8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta"

Transkript

1 8 Värme och väder Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta Värme sprids genom ledning 6 Massa, volym och densitet 7 Spridning av värme i vatten 8 Spridning av värme i luft 9 Hur påverkar ytan temperaturen? 10 Varför är kastruller blanka? 11 Ordfläta Hur man mäter lufttryck 13 Hur man mäter luftfuktighet 14 Hur man mäter vind 15 Hur man mäter nederbörd 16 Det aktuella vädret OH3 Väderkarta 17 Väderkartan 18 Förklara klimatet med vatten och sand 19 Ordfläta 8.4 OH4 Vibrerande atomer och molekyler.

2 Bygg ett brandlarm I den här laborationen ska du bygga ett sorts brandlarm. Men det finns ingen instruktion hur du ska göra. Utgå i stället från dina kunskaper om hur en bimetall fungerar när temperaturen höjs och hitta på en egen konstruktion. Du behöver: Bottenplatta, 2 fotklämmor med vingskruv, 2 stativstavar, 2 muffar, axel, bimetall på stav, ringklocka, batteri 4,5 V och tändstickor. A Det första du måste tänka ut är hur larmet ska fungera. Därefter gäller det att lista ut hur du ska bygga larmet med den materiel du har. B Beskriv hur ditt larm fungerar. OM DU HINNER C I grundboken sid 334 och lightboken sid 175 finns det en tabell som visar hur mycket längre olika metallstavar blir när de värms upp. Använd tabellen och lös följande uppgifter: 1. En stav av järn är 1 m lång. Hur mycket längre blir staven om temperaturen höjs a) 1 b) 10 c) En tråd av mässing är 10 m lång. Hur mycket längre blir tråden om temperaturen höjs a) 1 b) 10 c) Hur mycket längre eller kortare blir en 100 m lång koppartråd om temperaturen a) höjs 50 b) sänks Ölandsbron är 6 km lång och tillverkad av betong. Hur mycket längre är bron en varm sommardag när temperaturen är 30 C, jämfört med en kall vinterdag när temperaturen är 20 C?

3 Hur fungerar en termometer? En termometer används för att mäta temperatur. Men hur fungerar en termometer? Det tar vi reda på i den här laborationen. Du behöver: Kolv, kork med hål, glasrör, vatten, hållare, stativ, kokring, trådnät och brännare. A Fyll kolven med vatten och placera materielen på det sätt som bilden visar. Se till att du kan se vattenytan i glasröret. B Vad tror du händer när du värmer vattnet? Skriv en hypotes. C Tänd brännaren och värm vattnet i kolven. Vad händer med vattenytan i glasröret? D Stämde din hypotes? Försök att förklara hur det hela går till. E Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER F Svara på följande frågor: 1. På våra termometrar står det C. Vad betyder det? 2. Vilka två så kallade fixpunkter har Celsiusskalan? 3. Vilken vätska är vanligast i termometrar? 4. Varför är vatten ingen lämplig vätska att använda i en termometer?

4 8.1 OH 1 Vatten ett viktigt undantag

5 8.1 OH 2 Celsius och Kelvin

6 Utvidgning av gaser I den här laborationen får du i en förklaring till varför det är så farligt att kasta en sprejburk i en brasa. Du behöver: Kolv, kork med hål, glasrör, pappershandduk samt bägare. A Fyll bägaren med vatten. B Sätt i glasröret i korken och sätt korken i kolven. C Fukta pappershandduken med varmvatten. D Håll kolven med båda händerna med den varma handduken mot glaset. Det kan också räcka med att krama kolven hårt med båda händerna. Vad tror du händer om du för ner glasröret under vattenytan? Skriv en hypotes. E För ner glasröret i vattnet. Vad händer och varför? Diskutera med varandra. Stämde din hypotes? F Skriv en laborationsrapport.

7 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Enhet för kraft. 2. I Sverige mäter vi temperatur i grader 3. När en tråd värms, blir den 4. En mäter man temperatur med. 5. Vatten vid 100 C. 6. Samma sak som N/m En böjer sig vid uppvärmning. 8. har densiteten 1 g/cm Ett föremål som är nedsänkt i en vätska påverkas av en från vätskan.

8 Värme sprids genom ledning Med en silversked i handen kan det vara svårt att äta en varm soppa. Skeden blir nämligen mycket varm. Det beror på att silver leder värme mycket bra. Den här laborationen består av tre försök som visar hur olika material leder värme. Du behöver: Stavar av koppar och järn, provrör, bägare, pappershanddukar och brännare. A I det första försöket ska du hålla en kopparstav och en järnstav i en låga och undersöka vilken stav som fortast blir varm. Vilken tror du? Skriv en hypotes. B Håll de båda metallstavarna i lågan på det sätt som bilden visar. Vilken metall leder värme bäst? E Svara på följande frågor: 1. Vad händer efter en stund med vattnet i den övre änden? 2. Hur känns vattnet i den nedre änden? 3. Är vatten en bra ledare av värme? 4. Hur är glas som värmeledare? 5. Stämde din hypotes? F I det tredje försöket ska du hålla en bägare med varmt vatten i båda händerna. Men i den vänstra handen ska du ha en våt pappershandduk och i den högra ska du ha en torr pappershandduk. Det kommer förstås att bli varmt om händerna. Men blir det någon skillnad mellan höger och vänster hand? Skriv en hypotes om vad du tror. G Fyll bägaren med så varmt vatten som möjligt från varmvattenkranen. H Håll om bägaren med en våt och en torr pappershandduk. Vilken hand blir fortast varm? Stämde din hypotes? C I det andra försöket ska du värma vatten i ett provrör genom att hålla i provröret i lågan med bara fingrarna. Tror du att du kan det utan att det blir för varmt om fingrarna? Skriv en hypotes. D Håll ett provrör med vatten i lågan på det sätt som bilden visar. För provröret fram och tillbaka. OBS! Det är viktigt att du värmer där det finns vatten. Annars kan provröret spricka. I Försök att förklara resultatet. Ledtråd: Inuti den torra handduken finns ganska mycket luft, medan den våta innehåller vatten. J Skriv en laborationsrapport för alla tre försöken. OM DU HINNER K Det finns många exempel på när man använder luftens dåliga värmeledningsförmåga för att isolera. Diskutera med varandra och skriv upp så många exempel som möjligt.

9 Massa, volym och densitet Vad väger mest, guld eller bly? För att du ska kunna bestämma vilket ämne som väger mest måste du jämföra lika stora volymer. Vad du då egentligen jämför är ämnenas densitet. I den här uppgiften får du repetera begreppet densitet. Du behöver: Miniräknare. Med ett ämnes densitet menas hur mycket till exempel en kubikcentimeter av ämnet väger. Enheten för densitet blir då gram per kubikcentimeter (g/cm 3 ). När man ska räkna ut hur stor densitet ett ämne har, dividerar man ämnets massa med volymen. massa densitet = volym Lös uppgifterna. Till vissa behöver du använda en tabellen över grundämnen som finns på sid 334 i grundboken och på sid 175 i lightboken 1. Koppar har densiteten 9,0 g/cm 3. Hur mycket väger då a) 1 cm 3 koppar b) 10 cm 3 koppar 2. Zink har densiteten 7,1 g/cm 3. Hur stor massa har a) 1 cm 3 zink b) 10 cm 3 zink 3. En sten väger 25 g och har volymen 10 cm 3. Vilken är densiteten? 4. En träkloss har volymen 100 cm 3. Klossen väger 90 g. Vilken densitet har det trä som klossen består av? 5. Använd tabellen och ta reda på densiteten för a) silver b) guld 6. Hur stor massa har a) 5 m 3 silver b) 25 cm 3 guld 7. Ett föremål av mässing har volymen 27 cm 3. Massan är 227 g. Vilken densitet har mässing? Avrunda till en decimal. 8. Hur stor massa har ett föremål av bly om volymen är 135 cm 3? Avrunda till tiotal gram. 9. En tom bägare står på en våg. Vågen visar 145,5 g. Sedan häller man 80 ml av en vätska i bägaren. Vågen visar då 203 g. Vilken densitet har vätskan? (1 ml = 1 cm 3 ). Avrunda till två decimaler. 10. I ett mätglas finns 125 ml vatten. Ett föremål av tenn sänks ner i mätglaset. Vattenytan stiger då till nivån 185 ml. Hur mycket väger föremålet? OM DU HINNER 11. Hur stor volym har en järnbit som har massan 140 g? Avrunda till hela kubikcentimeter. 12. En guldtacka är 260 mm lång, 120 mm bred och 75 mm hög. Hur mycket väger den? Svara i kilogram och avrunda till heltal. 13. Eva placerade ett tomt mätglas på en våg. Vågen visade 83,3 g. Sedan hällde hon koltetraklorid i mätglaset. Vikten ökade då till 225,5 g. Densiteten för koltetraklorid är 1,6 g/cm 3? Hur många milliliter koltetraklorid hällde Eva i mätglaset? Avrunda till heltal. 14. En kvadratisk plåt av aluminium har sidan 195 cm och tjockleken 0,75 cm. Hur mycket väger plåten? Avrunda till hela kilogram. 15. Ett prydnadsföremål i metall har massan 455 g. Metallens densitet är 7,4 g/cm 3. Föremålet sänks ner i ett mätglas som innehåller 125 ml vatten. Till vilken nivå stiger vattnet? Avrunda till heltal.

10 Spridning av värme i vatten I den här laborationen får du lära dig hur värme sprids i vatten. Du behöver: Brännare och provrör. A I den här uppgiften ska du värma vatten i ett provrör genom att hålla det upptill och föra in underdelen i lågan. Vad tror du händer? Fundera en stund och skriv en hypotes. B Värm ett provrör med vatten på det sätt som bilden visar. C Svara på följande frågor: 1. Hur känns det i handen efter en stund? 2. Hur förändras vattnets volym då det värms upp? 3. Hur förändras vattnets densitet när volymen ändras? 4. Vad händer med det uppvärmda vattnet längst ner i provröret? 5. Vad händer med det kalla vattnet i den övre änden av provröret? D Skriv en laborationsrapport.

11 Spridning av värme i luft Luft leder värme dåligt. Men hur kommer det sig att luften i klassrummet trots allt blir varm? I den här laborationen får du lära dig hur värme sprids i luft. Du behöver: Stativ med tillbehör, 2 termometrar, 2 snören, tändstickor och ett stearinljus. B A A Häng två termometrar i ett stativ på det sätt som bilden visar. Termometerkulorna ska vara på samma avstånd från ljusets veke. Ungefär en decimeter är lagom. B Vad visar termometrarna? Vad tror du händer med temperaturerna om man placerar ett brinnande stearinljus så att båda termometrarna är lika nära lågan. Termometer A ska vara ovanför lågan och termometer B på sidan om lågan. Skriv en hypotes. C Tänd ljuset och låt det brinna ungefär en minut. Läs sedan av de båda termometrarna igen. Stämde din hypotes? D Svara på följande frågor: 1. Vilken av de båda termometrarna visade högst temperatur efter att ljuset brunnit en stund? 2. Vad tror du att det beror på? E Skriv en laborationsrapport.

12 Hur påverkar ytan temperaturen? I den här laborationen ska du ta reda på om färgen kan påverka hur snabbt ett föremål blir varmt och hur snabbt det svalnar. Du behöver: Värmelampa, blank cylinder, svart cylinder, 2 termometrar samt mätglas. A I den här uppgiften ska du värma två vattenfyllda cylindrar med hjälp av en värmelampa. Den ena cylindern är svart och den andra är blank. I vilken av cylindrarna kommer vattnet fortast att bli varmt? Och i vilken av cylindrarna kommer vattnet snabbast att svalna när du släcker värmelampan. Fundera en stund över frågorna och skriv sedan två hypoteser. B Gör i ordning en tabell i din anteckningsbok. G Svara på följande frågor: 1. Med hur många grader steg temperaturen i den blanka cylindern? 2. Med hur många grader steg temperaturen i den svarta cylindern? 3. Vilken yta absorberar (tar åt sig) mest värme? 4. Vilken färg bör man ha på kläderna en varm sommardag om man ska befinna sig i solen? Motivera svaret. 5. Med hur många grader sjönk temperaturen i den blanka cylindern när du släckt lampan? 6. Med hur många grader sjönk temperaturen i den svarta cylindern? 7. Vilken yta strålar ut mest värme? H Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER I Pricka in värdena på hur temperaturen steg i ett diagram. Diagrammet kan se ut som nedan. C Fyll de båda metallcylindrarna med lika mycket vatten. 150 cm 3 är lagom. D Placera lampan på cirka 1 dm avstånd från de båda cylindrarna. E Läs av temperaturen i de båda cylindrarna innan du tänder lampan. Läs därefter av temperaturen varje minut under 15 minuter. Rör om i vattnet med termometrarna hela tiden. För in alla värden i tabellen. Stämde din första hypotes? F Släck lampan. Låt sedan de båda cylindrarna stå i cirka minuter. Under tiden kan du börja svara på frågorna 1 4 i uppgift G och börja skriva en laborationsrapport. J Bind samman punkterna så att du får en linje som visar hur temperaturen steg i den blanka cylindern och en linje som visar hur temperaturen steg i den svarta cylindern.

13 Varför är kastruller blanka? I den här laborationen ska vi ta reda på varför nästan alla kastruller är blanka. Du behöver: Metallplatta med en blank och en svart sida samt en brännare. A Om en blank och en svart kastrull är lika varma, vilken svalnar fortast? Vad tror du? Skriv en hypotes. B Tänd brännaren och håll metallplattan en bit ovanför så att de båda sidorna värms lika mycket. Värm plattan i sekunder. OBS! Du ska inte hålla plattan i lågan. C Håll den uppvärmda metallplattan i närheten av kinden, först med den blanka sidan närmast och sedan den svarta sidan närmast. Svara sedan på följande frågor: 1. Vilken av de båda ytorna utstrålar mest värme? 2. Varför är kastruller blanka? 3. Stämde din hypotes? D Skriv en laborationsrapport.

14 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. I en kopparstav sprids värme genom 2. Har densiteten 10,5 g/cm När ett föremål upphettas, dess densitet. 4. Samma sak som vikt. 5. Böjer sig vid uppvärmning. 6. är enheten för kraft. 7. leder värme bäst av alla ämnen. 8. I en vätska sprids värme genom

15 Hur man mäter lufttryck På en väderstation studerar man vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat lufttrycket med en så kallad barometer. I den här laborationen får du lära dig hur man läser av en barometer. Du behöver: Barometer. A Läs av barometern. 1. Hur högt är lufttrycket idag? 2. Hur högt är normalt lufttryck vid havsytan uttryckt i a) hektopascal (hpa) b) millimeter kvicksilver (mm Hg) B På en väderstation finns även en så kallad barograf. En sådan ser ut som bilden till höger visar. Den består av en barometer där visaren har ett skrivstift. Stiftet ritar en kurva på ett papper som sitter på en trumma. Kurvan visar hur lufttrycket varierar. Trumman roterar sakta, vanligen ett varv på en vecka. Kurvan kan till exempel se ut på det sätt som bilden nedan visar. Läs av kurvan och svara på följande frågor: 1. Hur högt var lufttrycket måndag kl 16.00? 2. Hur högt var lufttrycket onsdag kl 12.00?

16 Hur man mäter luftfuktighet På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat luftens fuktighet, vilket kan göras med en psykrometer eller en hygrometer. I den här laborationen får du lära dig hur man använder en psykrometer. Du behöver: Två termometrar, tygtrasa, gummiband och en bägare med vatten. A Luft innehåller alltid en viss mängd vattenånga. För att mäta luftens fuktighet kan man använda en psykrometer. En sådan består av två termometrar. Den ena termometern är torr och den andra är våt. Vilken tror du visar den lägsta temperaturen? Skriv en hypotes. B Läs av båda termometrarna. Vilken termometer visar den lägsta temperaturen, den våta eller den torra? C Försök att förklara resultatet. Tips: För att vatten ska avdunsta krävs det energi. D För att bestämma luftens fuktighet använder du tabellen här under. Använd tabellen och svara på följande frågor: 1. Läs av den torra termometern. Vilken temperatur visar den? 2. Läs av den våta termometern. Vilken temperatur visar den? 3. Hur stor är differensen i temperatur? 4. Använd fuktighetstabellen och bestäm hur stor fuktigheten är. Temperaturdifferens mellan de båda termometrarna Torra termometerns temp C C C C C C C C C

17 Hur man mäter vind På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat vindhastigheten. I den här laborationen får du använda en vindmätare och svara på några frågor. Du behöver: Vindmätare. A När det gäller vind är det två saker man är intresserad av, nämligen vindstyrka och vindriktning. Med vindriktning menar man från vilket håll det blåser. Titta på flaggan i bilden och ange vindriktningen. B Vindens hastighet läser man av med en vindmätare. Undersök vindmätaren och försök förstå hur den fungerar. C I tabellen nedan kan du se hur man brukar namnge olika vindstyrkor. Använd tabellen och svara på följande frågor: 1. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 5 m/s? 2. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 10 m/s? 3. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 25 m/s? 4. Titta ut genom fönstret eller gå ut på skolgården och försök uppskatta vindriktning och vad för slags vind det blåser i dag. Vindhastighet i m/s Namn till lands Vindens verkningar 0 0,2 Lungt Inga, röken stiger rakt upp 0,3 3,3 Svag vind Små löv sätts i rörelse 3,4 7,9 Måttlig vind Blad och kvistar rör sig 8,0 13,8 Frisk vind Stora grenar sätts i rörelse 13,9 20,7 Hård vind Hela träd svajar 20,8 24,4 Halv storm Mindre skador på hus 24,5 28,4 Storm Träd rycks upp med roten

18 Hur man mäter nederbörd På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat mängden nederbörd. I den här uppgiften får du undersöka en regnmätare. Du behöver: Regnmätare. Nederbörd i form av regn kan mätas med en regnmätare. Titta på regnmätaren och svara på följande frågor: 1. I vilken enhet mäter man nederbörd? 2. Hur mycket nederbörd visar regnmätaren? 3. Försök fundera ut varför det inte är 1 mm mellan två streck på mätstaven utan betydligt mer. 4. Hur tror du att man mäter nederbörden om det snöar?

19 Det aktuella vädret I våra dagstidningar finns ofta en väderruta som innehåller både en rapport om hur vädret är för tillfället samt en prognos över hur meteorologerna tror att vädret kommer att bli under de närmaste dagarna. I den här uppgiften får du lära dig hur man läser en sådan väderruta. Du behöver: Dagstidning. Studera väderrutan i tidningen och svara på följande frågor: 1. När går solen upp respektive ner idag? 2. Hur är vädret idag där du bor, enligt väderrutan? Stämmer det? 3. Hur kommer vädret att bli imorgon? 4. Ange vindriktning och vindstyrka för morgondagen. 5. Vilken temperatur hade Kirunaborna igår? 6. Vilken temperatur hade Malmöborna igår? 7. Vilken temperatur hade semesterfirarna på Mallorca igår? 8. Var i Sverige var det igår kallast respektive varmast? 9. Vilken stad i Europa hade igår högst respektive lägst temperatur, enligt väderrutan?

20 8.3 OH 3 Väderkarta

21 Väderkartan I den här uppgiften får du träna på att läsa av en väderkarta. 1. Väderkartan visar vilket väder det var i Europa en tidig vårdag. Det är samma slag av väderkarta som vi dagligen kan se i våra dagstidningar och på TV. Använd dig av väderkartan och svara på följande frågor: a) Hur hög är temperaturen i södra Norrland? b) Hur hög är temperaturen i Helsingfors? c) Hur hög är temperaturen på Mallorca? 2. På kartan finns kurvor dragna, vilka sammanbinder orter med samma lufttryck. Kurvorna kallas isobarer. Det tal som står intill isobaren, till exempel 1 020, anger lufttrycket i hektopascal (hpa). Använd väderkartan och svara på följande frågor: a) Vad är en isobar? b) Hur högt är lufttrycket längs den isobar som sträcker sig genom Irland? c) Mellan vilka två värden ligger huvudsakligen lufttrycket i Sverige? d) Var finns det ett lågtryckscentrum och vilket lufttryck är det där? e) Var i Europa har man det högsta lufttrycket? Hur högt är lufttrycket där? 3. En front är en gränslinje mellan en varm och en kall luftmassa. På väderkartan kan du se hur man ritar fronter. På en kallfront ritar man taggar och på en varmfront kullar. Taggarna och kullarna anger i vilken riktning som fronten rör sig. a) Vad menas med en kallfront? b) Vilken slags front är på väg genom i stort sett hela Sverige? c) I vilken riktning rör sig fronten? d) Hur kommer temperaturen i Sverige troligen att förändras under den närmaste tiden? 4. Förutom isobarer och fronter finns det en hel del andra saker inritade på väderkartan. Studera kartan och svara sedan på följande frågor: a) Vad är det för väder utanför Frankrikes atlantkust? b) Var finns ett stort område med snöfall? Ett djupt lågtryck mellan Island och Skottland medför blåsigt väder över Brittiska öarna. Även Västeuropa har friska sydvindar och tidvis regn. Klart och rätt kallt väder över Ryssland.

22 Förklara klimatet med vatten och sand Vid våra kuster har vi svala somrar och milda vintrar. Vi kallar det kustklimat. Varför är det så? Det ska vi ta reda på i den här laborationen. Du behöver: Bägare, termometer, sand, våg, trefot, trådnät och brännare. A I den här laborationen ska du värma 100 g vatten och 100 g sand under lika lång tid i var sin bägare. I vilken bägare tror du att temperaturen ökar mest? Den med vatten i eller den med sand i? Skriv en hypotes. B Värm 30 sekunder under varje bägare. Rör om med termometern och läs av temperaturen när den har slutat att stiga. C Svara på följande frågor: 1. För vilket ämne steg temperaturen mest? 2. Stämde din hypotes? 3. Vilket ämne kräver mest energi för att värmas upp? D Man kan med ett liknande experiment visa att vatten behåller värme bättre än andra ämnen. Det har stor betydelse för klimatet på jorden, till exempel vid kustområden. Fundera en stund och svara sedan på följande frågor: 1. Varför har våra kustområden svala somrar och milda vintrar? 2. Vad menas med fastlandsklimat? E Skriv en laborationsrapport.

23 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Vatten kokar när temperaturen är I metaller sprids värme genom 3. I vatten sprids värme genom. 4. mäts i millimeter. 5. Lufttryck mäts med en. 6. Om det blåser från väster är det vind. 7. har densiteten 1,0 g/cm 3 8. Ett ämnes densitet beräknas genom att dividera med volymen. 9. Det är bra att förvara varma drycker i en. 10. En gör väderprognoser.

24 8.4 OH 4 Vibrerande atomer och molekyler vattenånga vatten is

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel. Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.) Man skiljer på två typer av lödning. Mjuklödning och hårdlödning.

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner... 1 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

W820 Professionell Bluetooth -väderstation W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 Beräkna 1 a) 0,5 + 0,7 b) 0,45 + 1,6 c) 2,76 0,8 2 a) 4,5 10 b) 30,5 10 c) 0,45 1 000 3 Vilka av produkterna är a) större än 6 1,09 6 0,87 6 1 6 4,3 6 0,08 6 b) mindre än 6 4 Skriv

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Ventiler och ventilgrupper TIMA har stöd för upp till 16 ventiler som är placerade i två ventilgrupper. När vattning genomförs så vattnar alla ventiler i gruppen

Läs mer

Labbrapport, modelltext

Labbrapport, modelltext Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen i Stockholm 8 december 2014, Kristina Ansaldo och Karin Rehman Handledning till de tre programmen i serien Språket bär kunskapen från Utbildningsradion,

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

Innehåll. Sid. 1. Introduktion. 2 Funktioner. 3 Säkerhetsnoteringar Förpackningsinnehåll 4 Förberedelser

Innehåll. Sid. 1. Introduktion. 2 Funktioner. 3 Säkerhetsnoteringar Förpackningsinnehåll 4 Förberedelser www.moon.se WS 2308 Innehåll Sid. 1. Introduktion 2 Funktioner 3 Säkerhetsnoteringar Förpackningsinnehåll 4 Förberedelser 5 Installera med batterieliminator. Använd kabel eller 433MHz överföring 6 Display

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

Luftförvärmare- Manual + Faktablad

Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmarens funktion och hur den är konstruerad Luftförvärmare är ett riktigt energismart och miljövänligt sätt att värma upp ett hus på. Den här luftförvärmaren

Läs mer

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven Bruksanvisning LumiTest Ljusdetektiven Innehållsförteckning 1: Produktbeskrivning 3 2: Aktivering 3 3: Ljusstyrka och kontrastmätning 3 4: Ljusmätning 4 5: Finmätning 4 6: Mätning med nålspetsen 4 7: Rengöring

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

13 Elektriska maskiner

13 Elektriska maskiner 13 Elektriska maskiner Inledning ilderna i kapitelinledningen på sid 256-257 i grundboken och sid 138 i lightboken visar hur elektriska maskiner både kan vara jättestora och pyttesmå. Låt gärna eleverna

Läs mer

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1 Maria Österlund Kojan Mattecirkeln Längd 1 NAMN: När Maja och Matilda ska bygga en koja behöver de kunna mäta. De hittar en gammal ritning med följande mått: Maja och Matilda hämtar en meter-linjal. Använd

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

Tips & Råd vid montering av Solfångare

Tips & Råd vid montering av Solfångare Tips & Råd vid montering av Solfångare Val av plats för solfångare-modul. Att sätta modulerna på taket, är det vanligaste valet Vid placeringen av nyinköpta solfångare. TH Solar vill att ni ställer er

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Hantverk förr och nu. Bronsgjutning. med sandgjutningsmetoden i teori och praktik

Hantverk förr och nu. Bronsgjutning. med sandgjutningsmetoden i teori och praktik Bronsgjutning med sandgjutningsmetoden i teori och praktik Bronsgjutning med sandgjutningsmetoden Sandgjutning Häften i serien behandlar: Bronsgjutning Engelska glosor rörande äldre Husbyggnation Garvning

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer