8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta"

Transkript

1 8 Värme och väder Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta Värme sprids genom ledning 6 Massa, volym och densitet 7 Spridning av värme i vatten 8 Spridning av värme i luft 9 Hur påverkar ytan temperaturen? 10 Varför är kastruller blanka? 11 Ordfläta Hur man mäter lufttryck 13 Hur man mäter luftfuktighet 14 Hur man mäter vind 15 Hur man mäter nederbörd 16 Det aktuella vädret OH3 Väderkarta 17 Väderkartan 18 Förklara klimatet med vatten och sand 19 Ordfläta 8.4 OH4 Vibrerande atomer och molekyler.

2 Bygg ett brandlarm I den här laborationen ska du bygga ett sorts brandlarm. Men det finns ingen instruktion hur du ska göra. Utgå i stället från dina kunskaper om hur en bimetall fungerar när temperaturen höjs och hitta på en egen konstruktion. Du behöver: Bottenplatta, 2 fotklämmor med vingskruv, 2 stativstavar, 2 muffar, axel, bimetall på stav, ringklocka, batteri 4,5 V och tändstickor. A Det första du måste tänka ut är hur larmet ska fungera. Därefter gäller det att lista ut hur du ska bygga larmet med den materiel du har. B Beskriv hur ditt larm fungerar. OM DU HINNER C I grundboken sid 334 och lightboken sid 175 finns det en tabell som visar hur mycket längre olika metallstavar blir när de värms upp. Använd tabellen och lös följande uppgifter: 1. En stav av järn är 1 m lång. Hur mycket längre blir staven om temperaturen höjs a) 1 b) 10 c) En tråd av mässing är 10 m lång. Hur mycket längre blir tråden om temperaturen höjs a) 1 b) 10 c) Hur mycket längre eller kortare blir en 100 m lång koppartråd om temperaturen a) höjs 50 b) sänks Ölandsbron är 6 km lång och tillverkad av betong. Hur mycket längre är bron en varm sommardag när temperaturen är 30 C, jämfört med en kall vinterdag när temperaturen är 20 C?

3 Hur fungerar en termometer? En termometer används för att mäta temperatur. Men hur fungerar en termometer? Det tar vi reda på i den här laborationen. Du behöver: Kolv, kork med hål, glasrör, vatten, hållare, stativ, kokring, trådnät och brännare. A Fyll kolven med vatten och placera materielen på det sätt som bilden visar. Se till att du kan se vattenytan i glasröret. B Vad tror du händer när du värmer vattnet? Skriv en hypotes. C Tänd brännaren och värm vattnet i kolven. Vad händer med vattenytan i glasröret? D Stämde din hypotes? Försök att förklara hur det hela går till. E Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER F Svara på följande frågor: 1. På våra termometrar står det C. Vad betyder det? 2. Vilka två så kallade fixpunkter har Celsiusskalan? 3. Vilken vätska är vanligast i termometrar? 4. Varför är vatten ingen lämplig vätska att använda i en termometer?

4 8.1 OH 1 Vatten ett viktigt undantag

5 8.1 OH 2 Celsius och Kelvin

6 Utvidgning av gaser I den här laborationen får du i en förklaring till varför det är så farligt att kasta en sprejburk i en brasa. Du behöver: Kolv, kork med hål, glasrör, pappershandduk samt bägare. A Fyll bägaren med vatten. B Sätt i glasröret i korken och sätt korken i kolven. C Fukta pappershandduken med varmvatten. D Håll kolven med båda händerna med den varma handduken mot glaset. Det kan också räcka med att krama kolven hårt med båda händerna. Vad tror du händer om du för ner glasröret under vattenytan? Skriv en hypotes. E För ner glasröret i vattnet. Vad händer och varför? Diskutera med varandra. Stämde din hypotes? F Skriv en laborationsrapport.

7 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Enhet för kraft. 2. I Sverige mäter vi temperatur i grader 3. När en tråd värms, blir den 4. En mäter man temperatur med. 5. Vatten vid 100 C. 6. Samma sak som N/m En böjer sig vid uppvärmning. 8. har densiteten 1 g/cm Ett föremål som är nedsänkt i en vätska påverkas av en från vätskan.

8 Värme sprids genom ledning Med en silversked i handen kan det vara svårt att äta en varm soppa. Skeden blir nämligen mycket varm. Det beror på att silver leder värme mycket bra. Den här laborationen består av tre försök som visar hur olika material leder värme. Du behöver: Stavar av koppar och järn, provrör, bägare, pappershanddukar och brännare. A I det första försöket ska du hålla en kopparstav och en järnstav i en låga och undersöka vilken stav som fortast blir varm. Vilken tror du? Skriv en hypotes. B Håll de båda metallstavarna i lågan på det sätt som bilden visar. Vilken metall leder värme bäst? E Svara på följande frågor: 1. Vad händer efter en stund med vattnet i den övre änden? 2. Hur känns vattnet i den nedre änden? 3. Är vatten en bra ledare av värme? 4. Hur är glas som värmeledare? 5. Stämde din hypotes? F I det tredje försöket ska du hålla en bägare med varmt vatten i båda händerna. Men i den vänstra handen ska du ha en våt pappershandduk och i den högra ska du ha en torr pappershandduk. Det kommer förstås att bli varmt om händerna. Men blir det någon skillnad mellan höger och vänster hand? Skriv en hypotes om vad du tror. G Fyll bägaren med så varmt vatten som möjligt från varmvattenkranen. H Håll om bägaren med en våt och en torr pappershandduk. Vilken hand blir fortast varm? Stämde din hypotes? C I det andra försöket ska du värma vatten i ett provrör genom att hålla i provröret i lågan med bara fingrarna. Tror du att du kan det utan att det blir för varmt om fingrarna? Skriv en hypotes. D Håll ett provrör med vatten i lågan på det sätt som bilden visar. För provröret fram och tillbaka. OBS! Det är viktigt att du värmer där det finns vatten. Annars kan provröret spricka. I Försök att förklara resultatet. Ledtråd: Inuti den torra handduken finns ganska mycket luft, medan den våta innehåller vatten. J Skriv en laborationsrapport för alla tre försöken. OM DU HINNER K Det finns många exempel på när man använder luftens dåliga värmeledningsförmåga för att isolera. Diskutera med varandra och skriv upp så många exempel som möjligt.

9 Massa, volym och densitet Vad väger mest, guld eller bly? För att du ska kunna bestämma vilket ämne som väger mest måste du jämföra lika stora volymer. Vad du då egentligen jämför är ämnenas densitet. I den här uppgiften får du repetera begreppet densitet. Du behöver: Miniräknare. Med ett ämnes densitet menas hur mycket till exempel en kubikcentimeter av ämnet väger. Enheten för densitet blir då gram per kubikcentimeter (g/cm 3 ). När man ska räkna ut hur stor densitet ett ämne har, dividerar man ämnets massa med volymen. massa densitet = volym Lös uppgifterna. Till vissa behöver du använda en tabellen över grundämnen som finns på sid 334 i grundboken och på sid 175 i lightboken 1. Koppar har densiteten 9,0 g/cm 3. Hur mycket väger då a) 1 cm 3 koppar b) 10 cm 3 koppar 2. Zink har densiteten 7,1 g/cm 3. Hur stor massa har a) 1 cm 3 zink b) 10 cm 3 zink 3. En sten väger 25 g och har volymen 10 cm 3. Vilken är densiteten? 4. En träkloss har volymen 100 cm 3. Klossen väger 90 g. Vilken densitet har det trä som klossen består av? 5. Använd tabellen och ta reda på densiteten för a) silver b) guld 6. Hur stor massa har a) 5 m 3 silver b) 25 cm 3 guld 7. Ett föremål av mässing har volymen 27 cm 3. Massan är 227 g. Vilken densitet har mässing? Avrunda till en decimal. 8. Hur stor massa har ett föremål av bly om volymen är 135 cm 3? Avrunda till tiotal gram. 9. En tom bägare står på en våg. Vågen visar 145,5 g. Sedan häller man 80 ml av en vätska i bägaren. Vågen visar då 203 g. Vilken densitet har vätskan? (1 ml = 1 cm 3 ). Avrunda till två decimaler. 10. I ett mätglas finns 125 ml vatten. Ett föremål av tenn sänks ner i mätglaset. Vattenytan stiger då till nivån 185 ml. Hur mycket väger föremålet? OM DU HINNER 11. Hur stor volym har en järnbit som har massan 140 g? Avrunda till hela kubikcentimeter. 12. En guldtacka är 260 mm lång, 120 mm bred och 75 mm hög. Hur mycket väger den? Svara i kilogram och avrunda till heltal. 13. Eva placerade ett tomt mätglas på en våg. Vågen visade 83,3 g. Sedan hällde hon koltetraklorid i mätglaset. Vikten ökade då till 225,5 g. Densiteten för koltetraklorid är 1,6 g/cm 3? Hur många milliliter koltetraklorid hällde Eva i mätglaset? Avrunda till heltal. 14. En kvadratisk plåt av aluminium har sidan 195 cm och tjockleken 0,75 cm. Hur mycket väger plåten? Avrunda till hela kilogram. 15. Ett prydnadsföremål i metall har massan 455 g. Metallens densitet är 7,4 g/cm 3. Föremålet sänks ner i ett mätglas som innehåller 125 ml vatten. Till vilken nivå stiger vattnet? Avrunda till heltal.

10 Spridning av värme i vatten I den här laborationen får du lära dig hur värme sprids i vatten. Du behöver: Brännare och provrör. A I den här uppgiften ska du värma vatten i ett provrör genom att hålla det upptill och föra in underdelen i lågan. Vad tror du händer? Fundera en stund och skriv en hypotes. B Värm ett provrör med vatten på det sätt som bilden visar. C Svara på följande frågor: 1. Hur känns det i handen efter en stund? 2. Hur förändras vattnets volym då det värms upp? 3. Hur förändras vattnets densitet när volymen ändras? 4. Vad händer med det uppvärmda vattnet längst ner i provröret? 5. Vad händer med det kalla vattnet i den övre änden av provröret? D Skriv en laborationsrapport.

11 Spridning av värme i luft Luft leder värme dåligt. Men hur kommer det sig att luften i klassrummet trots allt blir varm? I den här laborationen får du lära dig hur värme sprids i luft. Du behöver: Stativ med tillbehör, 2 termometrar, 2 snören, tändstickor och ett stearinljus. B A A Häng två termometrar i ett stativ på det sätt som bilden visar. Termometerkulorna ska vara på samma avstånd från ljusets veke. Ungefär en decimeter är lagom. B Vad visar termometrarna? Vad tror du händer med temperaturerna om man placerar ett brinnande stearinljus så att båda termometrarna är lika nära lågan. Termometer A ska vara ovanför lågan och termometer B på sidan om lågan. Skriv en hypotes. C Tänd ljuset och låt det brinna ungefär en minut. Läs sedan av de båda termometrarna igen. Stämde din hypotes? D Svara på följande frågor: 1. Vilken av de båda termometrarna visade högst temperatur efter att ljuset brunnit en stund? 2. Vad tror du att det beror på? E Skriv en laborationsrapport.

12 Hur påverkar ytan temperaturen? I den här laborationen ska du ta reda på om färgen kan påverka hur snabbt ett föremål blir varmt och hur snabbt det svalnar. Du behöver: Värmelampa, blank cylinder, svart cylinder, 2 termometrar samt mätglas. A I den här uppgiften ska du värma två vattenfyllda cylindrar med hjälp av en värmelampa. Den ena cylindern är svart och den andra är blank. I vilken av cylindrarna kommer vattnet fortast att bli varmt? Och i vilken av cylindrarna kommer vattnet snabbast att svalna när du släcker värmelampan. Fundera en stund över frågorna och skriv sedan två hypoteser. B Gör i ordning en tabell i din anteckningsbok. G Svara på följande frågor: 1. Med hur många grader steg temperaturen i den blanka cylindern? 2. Med hur många grader steg temperaturen i den svarta cylindern? 3. Vilken yta absorberar (tar åt sig) mest värme? 4. Vilken färg bör man ha på kläderna en varm sommardag om man ska befinna sig i solen? Motivera svaret. 5. Med hur många grader sjönk temperaturen i den blanka cylindern när du släckt lampan? 6. Med hur många grader sjönk temperaturen i den svarta cylindern? 7. Vilken yta strålar ut mest värme? H Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER I Pricka in värdena på hur temperaturen steg i ett diagram. Diagrammet kan se ut som nedan. C Fyll de båda metallcylindrarna med lika mycket vatten. 150 cm 3 är lagom. D Placera lampan på cirka 1 dm avstånd från de båda cylindrarna. E Läs av temperaturen i de båda cylindrarna innan du tänder lampan. Läs därefter av temperaturen varje minut under 15 minuter. Rör om i vattnet med termometrarna hela tiden. För in alla värden i tabellen. Stämde din första hypotes? F Släck lampan. Låt sedan de båda cylindrarna stå i cirka minuter. Under tiden kan du börja svara på frågorna 1 4 i uppgift G och börja skriva en laborationsrapport. J Bind samman punkterna så att du får en linje som visar hur temperaturen steg i den blanka cylindern och en linje som visar hur temperaturen steg i den svarta cylindern.

13 Varför är kastruller blanka? I den här laborationen ska vi ta reda på varför nästan alla kastruller är blanka. Du behöver: Metallplatta med en blank och en svart sida samt en brännare. A Om en blank och en svart kastrull är lika varma, vilken svalnar fortast? Vad tror du? Skriv en hypotes. B Tänd brännaren och håll metallplattan en bit ovanför så att de båda sidorna värms lika mycket. Värm plattan i sekunder. OBS! Du ska inte hålla plattan i lågan. C Håll den uppvärmda metallplattan i närheten av kinden, först med den blanka sidan närmast och sedan den svarta sidan närmast. Svara sedan på följande frågor: 1. Vilken av de båda ytorna utstrålar mest värme? 2. Varför är kastruller blanka? 3. Stämde din hypotes? D Skriv en laborationsrapport.

14 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. I en kopparstav sprids värme genom 2. Har densiteten 10,5 g/cm När ett föremål upphettas, dess densitet. 4. Samma sak som vikt. 5. Böjer sig vid uppvärmning. 6. är enheten för kraft. 7. leder värme bäst av alla ämnen. 8. I en vätska sprids värme genom

15 Hur man mäter lufttryck På en väderstation studerar man vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat lufttrycket med en så kallad barometer. I den här laborationen får du lära dig hur man läser av en barometer. Du behöver: Barometer. A Läs av barometern. 1. Hur högt är lufttrycket idag? 2. Hur högt är normalt lufttryck vid havsytan uttryckt i a) hektopascal (hpa) b) millimeter kvicksilver (mm Hg) B På en väderstation finns även en så kallad barograf. En sådan ser ut som bilden till höger visar. Den består av en barometer där visaren har ett skrivstift. Stiftet ritar en kurva på ett papper som sitter på en trumma. Kurvan visar hur lufttrycket varierar. Trumman roterar sakta, vanligen ett varv på en vecka. Kurvan kan till exempel se ut på det sätt som bilden nedan visar. Läs av kurvan och svara på följande frågor: 1. Hur högt var lufttrycket måndag kl 16.00? 2. Hur högt var lufttrycket onsdag kl 12.00?

16 Hur man mäter luftfuktighet På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat luftens fuktighet, vilket kan göras med en psykrometer eller en hygrometer. I den här laborationen får du lära dig hur man använder en psykrometer. Du behöver: Två termometrar, tygtrasa, gummiband och en bägare med vatten. A Luft innehåller alltid en viss mängd vattenånga. För att mäta luftens fuktighet kan man använda en psykrometer. En sådan består av två termometrar. Den ena termometern är torr och den andra är våt. Vilken tror du visar den lägsta temperaturen? Skriv en hypotes. B Läs av båda termometrarna. Vilken termometer visar den lägsta temperaturen, den våta eller den torra? C Försök att förklara resultatet. Tips: För att vatten ska avdunsta krävs det energi. D För att bestämma luftens fuktighet använder du tabellen här under. Använd tabellen och svara på följande frågor: 1. Läs av den torra termometern. Vilken temperatur visar den? 2. Läs av den våta termometern. Vilken temperatur visar den? 3. Hur stor är differensen i temperatur? 4. Använd fuktighetstabellen och bestäm hur stor fuktigheten är. Temperaturdifferens mellan de båda termometrarna Torra termometerns temp C C C C C C C C C

17 Hur man mäter vind På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat vindhastigheten. I den här laborationen får du använda en vindmätare och svara på några frågor. Du behöver: Vindmätare. A När det gäller vind är det två saker man är intresserad av, nämligen vindstyrka och vindriktning. Med vindriktning menar man från vilket håll det blåser. Titta på flaggan i bilden och ange vindriktningen. B Vindens hastighet läser man av med en vindmätare. Undersök vindmätaren och försök förstå hur den fungerar. C I tabellen nedan kan du se hur man brukar namnge olika vindstyrkor. Använd tabellen och svara på följande frågor: 1. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 5 m/s? 2. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 10 m/s? 3. Vad för slags vind är det om vindens hastighet är 25 m/s? 4. Titta ut genom fönstret eller gå ut på skolgården och försök uppskatta vindriktning och vad för slags vind det blåser i dag. Vindhastighet i m/s Namn till lands Vindens verkningar 0 0,2 Lungt Inga, röken stiger rakt upp 0,3 3,3 Svag vind Små löv sätts i rörelse 3,4 7,9 Måttlig vind Blad och kvistar rör sig 8,0 13,8 Frisk vind Stora grenar sätts i rörelse 13,9 20,7 Hård vind Hela träd svajar 20,8 24,4 Halv storm Mindre skador på hus 24,5 28,4 Storm Träd rycks upp med roten

18 Hur man mäter nederbörd På en väderstation observeras vädret var tredje timme dygnet runt. Man mäter bland annat mängden nederbörd. I den här uppgiften får du undersöka en regnmätare. Du behöver: Regnmätare. Nederbörd i form av regn kan mätas med en regnmätare. Titta på regnmätaren och svara på följande frågor: 1. I vilken enhet mäter man nederbörd? 2. Hur mycket nederbörd visar regnmätaren? 3. Försök fundera ut varför det inte är 1 mm mellan två streck på mätstaven utan betydligt mer. 4. Hur tror du att man mäter nederbörden om det snöar?

19 Det aktuella vädret I våra dagstidningar finns ofta en väderruta som innehåller både en rapport om hur vädret är för tillfället samt en prognos över hur meteorologerna tror att vädret kommer att bli under de närmaste dagarna. I den här uppgiften får du lära dig hur man läser en sådan väderruta. Du behöver: Dagstidning. Studera väderrutan i tidningen och svara på följande frågor: 1. När går solen upp respektive ner idag? 2. Hur är vädret idag där du bor, enligt väderrutan? Stämmer det? 3. Hur kommer vädret att bli imorgon? 4. Ange vindriktning och vindstyrka för morgondagen. 5. Vilken temperatur hade Kirunaborna igår? 6. Vilken temperatur hade Malmöborna igår? 7. Vilken temperatur hade semesterfirarna på Mallorca igår? 8. Var i Sverige var det igår kallast respektive varmast? 9. Vilken stad i Europa hade igår högst respektive lägst temperatur, enligt väderrutan?

20 8.3 OH 3 Väderkarta

21 Väderkartan I den här uppgiften får du träna på att läsa av en väderkarta. 1. Väderkartan visar vilket väder det var i Europa en tidig vårdag. Det är samma slag av väderkarta som vi dagligen kan se i våra dagstidningar och på TV. Använd dig av väderkartan och svara på följande frågor: a) Hur hög är temperaturen i södra Norrland? b) Hur hög är temperaturen i Helsingfors? c) Hur hög är temperaturen på Mallorca? 2. På kartan finns kurvor dragna, vilka sammanbinder orter med samma lufttryck. Kurvorna kallas isobarer. Det tal som står intill isobaren, till exempel 1 020, anger lufttrycket i hektopascal (hpa). Använd väderkartan och svara på följande frågor: a) Vad är en isobar? b) Hur högt är lufttrycket längs den isobar som sträcker sig genom Irland? c) Mellan vilka två värden ligger huvudsakligen lufttrycket i Sverige? d) Var finns det ett lågtryckscentrum och vilket lufttryck är det där? e) Var i Europa har man det högsta lufttrycket? Hur högt är lufttrycket där? 3. En front är en gränslinje mellan en varm och en kall luftmassa. På väderkartan kan du se hur man ritar fronter. På en kallfront ritar man taggar och på en varmfront kullar. Taggarna och kullarna anger i vilken riktning som fronten rör sig. a) Vad menas med en kallfront? b) Vilken slags front är på väg genom i stort sett hela Sverige? c) I vilken riktning rör sig fronten? d) Hur kommer temperaturen i Sverige troligen att förändras under den närmaste tiden? 4. Förutom isobarer och fronter finns det en hel del andra saker inritade på väderkartan. Studera kartan och svara sedan på följande frågor: a) Vad är det för väder utanför Frankrikes atlantkust? b) Var finns ett stort område med snöfall? Ett djupt lågtryck mellan Island och Skottland medför blåsigt väder över Brittiska öarna. Även Västeuropa har friska sydvindar och tidvis regn. Klart och rätt kallt väder över Ryssland.

22 Förklara klimatet med vatten och sand Vid våra kuster har vi svala somrar och milda vintrar. Vi kallar det kustklimat. Varför är det så? Det ska vi ta reda på i den här laborationen. Du behöver: Bägare, termometer, sand, våg, trefot, trådnät och brännare. A I den här laborationen ska du värma 100 g vatten och 100 g sand under lika lång tid i var sin bägare. I vilken bägare tror du att temperaturen ökar mest? Den med vatten i eller den med sand i? Skriv en hypotes. B Värm 30 sekunder under varje bägare. Rör om med termometern och läs av temperaturen när den har slutat att stiga. C Svara på följande frågor: 1. För vilket ämne steg temperaturen mest? 2. Stämde din hypotes? 3. Vilket ämne kräver mest energi för att värmas upp? D Man kan med ett liknande experiment visa att vatten behåller värme bättre än andra ämnen. Det har stor betydelse för klimatet på jorden, till exempel vid kustområden. Fundera en stund och svara sedan på följande frågor: 1. Varför har våra kustområden svala somrar och milda vintrar? 2. Vad menas med fastlandsklimat? E Skriv en laborationsrapport.

23 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Vatten kokar när temperaturen är I metaller sprids värme genom 3. I vatten sprids värme genom. 4. mäts i millimeter. 5. Lufttryck mäts med en. 6. Om det blåser från väster är det vind. 7. har densiteten 1,0 g/cm 3 8. Ett ämnes densitet beräknas genom att dividera med volymen. 9. Det är bra att förvara varma drycker i en. 10. En gör väderprognoser.

24 8.4 OH 4 Vibrerande atomer och molekyler vattenånga vatten is

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Fasta ämnen ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Experiment 1: Vi hade en stålkula upphängd i en ståltråd så att kulan var ungefär en halv millimeter från bordsskivan och satte den i gungning

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Delprov A3 och Delprov B

Delprov A3 och Delprov B Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra

Läs mer

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB facit och kommentarer TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 483 7. T RYCK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 7.1 Förklara begreppen kraft Skapar eller motverkar en rörelse och mäts i newton (N).

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor geometriska former och figurer Vad heter figurerna? figur namn rektangel cirkel triangel Hur många sidor har varje figur? 4 sidor 3 sidor 4 sidor Para ihop varje föremål med en eller flera geometriska

Läs mer

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter. LEDTRÅDAR LÄXOR Läa Förläng så att du får ett heltal i nämnaren. Använd division. Varje sekund klipper Karin, m =, m. Läa 0 ml = 0,0 liter Använd sambandet s = v t. Räkna ut hur mycket vattnet väger när

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019 Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel. Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.) Man skiljer på två typer av lödning. Mjuklödning och hårdlödning.

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Vilken masshalt har de olika grundämnena i va6en? 2. Vad blir volymhalten etanol och va6en

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb. Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid

Läs mer

Undersökningar och experiment

Undersökningar och experiment Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer