Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur"

Transkript

1 Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas. 1

2 Innehållsförteckning Kursplanering:... 3 Betygskriterier:... 3 Tryck och krafter... 4 Tyngd, vikt eller massa... 4 Kraftmätning... 4 Tryckmätning... 5 När fasta material utsätts för tryck... 5 Tryck i vätskor/vattnets lyftkraft... 6 Båtar Flyta eller sjunka... 6 Densitet... 7 Archimedes princip... 7 Kommunicerande kärl... 7 Bilbroms... 8 Tryck i gaser...9 Värme Utvidgning genom värme Bimetaller Temperaturmätning och olika temperaturskalor Hur värme sprids...12 Fördjupningsuppgifter Laboration 1: Arkimedes princip Laboration 2: Hur påverkar ytan temperaturen?...15 Laboration 3: Spridning av värme i vatten och luft Del Del Laboration 4: När flyter ett föremål på en vätska? Laboration 5: Hur fungerar en termometer? Laboration 6: Bygg ett brandlarm Ord och uttryck

3 Kursplanering: Häftet! Du ska också självklart använda dig av internet och biblioteket. Litteratur: Spektrum Fysik; Tryck s Värme och väder s , Betygskriterier: För betyget E krävs att: du har grundläggande kunskaper i hur olika former av tryck påverkar ämnen omkring oss. du har grundläggande kunskaper i hur värme påverkar ämnen omkring oss. du har grundläggande kunskaper i hur kraft och tryck samverkar. du har grundläggande kunskaper i hur värme sprid och leds. du deltar aktivt vid laborationer du besvarar basuppgifterna. För högre betyg krävs dessutom att: du visar på en vidare förståelse för värme och tryck. du visar färdighet och förtrogenhet vid laborationer. Du kan också analysera och tolka resultaten av laborationen. du gör extrauppgifterna. Baskurs: Besvara basuppgifterna i häftet. Deltag aktivt i laborationerna. Fördjupning: Besvara fördjupningsuppgifterna i häftet. 3

4 Tryck och krafter Vi stöter på ordet tryck ganska ofta i vardagen. När vi pratar om tryck kan det handla om att farmor har högt blodtryck eller att man känner ett tryck över sina axlar för att man har ett stort prov nästa vecka. Om du dyker ner i en bassäng känner du att trycket mot öronen ökar ju längre ner i bassängen du kommer eller trycket i ett cykeldäck. Det är den senaste sortens tryck vi nu skall arbeta mer med. Om du håller en stor sten i handen känns den tung. Det beror på att stenen påverkas av jordens dragningskraft. Dragningskraften kallas även för tyngdkraft eller gravitationskraft. Kraft mäts i enheten Newton (N). Det är denna sortens krafter vi skall titta lite mer på under denna kurs. Tyngd, vikt och massa. Om du håller i en vikt med massan 1 kg dras vikten mot jorden med en kraft som är 10 N. 1 N = 100g, 10 N = 1 kg. I rymden är du tyngdlös, inte masslös. Det beror på att i rymden påverkas du ej av jordens dragningskraft på samma sätt som du gör nere på jordytan. På månen som har en dragningskraft som är 1/6 av den på jorden är din tyngd 1/6 av den du har på jorden. Är din tyngd 600 N på jorden är den alltså 100 N på månen. Är din massa 60 kg på jorden är den fortfarande 60 kg på månen. Massa = Hur mycket vikten väger och mäts i enheten kilogram. Tyngd = Tyngd är en kraft och mäts i enheten Newton. Kraftmätning För att mäta krafter använder vi ett instrument som kallas dynamometer, med en sådan kan vi mäta med hur stor kraft vi drar i en vagn eller mäta vilken tyngd ett föremål har. En dynamometer ser ut som en fjädervåg. Vi kommer att arbeta mer med sådana på laborationerna så att ni får möjlighet att bekanta er med dem. Tryckmätning Dynamometer Tryck mäter vi med en tryckmätare. De är ofta graderade i bar eller kpa (kilopascal). En bar är det samma som kpa, det vill säga ungefär det samma som normalt lufttryck vid vattenytan. Tryckmätare 4

5 Tryck på fasta material När vi talar om tryck menar vi hur stor kraft som är fördelad över en viss area, till exempel 1 kvadratcentimeter (1 cm 2 ). Om man vill veta hur stort trycket är dividerar man kraften med arean. Det kan finnas många tillfällen när vi känner att vi vill öka eller minska trycket för att uträtta något. När vi åker skidor har vi en betydligt större yta att fördela vår vikt på och därför kan vi lättare ta oss fram med skidor i djup snö än att gå med vanliga skor. Motsatsen är att göra ytan mindre för att öka trycket, det gör vi till exempel när vi vill skära oss en limpsmörgås, det är betydligt lättare med en vass kniv än med en trubbig. Tryck handlar om att räkna ut hur stor kraft som trycker på en viss yta. Om en låda som väger 800 kilo och har en bottenyta på 2 m 2 ställs på en lastbrygga kommer den att trycka ner med en kraft på = 8000N. Kraften bli alltså 8000 Newton. Med vilket tryck kommer den att trycka ner på lastbryggan? Tryck = kraft area p= F A Exempel :Tryck = =4000N/m2 Oftast mäter vi tryck i pascal: 1 Pa = 1 N/m 2 1 N / cm 2 = Pa 1. Kan du ge något exempel då vi i praktiska livet a) minskar arean för att få ett stort tryck. b) ökar arean för att få ett litet tryck. 2. Hur stor tyngd har: En glasskål med massan 800 g? En sten med massan 3 kg? En järnkula som väger 40 g? 3. Varför är det farligare att var på svag is om du åker skridskor jämfört med om du går? 4. Hur högt blir trycket om kraften är 100N och arean är 10cm 2? 5. En trälåda som väger 200 kg står på en lastkaj. Bottenarean är 4 m². Hur stort är trycket på lastkajen? Svara i Pa. 6. Pelle har tyngden 500 N. Bottenarean på hans skor är sammanlagt 500 cm 2. Använd formeln för att svara på frågorna. p= F A a) Hur mycket väger Pelle? b) Hur stort blir trycket om Pelle står på golvet? c) Hur stort blir trycket om Pelle står på ett ben? 5

6 7. Studera dessa två likadana rätblock. a) Om du placerar dem på ett bord, vilket kommer då att påverka bordet med största kraften? b) Vilken kloss åstadkommer det största trycket? c) Varför? 8. Vilka tal saknas? a) 3N/dm 2 = Pa b) 1N/cm 2 = Pa c) 400 Pa = N/dm 2 d) 4,5 kpa = N/cm 2 9. Hemuppgift: Ta reda på hur stort tryck du och någon i familjen har mot golvet. Välj gärna ett par skor med platt sula och ett par högklackade om ni har möjlighet bör vara stor skillnad. Gör så här: Rita av skosulan på ett rutigt papper och räkna ut ungefär hur stor sulans yta är. Dubbla den eftersom att du har två fötter/skor. Räkna ut hur stor din tyngd är (i Newton). Hur stort blir då ditt tryck mot golvet? (N/cm 2 ) Tryck i vätskor/vattnets lyftkraft Trycket under vattenytan orsakas av det vatten som finns ovanför. Ju djupare man kommer, desto större blir trycket. Trycket på tio meters djup motsvarar ett tryck på 10 N/cm 2. Det motsvarar ett tryck av 1 kg per cm 2. På grund av att trycket under vattenytan är lika stort i alla riktningar är det ingen skillnad mellan trycket på magen eller trycket på ryggen. Om ett föremål flyter eller sjunker beror bland annat på vilket ämne föremålet består av. Ju lättare material desto bättre flyter det. Om det flyter beror också på densiteten hos den vätska föremålet skall flyta i. Vätskans densitet påverkar dessutom hur stort trycket under ytan blir. Båtar Flyta eller sjunka Vad är det egentligen som gör att en båt kan flyta på vattnet? Svaret är att så länge båten tränger undan mer vatten än vad den själv väger så klarar den sig. Om lasten ökar för mycket når vattenytan upp till relingen och då sjunker båten. 6

7 Densitet Densitet är ett mått vi använder för att kunna jämföra hur mycket olika ämnen väger. Densiteten mäts i grundenheten g/cm 3. Utan att jämföra på detta sätt skulle vi inte kunna säga att ett ämne är tyngre än ett annat. När vi räknar på densiteten vill vi oftast ha det i enheten gram/cm 3 eller kg/dm 3. Grundenheten är g/cm 3. Densitet: ämnets vikt/volym exempel: Kork 0,2g/cm 3 = 0,2 kg/dm 3 Järn 7,9g/cm 3 = 7,9 kg/dm 3 Vatten 1g/cm 3 = 1,0 kg/dm 3 Zink 7,1g/cm 3 = 7,1 kg/dm 3 Densitet= massan volymen Exempel: Om en bit av ett okänt material väger 41g och biten är 5 cm 3 stor blir densiteten 8,2g/cm = Archimedes princip Enligt den gamla legenden var det Arkimedes som kom på sambandet mellan flyta eller sjunka. När han i godan ro låg i badkaret kände han plötsligt att han var lättare än när han stor uppe på torra land. Han utvecklade då sin princip som gäller än i dag: Lyftkraften på ett föremål som är nersänkt i vätska, är lika stor som den undanträngda vätskans volym Exempel: Vi sänker ner en 10dm 3 stor sten i vatten. Stenen har en tyngd på 250 N. Den kommer att tränga undan 10 dm 3 vatten. Tyngden på det undanträngda vattnet är 100N. Då är vattnets lyftkraft på stenen 100N. Kommunicerande kärl Även om du inte tänker på det så använder du någon form av kommunicerande kärl varje dag. Exempel på kommunicerande kärl i vardagen är vattentorn och toalettstolar. Ett vattentorn står för det mesta uppe på en höjd eller ett berg, när du öppnar kranen i tvättstället försöker nivån att jämna ut sig genom att strömma ut genom din kran. I ett kommunicerande kärl ställer sig vätskenivån på samma nivå i alla anslutna delar. Kommunicerande kärl. 7

8 Om du bygger ett hus som ligger högre upp än vattentornet behövs en pump för att vattnet skall komma fram till din kran. Du behöver också en pump för att få upp vattnet ur en brunn. Mer om kommunicerande kärl: Bilbroms Tack vare att trycket i en vätska alltid är lika stort i alla riktningar kan vi tillverka en bilbroms där vi inte behöver trycka så hårt på pedalen. Om arean på bromspedalens cylinder är 4 cm 2 och arean på bromsokets är 40cm 2 innebär det att arean är 10 gånger större på bromsoket, då kommer också kraften att vara tio gånger större på bromsoket än på bromspedalen. Alltså trycker bromsen mot bromsskivan med en kraft som är tio gånger större än den du trycker på bromspedalen med. 10. Ett föremål väger 45 g och har volymen 10 cm 3. a) Hur stor tyngd har föremålet? b) Föremålet sänks ner i vatten helt och hållet. Hur mycket vatten tränger det undan? c) Hur stor massa har det vatten som trängts undan? d) Hur stor tyngd har det vatten som trängts undan? e) Hur stor blir lyftkraften på föremålet? f) Antag att du håller föremålet i en dynamometer när föremålet är nedsänkt i vatten. Vad visar dynamometern? 11. Om du dyker ner till tio meters djup, var kommer då trycket att vara som störst, på ryggen eller på magen? 12. Varför är det mycket lättare att lyfta en sten i vatten än i luft? 13. Ge en förklaring till varför du flyter bättre i saltvatten än i sötvatten. 14. Hur fungerar ett kommunicerande kärl? 8

9 Tryck i gaser Jorden är omgiven av ett lufthölje, atmosfären. Luftens tyngd ger upphov till ett lufttryck. Normalt lufttryck vid havsytan är 1013 hpa (hektopascal) eller 101 kpa. Övertryck = Ett tryck som är större än det omgivande lufttrycket. Undertryck = Ett tryck som är lägre än det omgivande lufttrycket. I en cykelslang och ett bildäck har du ett övertryck. I en vakuumförpackning har du ett undertryck. Gaser ger upphov till ett tryck. Detta beror på att i en gas rör sig molekylerna fritt i förhållande till varandra och när de krockar med en behållares väggar uppstår ett tryck. Om temperaturen ökar ökar också rörelsen hos molekylerna och det ger således upphov till ett högre tryck. Sjunker temperaturen däremot kommer det att leda till ett lägre tryck. Detta kan du testa hemma: Om du öppnar en frysbox och hämtar en glass känner du att locket sugs fast i frysboxen. Det beror på att den varma luften som kommer in i frysen krymper när den blir kall inne i frysen och då suger den fast locket. Det undertrycket jämnas ut efter ett tag men innan det gjort det riskerar du att slita sönder frysen om du drar hårt. Du kan också testa att blåsa upp en plastpåse och sedan lägga in den i frysen. Vad händer sedan när du tar fram den? För att öka trycket i en behållare kan vi minska volymen i den, det gör vi till exempel i en cykelpump. Genom att trycka ner handtaget kommer vi att få ett ökat tryck i pumpen och då trycks luften in i cykelslangen. Trycket vill alltid utjämna sig. 15. Tänk dig att du befinner dig vid foten till ett 80 meter högt berg och samtidigt håller en barometer i handen. Denna dag är lufttrycket vid foten av berget 1000 hpa. Ju högre upp på berget du kommer desto lägre blir lufttrycket. Det sjunker med 1hPa var åttonde meter. a) Vad gör du med en barometer? b) Hur högt är lufttrycket på bergets topp denna dag? c) Hur högt är det lufttrycket denna dag på ett berg som är 1600 meter? d) Om du i stället skulle besöka döda havet som ligger 400 meter under havets nivå, hur högt skulle lufttrycket då vara denna dag? 16. Hur förändras lufttrycket om du klättrar upp på toppen av Mount Everest? Förklara varför. 17. Vad menas med att komprimera en gas? Vad händer med trycket i behållaren? Bildas det ett över- eller ett undertryck i behållaren? 9

10 Värme Utvidgning genom värme Alla ämnen påverkas av värme. Värme är ett mått på hur mycket atomerna och molekylerna rör sig. Ju mer de rör sig desto högre temperatur har ämnet. Alla ämnen utom vatten får större volym och högre densitet när de upphettas. Detta leder tillexempel till att en elledning blir längre under sommaren och kortare under vintern. I stycket ovan nämnde jag att vatten är ett undantag från denna regel och tur är det. Tack vare detta är vatten som tyngst (har högsta densiteten) när de är +4ºC (3,98ºC). Det innebär att det 4-gradiga vattnet sjunker ner på botten av sjön och därmed slipper fiskarna frysa fast i isen. Det bildtexten och bilderna ovan säger är att vatten är som tyngst när det är 4 grader. Blir det varmare eller kallare än så blir det lättare, med andra ord sjunker densiteten. Rent nollgradigt vatten har en vikt på 1000kg/m 3. Ren nollgradig is har en vikt på 920 kg/m 3. Där har ni förklaringen till varför is flyter på vatten. Inget annat ämne kan flyta på sig själv på det sätt som vatten gör. Temperaturutvidgning är ett problem vid till exempel vägbyggen. Om vi skulle bygga en bro exakt så lång som avståndet mellan fundamenten är skulle den gå sönder en varm sommardag. Detta beror på att bron inte har någonstans att växa sig längre på. Om du tittar på en bro ser du att den har ett litet eller stort mellanrum mot land beroende på hur lång bron är. Det kan även vara ett problem när vi drar kraftledningar. Tråden blir längre av värme och kan då ta i backen och gör vi den för kort kan den gå av på vintern när den blir kortare. Bimetaller För att tillverka till exempel en termometer eller en termostat i ett strykjärn kan vi tillverka en bimetall. Den består av två sammanfogade metallband av två olika metaller som har olika utvidgningstal, (längdutvidgningskoefficient). Eftersom att den ena förlängs mer än den andra kommer metallbiten att böja sig. 10

11 Temperaturmätning och olika temperaturskalor När vi mäter temperatur och när vi pratar om utomhustemperatur är det oftast Celsius vi menar, USA använder de för det mesta Fahrenheit. Det finns dessutom en hel hög med andra skalor som in inte kommer att gå in på i denna kurs. En av de andra vi skall titta lite mer på är Kelvin, den skalan börjar vid absoluta nollpunkten. Den absoluta nollpunkten är det kallaste det kan bli. Vid den absoluta nollpunkten upphör all rörelse i materien och elektronerna slutar att snurra runt atomkärnan. På bilden ser vi tre av de mer använda temperaturskalorna, Fahrenheit, Celsius och Kelvin. Alla skalorna har fått sitt namn efter sin skapare. Celsius: Denna temperaturskala är bra och enkel att förstå för många i vardagen. Den har 0 C då vatten fryser och 100 C då vatten kokar. Sen har den delats in i en skala inom dessa fixpunkter. Celciustermometern är inte lämplig i fysikberäkningar eftersom den kan ha negativa värden. För dessa ändamål är Kelvin ett bättre val. Kelvin: Fahrenheit: Kelvin satte kokpunkten till 373 K och fryspunkten till 273 K. 0 K är den absoluta nollpunkten. Fördelen med denna skala är att den är mycket lämplig att använda i beräkningar eftersom den inte har negativa värden. Denna skala kom till på grund av ett missförstånd. Herr Fahrenheit missförstod Ole Römers skala. Efter en del justeringar kom han fram till att sätta vattnets fryspunkt till 32 F och kroppstemperaturen till 96 F. Efter det gjorde han en skala. 18. Om en elledning hängs upp under sommaren får den inte spännas för hårt. Varför inte? 19. Förklara varför är det lättare att öppna en glasburk om du först spolar locket med hett vatten? 20. Varför bottenfryser inte en sjö på vintern? 21. Studera de olika temperaturskalorna och fundera över vilka för- och nackdelar det finns med dem. 11

12 Hur värme sprids Värme kan spridas på tre olika sätt; ledning, strömning och strålning. Ledning = Värmen rör sig genom ett material. Själva materialet behöver inte röra sig. Strömning= Uppvärmt ämne, till exempel luft eller vatten, sätts i rörelse. Värmen följer med ämnet. Strålning= Varma föremål sänder ut strålning, till exempel solen. När strålningen tas upp av ett annat föremål blir det varmt. Värme sprids dåligt i luft, det finns dock ämnen som leder värme riktigt bra. Koppar är bland de bättre värmeledarna medan luft är en ganska usel värmeledare. Den bästa värmeledaren är dock diamant. Värme från ett element i ett rum sprids genom strömning: Tack vare våra kunskaper om hur värme sprids och hur värme leds kan vi bygga välisolerade hus eller termosar som håller chokladen varm på sportlovsutflykten. 22. Varför tillverkas det kastruller med kopparbotten? 23. Hur bör du vara klädd en solig vårdag om du inte vill bli varm? Varför? 24. Ge några praktiska exempel på hur vi utnyttjar kunskapen om att luft är en dålig värmeledare. 12

13 Fördjupningsuppgifter 25. En dam i högklackade skor dansar runt på ett golv. Damen väger 60 kg. Hur stort blir trycket mot golvet om hon låter hela tyngden vila på en klack med arean 2 cm 2? 26. Hur stor blir kraften mot ett underlag om arean är 10m 2 och trycket 4,5 kpa? 27. Isberg flyter på vatten men större delen finns under vattenytan. Ta reda på hur stor del det är. 28. Ett föremål hänger i en dynamometer. Den visar 1,2 N. När föremålet sänks ner i ett mätglas med vatten så stiger vattenytan från 60 ml till 90 ml. Beräkna föremålets densitet samt hur stor lyftkraften är hos vattnet. 29. Koppar har densiteten 9,0g/cm 3. Hur mycket väger då 10cm 3 koppar? 30. En träbit har volymen 100 cm 3. Klossen väger 90 g. Vilken densitet har det trä som klossen består av? 31. Hur stor massa har 25 cm 3 silver? (Ta reda på densiteten hos silver.) 32. Hur fungerar en cykelpump? 33. Hur mycket längre blir en 2 m lång järnstång om den upphettas med 10º? Ledning: Järn utvidgas med 0,012 millimeter per grad och meter när det värms upp. 34. Hur är en termos konstruerad för att hålla innehåller varmt eller kallt? 35. Stina placerade ett tomt mätglas på en våg. Vågen visade 95,0 g. Sedan hällde hon koltetraklorid i i mätglaset. Vikten ökade då till 250 g. Densiteten för klortetraklorid är 1,6 g/cm 3. Hur många milliliter klortetraklorid hällde Stina i glaset? 36. Räkna ut vikten hos en guldtacka som är 240 mm lång, 140 mm bred och 80 mm hög. (Ta reda på densiteten hos guld.) 37. Ölandsbron är 6 km lång och tillverkad av betong. Hur mycket längre är bron en varm sommardag när temperaturen är 30ºC jämfört med en vinterdag när temperaturen är -20ºC? 13

14 Laboration 1: Arkimedes princip I denna laboration skall vi undersöka varför det är lättare att lyfta en sten i vatten än på torra land. Materiel: Stativ med tillbehör. Dynamometer Metallcylinder Mätglas (100 ml) T-röd A B Fyll ett 100 ml-mätglas med 60 ml (60 cm 3 ) vatten. Häng upp dynamometern och metallcylindern i stativet på det sätt som bilden visar. Vad visar dynamometern? C D E F Sänk ner hela metallcylindern i vattnet och läs av dynamometern. 1. Hur stor är vattnets lyftkraft? 2. Till vilken vattennivå har vattnet stigit? 3. Hur mycket vatten har metallcylindern trängt undan? 4. Vilken densitet har vatten? 5. Hur stor massa har det undanträngda vattnet? 6. Hur stor tyngd har det undanträngda vattnet? 7. Jämför vattnets lyftkraft med tyngden hos det undanträngda vattnet. Vad ser du då? Sambandet kallas för Arkimedes princip. Skriv en laborationsrapport Om ni hinner, gör om samma experiment med T-röd. 14

15 Laboration 2: Hur påverkar ytan temperaturen? Nu ska vi ta reda på om ytans färg påverkar hur snabbt ett föremål blir varmt eller kallt. Materiel: Värmelampa Blank cylinder Svart cylinder 2 termometrar Mätglas A B I denna laboration ska vi värma två vattenfyllda cylindrar med hjälp av en värmelampa. Den ena cylindern är svart och den andra är blank. I vilken av cylindrarna tror du att vattnet kommer att bli varmt fortast? I vilken av cylindrarna kommer vattnet att bli kallt fortast när du släcker lampan? Fundera en stund och skriv sedan två hypoteser. Gör i ordning en tabell i Numbers. Förbered för 10 minuter. Väl nytt dokument och sedan Tom. Börja att fylla i rutorna från rutan högst upp till vänster enligt nedan. Tid Temperatur blank cylinder Temperatur svart cylinder C D E F G H I Fyll de båda metallcylindrarna med lika mycket vatten. 150 cm 3 är lagom. Placera lampan på cirka 1 dm avstånd från de båda cylindrarna. Läs av temperaturen i de båda cylindrarna innan du tänder lampan. Läs därefter av temperaturen varje minut under tio minuter. Rör om i vattnet med termometern hela tiden. För in alla uppmätta värden i tabellen. Stämde din första hypotes? Släck lampan. Låt sedan de båda cylindrarna stå i cirka minuter. Under tiden kan du börja svara på frågorna 1-4 i uppgift G och börja skriva en laborationsrapport. Svara på följande frågor: 1. Med hur många grader steg temperaturen i cylindrarna när du värmde med lampan? 2. Vilken yta absorberar (tar åt sig) mest värme? 3. Vilken färg bör du ha på kläderna en varm sommardag om du skall befinna dig i solen? Motivera svaret. 4. Med hur många grader sjönk temperaturen i de båda cylindrarna efter att du släckt lämpan? 5. Vilken yta strålar ut mest värme? Skriv en laborationsrapport. Gör ett linjediagram i Numbers och klistra in det i din rapport. 15

16 Laboration 3: Spridning av värme i vatten och luft. Del 1 I detta experiment ska vi titta på hur värme sprider sig i vatten och luft. Materiel: Brännare Provrör Hållare Stativ 2 Termometrar 2 Snören Tändstickor Stearinljus A B C I detta första experiment ska vi värma vatten i ett provrör genom att hålla det upptill och föra in underdelen i lågan. Vad tror du händer? Varför? Fundera en stund och skriv en hypotes. Värm ett provrör med vatten på det sätt som bilden visar. Svara på följande frågor: 1. Hur känns det i handen efter en stund? 2. Hur förändras vattnets volym när det värms upp? 3. Hur förändras vattnets densitet när volymen ändras? 4. Vad händer med det uppvärmda vattnet längst ner i provröret? 5. Vad händer med det kalla vattnet i den övre änden av provröret? Del 2 Luft är ingen bra värmeledare. Trots det är luften varm i hela klassrummet och inte enbart vid elementet. I denna laboration skall vi testa hur det kommer sig att värme ändå sprider sig i hela rummet. D Häng två termometrar i ett stativ på det sätt som bilden visar. Termometerkulorna skall vara på samma avstånd från ljusets veke. Ungefär en decimeter är lagom. E Tänd ljuset och låt det brinna ungefär en minut. Läs sedan av de båda termometrarna igen. Stämde din hypotes? F G Svara på följande frågor: 1. Vilken av de båda termometrarna visade högst temperatur efter att ljuset brunnit en stund? 2. Vad tror du det beror på? Skriv en laborationsrapport. 16

17 Laboration 4: När flyter ett föremål på en vätska? Vad är det egentligen som avgör om ett föremål flyter eller sjunker i en vätska? I denna laboration skall vi försöka ta reda på detta. Materiel: 2 Bägare En bit paraffin En gummipropp En bit kork T-röd Sockerlösning A Nu är din delikata uppgift att försöka ta reda på vad som krävs för att ett föremål skall flyta på en vätska. Till din hjälp har du tre vätskor med olika densitet och några föremål med olika densitet. Hur du skall gå tillväga får du lista ut själv. Densitettabell: Kork: 0,2 g/cm 3 Paraffin 0,9 g/cm 3 Gummi 1,2 g/cm 3 Vatten 1,0 g/cm 3 T-Röd 0,8 g/cm 3 B När du är färdig med dina undersökningar och kommit fram till ett resultat så skriver du en laborationsrapport. 17

18 Laboration 5: Hur fungerar en termometer? När vi vill veta temperaturen tar vi fram en termometer. Frågan är hur en sådan egentligen fungerar. I denna laboration skall vi ta reda på hur en termometer fungerar. Materiel: Kolv Kork med hål Glasrör Vatten Hållare Stativ Kokring Trådnät Brännare Karamellfärg A B C D E Fyll kolven med vatten och placera materielen på den sätt som bilden visar. Se till att du kan se vattenytan i glasröret. Vad tror du händer om du värmet vattnet? Skriv en hypotes. Tänd brännaren och värm vattnet i kolven. Vad händer med vattenytan i glasröret? Stämde din hypotes? Försök att förklara hur det hela går till. Skriv en laborationsrapport. 18

19 Laboration 6: Bygg ett brandlarm Har du någon gång funderat på hur ett brandlarm fungerar? Nu ska ni i alla fall få testa att bygga ett eget. Ni får ingen instruktion utan ni skall försöka att komma på själva hur man kan gå till väga för att få det att fungera. Materiel: Bottenplatta 2 Fotklämmor med vingskruv 2 Stativstavar 2 Muffar Axel Bimetall på stav Ringklocka (Eventuellt Lampa) Batteri 4,5 V Tändstickor A B Först av allt måste du tänka ut hur larmet skall fungera. Efter det gäller det att lista ut hur du skall bygga larmet med den materiel som finns. Beskriv hur ditt larm fungerar. 19

20 Ord och uttryck Absoluta nollpunkten = Det kallaste det kan bli. (0º Klevin eller 273º Celcius) Bar = Enhet för tryck Dynamometer = Instrument för kraftmätning Densitet = Enhet för hur mycket ett ämne väger. (g/cm 3 ) Newton = Enhet för kraft Pascal = Enhet för tryck 20

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB facit och kommentarer TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 483 7. T RYCK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 7.1 Förklara begreppen kraft Skapar eller motverkar en rörelse och mäts i newton (N).

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

FYSIKENS MASSA (VIKT)

FYSIKENS MASSA (VIKT) Tyngd och vikt 1 FYSIKENS MASSA (VIKT) Till vardags använder vi ordet vikt när vi pratar om hur mycket något väger. I fysiken använder man begreppet massa (m) för att ange hur mycket något väger. Massa

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar. Materiens tillstånd Atomer Materiens minsta byggstenar Bilder från: http://www.qedata.se/js_ishotell-galleri.htm http://www.webkonzepte.de/ 24/2-2010 Bilder från: www.rock-on-rock-on.com www.konsthantverkarna.se

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten

Läs mer

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1 ysik Prov 1 1:e pril, 2014 Na1 Skriv alla dina svar på svarspapper. Redoör LL dina beräkninar och vilka formel som används. ne svar med rätt antal värde siffror och prefi. Kraft E Uppifter. Tre krafter

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen

Läs mer

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008 Tryck Kraft per yta kallas tryck. När en kraft F verkar vinkelrätt och jämnt fördelad mot en yta A erhålls trycket p F p där A p = tryck F = kraft A = area eller yta Tryck forts. p F A Enheten för tryck

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt. GRUNDFYSIK Förord Fysiken försöker förklara vad som sker runt omkring oss. T ex varför föremål flyter, hur åska uppstår och varför jorden snurrar runt solen. Flera saker, kommer du att märka, finns det

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Delprov A3 och Delprov B

Delprov A3 och Delprov B Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218 1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Kursupplägg Vecka 11-19

Kursupplägg Vecka 11-19 Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten Temperatur Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten I denna bok tränas grundläggande begrepp om temperatur. Vad är varmt? Vad är kallt? Svettas frysa. Vad

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Fasta ämnen ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Experiment 1: Vi hade en stålkula upphängd i en ståltråd så att kulan var ungefär en halv millimeter från bordsskivan och satte den i gungning

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt Mekanisk jämvikt Betrakta två slutna gasbehållare, bägge med en kolv vid ena sidan. Kolverna är fästa i varandra: om ena kolven rör sig innåt rör sig den andra utåt Öppnar skruven så att kolvarna kan röra

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer