dessa

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så Linda Jarlskog Ma A på förskolan Små barn behöver uppleva att de kan förankra tidiga möten med matematik i sin egen värld. Även gymnasieelever behöver uppleva att undervisningen känns relevant för dem.

Läs mer

Då vår förening i flera år arbetat miljöinriktat med i första hand sopsortering har vi nu en miljöstation vi kan vara stolta över.

Då vår förening i flera år arbetat miljöinriktat med i första hand sopsortering har vi nu en miljöstation vi kan vara stolta över. 1 Inledning Koloniträdgårdsförbundet uppmuntrar koloniföreningarnas miljöarbete. Förbundet har utarbetat kriterier på fyra olika nivåer av vilka miljökrav som skall uppfyllas. Det är grundnivå, brons,

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden vänder sig till dig som vistas och arbetar i lokalerna på KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska

Läs mer

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar

Läs mer