Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt"

Transkript

1 Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt platser och vibrerar. fritt. fritt. 1

2 Värmeutvidgning När ett ämne värms ökar atomernas och molekylernas rörelse och tar mer plats. Samtidigt minskar densiteten när ämnen värms. Det gäller både fasta ämnen, vätskor och gaser. Vatten är ett undantag som har högst densitet vid +4 C och då är vattnet flytande. Exempel på värmeutvidgning är solkurvor på järnvägsräls Temperatur Temperatur är ett mått på värme Temperatur mäts med en termometer Temperaturskalor Fahrenheit F, används i USA Celsius C, fixpunkt är vattnets kok- och fryspunkt Kelvin K, används av vetenskapsmän, saknar minusgrader En termostat är en termometer som reglerar temperaturen i t.ex. frysen, kylen och ugnen Samband mellan C och F F-32 C = F = C 1, ,8 2

3 Vätskors volymökning De flesta vätskor ökar i volym när temperaturen stiger, undantag är vatten. Vattnets densitet är störst vid +4 C, det är oftast +4 C på sjöbotten. Vattnets volym ökar när det när det stelnar till is. Volymökningen har enorm kraft. Isberg, 1/10 ovanför vattenytan Sönderfruset kopparrör Gasers volymökning Alla gaser utvidgar sig då de värms upp. En gas instängd i en behållare kan inte ändra sin volym, då kommer trycket i gasen öka vid uppvärmning. Om trycket blir för stort kan behållaren explodera. I en varmluftsballong värms luft, då får luften i ballongen lägre densitet och blir lättare än luften utanför ballongen. Ballongen stiger. 3

4 Värmespridning - ledning Vid ledning sprids värmen genom att atomer/molekyler knuffar på närliggande atomer/molekyler. T.ex. Spisplatta Kastrull Vatten. Värme leds inte lika bra i alla material och ämnen. Metaller är bra värmeledare. Luft och andra gaser är dåliga värmeledare. Isoleringsmaterial är luftiga material, t.ex. mineralull, frigolit. Vakuum är bästa värmeisoleringen, utnyttjas i en termos. Värmespridning - Strömning När rörelser i en gas eller vätska tar med sig värme kallas det strömning. Vattenburen värme i ett hus sprids med strömning och pumpar. I ett rum med element kommer värmen spridas i rummet med hjälp av strömning av luften. Golfströmmen ger oss varmare klimat. Bilden visar hur temperaturen i ett rum kan variera om rummet värms upp med ett element. 4

5 Värmespridning - Värmestrålning Värmestrålning kallas också infrarött ljus. Människor kan inte se infrarött ljus. Solens värme kommer till jorden via strålning. Mörka ytor tar lättare upp värmestrålning än en ljus yta. Ju blankare en yta är, desto mindre blir värmeutstrålningen. Värme är energi Energin hos molekylernas eller atomernas rörelser kallas värmeenergi För att höja temperaturen måste man alltid tillföra energi, t.ex. koka vatten. För att sänka temperaturen måste man alltid bortföra energi, t.ex. frysa mat. Det krävs mycket energi för att värma vatten, men samtidigt kan vatten lagra mycket energi. Energi mäts i enheten joule (J), ofta används kilojoule (kj). Matens energiinnehåll mäts också i kilojoule. T.ex. innehåller 1 liter mellanmjölk 1980 kj. 1 liter bensin innehåller kj, dvs. drygt 16 mer energi än 1 liter mjölk. 5

6 Värmekapacitet Värmekapacitans är hur mycket energi det krävs att värma upp 1 kg av ett ämne 1 grad. Enheten är Joule/kg x grad Vatten kräver mycket energi för att värmas upp 1 grad. Det krävs 4,2kJ/kg x grad Luft kräver bara 1kJ/kg x grad Fast, flytande och gas Smältning Kokning Fast Flytande Gas Stelning Kondensering Kokpunkt: Temperaturen då ett flytande ämne kokar och övergår till gasform. Smältpunkt: Temperaturen då ett fast ämne smälter och övergår till flytande form. Fryspunkt: Temperaturen då ett flytande ämne stelnar och övergår till fast form. Kokpunkten beror på lufttrycket, t.ex. vattnet kokar vid 100 C vid havsytan och vid 75 C på toppen av Mount Everest. 6

7 Avdunstning och kondensation Vid avdunstning (ångbildning) tar vätskan upp värme. Vid kondensation avger ångan värme. Detta används i kylskåp och värmepumpar. Fuktig hud blir kall, det krävs värme för att vattnet ska avdunsta. Svettning är kroppens kylsystem. Meteorologi Läran om vädret 7

8 Meteorologi (läran om vädret) En meteorolog samlar in data om vädret som denne använder för att göra väderprognoser För att kunna göra en prognos krävs data om: Temperatur (termometer) mäts i Celsius C o /Kelvin/Fahrenheit Lufttryck (barrometer) mäts i hektopascal hpa Luftfuktighet (hygrometer) mäts i % Vind (anemometer, vimpel) mäts i sekundmeter Nederbörd (regnmätare) mäts i millimeter Molnighet (observationer/sateliter) Lufttryck Lufttrycket mäter man med en barometer. Enheten är hpa, hektopascal Lufttrycket varierar från dag till dag men normalt lufttryck är 1013 hpa. Är det under 1013 hpa är vädret ostadigt. Är det över 1013 hpa är det vackert väder. 8

9 Högtryck och lågtryck Vindar uppstår pgaatt solen värmer upp luften över jorden. När luften cirkulerar uppstår områden med högtryck och lågtryck. Lågtryck är när ett område har lägre lufttryck än omgivningen. Vid lågtryck är det ofta nederbörd, blåsigt och molnigt. Högtryck är när ett område har högre lufttryck än omgivningen. Vid ett högtryck är det ofta soligt och klart. Vindar Vid ett lågtryck blåser vindarna i en virvel moturs in mot lågtrycketscentrum. En sån luftvirvel kallas cyklon. Vid ett högtryck blåser vindarna i en spiralformad bana medurs från centrum. Vindarna är ofta svagare än vid lågtryck. Med vindriktning menar man från vilket håll det blåser. Vindhastighet mäts i m/s. Vindmätare för hasighet kallas anemometer. Sjöbris Landbris 9

10 Sjöbris/Landbris Sjöbris uppstår på förmiddagen när luften ovan land värms mer än luften ovan hav. På kvällen uppstår motsatt fenomen vilket kallas landbris Luftfuktighet Luften kan ta upp mer fukt ju varmare den är. Om temperaturen sjunker kondenseras fukten. Luftfuktighet mäts i relativ luftfuktighet i procent där 100% är den maximala mängd fukt luften kan ta upp. Då säger vi att luften är mättad. Fukten i luften leder kylan eller värmen i luften. Därför upplever vi ofta fuktigt vinterväder som extra kallt och fuktigt sommarväder eller en fuktig bastu som extra varmt. 10

11 Kallfront Varmfront När varm luft rör sig in över ett landområde kallar vi detta för varmfront, motsatt fenomen kallar vi för kallfront När fronterna möts kommer den varma luften pressas upp och där kylas ner regn kommer bildas Moln Moln kan bestå av både iskristaller och mycket små vattendroppar. Lär dig in om två av de molnen du själv skrivit om. 11

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning Motorer och kylskåp Repetition: De tre tillstånden Gas Vätska Solid http://www.aircraftbanking.com/ http://sv.wikipedia.org Föreläsning 3/3, 2010 Plasma det fjärde tillståndet McMurry Chemistry, http://wps.prenhall.com

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Fasta ämnen ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Experiment 1: Vi hade en stålkula upphängd i en ståltråd så att kulan var ungefär en halv millimeter från bordsskivan och satte den i gungning

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt. GRUNDFYSIK Förord Fysiken försöker förklara vad som sker runt omkring oss. T ex varför föremål flyter, hur åska uppstår och varför jorden snurrar runt solen. Flera saker, kommer du att märka, finns det

Läs mer

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB facit och kommentarer TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 483 7. T RYCK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 7.1 Förklara begreppen kraft Skapar eller motverkar en rörelse och mäts i newton (N).

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 3 Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Värmekraftverk Växthuseffekten https://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics Simuleringsprogram

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

10. Kinetisk gasteori

10. Kinetisk gasteori 10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,

Läs mer

Bättre hållbarhet i kyla Anvisningar om snabb nedkylning till förpackare av vegetabilier

Bättre hållbarhet i kyla Anvisningar om snabb nedkylning till förpackare av vegetabilier Bättre hållbarhet i kyla Anvisningar om snabb nedkylning till förpackare av vegetabilier Innehållsförteckning Vegetabilierna lever på sparlåga i kyla 2 Handeln med vegetabilier allt mera centraliserad

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Temperatur. Quizz. Temperatur 10/21/13. Om vi bestämmer at kokande vaten har 212 och is har 32, vad har vi gjort?

Temperatur. Quizz. Temperatur 10/21/13. Om vi bestämmer at kokande vaten har 212 och is har 32, vad har vi gjort? Temperatur Hur varmt vi upplever något är subjeklvt beror på fuklghet, temperaturskillnad, enhet (Celsius, Fahrenheit) Kapitel 15: Temperatur, värme och utvidgning Celsius termometern 0 C när vaten fryser

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

Vattenmolekylen Vilmas vilda resa

Vattenmolekylen Vilmas vilda resa Vattenmolekylen Vilmas vilda resa Ett läroboksprojekt för kemiundervisning i grundskolans tidigare år Anna Järelöv Anna Rosvall Sofia Wederbrand LAU370 Handledare: Tobias Pettersson Examinator: Marie Carlson

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

FYSIKENS MASSA (VIKT)

FYSIKENS MASSA (VIKT) Tyngd och vikt 1 FYSIKENS MASSA (VIKT) Till vardags använder vi ordet vikt när vi pratar om hur mycket något väger. I fysiken använder man begreppet massa (m) för att ange hur mycket något väger. Massa

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Elsäkerhet. Använd aldrig vanlig dammsugare till bilen, varken i garage eller utomhus. Den saknar fuktskydd och uppfyller inte de krav som

Elsäkerhet. Använd aldrig vanlig dammsugare till bilen, varken i garage eller utomhus. Den saknar fuktskydd och uppfyller inte de krav som Elsäkerhet I våtutrymmen I badrum måste alla elinstallationer vara fast anslutna eller ha särskilt uttag kopplat till jordfelsbrytare. Det enda som är tillåtet utöver detta är specialuttag på 110 volt

Läs mer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar. Materiens tillstånd Atomer Materiens minsta byggstenar Bilder från: http://www.qedata.se/js_ishotell-galleri.htm http://www.webkonzepte.de/ 24/2-2010 Bilder från: www.rock-on-rock-on.com www.konsthantverkarna.se

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Handbok Byggavfuktare modell Attack

Handbok Byggavfuktare modell Attack Handbok Byggavfuktare modell Attack Drift och underhåll INNEHÅLL SÄKERHET...3 TILLÄMPLIGA TEKNISKA STANDARDER OCH REGELVERK...4 DRIFT OCH UNDERHÅLL...5 INKOPPLING AV DRÄNERINGSRÖR...8 PERIODISKT UNDERHÅLL...9

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se

Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se 0 Experiment Område 1 UV-spektrum Kvantfysik 2 Fission med tändstickor Kvantfysik 3 Bandgeneratorn Ellära 4 Spetsurladdning

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Rapport luftavfuktare

Rapport luftavfuktare 2007-02-05 1 (6) Avdelningen för hållbar energianvändning Anders Odell 070-266 55 96 anders.odell@energimyndigheten.se Ahlsell AB Lars Jonsson Tallbacksvägen 2 745 42 Enköping Rapport luftavfuktare KCC-820

Läs mer

ESPRESSO ENDAST FÖR HUSHÅLLSBRUK ESPRESSO COLOR ESPRESSO PURE. Bruks- och skötselanvisning

ESPRESSO ENDAST FÖR HUSHÅLLSBRUK ESPRESSO COLOR ESPRESSO PURE. Bruks- och skötselanvisning ESPRESSO ESPRESSO COLOR ESPRESSO PURE Bruks- och skötselanvisning ENDAST FÖR HUSHÅLLSBRUK 2 INNEHÅLL BESKRIVNING... 4 INSTALLATION... 5 FÖRBEREDELSE... 5 STARTA MASKINEN... 5 LUFTNING... 6 VIKTIGT ATT

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Gör rent hus med fukt, mögel och dålig lukt

Gör rent hus med fukt, mögel och dålig lukt PRODUKTFAKTA IVT Luftavfuktare Gör rent hus med fukt, mögel och dålig lukt MJ-E16VX Högeffektiv luftavfuktare med toppvärden i Energimyndighetens test BÅTEN TVÄTTSTUGAN HUSVAGNEN FRITIDSHUSET Du behöver

Läs mer