Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar
|
|
- Barbro Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor Till att i senare årskurser föra mer avancerade samtal och diskussioner om aktuella samhällsfrågor och valsituationer som har anknytning till NO-ämnena Från att eleven för enkla samtal och diskussioner om upplevelser och iakttagelser i närmiljön Kan samtala om och jämföra resultat kan beskriva skillnader och likheter och använda lämpliga egenskapsord Kan avgöra om en källa är användbar Kan använda kunskaperna för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle Till att eleven bidrar till att formulera frågeställningar och planerar systematiska undersökningar Högre krav på kvaliteten i elevens utförande, slutsatser, utvärdering och dokumentation av arbetet. Från enkelt utforskande arbete och enkel dokumentation Hur man undersöker på ett schysst sätt? (Fair test) Till att eleven använder naturvetenskapliga begrepp, och successivt även modeller och teorier, i sina förklaringar. Göra iakttagelser, dokumentera, sortera Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället Från enkla beskrivningar med exempel från egna upplevelser Använder begrepp som atom, partiklar, densitet i alltmer komplexa sammanhang Kan resonera om egenskaperna och använda använder ord som t.ex lätt för sin storlek, luft tar plats, stelna, smälta, flyter och sjunker. Om vi Zoomar vi in på det som gäller åk 1-3 så hittar vi texten: Kommunicera/Argumentera/Granska Från att eleven för enkla samtal och diskussioner om upplevelser och iakttagelser i närmiljön 1 (11)
2 Kan samtala om och jämföra resultat kan beskriva skillnader och likheter och använda lämpliga egenskapsord. Experiment/Naturvetenskapligt arbetssätt Från enkelt utforskande arbete och enkel dokumentation Göra iakttagelser, dokumentera, sortera Begrepp/Förklara/Beskriva Från enkla beskrivningar med exempel från egna upplevelser Kan resonera om egenskaper och använda använder ord som t.ex. lätt för sin storlek, luft tar plats, stelna, smälta, flyta och sjunka Vad gäller Centralt Innehåll NO åk 1-3 Något av detta centrala innehåll för NO åk 1-3 behandlas: Kropp och hälsa Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Material och ämnen i vår omgivning Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering. Metoder och arbetssätt Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. 2 (11)
3 Isen på toppen av burken Mål och speciellt fokus med detta experiment: Vattnets egenskaper Vattnets kretslopp Fasövergångar, smältning, kondensation, avdunstning Att utmana förförståelsen att saltet och färgen ska följa med när vattnet avdunstar Att göra Du behöver: En hög cylinderformad vas eller en tom glasburk med lock Petriskål av plast Några isbitar Kokhett vatten Karamellfärg Salt Isen på toppen av burken går ut på att man häller salt och karamellfärg i botten av en cylinderformad vas. Efter att ha hällt i lite kokhett vatten lägger man på ett lock med isbitar i. Tips vid genomförandet När du har dukat fram alla sakerna och samlat eleverna runt bordet ber du dem titta lite närmare på burken. Be dem beskriva den noga. Här gäller det att beskriva var har den för egenskaper före vi gör experimentet? Hur känns den. Känn efter både på insidan och utsidan. Här brukar det dyka upp ord som genomskinlig, hård, torr. Ord som kommer vara mycket användbara när vi tittar på resultatet av experimentet. Om det är en solig dag eller om du har en bra lampa kan det vara bra att placera burken så den blir belyst. Be någon av eleverna att hälla fyra teskedar salt i botten av burken. Häll också ut lite salt i handen och försök hitta ord som beskriver saltet. Små korn vitt, smaken här finns många bra egenskapsord att diskutera. Sedan får någon ta och droppa i fem droppar karamellfärg. Hur ser det nu ut där nere? Det blir som färgfläckar i det vita saltet.. Eller hur? 3 (11)
4 Nu är det dags för själva experimentet. Snart kommer vi lägga ett lock på burken. I locket ska det ligga några isbitar. Alltså vänder vi på locket så dom inte ramlar av. Hur ser locket ut före vi lägger i isbitarna? Känn efter på bägge sidorna. Aha, snustorrt. Man kan också ha en petriskål av plast som lock förresten. Dom är bra för dom ser man igenom. Snart kommer vi hälla i kokhett vatten i burken och så ska vi snabbt lägga på locket med isbitarna. Fundera lite över vad du tror kommer hända. Låt eleverna komma med förslag. Låt dem argumentera om varför de tror så. Anteckna någonstans Vad vi tror där du samlar de olika idéerna så att ni kan jämföra med hur det blev. Vad kommer hända med burken? Hur kommer det se ut där inuti? Hur kommer det se ut på utsidan? Vad kommer hända med locket? När ni lyft olika idéer från eleverna är det dags att hälla i det varma vattnet och lägga på locket. Alla beredda? Klara färdiga Kör Naturligtvis hamnar det varma vattnet som man häller i burken där nere på botten och både saltet och karamellfärgen löser sig i vattnet. Det ser ut som en färgad vätska. Man ser inte saltet längre. Som du har sett på filmen så blir det alldeles dimmigt eller molnigt inne i burken. Står burken i solljus blir det extra effektfullt och vackert. Moln som sveper och böljar men ändå liksom ryggar undan när de närmar sig locket. Väggarna blir immiga på insidan och imman är ofärgad. Isen på locket smälter och när man efter en stund lyfter på locket är det blött på även på undersidan. Försök nu sätta ord på och argumentera kring det som händer inne i burken. Dessa resonemang och iakttagelser kommer senare ligga till grund för elevernas dokumentation. Låt med andra ord olika röster komma till tals för att beskriva vad som hände. Om inte någon säger något om det som händer spontant kan man peka ut det genom att utbrista: Oj, vad händer där nere på botten? Låt eleverna beskriva molnen. Så här kan det låta: 4 (11)
5 Vad tror ni att det är vi ser där inne? (ånga, moln, dimma) Vad tror ni det kommer ifrån? (botten av burken, vattnet avdunstar) Hur går det till? Varför blir det så? (det är varmt, det går från flytande till gasform) Vad är det vi ser som ett moln? (det är pyttesmå vattendroppar, en gas kan man inte se, ångan har redan kondenserats inne i burken, naturligtvis finns där massor av vatten i gasform också men den kan vi inte se) Vad är det för färg på molnen? (färglösa) Vad kan det här vara för något? (droppar på insidan av burken) Hur blir det så? (glasburken är kall och ångan kondenseras, från gasform till flytande form) Hur känns burken nu? (den är varm på utsidan) Vad händer däruppe på locket? (isen smälter, det blir blött) Varför blir det så? (det blir varmt av ångan, vattnet går från fast till flytande form) Hur ser det ut på insidan av locket? (det hänger stora vatten droppar där) Varför blir det så? (ångan har avkylts) Nu är det dags att lyfta på locket och titta riktigt noga på hur det ser ut. Hur ser det ut här på undersidan av locket? (det är blött, stora droppar) Vad är det för färg på dropparna? (färglöst, färgen har inte följt med) Hur smakar dropparna? (inte salt) Se till att fånga upp så många elevröster som möjligt vid de tillfällen då du ställer frågor till dem. Ha antennerna ute. Kanske kan deras funderingar leda till nya experiment. Vad skulle hända om vi: Ändrade färg? Blandade två färger. Vi hällde i kallt vatten? Tog bort isen? La isen inuti och hällde vattnet ovanpå? Så om någon föreslår att ni ska testa med en annan färg så tycker eleverna ofta att det är meningsfullt att göra det. Vad tror de kommer hända? (Det blir ingen skillnad men det är ändå värt att testa.) Alltså är både saltet och färgen kvar på botten av burken. 5 (11)
6 Vad kallas detta? (vattnets kretslopp) Dokumentation och uppföljning Låt nu eleverna redovisa sina iakttagelser i ord och bild. En förlaga med den tomma burken kan vara en bra början. De får själva rita dit locket med isen och allt som hamnade och hände där inuti När eleverna är färdiga med sina dokumentationer kan du sätta upp dem på väggen eller exponera på ett bord. Har du interaktiv skrivtavla kan du välja typiska elevsvar och visa dem med hjälp av dokumentkamera. Här fortsätter kommunikationen och samtalet där det är lämpligt att jämföra de olika tankar eleverna hade före experimentet. Lyft också fram de olikheter som dokumentationerna synliggör vad gäller beskrivningar av vad som blev resultatet. Här ges stort utrymme för att utveckla den kommunikativa förmågan som handlar om att man beskriver skillnader och likheter och använder lämpliga egenskapsord. Poängen med att dokumentationerna exponeras och diskuteras är också att detta ger förutsättningar för att eleverna får utveckla sina förmågor att använda NO:ns begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i samhället, naturen och inuti människan. Helt utifrån egna upplevelser låter vi eleverna resonera om olika egenskaper och de får använda använder ord som t.ex. lätt för sin storlek, luft tar plats, stelna, smälta, flyter och sjunker. Mer tips vid genomförandet En suverän vattenkokare är den genomskinliga av glas som du bl.a. hittar på Teknikmagasinet. Med den ser man tydligt hur bubblorna kommer från botten av kokaren ger mycket bra 6 (11)
7 underlag vid diskussioner som handlar om Vad är det i bubblorna när vatten kokar? Bara att samlas kring den är en mycket meningsfull lektion i sig. Varför blir det imma på fönstret när vi låter vattnet stå och koka? Låt eleverna filma eller fota det som händer. Kanske de vill ha denna dokumentation själv eller så kan det ju vara något som ni kan använda för uppföljning. Ett bra sätt att närma sig det centrala innehållet i Lgr 11 angående Vattnets faser är att dramatisera hur vattenmolekylerna rör sig i fast, flytande och gasform. OBS!: Eftersom Fler experiment Avdunstning i denna lärarhandleding bygger vidare direkt på detta experiment är det bra om du inte häller ut det färgade salta vattnet på botten av cylindern. Förväntat resultat Som framgår av filmen på nivå 4 så är detta är ett mycket vackert sätt att synliggöra vattnets kretslopp. Dimslöjorna, regndropparna däruppe, isen som smälter, imman. Här finns alla chanser att uppleva både smak, temperatur, ljus och ljud som det står i Lgr 11 med hjälp av olika sinnen. Detta blir mycket tydligt i experimentet med cylindern och isen på toppen. Som du förstår rymmer detta experimentet mycket av det stoff som man hittar i det centrala innehållet i de naturvetenskapliga ämnena. I arbetet med burken går det också att hitta vägar för hur man kan utveckla de olika förmågor som finns beskrivna i Lgr 11. Eleverna ges tillfälle att argumentera och kommunicera. De har olika idéer om vad som kommer att hända och ges tillfälle att kommunicera detta De kommer också ha olika idéer om vad det var som faktiskt hände och även detta leder till argumentation och kommunikation Vi experimenterar och genomför en systematisk undersökning. Här följer vi tydliga instruktioner för att genomföra ett demonstrationsexperiment. Vi formulerar hypoteser och förutsägelser Vi observerar och gör noggranna iakttagelser som leder till olika slutsatser. Vi formulerar och utför nya experiment som bygger på elevernas idéer och iakttagelser. Vi använder begrepp modeller och teorier för att beskriva det som händer. Både i de gemensamma samtalen och i det individuella arbetet med dokumentationen ges förutsättningar för att förmågan att användaolika NO-begrepp utvecklas. 7 (11)
8 Experimentet ger oss möjlighet att flytta in Vattnets kretslopp i klassrummet. Låt det inte stanna vid detta. Vi beskriver ju och förklarar samband i naturen så låt experimentet vara en plattform för förståelse av hur det går till när det regnar och blir dimma. Allt detta ryms i burken. Lycka till. 8 (11)
9 Förklaring En del av det varma vattnet övergår i gasform. En del av det vatten som avdunstar (= går från flytande till gasform) avkyls av cylinderns väggar och kondenserar (= övergår i flytande form). Detta vi ser som imma på burkens insida. Ej utsida. Om man ser ett moln inne i glasburken så är det pyttesmå vattendroppar som avkylts på samma sätt som vattenångan från vatten i en kastrull avkyls av luften ovanför. Det blir ju som ett moln då vatten kokar. Det blir också imma på köksfönstren när spagettivattnet stormkokar. Vattenångan inne i burken kommer även att kondensera då den möter det iskalla locket. På ovansidan av locket ligger isbitar (vatten i fast form). Dessa smälter och övergår i flytande form. Det blir blött på lockets ovansida. När vi lyfter på locket ser vi också att undersidan som var alldeles torr från början nu är blöt. På bilden har jag dragit med ett finger på undersidan av locket. Fingret blev blött. När vi hällde i vattnet i burken så löste sig saltet och karamellfärgen i det varma vattnet. Man såg inte längre vad var i soppan på botten av burken och detta är typiskt just för en lösning. När vi undersöker vattendropparna på undersidan av locket så ser vi att dom är färglösa och att de inte smakar salt. Alltså är det bara vattnet som avdunstat från den färgade och salta lösningen i botten av burken Det kan vara värt att notera att: Det är inte bara imman och dropparna på undersidan av locket som är färglösa. Även molnen därinne är färglösa. Lägg också märke till att man också känner att hela burken blir varmare. Med detta experiment har vi lyft det mesta av det som är formulerat på följande sätt i det centrala innehållet för NO 1-3: Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. 9 (11)
10 Här är en tablå som sammanfattar: Låg temperatur Högre temperatur Smälter Avdunstar Fast form, Flytande form Gasform Is Droppar, flytande vatten Vattenånga Stelnar Kondenseras Vill du konkretisera hur det går till när vattnet stelnar går det enkelt genom att man tar det vatten som smält på toppen av locket och gör en eller flera nya iskuber (11)
11 Hur vet jag att mina elever nått målen? Som stöd för bedömningen av eleverna använder du både de skriftliga dokumentationerna där eleverna i text och bild sammanfattat vad som hände i burken och dina iakttagelser av hur de resonerar då ni samlas runt burken. Om eleverna, i sina skriftliga dokumentationer, använt orden från tablån ovan på ett korrekt sätt och om de har uttryckt en förståelse för hur de olika ämnena separeras vid avdunstningen så vet du att de nått målen. Eftersom detta tema även innebär att man samlas runt ett demonstrationsexperiment och resonerar och argumenterar så kan du om du har antennerna ute få ett mycket stabilt underlag för bedömning av hur långt de olika eleverna kommit i utvecklingen dessa förmågor. Vid genomförandet av Isbitar på toppen av burken skriver och ritar eleverna men de använder även digitala hjälpmedel för att dokumentera. Om du som lärare ger tid för genomgång av både vad man tror före experimentet och exponerar elevernas dokumentationer och diskuterar dessa efter genomförandet så får du ett mycket stabilt underlag för bedömning av deras lärande. De mål ur kunskapskraven som du får underlag att bedöma är bl.a. Klipp ur Kunskapskrav åk 3: I det undersökandearbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal (11)
Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk Kan avgöra om en källa är användbar
Lärarhandledning Isbitar på toppen av burken Mål Årskurs 4-6 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9. Progression av förmågor 1-3 4-6 7-9 Till att
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merVattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3
Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merVattnets former. Rev
Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merExempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2
Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merBlandningar och lösningar
Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merEtt inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse
Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse 1 Visste du att det finns lika mycket vatten idag som det fanns på dinosauriernas tid. Dessutom är det samma vatten. Så det vatten som du dricker
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merTema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:
Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
Läs merSå gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merI det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.
Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merBedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)
Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merFrån Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.
Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för
Läs merBodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015
Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld NO-biennal 2015 Dagens experiment och teori återfinns dels i Uppbyggd runt de 4 elementen Jord Luft Vatten och Eld och
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merHanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11
LINNÉUNIVERSITETET Vatten Vattnets funktioner och egenskaper Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte sid 3 Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll sid
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merPedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun
Pedagogisk planering NO i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: kemiförsök Annika Lundin Tierps Kommun 2015-10-05 Arbetsområde: kemiförsök Arbetsområdets syfte och förmågor att utveckla Undervisningen
Läs merLuftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merSträvansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merTranbärets månadsbrev september 2015
Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merLÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merInstuderingsfrågor med svar inför prov om:
Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merHöjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013
Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merBoken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merTummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan
Tummen upp! NO åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Beskriv, granska och motivera material i vår vardag Följande provlektion
Läs merHär är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.
Hej Hoppas du gillade fortbildningen. Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.se Mvh Hasse Russinhissen-naturvetenskap
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merKompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.
Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merKemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.
Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten
Läs merLÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merPeriodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg
Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merDraken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012
Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merKreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs merKemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1
Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att
Läs merMaterials egenskaper
Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merEleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.
SOLUGN Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. Sammanfattning av övningen Eleverna
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merKEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Läs merLjus snabbare finns inte
Ljus snabbare finns inte En morgon satt jag och tittade på en daggdroppe i gräset. Den blänkte i solen. Plötsligt märkte jag att droppen ändrade färg när jag flyttade huvudet litet. Kan du förklara det?
Läs merPuls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1
Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1 Läraranvisning Textview Verksnummer: 31423 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs mer1:a gången på vårt NTA arbete.
1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merEXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN
EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10
Läs merKreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Kreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur kan man väcka elevernas intresse för naturvetenskap och hur kan man hålla intresset vid liv? Hinken Ett konstigt
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merFördjupningsmaterial till filmen Medforskande
I filmen Medforskande möter vi förskollärare som utforskar naturvetenskap och teknik tillsammans med barn och låter nyfikenheten och upptäckarglädjen styra. I det här materialet finns kommentarer till
Läs mer