Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning
|
|
- David Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Fasta ämnen ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Experiment 1: Vi hade en stålkula upphängd i en ståltråd så att kulan var ungefär en halv millimeter från bordsskivan och satte den i gungning och visade att den gick fritt från bordet och stannade den sedan. Sen tog Arthur och värmde ståltråden med en gasbrännare så att den blev varm och satte därefter kulan i gungning igen, kulan slog nu i bordet. När tråden svalnade så lättade kulan från bordet igen. Slutledning: Att kulan tar i bordet när tråden värms upp beror på att alla fasta ämnen utvidgar sig när dom värms upp och krymper när dom kyls ner. Experiment 2: Vi började med att värma upp ett provrör i glas tills att det blev rödglödgat med en gasbrännare och därefter så sänkte vi ner det i en skål med vatten, provröret splittrades i massa bitar. Sedan så gjorde vi om experimentet, nu med ett eldfast provrör av kvartsglas. När vi sänkte ner det i vattnet så höll det. Slutledning: Fönsterglaset spricker eftersom att den har ökat i storlek när man värmde upp den och när man kyler ner utsidan till 20 grader så kommer insidan fortfarande vara runt 1000 grader och därmed kommer glaset inuti vara större än utsidan och få glaset utanpå att spricka. Kvartsglaset däremot ökar mycket mindre i storlek än fönsterglaset och därmed så har det inte alls samma benägenhet att spricka. Exempel 1: När man bygger en betongbro är det viktigt att armeringsjärnen växer/krymper lika mycket som den omgivande betongen eftersom det är temperaturskillnader på -20 till +35 grader och blandar man fel material så kommer allt att spricka. Exempel 2: När man har en Glödlampa så gäller det att tråden som går igenom glassockeln sväller lika mycket, sväller glaset mera så blir det ett lufthål och glödtråden brinner av, är fallet det omvända så spricker glaset. Exempel 3: Stålhjul på tåg slits väldigt mycket och därför sätter man på en slitring genom att utnyttja att metall blir större när det värms genom att man tar en för liten ring och värmer den och lirkar på den på hjulet, när den svalnar sitter den som berget, sen när den är utsliten så skär man av den och sätter på en ny, på detta sätt slipper man byta hela hjulen vilket skulle vara bra mycket dyrare.
3 Utvidgningskoefficient Visar hur många millimeter en meterstav av materialet utökar i längd när den värms en grad. Material Plast Bly Silver Järn Betong Fönsterglas Granit Kvartsglas Utvidgning 0.13mm 0.029mm 0.020mm 0.011mm 0.011mm 0.009mm 0.006mm mm
4 Vätskor Vätskor Utvidgas under uppvärmning. (undantaget vatten mellan 0 C och +4 C) Vatten är tyngst när det är +4 grader så det vattnet kommer alltid att vilja vara längst ner. Vår: I speciella situationer på våren så är vattnet genom hela sjön +4 C och därför vill ytvattnet ner till botten, vattnet vid botten är då avkylt och lättare och trycks undan av ytvattnet och får på detta vis vattnet att cirkulera, detta ger syresättning åt sjön. Sommar: På sommaren är ytvattnet varmast och botten håller sig på +4 C, temperaturskillnaden kan man känna när man på sommaren dyker respektive när man ligger i ytvattnet. Höst: Se vår... Vinter: Nu är situationen som på sommaren fast omvänt, det ligger is på ytan och vatten som är 0 C är lättare än bottenvattnet som är +4 C, så det är varmare vid botten än vid ytan i det här fallet. Experiment 1: Vi fyllde en kolv med bläck/vatten blandning och satte i en kork med ett långt, tunt, glasrör i och sen så värmde vi en bägare med vatten som vi därefter satte ner kolven i. Nivån i glasröret höjdes från ca 1dm till ca 8dm (1m långt rör) under 10 minuters tid. Slutledning: Vattnet utvidgas när det värms upp och trycker vattennivån upp genom det tunna glasröret.
5 Tabell över olika vätskors utvidgning. Vätska Utvidgning/grad Eter Alkohol Vatten Kvicksilver Termometerskalor: Farenheit: Farenheitskalan skapades år 1714 av D.Farenheit från den tyska staden Danzig. 0 grader i hans skala var en kall salt/snö blandning han skapade och 100 grader var hans kroppstemperatur. Celsius: Denna skala skapades år 1742 av A.Celsius från Uppsala, som 100 grader använde han vattnets fryspunkt och som 0 grader använde han vattnets kokpunkt. (han gillade inte minusgrader) Detta ändrades endast 5 år efter publiceringen (1747) av en annan svensk till det mer logiska som vi har i dag. Kelvin: Kelvinskalan skapades år 1901 av Lord Kelvin från manchester i England, som sin nollpunkt använde han absoluta nollpunkten och sen graderades skalan uppåt i samma gradstorlek som celsiusskalan. Skalornas förhållande till varandra: 0 f = -17,8 C = K 100 f = 37.8 C = K 0 K = -273,159 C = f 100 K = -173,159 C = f 0 C = 32 f = K 100 C = 212 f = 373,159 K Självcirkulation: Tidigare innan metall var så dyrt så byggde man värmesystem i hyreshus på självcirkulation. Man värmde vattnet i källaren så att det blev varmare och steg uppåt genom grova kopparrör och vidare genom elementen och tvingade ner det kallare vattnet på andra sidan som blev varmt och så fortsatte det. När metallen blev dyrare så sparade man pengar genom att installera mycket smalare rör och en pump tillsammans med värmepannan i källaren. Experiment 2: Vi tog en kolv och hällde i lite vatten i botten och sen höll vi den över en gasbrännare och värmde upp den tills att vattnet kokade och att det sprutade ånga ut ur den. Vi lät vattnet koka tills ångan hade tagit med sig den mesta luften ut ut kolven, då satte vi i en kork med ett glasrör och sen vände vi den uppochner och stoppade ner den i en skål med vatten, först började vattennivån i glasröret att stiga upp från skålen och upp mot rörets mynning inne i kolven när ångan började kondenseras och när det började spruta in så kondenserades all ånga mycket fort och skapade ett vakum så att kolven fylldes på någon sekund.
6 GAS ALLA Gaser utvidgar sig lika mycket under uppvärmning. Experiment 1: Vi hällde lite vatten i en kolv och värmde den så att det började strömma ut ånga vi lät den koka en stund till så att vi drev ut all luft, därefter satte vi i en tät gummikork och började att kyla kolven, när vi kylde den så att ångan kondenserades så började vattnet koka på grund av det låga trycket. Vi fortsatte att kyla den en stund genom att hälla mer vatten på kolven och trots att vattnet var under 20 grader så kokade det trots att när kylde det mera. Slutledning: En vätskas kokpunkt är beroende av det omgivande trycket, lågt tryck = lägre kokpunkt, och när ångan kondenseras av det kallare vattnet så blir det nära vakuum i kolven och då kokar vattnet. Tryckkokare: I en tryckkokare så får man upp trycket till ungefär 3 atmosfärer och vid det trycket kokar inte vatten förrän vid 133 grader och därför går värmen snabbare in i maten. Allmänna Gaslagen Volym Tryck Temperatur (V) (P) (T) Om T är oförändrad så är V gånger P konstant Om V är oförändrad så är P genom T konstant Om P är oförändrad så är V genom T konstant
7 Kylskåp: 1. Vätskan expanderar fort och går sen in i ett smalt rör (Lågt tryck) 2. Vätskan blir kall 3. Vätskan värms upp av maten och blir gas 4. Pumpen trycker ihop gasen till vätska som går genom rören och kyls av. (Högt tryck)
8 Experiment med kolsyresnö: Arthur hämtade en tub med koldioxid och skruvade bort reduceringsvetilerna och satte på en direktutsläppventil, en så kallad snowpack. Vi lyfte upp tuben på bordet och Rasmus fick lyfta bakändan av tuben så att utsläppet placerades nedåt. Medans Arthur släpper på gasen rakt ut i rummet genom snowpacken ( som är en liten expansionskammare som går att öppna) så kyls koldioxiden ner och bildar kolsyresnö p.g.a. den snabba expansionen. Experiment 1: Alla som ville fick komma fram och känna på kolyresnön i handen. Det kändes ingenting ungefär dom första 5 sekunderna sedan så brände det till, ungefär som om det hade varit glödande kol som man hade i handen. Slutledning: Detta beror på att kolsyresnön är väldigt kall och det tar en liten stund innan kroppen reagerar på den extrema kylan... Experiment 2: Vi lade lite kolsyresnö i en bägare och hällde ut lite vatten på bordet och ställde bägaren i vattnet. Efter en stund så var bägaren fastfrusen i bordet och kolsyresnön började försvinna. Kolsyresnön blev aldrig flytande utan blev gas direkt. Slutledning: Koldioxid kan ej bli vätska under det normala lufttrycket och därför övergår det direkt från fast form till gas. Ämne Smältpunkt Trippelpunkt Kokpunkt Kritisk punkt Vatten c vid 0,4atm 100c 379c och 218atm Koldioxid N/A -57c vid 5,1atm N/A 31c och 73atm Aluminium 660c N/A 2467c N/A Järn 1539c N/A 2900c N/A Wolfram 3380c N/A 5708c N/A Kväve -210c N/A -196 N/A Syre -219 N/A -183 N/A Väte -259 N/A -253 N/A Helium -270 N/A -269 N/A
9 Värmemängder hos ämnen Experiment 1: Vi hade 4 burkar och 4 vikter av olika metaller. I burkarna hällde vi 130 ml vatten som mätte en temperatur av 21 grader när vi började. Vi hade metallvikter enligt följande: järn 500g bly 250g mässing 200g aluminium 60g Vi stoppade ner alla vikterna i en behållare med kokande vatten och lät dem vara där lika lång tid. Efter det ställde vi ner dem i de 4 bägarna med vatten och mätte temperaturen efter en liten stund med följande resultat: Bägaren med järn - 42 grader Bägaren med bly - 26 grader Bägaren med mässing - 29 grader Bägaren med aluminium - 29 grader. Om man använder 100 gram av de olika ämnena så kommer de att värma: 100 g järn värmer 4 grader 100 g bly värmer 2 grader 100 g mässing värmer 4 grader 100 g aluminium värmer 14 grader Experiment 2: Vi hade en bägare med 20 gradigt vatten som vi löste salmiakpulver i. När vi gjorde det så sjönk temperaturen ner till 9 grader. Slutledning: När ett fast material skall smälta så krävs det värme som i det här fallet togs ifrån vatten och därför blev vattnet kallare. Värmeenergi mäts i kalorier eller joule. Kalorier förkortas cal och joule förkortas J. 1 cal = 4,18 J Större mänger energi mäts i: KJ = J x 1000 MJ = J x 10 upphöjt i 6 GJ = J x 10 upphöjt i 9 TJ = J x 10 upphöjt i 12 Små mängder energi mäts i: mj = J x 10 upphöjt i -3 µj = J x 10 upphöjt i -6 I cal värmer 1 g vatten 1 grad.
10 Ämne Spec.värme Smältvärme Ångvärme Vätgas 3,4 N/A N/A Vatten 1 80 Vid 0 går det åt 600, Vid 100 går det åt 540 Ammoniak 0, Luft 0,24 N/A N/A Aluminium 0, Järn 0,11 30 N/A Bly 0,03 6 N/A Luft och Vatten Vid havsytan är lufttrycket 1 kg per kvadratcentimeter. Detta betyder att på en normal människa är trycket ton. Luftens innehåll Luften innehåller 78 % kväve, 21% syre, 1% argon, 0,05% koldioxid och varierande % vattenånga. Vattenångas tryck är samma tryck som luften har när vatten kokar. J. Daltons lag: Trycket är summan av gasernas tryck Temperatur Tryck (mm hg) 0 4, (1kg/cm2)
11 Psykrometer: Vi har 2 termometrar varav den en termometern har en tygbit som hänger ner i vatten virad runt sig. De olika termometrarna visar olika temperaturer där den med tygbiten visar en lägre temperatur. Skillnaden i temperaturen mellan de olika termometrarna visar på luftfuktigheten. Daggpunktsmätare: Daggpunkten (dp) kallas den temperatur i den aktuella luftfuktigheten när det bildas dagg. När man blåser luft genom etern så förångas den och kyler av etern och bägaren. När det börjar bildas dagg utanpå bägaren så läser man av termometern och den temperatur termometern visar kallas daggpunkten Ex dp = + 5 grader Hur man mäter fuktighet: Fuktighet mäts i antingen relativ fuktighet (% av max) eller i absolut fuktighet (gram vatten/ m³). Den relativa fuktigheten mäts med daggpunktsmätare, hygrometer, psykrometer.
12 Ånga (g/m³) 40 37, , , , , ,5 10 7,5 5 2,5 0 Ångmängd i Luft Temperatur Vid 100% Luftfuktighet Vid 50% Luftfuktighet Vid 25% Luftfuktighet Mängden ånga luften kan bära beror på temperaturen Mera värme, mera ånga kan få plats.
13 VÄDER Kall och varmfronter: En Varmfront trycker den kalla luften framför sig och glider upp på den som en kil med kalluft under, här bildas ofta små slöjmoln när värmen är påväg upp och lättare regnmoln. En Kallfront trycker den varma luften framåt/uppåt fort och får den att snabbt stiga, här bildas mycket ofta åskmoln. Sjöbris: Det fungerar så att land värms upp snabbare än sjön av solljuset så att luften över land stiger och då måste den luften ersättas och det börjar blåsa in från sjön. Landbris: Då är fenomenet det motsatta. Det är kväll och land kyls av snabbare än sjön så att den varma luften från sjön stiger och måste ersättas med något och det börjar blåsa från land.
14 Frontnederbörd: är orsakad av kall och varmfronter som bildar moln., se Kall/Varmfronter Orographisk nederbörd: Det är när det kommer fuktig vind från havet och den kommer fram till en bergskedja. Då tvingas luften upp för bergen och kyls av och då kan molnen inte bära lika mycket vatten längre så det börjar regna på bergets sluttning. Molnen kommer sedan över toppen och ner på andra sidan och värms upp. Nere vid foten på andra sidan kan luftfuktigheten vara nere på 40%. Konvektiv nederbörd: Den uppstår när det är varmt och över sjöar i synnerhet. Det är när vattnet stiger upp pga värmen i sjön och bildar moln som ofta blir väldigt stora på höjden och i de här molnen, när vattendropparna kommer högst upp så kyls de av och faller men möter de varma som kommer uppåt och stiger upp igen. Dessa moln ger upphov till kraftiga skurar och/eller åska. Detta är våran vanligaste sommarnederbörd
15 Värmeledning Experiment 1: Samuel, Ringo och Rasmus kom fram till Arthur och fick var sin stav av ett ämne. Samuel fick koppar, Ringo fick järn och Rasmus fick glas. Arthur plockade fram ett par gaslågor som allihop samtidigt fick stoppa in änden på sina stavar i. Efter 50 sek kunde Samuel inte hålla kvar sin kopparstav p.g.a. värmen. Ringo släppte efter 6 minuter och 13 sekunder och Rasmus höll på i 10 minuter och sedan avbröt vi försöket. Vid det laget var Rasmus glasstav böjd p.g.a. värmen i änden men var inte det minsta ljummen där rasmus höll. Slutledning: Koppar värme värme fort, järn leder inte lika fort och glas leder värme väldigt dåligt. Värmeledningsförmåga hos ämnen: Rekord: Silver och koppar leder värme bäst Jumboplats: Vatten, frigolit och luft leder värme sämst. Termosar isolerar man med vakuum. Det är de som leder värme absolut sämst (ingenting alls). Exempel på att luft isolerar: Exempel 1: Markens snötäcke på vintern har luft mellan snöflingorna och isolerar mot kylan så att det aldrig blir under 0 grader under snön och därför överlever många smådjur. Exempel 2: Yakpäls består av ca 2 dm luftfyllda hårstrån och mycket luft emellan hårstråna. Detta isolerar mycket bra mot kylan.
16 Pyrometer: En pyrometer fungerar genom att man tittar genom röret mot smältande järn eller liknande, sen vrider man på motståndet som har gradangivelser runt sig tills att glödtråden har samma färg som järnet, på detta sätt kan man mäta temperaturen på mycket varma föremål.
Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs mer8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta
8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merhur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen
Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs mer7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck
7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs mer8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder
8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar
Läs merFörbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme
Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att
Läs merFacit till 38 No-försök
Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,
Läs mer6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)
6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merKemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.
Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merVattenpass, vattenlås, vattenhjul
Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merLABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,
I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merNollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt
Mekanisk jämvikt Betrakta två slutna gasbehållare, bägge med en kolv vid ena sidan. Kolverna är fästa i varandra: om ena kolven rör sig innåt rör sig den andra utåt Öppnar skruven så att kolvarna kan röra
Läs merBergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merFrån Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.
Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för
Läs merFramställning av järn
Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merREPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merUppvärmning, avsvalning och fasövergångar
Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs mer7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Läs merTryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE
ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE En luftförvärmare är ett miljövänligare och framtidens sätt att värma upp ett rum. Med bara en låda och solljus kan en luftförvärmare värma upp ett helt rum, om inte
Läs merVad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så?
Varför slår blixtar ofta ner i höga byggnader? När skillnaden i laddning mellan marken och molnet blir tillräckligt stor ger sig en blixt av från molnet till marken. När en blixt slår ner tar den oftast
Läs mer6 Tryck LÖSNINGSFÖRSLAG. 6. Tryck Tigerns tryck är betydligt större än kattens. Pa 3,9 MPa 0,00064
6 Tryck 601. a) Då minskar arean till hälften. Tyngden är densamma. Trycket ökar då till det dubbla, dvs. 2Pa. b) Om man delar hundralappen på mitten så halveras både area och tyng. trycket blir då detsamma
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merOm trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merTermodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:
Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Läs merBergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen
Läs merFYSIKALISKA APTITRETARE
FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs mer1:a gången på vårt NTA arbete.
1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merKemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1
Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att
Läs merEXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN
EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs mera. b. 8.
1. Monica ställer ut en kastrull med 2 liter soppa på balkongen för att den ska svalna. Hur mycket energi har soppan avgett när dess temperatur sjunkit med 9 C. 2. Klimatet i närheten av en sjö ändras
Läs merAtt gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.
Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,
Läs merFUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)
FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:
Läs merDelprov A3 och Delprov B
Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra
Läs merAvancerad övning om dykreflexen
Avancerad övning om dykreflexen Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de hantera syret sparsamt i kroppen.
Läs merMotorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning
Motorer och kylskåp Repetition: De tre tillstånden Gas Vätska Solid http://www.aircraftbanking.com/ http://sv.wikipedia.org Föreläsning 3/3, 2010 Plasma det fjärde tillståndet McMurry Chemistry, http://wps.prenhall.com
Läs merLärarinformation (Avancerad laboration)
Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merDiesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Läs merEGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merT / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merRepetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013
Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap. 5 + 9 version 2013 Mekanisk energi Arbete Arbete är den energi som omsätts när en kropp förflyttas. Arbete ges av W = F s, där kraften F måste vara parallell
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merKraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merSäkerhetsregler i kemi
Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och
Läs merDen olydiga tändsticksasken
Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas
Läs merAtomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.
Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar
Läs merFörord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.
GRUNDFYSIK Förord Fysiken försöker förklara vad som sker runt omkring oss. T ex varför föremål flyter, hur åska uppstår och varför jorden snurrar runt solen. Flera saker, kommer du att märka, finns det
Läs merTyper Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS)
Bruksanvisning Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS) Lär känna din UB UltraBead Filter Vi uppmuntrar dig att nogrant studera den här bilden för att få
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merSolceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs mer