En enkel segelflygprognos

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En enkel segelflygprognos"

Transkript

1 En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010

2 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa Radar Satellit Tempogram Flygväderprognoser METAR och TAF NSWC och LHP Ringa flygmeteorologen

3 Figur 1: Polacken visar oftast skurar grynigare än ihållande regn. Jämför sydost om Gotland med söder om Bornholm. 1 Väderläge Använd valfri prognosmodell för att få koll på väderläget. Tryckfältet ger en indikation på vind (tätt mellan isobarer = starkare vindar) och vindriktning (högtryck till höger i vindens färdriktning). Vinden är ofta modellens starka sida. Tänk på att modellen smetar ut nederbörden och skurar kan se likadant ut nsom ihållande regn. I polackenbrukar däremot skurar och cumulus se mer grynigt ut (se figur 1). Molnighet är en av modellernas svagheter. HIRLAM överdriver ofta molnigheten. När saker är i ungefär samma storleksordning som gridcellerna blir det också svårt för modellen. Detta händer bland annat i samband med många och kraftiga CB. Användbara hemsidor med lokala modeller: new.meteo.pl smhi.se vaderprognosen.se 2

4 Figur 2: Spaghettidiagram över 500hPa geopotentialhöjd (motsvarar tryckfältet). Tänk på att prognosens kvalitet varierar. För att få ett mått på säkerheten i prognosen kan man titta på ensembler, prognosgrupper. Varierar prognoserna i en grupp mycket så är väderläget osäkert. Detta illustreras ofta i så kallade spaghettidiagram. När spaghettin ser väl omrörd ut är prognoskvalitén låg. Spaghettidiagram hittas på wetterzentrale.de under GFS- ENS. Exemplet i figur 2 visar hur osäkerheten växer med prognoslängd. 2 Luftmassa Dagen innan flygningen kan man titta på hur luftmassan man tänkt flyga i beter sig. Titta på satellit och radarbilder. Fundera lite på hur luftmassan kan förändra sig till flygdagen. Från mark eller hav kan vatten tillföras. Värms luftmassan av underlaget kan den bli mer labil. Om utstrålningen stor 3

5 nattetid kan markinversioner bildas, som kan ta tid att bli av med. Eftersom markinversioner finns när markytan är kall är det mest under våren detta är aktuellt för segelflygare. Föhneffekter kan göra luftmassan torrare, och fronter kan försvinna i Norge för att sedan återbildas en bit efter bergen. Cyklonal strömning (vinden svänger åt vänster) gör luften mer labil, finns det tråg i höjden kan dessa påverka utan att synas på markkartan. 2.1 Radar Radarbilder hittas på vaderradar.se eller smhi.se. Tänk på att radarbilden inte är på samma höjd överallt: vid stationen är den marknära medan den långt bort kan visa en bra bit upp i atmosfären.vid Örebro är alla radarstationer långt borta, den radar som täcker fältet står i Vilebo vid Norrköping. Att radarbilden visar hög höjd brukar inte vara något problem under sommaren då regnmolnen generellt har en stor vertikal utbredning. 2.2 Satellit Satelliterna mäter strålning i olika våglängdsband, kanaler. På svartvita satellitbilder är det generellt bara en kanal som används och då motvarar vitt det kallaste och svart det varmaste. Eftersom ånga, vatten och is strålar olika bra i olika våglängder kan flera kanaler kombineras för att få en tydligare bild som oftast visas i färg (RGB). Dagtid kan förstås även rena visuella bilder användas. Länkar till satellitbilder kan hittas på muehr/satbilder e.html MSG (Meteosat Second Generation) är geostationära och befinner sig på hög höjd över ekvatorn. Från dem kommer bilder varje kvart. En nackdel är att Norden har så hög vinkel att upplösningen blir lägre. Små Cumulus syns inte. NOAA-satelliterna är polära och cirklar runt jorden på lägre höjd. En nackdel med detta är att bilderna kommer oregelbundet. Kvaliteten varierar beroende på var satelliten passerar, men upplösningen är mycket högre än för MSG och små Cu syns. De bästa dagbilderna är de som kallas RGB-Overview eller enbart RGB. De är sammansatta av flera frekvensband och ger mer djup i bilden. På dem är höga moln blåtonade och låga moln gula. 4

6 Figur 3: Den väderradar som ger data för Örebro står i Vilebo utanför Norrköping. Tänk på att det betyder att endast nederbörd på hög höjd syns. 5

7 Vill man få ett hum om när morgonstratusen kan ge sig är det lämpligt att titta på hur stor utbredning de har och även om det finns moln över som hindrar instrålningen. En nattbildsom finns tillgänglig på nätet är den som kallas nattdimma. Bilden blir rödare ju högre molnen är och de allra högsta molnen blir gula. Stratus och dimma är de vitaktiga molnen. Generellt visas hav blått och land lilarosa. Om en del av bilden är mycket rosa/röd kan det bero på att solljus förstör bilden, Under sommaren gäller detta i de nordliga hörnen av bilden. 2.3 Tempogram Tempogram visar en så kallad skiktningskurva över temperatur och daggpunkt i atmosfären. Det finns flera typer beroende på hur man tagit fram dem. Sonderingar görs med ballong två gånger om dagen från några platser i landet. Vissa flygplan har med sig sonderingsutrustning och då kallas tempogrammen för AMDAR. Prognostempar kan fås på vaderprognosen.se eller på När man använder prognostempen för att kolla väderläget är det främst saker som stör termiken man letar efter. Om temperatur och daggpunkt är nära varandra finns risk för moln som dämpar instrålningen. Tänk på att prognostempogrammet är en medelvärdesbild av en kolumn luft, det betyder att ju färre åttondelar desto mindre syns molnen i tempogrammet. 3 Flygväderprognoser Samma dag som man ska flyga kan man ta en titt på väderläge och luftmassa igen. Dessutom finns flygväderprognoser av olika slag tillgängliga. På finns de svenska flygväderprognoserna. Vad man får se upp med när man använder dessa prognoser är att inte allt väder räknas som signifikant. 3.1 METAR och TAF Observationer, METAR, kommer normalt varje halvtimme från flygplatserna och från dem fås vind, sikt, molnbas och eventuellt väder. Tänk på att det ofta är automatiska mätningar på de mindre flygplatserna. 6

8 Flygplatsprognoser, TAF, utfärdas från Arlanda och Sundsvall. De övervakas hela tiden och ändras vid behov. Som segelflygare kan man använda TAFen för att se förväntad molnbas och vind. Man kan även använda TAFen som tidtabell om en front väntas. I samband med en tydlig front sker ett vindskifte som för det mesta är signifikant. Tänk på att vindskiften och väder inte är med i TAFen om de inte räknas som signifikant! Lätt regn är ett exempel på icke signifikant väder och kommer inte att bli vad som kallas en ändringsgrupp. Mer information om TAF och ändringskriterier finns på Tänk också på att TAFen gäller enbart på själva flygplatsen. Det kan mycket väl passera ett CB på ett par mils avstånd utan att vara med i TAFen om meteorologen har is i magen, de flesta sätter dock en prob-grupp om det finns signifikant väder i närheten. 3.2 NSWC och LHP Nordic Significant Weather Chart, NSWC, och Låghöjdsprognosen, LHP, är grova verktyg. Precis som TAFen övervakas dessa kontinuerligt. LHP är en områdesindelad karta där signifikant väder finns med. Generellt kan man säga att det bästa och sämsta vädret för varje ruta brukar finnas med i prognosen. Personligen skulle jag inte använda LHP till planering av segelflygning, däremot kan NSWC vara en bra översiktsbild av vad som händer. Att tänka på vad gäller NSWC är att det är just signifikant väder som visas. Är det mycket signifikant väder i ett område kanske antalet mmolnpaketminskas. Bra segelflygväder är när kartan är ganska tom och det finns lagom mängd moln med bra baser. Tänk på att de hastigheter som finns på fronter är ungefärliga och ett medelvärde längs fronten. 3.3 Ringa flygmeteorologen Är man efter att ha studerat vädret fortfarande osäker kan man ringa till flygmeteorologerna. Denna tjänst finns dygnet runt och numret finns på klubben. Vad man bör tänka på när man ska ringa meteorologen är att veta vad man ska fråga efter. Flygvädertjänsten vet inte vad som är bra eller dålig termik och kan förmodligen inte berätta hur bra det kommer stiga. Däremot kan de berätta hur många åttondelar de tror att det blir i ett område, vilken molnbas det blir och om det är risk för skurar. Exempel på frågor kan vara: 7

9 Hur hög blir molnbasen i Arboga idag? När tror du att den första cumulusen dyker upp omkring Örebro? Är risken för skurar mindre om jag flyger mot Katrineholm istället för mot Borlänge? Från vilken tid är det risk för skurar i området? Fundera på vad du vill veta innan du ringer så får du ut mycket mer av samtalet. 8

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING 1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Välkommen till nya Åskrisktjänst!

Välkommen till nya Åskrisktjänst! Välkommen till nya Åskrisktjänst! Under våren 2013 moderniserar vi på SMHI våra webbprodukter och den gamla webbportalen Bizmet byts ut mot en ny. Det betyder att våra varningstjänster får ett ansiktslyft

Läs mer

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda

Läs mer

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts? Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur

Läs mer

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3

Läs mer

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom. ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Slutrapport Bromma Flygplats

Slutrapport Bromma Flygplats RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk

Läs mer

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord

Läs mer

Daisy i flygsimulatorn

Daisy i flygsimulatorn Daisy i flygsimulatorn Bild 1Daisy över Bromma i FS2002 Microsoft Flygsimulator 2002 har tidigare beskrivits i en artikel här i bladet. Det är ett omfattande program som ger den flygintresserade möjlighet

Läs mer

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 Vad är Mc Cready s teori? Delfinflygning Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning Handdator

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

Sol och månförmörkelser

Sol och månförmörkelser Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider

Läs mer

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Vägväderprognoser för vinterväghållare. Claes Kempe Meteorolog SMHI

Vägväderprognoser för vinterväghållare. Claes Kempe Meteorolog SMHI Vägväderprognoser för vinterväghållare Claes Kempe Meteorolog SMHI Snö en förutsättning för god kommunikation 2 Prognoser och kommunikation anno 1986 3 Idag finns det ett enormt utbud av gratis väderinformation

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Berth Arbman. Välkommen till bokningssystemet myweblog!

Berth Arbman. Välkommen till bokningssystemet myweblog! Västerviks Flygklubb Utfärdare Berth Arbman Dokumentnamn Sida Lathund, myweblog 1 (8) Datum Utgåva 1 Välkommen till bokningssystemet myweblog! 1 Vad är myweblog? 2 Logga in myweblog består av två delar:

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R Dokumentnummer D 2011-015533 STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R Hässelby RAPPORT 2011-08-17 01.00 D 2011-015533 2(11) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00 2011-08-17

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Förstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget

Förstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget Teori utbildning för segel- och motorsegel flyg i Uppsala Flygklubb Förstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat: För att ta ett certifikat måste man

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se

Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:18 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIU på Kärrtorps idrottsplats, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-10/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos Segelflygarna Uppsala Flygklubb

Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos Segelflygarna Uppsala Flygklubb Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos För att ta ett certifikat måste man genomföra: Teoretisk utbildning Praktisk flygutbildning ca 60 starter och 15 timmars flygtid för segelflyg ca 102 starter

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

Introduktion till PDA för segelflygning

Introduktion till PDA för segelflygning 1 Introduktion till PDA för segelflygning 1. Vad kan en PDA göra för segelflygare 2. SeeYou Mobile Poul Kongstad 2 Intro-program Vad är PDA och vad tillför den segelflygning Hur fungerar det? Loggar Livsviktiga

Läs mer

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli 2006 SHK Dnr L-19/06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål

Läs mer

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Datorlaboration Avbildningskvalitet Datorlaboration Avbildningskvalitet Datorlaborationenen äger rum i datorsal RB33, Roslagstullsbacken 33 (gula huset närmast busshållplatsen utanför Albanova). Den börjar kl 13.00 (utan kvart). Om möjligt

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Thomas Brandt

Thomas Brandt Thomas Brandt 070-555 15 03 tbrandt@hotmail.com Befälhavaransvar ICAO International Civil Aviation Organisation FN-organ Generella regler för civilflyg EASA - European Aviation Safety Agency EU-myndighet

Läs mer

Nederbörd. Nederbörd

Nederbörd. Nederbörd Nederbörd Nederbörd För att nederbörd skall kunna bildas i atmosfären krävs att det finns tillräckligt med vattenånga samt att det finns fasta partiklar (mycket, mycket små). Om vattenångan kyls ner på

Läs mer

Föreläsning 2 Vädrets makter

Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika. Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Sekvensering av flygplan

Sekvensering av flygplan TNK081 Tillämpad Kommunikationsoptimering Tobias Andersson Projektuppgift Sekvensering av flygplan Bakgrund Redan idag har många flygplatser i världen nått sitt kapacitetstak och tvingas tacka nej till

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

SWERAD Produktkatalog

SWERAD Produktkatalog SWERAD Produktkatalog Syftet med detta dokument är att innehålla en komplett beskrivning av alla produkter i SWERAD Produktgenerator, d.v.s. alla produkter som levereras till filtjänst men även de som

Läs mer

TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE

TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? 3 INNEHÅLL Ge bort en upplevelse... 3 Tandemflyg...4 Grundkurs skärmflyg...6 Kurs Paramotor...8 Om Parabase Outdoor...9 Villkor & information...10 GE BORT

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Leica mojo3d start första gången

Leica mojo3d start första gången Leica mojo3d start första gången Generellt Denna instruktion visar hur du kommer igång med Leica mojo3d första gången. För mer detaljerade instruktioner se Leica mojo3d användarmanual. Beroende på version

Läs mer

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana FMCK Malmö Boris Magnusson Markering av Endurobana Markering av en Endurobana finns beskrivet i tävlingsreglementet, paragrafer 4.16-17-18 (se nedan) men dessa är ganska kortfattade. Detta PM är ett försöka

Läs mer

Om man vill ändra färg inuti går det, men skuggan blir densamma.

Om man vill ändra färg inuti går det, men skuggan blir densamma. Visst är det roligt att kunna göra fina dokument, häften, affischer, inbjudningskort och annat skoj?! Och att få bilderna att hamna där du vill att de ska hamna, i rätt storlek och utan att andra saker

Läs mer

Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19

Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19 Karlstads universitet matematik Peter Mogensen Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19 Tillåtna hjälpmedel: Godkänd räknare, bifogad formelsamling. Jourtelefon:

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

AIF:arens guide till cyberrymden

AIF:arens guide till cyberrymden AIF:arens guide till cyberrymden www.andrarumsif.se Reviderad 2008-04-14 1 Välkommen till www.andrarumsif.se:s användarmanual! Denna manual ska inte ses som en fullständig manual till hemsidan utan snarare

Läs mer

Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 (åk 6 och 7)

Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 (åk 6 och 7) Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 NAMN KLASS Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara den frågan. Felaktigt

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Nowcasting - VM i Falun 2015

Nowcasting - VM i Falun 2015 Nowcasting - VM i Falun 2015 Enkel anpassning Anpassning med teknik Avancerad anpassning Tillämpade anpassade prognoser Behandlad snö Future of the Olympic Winter Games, Scott et al., Journal of Olympic

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Bilaga 14. Miljökonsekvensbeskrivning. Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm

Bilaga 14. Miljökonsekvensbeskrivning. Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Bilaga 14 Miljökonsekvensbeskrivning Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Utredning av tekniska och ekonomiska möjligheter för radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Innehåll 1. INLEDNING

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vågmodellering Kinneviken

Vågmodellering Kinneviken Dimensionerande underlag Uppdragsnummer Göteborg 2014-03-31 12802546 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ MALMÖ Org. Nr. 556550-9600 Drakegatan 6 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Södra Tullgatan 4 Box

Läs mer

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

W820 Professionell Bluetooth -väderstation W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot Grattis! till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Du kommer att få en oförglömlig upplevelse något utöver det vanliga ASK 21 under

Läs mer

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING 1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle

Läs mer

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 Trattar Utelandning Handdator i flygplanet (PDA) Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning

Läs mer

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015 samhällsskydd och beredskap 1 (17) UB-RTJ Rickard Hansen L-G. Strandberg Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015 samhällsskydd och beredskap 2 (17)

Läs mer

CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp.

CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp. CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp...1 Kortfattat...1 Innan vi åker iväg, bensin, karta och så...2 Körning på större vägar...2 Använd din blinkers...2 Omkörningar...3 Körning på småvägar...3

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer