Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?"

Transkript

1 Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas har finansierats bl a av: Naturvårdsverket, MISTRA, FORMAS (SJFR), Nordiska Ministerrådet, Östads Säteri samt Länsstyrelserna i södra Sverige.

2 Innehåll 1 Ozonbildning. Ozon; variationer i tid och rum. Klimatets betydelse för ozonets toxicitet Vad vet vi om ozontoleransen hos olika trädslag? Sammanfattning och rekommendationer

3 Varför bildas ozon nära marken? 2 Höga ozonhalter uppstår genom reaktioner mellan ozonbildande ämnen, främst kväveoxider och flyktiga organiska kolväten Reaktionerna drivs av energin från solljuset Ozonbildande ämnen kommer främst från trafiken och olika industriprocesser λ <420 nm λ <420 nm NO 2 O NO O 2 O 3 NO O NO O 2 O 3 RO RO 2 Ren luft Förorenad luft

4 Hur varierar ozonförekomsten geografiskt över Sverige? 3 År 2010 Ozon i Sverige beror till största delen av en långdistanstransport av ozonbildande ämnen, från Europa och hela norra halvklotet Ozonförekomsten är som högst i södra Sverige och avtar mot norr. Målvärdet, 5000 ppb timmar, överskrids i Götaland, Svealand och södra Norrland

5 Hur varierar ozonförekomsten lokalt i landskapet? 4 Hur mycket ozon som förekommer vid en viss plats vid en viss tidpunkt beror på balansen mellan förbrukning och tillförsel Tillförsel av ozon sker genom en vertikal transport från högre till lägre liggande luftlager Särskilt utsatta platser vad gäller ozonförekomst utgörs av kustnäraoch lokalt höglänta platser Klassad ozonförekomst: Kustnära, <20 km från kust Höglänt, > 20m över omgivningen Låglänt 3 km [O 3 ] Rött: hög ozonrisk

6 Förändras ozonproblematiken över tid? 5 Korta perioder med mycket höga ozonhalter, s.k. ozonepisoder, blir färre genom minskade utsläpp av ozonbildande ämnen i Europa Bakgrundshalterna av ozon ökar över hela norra halvklotet, beroende bl a på långväga transport av ozonbildande ämnen från Asien och Nordamerika Den sammanlagda effekten av dessa båda förändringar för den framtida ozonförekomsten över Sverige är svårbedömd ppb Max ozonhalt under 8 timmar ppb Medelhalt av ozon sommarhalvår dygnet runt 20 Vavihill, Skåne 10 Esrange, Norrbotten

7 Hur påverkar klimatet ozonets toxicitet? 6 Ozonet måsta tas upp genom klyvöppningarna (stomata) till bladens inre för att vara toxiskt. ozon Ett fuktigt klimat, både vad gäller luft och mark, gynnar öppna klyvöppningar och därmed ett högt upptag av ozon Samma lufthalt av ozon kan därför vara mer toxiskt för växtligheten i norra Europas fuktiga klimat, jämfört med det torra klimat som råder t ex sommartid i Medelhavsområdet. En framtida varmare klimat i Sverige medför ett ytterligare ökat ozonupptag genom klyvöppningarna.

8 Vad vet vi om ozontoleransen hos olika trädslag? 7 Gran: Unga träd (Sverige): Stamvolymtillväxen minskar ca 2%, efter tre år i en ozonförekomst som södra Sverige Vuxna träd (Sverige): En statistiskt säkerställd relation mellan minskad stamtillväxt (relativ grundyta) och ökad ozonexponering (AOT40) 8 års exponering Vuxna träd (Tyskland): En tillväxtförändring mot ökad höjdtillväxt på bekostnad av minskad diametertillväxt. gran Vol * -44% bok

9 Vad vet vi om ozontoleransen hos olika trädslag? 8 Björk: Unga träd (Sverige): Tillväxen minskar ca 8%, efter två år i en ozonförekomst som södra Sverige Unga träd (Sverige): Ozon orsakar ett för tidigt åldrande av bladen, som faller utan att kvävet har återtagits till stammen Unga träd (Finland): Ökad kvot skott/rot, minskad rottillväxt; mer kol allokeras till olika försvarssubstanser ; Vuxna träd: Ingen information Även bok är ett ozonkänsligt trädslag, Nordiska studier saknas. Ozon ca 2.5* omgivningshalt, Östads säteri

10 Vad vet vi om ozontoleransen hos olika trädslag? 9 Hybridasp (Populus tremuloides x tremula): Resultat främst från finska försök Betydande variation mellan kloner Ozonförekomst i nivå med södra Sverige resulterade i minskad stamtillväxt på 14% och minskad rotbiomassa 24%. Kvoten skott/rot ökade, minskad allokering till rötterna Allokering av kol från tillväxt till olika försvars -metaboliter Poppel är också ett relativt ozonkänsligt trädslag

11 Vad vet vi om ozontoleransen hos olika trädslag? 10 Tall, Sitkagran och lärk : Relativt lite är känt vad gäller ozontoleransen hos tall, Sitkagran och lärk Ozonkänsligheten är sannolikt ungefär densamma som för gran Contorta : (inte tillåten söder om 60:e breddgraden) ozonkänsligheten okänd

12 Slutsatser och rekommendationer: Utvecklingen för framtida ozonförekomst i Sverige är osäker; genomförs beslutade åtgärder i Europa kan ozonförekomsten minska, men utvecklingen globalt kan motverka detta. Lövträd är generellt känsligare för ozon än barrträd Snabbväxande lövträd har genomgående en mycket hög ozonkänslighet Det finns en betydande genetisk variation i ozontolerans mellan provenienser. Skall snabbväxande lövträd öka i södra Sverige bör ett förädlingsarbete ta hänsyn till ozontolerans Etablering av ozonkänsliga trädslag bör undvikas på utsatta platser, t ex kustnära eller högt belägna Ett varmare klimat ökar ozonets toxicitet.

13 Tack för att ni lyssnade!

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet

Läs mer

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på

Läs mer

/ 01 102340 305 526 1 7

/ 01 102340 305 526 1 7 ,"--.,$ / 1 1234 35 526 1 7 +836# -5;## < "5 3%/,44 9 :3 " 5 #1! $%&'(!)! +%&'(!)!) "## $%&'(* +%&'(*) !"#$" % &!#$"'!#("' % ) ' $"* & )(+(,* -$. -. - /##& % )( %!123 %!132 %& -""( %!$"(& 4 5 ( 4 6##((%

Läs mer

En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål

En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål RAPPORT En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål Per Erik Karlsson Håkan Pleijel Helena Danielsson Mohammed Belhaj Mikael Andersson

Läs mer

Frisk luft. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Frisk luft. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Frisk luft BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5781 DECEMBER 2007 Frisk luft Bilagor till Naturvårdsverkets rapport 5765, 2007 Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

Rapporten godkänd 2012-03-14. Karin Sjöberg Enhetschef

Rapporten godkänd 2012-03-14. Karin Sjöberg Enhetschef RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet Resultat för 2011 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Håkan Pleijel

Läs mer

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Håkan Pleijel Växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Innehåll - översikt Effekter av ozon på vegetation Jordbruksgrödor Skogsträd Ozonhalt

Läs mer

Fråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

Fråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage) Fråga 1. Övertorneå kommun driver ett projekt som handlar om att privata skogsägare gör åtgärder i skogen som ökar tillväxten. När tillväxten ökar så ökar även upptaget av koldioxid från atmosfären och

Läs mer

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Produktionshöjande åtgärder

Produktionshöjande åtgärder Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Ett förenklat koncept för inverkan av ozon på växtligheten i Sverige baserat på ozonflux

Ett förenklat koncept för inverkan av ozon på växtligheten i Sverige baserat på ozonflux NR C 57 NOVEMBER 2014 RAPPORT Ett förenklat koncept för inverkan av ozon på växtligheten i Sverige baserat på ozonflux Förslag till indikator inom Miljömålet Frisk Luft Per Erik Karlsson, Helena Danielsson,

Läs mer

Marknära ozon i södra Sverige

Marknära ozon i södra Sverige RAPPORT Marknära ozon i södra Sverige Utveckling av en manual för bedömning av överskridanden av målvärden Per Erik Karlsson, Håkan Pleijel, Gunilla Pihl Karlsson Jenny Klingberg B1860 Juli 2009 Rapporten

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning. Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Sammanfattning. Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Sammanfattning På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund, har Sweco Environment AB framtagit en rapport som beräknar och redovisar det ekonomiska bortfall som årligen uppkommer på grund av inverkan av marknära

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet

Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet NR C 184 MARS 2016 RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Per Erik Karlsson & Håkan Pleijel* *Göteborgs

Läs mer

Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet

Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet NR C 8 MARS 215 RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet Resultat 214 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Per

Läs mer

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012 Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och

Läs mer

RAPPORT. Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn tagen till ozonets variation i landskapet

RAPPORT. Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn tagen till ozonets variation i landskapet RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn tagen till ozonets variation i landskapet Resultat för 2012 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Håkan

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

RAPPORT. Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet.

RAPPORT. Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet. RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet Resultat för 2013 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Håkan Pleijel 1)

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Örebro läns luftvårdsförbund 031-725 62 00. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Eva Hallgren Larsson

Örebro läns luftvårdsförbund 031-725 62 00. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Eva Hallgren Larsson 0DUNQlUDR]RQLgUHEUROlQ RNWREHU²VHSWHPEHU Gunilla Pihl Karlsson Per Erik Karlsson Eva Hallgren Larsson B1580 Maj 2004 Organisation/Organization RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary,9/6YHQVND0LOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

Utredning angående havssaltsandelen av PM 10 på bakgrundsstationen Råö

Utredning angående havssaltsandelen av PM 10 på bakgrundsstationen Råö RAPPORT Utredning angående havssaltsandelen av PM 1 på bakgrundsstationen Råö För Naturvårdsverket Martin Ferm Karin Persson Karin Sjöberg Kjell Peterson 27-9-24 U 2156 Box 216, SE-1 31 Stockholm Box 532,

Läs mer

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Skötselmetoder för intensivodling av skog Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf

Läs mer

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner

Läs mer

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20 Marknära ozon i As a Årssrappor t 21 Sverigges lantbrukksuniversitet Asa skogliga försö ökspark och fältforskninggsstation Asa d den 5 april 2 11 Ola Langvall J naaåintroduktion Året 21 är fjärde året

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige

Läs mer

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall Marknära ozon i Asa Årsrapport 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall medlt,µeltim³8-g/mnhaozo140120100806040200jfmamjjasondmånadintroduktion

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet.

Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet. Nr C 232 Mars 217 Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av. Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Per Erik Karlsson och Håkan Pleijel* *Göteborgs

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende

Läs mer

Snytbaggeskador i Norrland

Snytbaggeskador i Norrland Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning

Läs mer

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.

Läs mer

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom

Läs mer

RAPPORT. Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet.

RAPPORT. Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet Resultat 2009 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Håkan Pleijel

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Per Erik Karlsson Håkan Pleijel Helena Danielsson

Per Erik Karlsson Håkan Pleijel Helena Danielsson DUNQlUDR]RQ62 12 RFKVRW YLGgVWDGV6lWHUL Per Erik Karlsson Håkan Pleijel Helena Danielsson B 1556 Mars 24 Organisation/Organization,9/6YHQVNDLOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG Adress/address

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Prislista skogsplantor 2019

Prislista skogsplantor 2019 Från frö till planterad planta! Skogsplantor och Landskapsväxter Prislista skogsplantor 2019 Utlämning från Våxtorps Plantskola Nu med nya CO2 kylar/frysar www.plantcenter.se Kundens behov i fokus - Odling

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal Skogforsks beskrivning finns på ett pdf dokument 655 Vännfors var särskilt lämpligt för ett demonstrationsförsök, beläget nära det

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll Old Tjikko 9550 år BP Fulufjället 905 m ö.h. Lisa Öberg Trädgräns de översta minst 2 m höga träden av en viss art i en viss fjällsluttning Trädgräns Kalfjäll

Läs mer

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,

Läs mer

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Leif Kullman HYPOTES: FÖRSVINNANDE FJÄLL I EN VARMARE VÄRLD Källa: C. Bernes, En varmare värld Kommer genuina fjällväxter att försvinna i ett varmare

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Prislista skogsplantor 2018

Prislista skogsplantor 2018 Från frö till planterad planta! Skogsplantor och Landskapsväxter Prislista skogsplantor 2018 Fr. o. m. våren 2018 lämnar vi ut plantor från Våxtorps Plantskola Kundens behov i fokus - Odling i Sverige

Läs mer

Rapporten godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

Rapporten godkänd Karin Sjöberg Enhetschef RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet Resultat för 2010 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Håkan Pleijel

Läs mer

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100

Läs mer

Nr C 288 Mars Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Per Erik Karlsson och Håkan Pleijel* *Göteborgs universitet

Nr C 288 Mars Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Per Erik Karlsson och Håkan Pleijel* *Göteborgs universitet Nr C 288 Mars 218 Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige Ozonmätnätet i södra Sverige 217 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Per Erik Karlsson och Håkan Pleijel* *Göteborgs universitet I

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

RAPPORT 4969. Marknära ozon. ett hot mot växterna. Redaktör. Håkan Pleijel

RAPPORT 4969. Marknära ozon. ett hot mot växterna. Redaktör. Håkan Pleijel Marknära ozon ett hot mot växterna Redaktör Håkan Pleijel RAPPORT 4969 Marknära ozon ett hot mot växterna Redaktör Håkan Pleijel NATURVÅRDSVERKETS FÖRLAG 1 MILJÖANALYSAVDELNINGEN, Miljöeffektenheten Kontaktperson:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.7.2015 COM(2015) 334 final 2015/0147 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EESkommittén beträffande

Läs mer

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019 Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike

Läs mer

Resultat från Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Värdering av NOx-utsläpp från trafik

Värdering av NOx-utsläpp från trafik För SIKA Värdering av NOx-utsläpp från trafik C-Å Boström Anne Lindskog Karin Sjöberg 22-4-1 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING

Läs mer

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän

Läs mer

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka Översiktlig beskrivning av beräkningsgång Nedan beskrivs hur stormskada beräknas för enskilda träd på provytan. Här följer en översiktlig

Läs mer

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1 Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Luften i Sundsvall 2012

Luften i Sundsvall 2012 Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt

Läs mer

På väg mot friskare luft i Skåne

På väg mot friskare luft i Skåne Förbundsstämma den 25 april 2019 På väg mot friskare luft i Skåne Henric Nilsson, Skåne Luftvårdsförbund Vilket alternativ är korrekt? 01 02 03 Luftföroreningar beräknas orsaka 3.7 miljoner förtida dödsfall

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Ett uppdaterat EU-direktiv om ozon

Ett uppdaterat EU-direktiv om ozon 91-620-5350-7 Ett uppdaterat EU-direktiv om ozon Underlag för införande RAPPORT 5350 FEBRUARI 2004 Ett uppdaterat EU-direktiv om ozon - underlag för införande NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer