Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Transkript

1 Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström

2 Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6. Väderprognoser 7. Tempogram 8. Instuderingsfrågor Segelflygteori - Introkväll

3 1. Atmosfären Atmosfären är det tunna luftlagret som finns runt jorden Atmosfären hålls kvar av jordens gravitation och har inget abrupt slut utan tunnas successivt ut i tomma rymden. Atmosfärens tjocklek är ca 1000 km, men mer än 99% av massan finns inom 40 km från jordens yta. Exosfären > 600 km Termosfären > 85 km Temperaturen ökar med höjden Mesosfären km Temperaturen sjunker med höjden Nattlysande moln Stratosfären km Temperaturen ökar med höjden Ozonskiktet (350 Dobson Unit, 3,5 mm i Sv) Troposfären 0 12 km Här finns det vi kallar väder (innehåller nästan all vattenånga) Utgör 90 % av atmosfärens massa Temp. sjunker med höjden 1:1(8) ~FIG 6.1 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

4 Atmosfärens sammansättning - Troposfären Polerna: 8-10 km Ekvatorn: km Luft: 78 % kväve, N 2 21 % syre, O 2 0,93 % argon, Ar 0,038 % CO 2 0,0001 % Ozon, O 3 1:2(8) ~FIG 6.1 Segelflygteori - Introkväll

5 Instrålning och utstrålning 1:3(8) 1:2(6) ~FIG 6.6 Segelflygteori - - Meteorologi Introkväll

6 Instrålning och uppvärmning Markens uppvärmning beror på: Vinkeln mot strålningen Fuktighet Jordart och vegetation Markytans reflektionsförmåga Vindstyrkan Förmåga att magasinera värme Molntäcke Segelflygteori - - Meteorologi Introkväll 1:2(6) 1:4(8)

7 Lufttryck Trycket av luften ovanför o Normalt: 1013,25 hpa (mb) o 1 mb 8 m o 1 kg per cm 2 FIG 6.18 Högre höjd g lägre tryck o Halva trycket på 5000 m o Syrgas krävs över 3500 m Lufttryckmätare barometer höjdmätare! FIG :5(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

8 Lufttryck - Höjd QNH = höjd över havet QFE = höjd över flygplatsen Höjdmätaren visar för högt vid: -Låg temperatur -Lågt lufttryck 1:6(8) ~FIG 6.23 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

9 Skiktningar i atmosfären Instabil: gynnar vertikala rörelser Temperaturen minskar med >1 C /100m Temp Stabil: dämpar vertikala rörelser Temperaturen minskar med <1 C /100m Luftpakets temp p.g.a temperaturförändring Neutral: balans mellan de vertikala krafterna (tecken på ett väl omblandat skikt) Temperaturen minskar med 1 C /100m Skiktning: Luftmassornas vertikala temperaturfördelning. ~FIG :7(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

10 Vindhastighet (Beaufortskalan ) Väderrapport: m/s Vindstrut 5 kt/band 1:8(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

11 När bildas moln? För mycket fukt i luften För låg temperatur 2. Moln Daggpunkt Högsta temp där droppar bildas (kondenseras) moln, dimma när fukt tillförts när temp sänkts 2:1(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

12 Molntyper Höga moln 5-13 km Medelhöga moln 2-7 km Låga moln 0-2 km FIG :2(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

13 Vad betyder namnen? Cirrus Alto Cumulus Stratus Nimbus hårlock hög höjd stapel breda ut sig nederbörd 2:3(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

14 Cirrus, Ci, Fjädermoln 2:4(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

15 Cirrocumulus, Cc, makrillmoln 2:5(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

16 Cirrostratus, Cs, slöjmoln 2:6(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

17 Altostratus, As, skiktmoln 2:7(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

18 Altocumulus, Ac, böljemoln 2:8(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

19 Altocumulus Lenticularis, linsmoln 2:9(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

20 Stratocumulus, Sc, Valkmoln 2:10(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

21 Stratus, St, Dimmoln 2:11(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

22 Nimbostratus, Ns, Regnmoln 2:12(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

23 Cumulus, Cu, Stackmoln Cumulus humilus, Cumulus mediocris Cumulus congestus 2:13(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

24 Cumulonimbus, Cb, bymoln 2:14(17) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

25 Cumulonimbus, Cb Kraftiga fallvindar framför Cb (som rör sig snabbt) Plötslig stark markvind kan blåsa iväg plan farligt vid landning Cb g Landa direkt! Förankra flygplanen FIG :15(17)

26 Hur stora är molnen? 200 m 100+ km Ci - 0,002 g/m 3 Cb - 1 g/m ton ( ton/km 3 ) Molnskugga 2:16(17) Segelflygteori - Introkväll

27 Huvudmolnslag Molnarter Specialformer Ytterligare kännetecken Cirrus (Ci), Fjädermoln Cirrocumulus (Cc), Makrillmoln fibratus, uncinus, spissatus castellanus, floccus stratiformis, lenticularis castellanus, floccus intortus, radiatus, vertebratus duplicatus undulatus lacunosus Cirrostratus (Cs), Slöjmoln fibratus, nebulosus duplicatus, undulatus - Altocumulus (Ac), Böljemoln Altostratus (As), Skiktmoln Stratocumulus (Sc), Valkmoln stratiformis, lenticularis castellanus, floccus Ttanslucidus, perlucidus opacus, duplicatus undulatus, radiatus, lacunosus - translucidus, opacus duplicatus, undulatus radiatus stratiformis lenticularis castellanus translucidus, perlucidus opacus, duplicatus undulatus, radiatus, lacunosus mamma virga mamma virga mamma virga, praecipitatio pannus, mamma mamma virga praecipitatio Stratus (St), Dimmoln Nebulosus, fractus opacus, translucidus, undulatus praecipitatio Cumulus (Cu), Stackmoln Nimbostratus (Ns), Regnmoln Cumulonimbus (Cb), Bymoln WMO molnklassificering humilis, mediocris congestus, fractus radiatus pileus, velum, virga praecipitatio, arcus, pannus tuba - - praecipitatio,virga pannus calvus - raecipitatio, virga, pannus, capillatus incus, mamma, pileus, velum,arcus, tuba 2:17(17) Segelflygteori - Introkväll

28 3. Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:1(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

29 Några meteorologiska begrepp Advektion Horisontell förflyttelse av luft Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:2(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

30 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Vertikal förflyttelse av luft Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:3(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

31 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk Luft stiger uppåt: 1. Varmfront, kall- 2. Sol g varmluft 3. Terränghinder 4. L L 3:4(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

32 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Nedsjunkning av luft Konvergens H Divergens Adiabatisk 3:5(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

33 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens L Divergens Adiabatisk 3:6(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

34 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens H Adiabatisk 3:7(8) Segelflygteori - - Meteorologi Introkväll

35 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk Utan värmeutbyte med omgivningen 3:8(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

36 4. Väder och väderlek Väder - korta tidsperioder (timmar eller dagar). Väderlek - vädret under ett par dagar upp till två veckor. FIG 6.96 Klimat vädret under en längre tid (över en 30-årsperiod) 4:1(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

37 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning 0-5 km höjd, -12 kallmasseväder, varmmasseväder Vad påverkar luftens temperatur? Jordytan Moln 4:2(35) Vad påverkar luftens fuktighet? Hav, sjöar, vegetation Vad händer när fuktigheten ökar? Absolut-/Relativ- FIG 6.11 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

38 Fronter Gränser mellan luftmassor Polarfront Varmfront Kallfront Ocklusionsfront Varmmasseväder Sämre sikt, ev. dimma/moln Stabil skiktning, d.v.s. sommartid dålig termik Kallmasseväder Luftmassan värms underifrån Labilare skiktning, dvs termik kan bildas (länge) Skurar och moln, byig vind God sikt, friskt Bäst flygväder efter kallfrontspassage 4:3(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

39 Skiktning (temperatur) Temperatur - höjd Sjunker ca 6.5 /1000 m i snitt upp till ca 10 km Inversion/Isotermi Temp stiger/är konstant med ökad höjd Hinder för termik Disigare "instängd" luft under Stabil skiktning Labil skiktning FIG :4(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

40 Högtryck Ett högtryck eller en anticyklon är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen Luften runt ett högtryck roterar medurs på norra halvklotet och moturs på södra. I ett högtryck bildas ofta ett skikt kallat subsidensinversion på c:a 1500 m Skiktet kan ligga kvar hela dagen om inte solen kan lösa upp molnen. På sommaren är solen oftast så stark att den bryter upp inversionen. På höstarna kan dimma och dimmoln ligga kvar. H Högsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 1038,8 hpa 4:5(35) ~FIG 6.71 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

41 Lågtryck Lågtryck (cyklon) ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen. Vindarna blåser i en virvel in mot lågtryckets centrum. Corioliskraften gör att vindarna blåser moturs på det norra halvklotet och medurs på det södra. Ju större skillnaden är i lufttrycket, desto kraftigare blir vindarna. L Lägsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 938,4 hpa 4:6(35) ~FIG 6.70 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

42 Corioliskraften Fiktiv kraft Rörelse i roterande koordinatsystem Störst vid polerna Noll vid ekvatorn Krökta isobarer runt L och H g centrifugalkraft Vinden ökar runt ett högtryck ~FIG 6.65 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:7(35) 4:7(35)

43 Corioliskraften fördjupning 1(3) På vår lat. roterar jorden med 220 m/s. Avstånd till jordaxeln: 310 mil => centrifugalaccelerationen skulle flytta ett föremål 20 m/min om inte jorden var tillplattad vid polerna. Jordens tillplattning => dragningskraften pekar inte rakt ner (vinkelrätt) mot jordytan utan en aning inåt, mot jordaxeln. På norra halvklotet innebär det en liten dragning mot norr. Tyngdkraften på ett stillastående föremål pekar vinkelrätt mot jordytan och bestäms av summan av jordens dragningskraft och centrifugalkraften på grund av jordrotationen. Rör vi oss får dragningskraften eller centrifugalkraften överhanden och drar oss mot, respektive bort från jordaxeln. Denna sidoacceleration, som beror på jordrotationen och latituden, är corioliskraften. g = tyngdkraften g* = dragningskraften C = centrifugalkraften Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:7(35) 4:7-1/3(35)

44 Corioliskraften fördjupning 2(3) Springer vi österut med10 m/s, får vi högre total hastighet än jorden (220+10=230 m/s). Vi påverkas an en förstärkt centrifugalkraft, som på 1 minut driver oss 2 meter söderut (mot höger). Springer vi västerut blir vår hastighet lägre (220-10=210 m/s) och vi påverkas av en något försvagad centrifugalkraft, som dock fortfarande är riktad söderut. Den norrut riktade dragningskraften får nu överhanden och driver oss på 1 minut 2 meter mot norr (mot höger). Ett föremål som rör sig mot söder och avlänkas rakt till höger får snart en rörelse mot väster, och snart mot norr, sedan mot öster. Jordrotationen får rörelser på jordytan att gå i cirklar. Figuren visar en idealiserad bild av hur corioliskraften (co) påverkar rörelsen (v) på norra halvklotet utan inblandning av andra krafter. Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:7(35) 4:7-2/3(35)

45 Corioliskraften fördjupning 3(3) Oberoende av åt vilket håll på norra halvklotet en golfboll puttas med en hastighet av 2 m/s kommer den efter 10 sekunder på grund av corioliskraften att ha vikt av 12 mm till höger. Om golfbollen kunde rulla utan friktion, skulle den komma tillbaka till spelaren efter 14 timmar, sedan den fullbordat en cirkelrörelse med 16 km radie. (Tiden 14 timmar är samma för andra hastigheter, med radien blir 8 km per 1 m/s) Corioliskraften=hastigheten*2(2p/(23h+56min+23s))sin(latituden) hastigheten*(1,2*10-4 /sek) Jordrotationens förmåga att söka återföra all rörelse till utgångspunkten, är av avgörande betydelse för atmosfärens vindar Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:7-3/3(35) 4:7(35)

46 Lågtryckens bana Sverige ligger i västvindbältet med främst sydvästliga eller västliga vindar. (Västlig vind kommer från väst.) De flesta lågtryck som berör norra Europa kommer från väster. De bildas utmed polarfronten som skiljer polarluft från tropikluft. (kall luft från varm) Temperatur, vind, lufttryck påverkar polarfronten och får den kallare luften att strömma söderut i olika banor NAO North Atlantic Oscillations Lufttrycksskillnad: Island (L), Azorerna (H) 4:8(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

47 Hur lågtryck bildas Kraftig tryckskillnad. Vinden ökar med höjden km upp nås jetströmshastigheter på 30+ m/s. Ungefär lika mycket luft strömmar in som ut genom jetvindsmaximumet. Om en mindre mängd luft strömmar in än ut sker en lågtrycksbildning längre ner och bildar en svag moturscirkulation. Moturscirkulationen av kall och varm luft får till följd att högt tryck i höjden ökar och lågt tryck i höjden minskar. Strömningen blir mer krökt (amplifieras). Amplifieringen ökar vinden nerströms och försvaga den uppströms. Luftunderskottet ökar, trycket faller ytterligare i lägre nivåer. Cirkulationen ökar ytterligare lågtrycket fördjupas. 4:9(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

48 Hur lågtryck bildas (boken) Om en störning uppträder på polarfronten (temperatur, vindhastighet eller riktning) kan polarfronten börja svikta och den kallare luften börjar strömma söderut. Varmluften glider upp på den kalla. Strömmen i tuben accelererar och böjer strömmen åt höger. Lufttrycket faller och ett lågtryck bildas. Framför varmfronten faller lufttrycket på grund av att den varma luften som ersätter den kallare är lättare. På motsvarande sätt stiger luftrycket i kalluften bakom det begynnande lågtrycket. 4:10(35) FIG 6.96 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

49 Hur lågtryck och fronter bildas Mellan tropik- och polarluft uppstår störningar i form av vågrörelser. Varmluften pressas upp över den kalla luften och stiger. Lufttrycket sjunker och den kallare luften sugs in under. Jordrotationen skapar en virvel som utvecklas till ett lågtryck. Normalt kommer 3-5 lågtryck i rad från Nordatlanten. Framför varje lågtryckscentrum finns en varmfront och bakom en kallfront. 4:11(26) 4:11(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

50 Hur högtryck bildas Varma högtryck är beroende av lågtrycken både för sin uppkomst och för sin fortsatta existens. Ett högtryck bildas på grund av att luft som stiger når troposfären och kyls av. Luften blir tyngre och sjunker. Detta gör att trycket mot jorden ökar och ett högtryck bildas. En jetströmblåser från ett lågtrycksområde till ett högtrycksområde. Vinden har skapats eller förstärkts av en kraftig lågtrycksutveckling. Luften fortsätter att strömma runt högtrycket. Vinden rör sig en aning inåt och bidrar till att föra in mera luft och förstärka högtrycket. 4:12(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

51 Hur högtryck bildas Kalla högtryck bildas av en högtrycksrygg mellan lågtryck som passerar över de norra delarna av Skandinavien. Om det följande lågtrycket är långt borta eller tar en sydligare bana, kan högtrycksryggen utvecklas till ett riktigt högtryck med slutna isobarer. I sådana fall är luften inom högtrycket nästan alltid kall, speciellt i dess norra del. Kalla högtryck är oftast kortlivade. Instrålning och nedsjunkning gör att en omvandling till ett varmt högtryck sker på ett par dygn. Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:12(26) 4:13(35)

52 Luftströmmar mellan högtryck och lågtryck 4:12(26) 4:14(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

53 Lufttryck - Höjd (rygg) (tråg) Isohyps - linje som förbinder punkter med samma höjd över havet, eller linje som binder ihop punkter med samma avstånd till en viss tryckyta Isobar - linje som förbinder orter med samma lufttryck korrigerat till havsytans nivå Höjdmätaren visar för högt vid: -Låg temperatur -Lågt lufttryck 4:15(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

54 Vindar och vindriktning Mellan ett högtryck och ett lågtryck finns en tryckkraft som strävar efter att utjämna tryckskillnaden. Tryckkraften sätter luften i rörelse och vi får en vind. Corioliskraften medför att luftströmmen vrids åt höger på norra halvklotet Buys Ballots regel: Vinden i ryggen g - L till vänster - H till höger Ett jämviktsläge inträffar då corioliskraften är lika stor som tryckkraften och vinden blåser då parallellt med isobarerna. (geostrofisk balans) Ju tätare isobarerna ligger desto starkare blir vinden 4:16(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

55 Friktionens inverkan på vindriktningen ~30 FIG 6.69 Markfriktion påverkar upp till m Vinden vrider åt höger på högre höjd - Ekmanspiralen 4:17(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

56 Varmfront Varm luftmassa tränger fram mot kall Lugn, flack och bred ( mil) Börjar med höga moln Ci g sänker sig Cs As Ns Helmulet och lugnt regn till sist 1:100 1:400 4:18(35) FIG 6.91 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

57 Luftmassor och fronter Varmfront Varmfronten Cirrus Cirrostratus Varmt Altostratus Nimbostratus Cumulus Stratus Kallt 0 km 600 km Mark 4:19(35)

58 Passiv kallfront Kall luftmassa tränger undan varmare Pressar upp varmluften g moln direkt Börjar med regn Passiv kallfront Molnen kommer i omvänd ordning mot varmfront Ns As Cs Ci FIG :75 4:20(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

59 Aktiv kallfront Aktiv kallfront rör sig snabbt 75 km/h Kraftig hävning Cb i rad längs fronten Smalt nederbördsområde Kraftigt regn, hagel Byig vind Luften mycket kallare bakom än framför fronten Kalluften rör sig snabbast en bit upp, ~2-6 km höjd Varmluft kvar nära marken Omlagringen startar samtidigt i ett stråk parallellt med fronten Kraftiga åskskurar, riklig nederbörd FIG :75 4:21(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

60 Aktiv kallfront Kallfronten Luftmassor och fronter Kallt Cumulonimbus Varmt Stratocumulus Cumulus Nimbostratus 150 km Cumulonimbus 0 km Mark 4:22(35)

61 Ocklusionsfront Bildas när kallfronten rör sig snabbare och hinner den ifatt varmfronten i ett äldre lågtryck. Den varma luften pressas uppåt. De båda kallare luftmassorna möts. Är kalluften bakom kallfronten kallare än luften framför varmfronten, bildas ~FIG 6.95 en kallfrontsocklusion. Annars bildas en varmfrontsocklusion. Lågtrycket fyll sakta ut och normaliseras. 4:23(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

62 Ocklusionsfront 4:24(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

63 Tryckförändringar vid frontpassage Lufttrycket sjunker några timmar före varmfrontspassage Mellan fronterna små ändringar Bakom kallfront stiger lufttrycket Luftmassans temp ger tryckförändring 4:25(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

64 Tråglinje En utbuktning på ett lågtryck kallas tråg Längs tråglinjen bildas konvergens kraftigare vind bakom tråget Konvergensen producerar konvektiva moln om det är tillräckligt fuktigt och labilt 4:26(25) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

65 Högtryckrygg En utlöpare från ett högtryck kallas rygg Bildas ofta mellan två lågtryck Torr luft, liten mängd moln Rygg 4:27(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

66 Sjöbris, Landbris Sjöbris Sol på land g stig Kallt hav / sjö Kall vind in över land Landbris Utstrålning g kallare på land än över vatten Vind från land på natten ~FIG 6.72 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:22(26) 4:28(35)

67 Sjöbris Kall vind släcker ut termik Stark vind från kallt hav Moln bildas inte 4:29(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

68 Konvergenslinjer När vindar möts i vissa vinklar och luften trycks uppåt vid mötet kan stig och sjunk kan rada upp sig och bilda en konvergenslinje. Dessa kan exempelvis bildas när grundvind och sjöbris möts eller bildas av andra fysikaliska orsaker. Molngator kan vara resultatet av en konvergenslinje. De kan också vara helt osynliga. Konvergenslinjerna kan i vissa fall lägga upp sig i sexhörningar (Hexagonteorin) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:24(26) 4:30(35)

69 Sjöbrisfront - konvergenslinje FIG :31(35) Segelflygteori - Introkväll

70 Konvergenslinjer i Bergslagen Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:24(26) 4:32(35)

71 Konvergenslinje skapar molngata Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:24(26) 4:33(35)

72 Repetition: Vindar Blåser det från högtryckets centrum till lågttycket centrum? NEJ! Vindstyrka Ökar med tryckskillnaden Vindriktning längs isobarer g långlivade vädersystem Vad är västlig vind? Kommer från väst 270 FIG :34(35) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

73 Repetition: Högtryck eller lågtryck? 4:35(35)

74 5. Uppvindar Hang FIG Lävågor FIG Termik FIG :1(16)

75 Hang Orografisk hävning 5:2(16)

76 Lävågor Orografisk hävning 5:3(16)

77 Lävågor - fjällflygning Lävågor kan ge kraftigt stig - Nå höjdvinster på m - Bakom bergskedja (hinder) - Stark vind km/t, vinkelrätt mot hindret - Stabil skiktning Rotorer - Turbulenta luftrullar bakom hindret (i lä) Lävågsmoln - Lenticularis Föhnglugg FIG :4(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

78 Föhnglugg FIG :5(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

79 Termik Konvektiv hävning 5:6(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

80 Uppvärmning av marken Luftbubblor värms Termik Störning g bubblan börjar stiga Om skiktning labil Luftbubblan fortsätter stiga Den blir större och svalnar Ofta bildas moln i termiken (1/8 8/8) Moln ökar termiken Men även "torrtermik" utan moln finns ~FIG :7(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

81 Vindens inverkan på termiken Kanal g Blåsa Högre molnbas + Kraftigare termik 5:8(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

82 Vindens inverkan på termiken Kortvarig termik Pulser från samma plats Molnet har släppt kanalen Hitta termiken Sök mot vinden Sväng mot vinden 5:9(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

83 Cumulusmolnets livscykel 1. Varmluft samlas 2. Varmluft lossnar 3. Molntussar 4. Fler molntussar 5. Molnbas tydlig 6. Termiken maximal 7. Termik slut, upplösning FIG Upplösning, sjunk 9. Upplöst 5:10(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

84 Den adiabatiska bubbelteorin Höjd , , Lufttemp. C , , :11(16) ~FIG 6.31 Termikblåsans temp. C Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

85 Luftfuktighet och molnbas FIG :12(16) FIG 6.45 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

86 Temperatur- och daggpunktskurva Skiktningskurva = uppmätt temperaturavtagande Hävningskurva = teoretisk (t.ex. -1 C/100m för torr luft) FIG 6.46 FIG :13(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

87 Cumulus vid fuktig inversion FIG 6.48 Cumulusmolnen breder ut sig till stratocumulus och hindrar instrålning 5:14(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

88 Molngator FIG :15(16)

89 Tvärsnitt genom molngator Vinden ökar med höjden under inversionen FIG 6.49 FIG 6.50 Vinden vinkelrät mot bildens plan 5:16(16) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

90 6. Väderbriefing Väderdata Prognoser på nätet 6:1(9)

91 Satelliter Polär satellit km via polerna - jordrotation, ny vy varje varv Geostationär satellit km över ekvatorn - bild var 15:e minut 6:2(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

92 Väderradar Nederbörd, vind, räckvidd 250 km NORDRAD - 35 väderradar i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, och Lettland. 6:3(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

93 Vädersond Vädersond fäst vid en ballong fylld med vätgas eller helium Ballongen stiger till kilometers höjd - är fylld med ~1500 liter vätgas - stiger med ca. 5 m/s; - tar knappt 1,5 timme - exploderar i den tunna luften Under färden uppåt mäter sonden - temperatur - luftfuktighet - lufttryck - vind* 6:4(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

94 Väderstationer - Vindmätare - Fukt- och temperaturgivare. - Molnhöjdsmätare - Nederbördsmätare - Synopstationer var 3:e h - Klimatstationer, 1/2/3 ggr/dygn - Manuella - Automatiska - ~400 6:5(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

95 Vad mäter väderstationer Vad mäts? Enhet (förkortning) Mäts med: Temperatur Grader celsius ( 0 C) Termometer Lufttryck Hektopaskal (hpa) Barometer Luftfuktighet Procent (%) Hygrometer Vindhastighet Meter per sekund (m/s) Anemometer Nederbörd Millimeter (mm) Pluviometer/Ombrograf Molnighet Procent (%) Siktare 6:6(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll

96 Väderbriefing METAR - METeorological Aerodrome Report - observation TAF - Terminal Aerodrome Forecast - prognos 6:7(9)

97 Väderbriefing ESSA: Arlanda Z. Gäller den 28:e denna månad, kl Zulu 26010KT: Vinden vid marken 260 grader 10 knop CAVOK: Ceiling And Visibility OK 04/01: Temperaturen är 4 C och daggpunkten 1 C Q1010: Lufttrycket är 1010 hpa NOSIG: NO SIGnificant changes 6:8(9)

98 Vad vill segelflygaren veta? Blir det termik? När startar termiken? Får vi cumulus? Hur hög blir molnbasen? Hur kommer dagen att utvecklas? Tolkning av sonderingar ger svaren!! 6:9(9)

99 7. Tempogram En Temp, Sounding, sondering eller tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Väderballong/radiosond skickas upp 2 gånger per dygn (00 och 12 UTC) från ~1000 platser på jorden. De används för att få reda på hur temperatur och luftfuktighet varierar med höjden. 7:1(48) Man följer ballongen med radar och kan då få fram hur vinden varierar med höjden. Ballongerna brukar nå km höjd Alfred Ultsch, Anders Jönsson 99

100 Exempel på tempogram från tävling Uppmätt på plats samt presenterad vid briefing (Corowa) 7:2(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

101 Prognos från datormodell 7:3(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

102 Tempogram, uppbyggnad T (C) Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Temperaturen återges på x-axeln 7:4(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

103 Tempogram, uppbyggnad Höjd (m) T (C) Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Höjden återges på y-axeln 7:5(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

104 Temperaturkurva Höjd (m) T (C) I diagrammet ritas temperaturen på olika höjder in. 7:6(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

105 Tempograf, uppbyggnad Lufttryck (hpa) 800 Höjd (m) T (C) En alternativ höjdangivelse kan vara att ange lufttrycket i Hektopascal (hpa) 7:7(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

106 Daggpunkt Ytterligare en temperatur anges: 1000 Höjd (m) Daggpunkten 500 Lufttemperatur 20 C T (C) Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. 7:8(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

107 Daggpunkt Ytterligare en temperatur anges: Daggpunkten Höjd (m) kondenserar vid ca 10 C Lufttemperatur 20 C T (C) Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. 7:9(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

108 Daggpunkt Höjd (m) T (C) Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare Luft. 7:10(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

109 Daggpunkt Höjd (m) Spridning T (C) Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare Luft. Denna differens kallas Spridning 7:11(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

110 Markinversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför? 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:12(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

111 Markinversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här stiger temperatuen med Marken höjden har (Inversion) kylt luften Varför? under natten 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:13(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

112 Inversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför? 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:14(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

113 Inversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 Varmluft i höjden: - Varmluftadvektion eller - Subsidens 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:15(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

114 Luftfuktighet 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här är luften relativt fuktig (liten spridning) 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:16(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

115 Luftfuktighet 2500,0 2250,0 Här är luften ganska torr (stor spridning) 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:17(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

116 Hävning Om ett 2500,0 luftpaket är varmare än omgivande luft kommer det att stiga Det avkyls då med 1 per 100 m 2250,0 Luftpaketet stiger så länge det är varmare än den omgivande luften 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 Luft med 15 på 200 m höjd 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:18(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

117 Hävning Detta 2500,0 temperaturavtagande med 1 per 100m kallar man det torradiabatiska temperaturavtagandet. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Luft med 12 på 500m höjd 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:19(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

118 Torradiabat En 2500,0 hjälplinje läggs in i diagrammet med en lutning motsvarande torradiabatens 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Torradiabat 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:20(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

119 Bashöjd Med 2500,0 hjälp av torradiabaten kan vi för en given temperatur på marken identifiera en bashöjd som termiken kan stiga till 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:21(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

120 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500, ,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:22(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

121 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500, ,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:23(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

122 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Luften stiger hit 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:24(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

123 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan och 2250,0 läser av höjden vid skärningspunkten 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Bashöjd 500m Luften stiger hit 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:25(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

124 Knappt användbar termik Här 2500,0 stiger basen, vid en temperaturhöjning från 8 till 16, med 175m. Från 400 till 575m 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:26(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

125 Utlösningstemperatur Om 2500,0 temperaturen stiger från 16 till så stiger basen plötsligt kraftigt (575m -> 1350m) 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:27(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

126 Utlösningstemperatur Temperaturen 2500,0 då markinversionen övervinns kallas utlösningstemperatur 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 Utlösningstemperatur. 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:28(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

127 Molnbildning? Segelflygare 2500,0 ställer sig speciellt frågan om termiken blir synlig, d.v.s. om det blir cumulusbildning. 2250,0 Då måste den stigande luftens fuktighet undersökas. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:29(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

128 Molnbildning? I 2500,0 detta sammanhang använder man sig av luftens daggpunkt vid marken. Är daggpunkten inte känd kan 2250,0 man använda sig av en termometer som mäter lägsta 2000,0 temperatur under natten. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Tmin = 8 C Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:30(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

129 Mättnadslinje Markluftens 2500,0 daggpunkt följer en s.k. mättnadslinje. För praktiskt bruk kan vi betrakta den som en isoterm. 2250,0 Verklig gradient ligger på ca -1 per 1000 m 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Tmin = 8 C Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:31(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

130 Kondensationsbas Där 2500,0 mättnadslinjen skär temperaturkurvan kan moln bildas. D.v.s. vi får en synlig kondensationsbas 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Kondensationsbas 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:32(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

131 Kondensationsbas I 2500,0 detta fall får vi en kondensationsbas på 1250m. Då luften på denna höjd är relativt torr kan man förvänta sig 2250,0 1-2 åttondelar Cu. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:33(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

132 Fuktadiabat Så 2500,0 snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Kondensation 1250,0 1000,0 750,0 500,0 20 varm luft stiger i höjden 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:34(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

133 Fuktadiabat Så 2500,0 snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen. D.v.s. luften kan "återupphetta" 2250,0 sig själv. Därmed kan luften stiga vidare med mindre 2000,0 temperaturförlust, med 0,6 per 100m. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:35(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

134 Fuktadiabat Denna 2500,0 nya temperaturgradient på ca. 0,6 per 100m kallas "fuktadiabatisk". Den tillhörande kurvan fuktadiabat. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Fuktadiabat 1250,0 1000,0 750,0 Hjälplinjer 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:37(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

135 Molnhöjd Den 2500,0 till 1250m stigande luften bildar moln och i molnet stiger luften vidare längs fuktadiabaten tills den möter 2250,0 inversionsskiktet vid 1400 m. Vi får alltså 150m tjocka moln 2000,0 som förhindras att växa i höjden vid inversionsskiktet 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:37(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

136 Molnbildning Denna 2500,0 dag får vi en molnbildning med 1-2 åttondelar flacka Cu med en initial bas på1250m. Under dagens lopp (då 2250,0 temperaturen ökar) kan basen stiga till 1600m. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:38(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

137 Cb 2500,0 2250,0 2000,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24 C kan något speciellt inträffa 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:39(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

138 Cb 2500,0 2250,0 2000,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24 C kan något speciellt inträffa 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:40(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

139 Energibetraktelse Styrkan 2500,0 i termiken beror på den energi som står till förfogande. Energin beror av maxtemperaturen samt 2250,0 gradienten på temperaturkurvan. Ett mått på tillgänglig energi 2000,0 utgörs av markerad area. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken Energiarea Förutsedd maximal temperatur -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 CAPE: konvektiv tillgänglig potentiell energi (Joule/kg luft) zmax LFC T g parcel T Fritt efter Alfred Ultsch T env env dz 7:41(48) Alfred Ultsch, Anders Jönsson

140 Vad blir dagens maxtemperatur? Studera tempogrammet från morgonsonderingen Finns någon inversion mellan m AGL? Ja: Läs av temperaturen vid toppen av inversionsskiktet. Följ torradiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. Nej: Läs av temperaturen vid 850 hpa (ungefär 1500 m) Vid 0-4/8 molnighet: Följ torradiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. Vid 5-8/8 molnighet: Följ fuktdiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. 7:42(48)

141 Om man inte har ett tempogram.. Titta på nätet efter vad väderprognoserna säger om maxtemperatur och daggpunkt Lyssna på vad lokalradion säger att maxtemperaturen skall bli Daggpunkten är ungefär lika med lägsta temperatur under natten Henning sche Faustformel: Molnbas = (maxtemperatur daggpunkt) * 125 7:43(48)

142 Väderprognoser på nätet Senaste prognosen från TV4 Prognos från t.ex. YR 7:44(48)

143 Ytterligare väderinformation Molnigheten höga moln ( m) medelhöga ( m) låga ( m) Temperatur och daggpunkt Lufttryck 7:45(48)

144 Segelflyget - RASP Regional Atmospheric Soaring Prediction Boundary Layer Information Prediction MAP John Glendening Stefan Löfgren 7:46(48)

145 RASP - Dagsdistans App: Soaring Weather Europe (Stefan Löfgren Avesta SFK) 7:47(48)

146 Meteorologi Repetera meteorologin i boken Segelflyg Bra att läsa, även efter certet! Följ väderutvecklingen under veckan Kolla alltid vädret före flygning Stäm av prognoserna varje flygdag för att förstå flygvädret 7:48(48)

147 8. Instuderingsfrågor 1(24) Vad krävs för att lävågor skall uppstå? För att stående vågor skall bildas i lä av ett hinder krävs: markvind på åtminstone 30 km/h vindhastigheten skall öka med höjden vindriktningen bör vara vinkelrät mot hindret och någorlunda konstant med höjden skiktningen skall vara stabil

148 Instuderingsfrågor 2(24) När och hur bildas lävågsmoln? I samband med stationära vågor. Bildandet beror enbart på luftfuktigheten och vågornas amplitud. Där fuktigheten är tillräcklig bildas molnen på grund av luftens hävning i vågens uppförsbacke. De upplöses när luften sjunker i nedförsbacken.

149 Instuderingsfrågor 3(24) Förklara den s k Föhn-gluggen Relativt fuktig luft tvingas uppför en sluttning. Temperaturen avtar, vattenångan kondenserar o ch en del av fuktigheten fälls ut som regn på lovartsidan. När luften sjunker på läsidan blir då luften torrare och varmare med mindre molnighet (Föhnglugg). (Luften blir varmare på läsidan eftersom temperaturen ökar torradiabatiskt i ett djupare skikt när luften sjunker än när den stiger. Typisk föhneffekt förutsätter stabil skiktning.)

150 Instuderingsfrågor 4(23) Vad är en rotor? I samband med lävågor bildas nästan alltid kraftiga rotorer. Även i andra situationer med stark vind och stabil skiktning kan rotorerer bildas i lä av branta sluttningar. Rotorer, för vilka man bör ha stor respekt som segelflygare, är rullar parallella med hindret och med horisontella axlar. I rotorer finner man uppvindar i den del som vetter mot vinden och de är alltid förknippade med kraftig turbulens.

151 Instuderingsfrågor 5(24) Vad menas med en luftmassa? Med luftmassa menar man luft med relativt enhetliga egenskaper i fråga om temperatur, fuktighet och skiktning och som har stor geografisk utbredning. Kalluftmassan kännetecknas av god sikt, konvektiva moln med påtaglig dygnsvariation. Nederbörd kan förekomma i form av byar eller skurar. I en varmluftmassa avkyls luften underifrån och skiktningen blir stabil i låg nivå. Det typiska varmmassevädret kännetecknas av nedsatt sikt och ofta låga molnbaser, ibland dimma eller duggregn. Det typiska varmmassevädret förekommer mest under vintern. I varmluftsituationer på sommaren börjar termiken sent och slutar tidigt.

152 Instuderingsfrågor 6(24) Vad menas med en front? Där två luftmassor gränsar mot varandra bildas ett mer eller mindre markerat lutande skikt ( Front ) från marken och uppåt i atmosfären, inom vilket en övergång sker från den ena luftmassans egenskaper till den andra.

153 Instuderingsfrågor 7(24) Vilka huvudtyper av fronter finns? Varmfront Kallfront ( Passiv Aktiv ) Ocklusionsfront

154 Instuderingsfrågor 8(24) Beskriv varmfronten Då en varm luftmassa tränger undan en kallare bildas en varmfront. Frontytans lutning är mycket flack ( cirka 1:150 ). Den varma luften glider upp på den kallare och ett vidsträckt och skiktat molnsystem bildas ända upp till 100 mil framför.

155 Instuderingsfrågor 9(24) Beskriv en passiv kallfront Molnsystemet vid en passiv kallfront liknar molnsystemet vid en varmfront. Skillnaden är den att molnen kommer i omvänd ordning och att de huvudsakligen ligger bakom fronten samt att hela molnsystemet är smalare är varmfronten.

156 Instuderingsfrågor 10(24) Beskriv en aktiv kallfront En aktiv kallfront rör sig snabbt. Hastigheter på km/h är inte ovanliga. Den varma luften tvingas till kraftig hävning framför fronten. I molnsystemet bildas vanligen kraftiga Cb-moln som ligger i en lång rad längs fronten. Molnen och nederbörden ligger vanligen på båda sidor om fronten. Fronten passerar snabbt och kan ge intensiv nederbörd, skurar och åska.

157 Instuderingsfrågor 11(24) Vad är polarfronten? Gränsen mellan polarluft i norr och tropikluft i söder benämns polarfront. Polarfronten är mest markerad vintertid. Dess läge varierar avsevärt, ofta från dag till dag, men i allmänhet är den orienterad i väst-ostlig rikting.

158 Instuderingsfrågor 12(24) Beskriv ocklusionsfronten Varmfronter och kallfronter utvecklas i samband med vågbildning på frontzonen mellan luftmassor. Oftast bildas ett frontsystem med en varmfront följt av en kallfront. Kallfronten rör sig snabbare än varmfronten och hinner så småningom upp denna. Där kallfronten hunnit upp varmfronten bildas en kombinerad kall- och varmfront en ocklusionsfront Vädret vid en ocklusinsfront kan vara en kombination av vädret vid kallfronter och varmfronter. Som regel innebär detta väder ihållande nederbörd.

159 Instuderingsfrågor 13(24) Beskriv hur ett lågtryck uppstår och utvecklas längs polarfronten Lågtrycken kan uppfattas som virvlar i det stora lufthavet. På våra breddgrader är lågtrycken vanligen förknippade med frontsystem. Om en störning uppträder på polarfronten (förändrad temperatur, vindhastighet eller riktning) kan polarfronten börja svikta och den kallare luften börjar strömma söderut. Samtidigt har längre österut den varma luften börjat glida upp över kalluften. Varmluften glider upp på den kalla i en avsmalnande platt tub. Strömmen i tuben accelererar (venturieffekt ) och corioliskraften tilltar och böjer strömmen åt höger. Detta resulterar i att lufttrycket faller och ett lågtryck bildas vid vågspetsen. Framför varmfronten faller lufttrycket på grund av att den varma luften som ersätter den kallare är lättare. På motsvarande sätt stiger luftrycket i kalluften bakom det begynnande lågtrycket. Luftens hävning vid fronterna och i lågtrycket ger molnbildning och så småningom nederbörd.

160 Instuderingsfrågor 14(24) Vad är och hur fungerar en radiosond? Vädret är tredimensionellt varför det inte räcker med observationer från marken. Därför sänder man från vissa platser regelbundet (oftast två gånger/dygn) upp gasfyllda ballonger med radiosonder. Dessa ballonger stiger till km höjd. En radiosond är ett meteorologiskt mätinstrument som via radiosändare ger kontinuerliga uppgifter om temperatur, tryck och fuktighet när den med hjälp av en gasfylld ballong får stiga upp genom atmosfären. Oftast används radiosonden även för vindmätning.

161 Instuderingsfrågor 15(24) Vilka två huvudtyper av vädersatelliter finns det? Polära satelliter som kretsar runt över jorden i solsynkrona omloppsbanor Geostationära satelliter som ligger stilla över ekvatorn med samma omloppshastighet som jordens rotation

162 Instuderingsfrågor 16(24) Vilka symboler har på en väderkarta (färg resp svart/vit): a) kallfronten? b) varmfronten? c) ocklusionsfronten? a) Blå linje (linje med taggar ) b) Röd linje (linje med bullar ) c) Blå-röd linje (linje med både taggar och bullar ) (Lila)

163 Instuderingsfrågor 17(24) Vad har sjöbrisen för betydelse för termikutvecklingen? Sjöbrisen för in kall luft från havet eller större insjöar. Den luften är också stabil i låg nivå och det tar lång tid (= lång sträcka) över land innan den blir så pass uppvärmd att den ger någon användbar termik. När en sjöbrisfront bildas (vind från land innan sjöbrisen sätter in) utgör denna en markant gräns med den bästa termiken utefter själva fronten (konvergenslinjen). När sjöbrisen bara är en förstärkning av den rådande vinden från havet blir det en långsam och gradvis övergång till flygbar termik.

164 Instuderingsfrågor 18(24) Varför upplevs termiken normalt svagare på låg höjd än på hög höjd? På låg höjd är termikblåsorna ofta små och mer turbulenta. Det kan vara svårt att centrera vid kurvning och utnyttja den lilla kärnan där det stiger som mest och detta upplevs som att man har sämre stig på låg höjd. På högre höjd är temikblåsorna oftast större och mer regelbundna vilket gör det lättare att utnyttja det bättre stiget i centrum.

165 Instuderingsfrågor 19(24) Vad menas med inversion och på vilket sätt kan du se den? Med inversion menas att lufttemperaturen i ett skikt ökar med höjden istället för att som normalt avta med stigande höjd. Inversionen fungerar som ett tak för termiken under vilket föroreningarna från marken breder ut sig. Vid kraftig termik kan termikblåsorna ibland slå igenom inversionen så pass mycket att man ser den bruna disöversidan.

166 Instuderingsfrågor 20(24) Ange molnslag som kan förekomma i samband med en varmfront. 1. Cirrus 2. Cirrostratus 3. Altostraus 4. Nimbostratus 5. Stratus

167 Instuderingsfrågor 21(24) Ange molnslag som kan förekomma i samband med att en kallfront passerar När en aktiv kallfront passerar tvingar den upp varmluften snabbt vilket ger upphov till konvektionsmoln av typ cumulus och cumulonimbusmoln insprängda i skiktmoln av typen altostratus/nimbostratus. En passiv kallfront har moln som en varmfront fast de kommer i omvänd ordning och är hoptryckta till ett smalare molnsystem (Ac, As, Ns, ev. St, Ci)

168 Instuderingsfrågor 22(24) Vilket slags väder kan du förvänta dig vid en passage av en aktiv kallfront? Vädret i samband med en aktiv kallfront kännetecknas av kraftiga skurar som passerar tämligen snabbt. Vinden kan vara mycket byig och riktningen vrider efter frontpassagen mot högre gradtal.

169 Instuderingsfrågor 23(24) Hur kan en fuktig inversion påverka termikförhållandena? När cumulusmoln bildats och når upp till den fuktiga inversionen kan det mycket snabbt bildas ett nästan helslutet molntäcke av stratocumulustyp. Dessa moln avskärmar solinstrålningen och omöjliggör segelflygning.

170 Instuderingsfrågor 24(24) Beskriv en vädersituation i Sverige som är idealisk för segelflygning. Ett bra exempel är framkanten på en högtrycksrygg med måttlig vind från nord eller nordväst och kalluftsadvektion. Luften är torr så att det bara bildas ett par åttondelar cumulus med höga molnbaser och det finns inga andra moln som hindrar solinstrålningen. Kalluftadvektionen gör att det blir kraftiga stig, termiken lägger sig i gator, börjar tidigt och slutar sent.

171 Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström