1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden."

Transkript

1 Flygväder?

2 Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar, böljemoln 2. Altostratus, AS grått täcke 1. Stratus, ST ligger nära marken, ofta turbulens 2. Stratocumulus, SC tunt och brett täcke, fika snö

3 OBS! Moln med stor vertikal utbredning: 1. Cumulus, CU stackliknande, högre än breda TCU = towering CU congestus, upptornande 1. Cumulonimbus, CB upptornande med ett städ, ofta dålig sikt, skurar och turbulens 2. Nimbostratus, NS grått diffust moln

4 Böljemoln Altocumulus Medelhöga moln Om man flyger genom ett böljemolntäcke kan den stigande och sjunkande luften kännas som turbulens.

5 Medelhöga moln Linsformade böljemoln Altocumulus lenticularis De bildas i lä av bergskedjor och kallas också lävågsmoln. Inga dramatiska väderförändringar är att vänta.

6 Tofsformade böljemoln Altocumulus floccus Medelhöga moln Man ser att det är instabilt i atmosfären. Inom några timmar kan en tjock vägg av mörka moln rulla in och ge kraftiga skurar med blixt och dunder.

7 Fjädermoln med krokar Cirrus uncinus Höga moln Om trådarna har krokar och tätnar mot horisonten kan det vara ett lågtryck på väg!

8 Lätta stackmoln, Vackertvädersmoln Låga moln Cumulus humilis De ser ut som bomullstussar. Om de inte är större än på bilden blir det vackert väder hela dagen.

9 Upptornande stackmoln Cumulus congestus Låga moln Om molnen blir så stora som på den här bilden redan på förmiddagen, är det risk för regnskurar på eftermiddagen.

10 Skiktmoln Altostratus Medelhöga moln Solen skiner genom molntäcket som genom en mattglasskiva. Om någon eller några timmar blir det nederbörd.

11 Slöjmoln med Halo Cirrostratus Höga moln Halofenomenet kan vara tecken på nederbörd, troligen inom ett halvt dygn.

12 Åskmoln Moln med stor vertikal utsträckning Cumulonimbus Vattendropparna i toppen fryser och orsakar ett trådigt och städliknande utseende. Det kan snabbt bli oväder med störtskurar, åska, hagel och kraftiga vindbyar!

13 Här följer några exempel på moln och väder 2004, alla bilder är tagna i Kristianstadtrakten

14 Cumulus, CU molnbas sommar Ft, vinter Ft.

15 Cumulus, CU molnbas sommar Ft, vinter Ft.

16 Cumulus, CU - stackliknande

17 Cumulonimbus, CB - upptornande

18 Cumulus, CU - stackliknande

19 Cumulonimbus, CB - upptornande

20 Cirrus, CI - fjädermoln

21 Cumulonimbus, CB - upptornande

22 Stratocumulus, SC tunt uppdelat i element

23 Cirrus, CI - fjädermoln

24 Stratus, ST dimma som lyfts

25 Cirrus, CI - fjädermoln

26 Cirrus, CI - fjädermoln

27 Cirrocumulus, CU - makrillfjäll

28 Mulet, mulet

29 Nimbostratus, NS

30 Låga moln ft Medelhöga ft För att skilja nivåerna från varandra kallar man medelhöga moln alto- och moln som ger nederbörd för nimbu-

31 Molnbasen, cloud base höjden till molnet mätt från marken 100 Ft = Ft = Ft = Ft = 100

32 0/8 SKC (sky clear) klart 1-2/8 FEW (few) enstaka moln 3-4/8 SCT (scattered) spridda moln 5-7/8 BKN (broken) brutet molntäcke 8/8 OVC (overcast) helmulet

33 Vädersymboler Radie 5 km plus 1,5 km på varje sida om banan ut till 5 km bortom banändan Rök, Stoft/Sand och vulkanaska

34 Dimma Fuktdis, mist, BR (brumasse) Dimma, fog FG Torrdis, haze, HZ Låg dimma, shallow fog/mince fog, MIFG

35 Dimbankar fogpatches, BCFG (banc de brouillard)

36 Underkyld dimma freezing fog, FZFG OBS! Vid dimma och temperatur<0 C. FZFG är farlig på så sätt att dimdropparna är underkylda och kletar fast på olika föremål varvid det bildas en ishinna.

37 Inversion bildas då luften närmast marken avkyls, vilket medför att det finns ett varmare luftskikt en bit ovanför.

38 Regn

39 Underkylt duggregn, freezing drizzle, FZDZ Det kan bli mycket svår isbildning på planet och hala banor OBS!

40 Duggregn, drizzle, DZ

41 Kornsnö, snow grains, SG det är underkylt regn som frusit och samma varningar som för underkylt duggregn OBS!

42 Underkylt regn, freezing rain, FZRA bildas när regn från ett varmare luftlager kommer ned i luft med minusgrader. Oftast kortvarigt och förekommer vid byte av luftmassor OBS!

43 Iskorn, ice pellets, PL bildas när de underkylda regndropparna fryser till is och är hårda genomskinliga korn OBS!

44 Snö

45 Snöblandat regn, rain and snow, RASN/SNRA Snöblandat duggregn, drizzle and snow, DZSN/SNDZ Isnålar, diamond dust, IC (ice crystals)

46 Nederbörd i form av byar/skurar Regnskurar, rainshowers, SHRA Snöbyar, snow showers, SHSN Byar av snöblandat regn, mixed rain and snow showers eller sleet, SHRASN eller SHSNRA

47 Hagelbyar OBS! Snöhagel, snow pellets/soft hail, SHGS (gresíl) Småhagel, small hail, SHGS Ishagel, hail, SHGR (grêle) är isklumpar >5mm som kan ge omfattande skador

48 Åska Thunderstorm, TS

49 Linjeby, squall SQ till vänster Tromb, tornado/funnel cloud, FC Minst 16 kt vindökning till minst 22 kt. Förekommer i samband med Cumulonimbusmoln

50 Stoftvirvlar, dust devils or dust/sand whirls, PO (tourbillon de poussière) Sand eller stoftstorm, sandstorm, SS, duststorm, DS Stoft eller sandvirvlar, rising dust orsand,--du, --SA Snödrev, low drifting snow, DRSN, blowing snow, BLSN

51 Dagg, dew Vid temperaturer nära 0 C kan dagg frysa fast på flygplanet under starten på grund av den ökande ventilation som påskyndar avdunstningen som i sin tur kyler vingarna

52 Rimfrost, hoar frost/white frost Ett parkerat flygplan får en vit mjölaktig beläggning på ovansidan som ger dramatiska förändringar av luftmotstånd och lyftkraft. Detta är mycket riskfyllt vid start. Rimfrost kan också bildas på kalla flygplan som från höjd sjunker ner i ett varmare och fuktigare luftlager eller som efter start stiger upp i en fuktig inversion

53 Väder i närheten = VC, in the vicinity. Väderfenomen inom ett avstånd av 8 km från flygplatsen.

54 Följande skall rapporteras: All nederbörd i byform, VCSH (shower) eller åska VCTS (tunderstorm). Alla dimtyper = VCFG (fog), VCBLSN (högt drev med snow), VCBLDU (högt drev med dust), VCBLSA (högt rev med sand), VCPO (virvlar), VCFC (funnel cloud, tromb), VCSS (sandstorm) och VCDS (duststorm)

55 Signalementen MI BC PR DR BL SH TS FZ låga bankar höga bankar mestadels täckt lågt drev högt drev skurar/byar åska underkylt

56 Intensiteten FBL lätt feeble - MOD måttlig moderate HVY kraftig heavy + VC i närheten vicinity

57 Nederbördstyper BR fuktdis (brumasse) FG dimma (fog) FU rök (fume) VA vulkanisk aska DU stoft (dust) SA sand HZ torrdis (haze)

58 Övriga metarkoder PO virvlar SQ vindby DS stoftstorm SS sandstorm

59 CAVOK sikten 10 km det förekommer inga moln under 5000 Ft inga Cb (cumulonimbus) i närheten, 15 km M anger att temperaturen är under 0ºC Exempel: M01 = Temperature minus one CB eller TCU är de enda molnslag som anges. VV används då vertikalsikt observeras istället för molnbas.

60 Värme är ett mått på molekylernas inre energi Temperatur är ett mått på molekylernas rörelseenergi Kontinentalt klimat = inlandsklimat med snabba dygnsvariationer i temperaturen (marken värms bara upp på ytan). Maritimt klimat = havsklimat med långsam/liten dygnsvariation i temperaturen (havet fungerar som värmemagasin)

61 Inversion En temperaturökning med höjden kallas inversion medan en konstant temperatur med höjden kallas isotermi. I kuperad terräng kommer den avkylda luften att rinna ner i de lägsta partierna och det bildas inversioner i dalgångar och sänkor. Vid svaga vindar och snötäckt mark kan inversionen växa upp till 4000 kanske 7000 Ft. Inversioner bildas också högre upp i troposfären när varm luft strömmar in över ett kallare luftlager.

62 Daggpunkt Daggpunkten T d definieras som den temperatur som en luftvolym med vatteninnehållet A och temperaturen T måste avkylas till för att mättnad skall uppstå. Om temperaturen faller under T d bildas vattendroppar.

63 QNH Lufttrycket är den kraft per ytenhet som orsakas av luftpelarens tyngd. När man talar om QNH menar man lufttrycket vid havsytans nivå framräknat med hjälp av en standardatmosfär. Vid korrigering för markytans höjd över havet används 30 Ft = 1 hpa för nivåer under 5000 Ft. Lufttrycket avläst vid flygplatsens nivå kallas för QFE. Om en flygplats ligger 300 FT över havsytan måste det reducerade lufttrycket QFE ökas med 10 hpa för att få rätt QNH.

64 Luftens densitet Varm luft + = Liten densitet Hög höjd Kall luft + = Stor densitet Låg höjd

65 Vattenångans täthet är bara 5/8 av luftens och detta betyder att start- och landningssträckan blir längre om luften är mycket fuktig.

66 Vid hög höjd en varm sommardag förlängs startsträckan och ger en flackare stigprofil samt förlänger landningssträckan

67 ISA + 15 C Lufttryck 1013,25 Temperaturen sjunker med 2 per 1000 Ft upp till ca 11 km.

68 verklig höjd ökar med ökad temperatur verklig höjd minskar med minskad temperatur korrektionen är 1% per 2.5 C

69 Varmare än ISA jag flyger högre än vad höjdmätaren visar Höjdmätaren visar bara rätt då det är ISA-värden Kallare än ISA jag flyger lägre än vad höjdmätaren visar

70 Vindskjuvning i samband med CB- moln

71 Sju riskområden vid CB-moln 1. Shearlinje bakom molnet. Medvind blir motvind. Ev. uppvind blir nedvind. 2. Shearlinje framför molnet, medvind blir motvind, ev. nedvind blir uppvind. 3. Shear mellan de vertikala rörelserna inom molnet. 4. Nedsvepet som orsakas av att den kalla luften dras med ner med nederbörden. En sådan microburst är mindre än 4 km och varar endast 2-5 minuter. 5. Kalluften som kommer från högre höjd har en hög hastighet. 6. Uppvinden kan nå så höga värden när molnet bildas att det skapas en tromb. 7. I molnets framkant skapas ibland en rotation som liknar den i lä av en fjällkedja.

72 En tumregel för beräkning av cumulusmolnets bas: H (Ft) = (T Td) x 400

73 Inversioner Om temperaturen ökar med höjden säger man att det finns en inversion i atmosfären

74 Vid snötäckt mark och svaga vindar bör man misstänka att det existerar en markinversion. Markinversionen kan ge en kraftig vindförändring på låg höjd. Tag för vana att alltid kontrollera vinden på 2000 Ft.

75 Markinversioner medför oftast reducerade siktvärden p g a dimma, fuktdis, rök eller torrdis men även låga molnbaser är vanligt.

76 Dimma och Stratusmoln Dimma är ett moln som bildats på eller i närheten av markytan och som reducerar kontursynvidden till värden under 1000 meter. För att dimma skall bildas krävs det att vattenångan i luften kondenseras och det kan i princip ske på tre olika sätt.

77 1a. Strålningsdimma 1. nattetid 2. luften avkyls till Td. 3. lokal och kortvarig 4. bildas aldrig över vatten 5. låg dimma 6. max 5 KT vindhastighet 7. vanligast under sensommar och höst

78 1b. Advektionsdimma vind Land - kallt Varmt vatten vind Land - varmt Kallt vatten

79 1b.Advektionsdimma Varm fuktig luft kommer in över kallt underlag Hög dimma med stor utbredning Långvarig Vanligast under höst och vår 5-15 KT

80 1c. Orografisk dimma Stabil luft Luften stiger och avkyls till Td och då bildas dimma

81 2a. Frontdimma NS frontdimman ligger alltid framför varmfronten den bildas p g a fukttillförsel

82 2b. Sjörök Kallt Varmt vatten Kallt kall torr luft blandas med varm fuktig luft vanligast under hösten

83 3. Blandningsstratus Markinversion med högre temperatur Kall luft som kondenserar när marken värms upp

84 Kom ihåg att dimma eller låga Stratusmoln ofta bildas när en fuktig luftmassa avkyls eller blandas med kallare luft. Var försiktig när det är liten skillnad mellan temperatur och daggpunkt.

85 Dimupplösning 1. Inkommande värmestrålning 2. Vindökning 3. Inblandning av torrare luft 4. Snötäckt markyta vid minusgrader 5. Snöfall eller kallt regn

86 Underkyld dimma Vid temperatur nära 0 C kommer ett kallt flygplan att få en isbeläggning, trots att dimman inte är underkyld. Detta gäller också i de fall en VFR pilot träffar på tunna dimslöjor av typen MIFG (mince or shallow fog = låg dimma)

87 Lite repetition CiAN minnesord för att komma ihåg vilken ordning molnen dyker upp i en front. En trendprognos utfärdas för 2 h. NS kan innebära risk för iskorn (underkylt regn) NOSIG = min. 5 km och 1500 ft. CB dålig sikt, skurar och turbulens. Stor vertikal utbredning. Mekanisk turbulens beror på markens beskaffenhet.

88 CU ofta fuktig kalluft. Inversion = temperaturen ökar med höjden. Tryckhöjdmätare visar avstånd mellan två isobarytor i standardatmosfären. Täta isobarer på kartan = kraftiga vindar. Högtrycket åt höger, inifrån och ut. Lågtrycket åt left, utifrån och in. Markant vindökning = klar kall vinterdag med stor markinversion.

89 Luftens densitet avtar snabbare med stigande höjd i en inversion än i stabilt skiktad luft. Om densitethöjden är 3000 fot vid en flygplats på 1000 ft så kommer det att vara som att landa på en fpl. på 3000 ft. Strålningsdimma kommer ofta vid uppklarnande väder på kvällen efter en dag med regnskurar och svag vind. Advektionsdimma när varm, fuktig luft kommer in över kallt underlag. Flygning genom kallfront upptornande moln med skurar.

90 Varmmassa = luft varmare än underlaget, stabil, disig med St och Sc. I prognoser anges vindriktningen i rättvisande nord. Underkylt regn temperaturen är högre strax ovanför flyghöjden. Om luften nära marken värms upp kraftigt minskad stabilitet som är gynnsamt för konvektion. Kallmassa kall luftmassa över varm mark. 2 per 1000 ft. temperaturen sjunker.

91 Förgasaris fuktig luft, -12 till 40+. Byig vind + kallfront, risk för isbildning vid flygning under moln. Wind shear på låg höjd sker vid inversion och då vinden över inversionen är kraftig. Hagel går ofta att undvika med en mindre omväg. Instabil och turbulent luftmassa = kallmassa. Halo kan förekomma i samband med CS.

92 Maritim polarluft nordatlanten vid N. Instabilitetslågtryck = kan ske längs Norges kust då kall luft strömmar söderut över varm luftmassa. Luftmasseåskväder = förekommer turbulens Vid stigning från flygplats upp mot 3000 ft så vrider vinden mot högre gradtal och ökar. Luftmassa som bildats i Azoriska högtrycket kallas maritim tropikluft. Kraftig sjunktendens vid inflygning = vertikal vindskjuvning. Turbulent kring ett CB-moln = Fara! Risk för förgasaris är störst vid flygning i fuktig luft med temperaturen +-0 C.

93 VOLMET senaste METAR för mål- och alternativflygplatser. Måttlig isbildning rapporteras genom AIRREP till ATS. SIGMET varnar för: åskväder, ishagelbyar, svår turbulens, svår isbildning och kraftiga lävågor. ATIS och VOLMET är kontinuerliga radiosändningar från vissa fpl. ATIS: Rådande väder på flygplatsen och bana i bruk, genomgångsnivå etc. VOLMET: METAR, TREND, SIGMET och TAF AMD.

94 Pilot skall rapportera: 1. Fenomen som föranleder AIRREP SPEC 2. Måttlig isbildning (ange intensitet, typ av flyg) 3. Problem under ut- och inflygning (ange vad du flyger). AIREP SPEC: 1. Svår turbulens 2. Svår isbildning 3. Kraftig lävåg (MTW) 4. Åskväder med eller utan hagel 5. Stoft eller sandstorm 6. Vulkaniska askmoln, aktivitet

95 TAF AMD: Utfärdas om prognos måste ändras. Bokstäverna AAA finns i telegramhuvudet. RRA anger att en TAF är kraftigt försenad. När ett väderfenomen upphör utan att övergå i ett annat används NSW = nil significant weather.

96 Moln som kan ge nederbörd CB, NS och AS: Regn, underkylt regn, snö och iskorn. ST: Duggregn, underkylt duggregn och kornsnö. CB: Småhagel och ishagel.

97 Densiteten Densiteten ökar vid lägre höjd Densiteten ökar vid kall luft Densiteten minskar vid hög höjd Densiteten minskar vid varm luft

98 Varmluft- & Kalluftmassa Disigt Ihållande nederbörd Dålig sikt Fuktigare luft Lugn luft Strutformade moln Klar luft Skurar Bra sikt Torrare luft Turbulent Konvektiva cumulusformade moln

99 Varmfront Flygförhållande: 1. Isbildning 2. Frontdimma och St 3. Låga stratusmoln i samband med varmfrontsregn 4. Lätt turbulens 5. CB (inbedded!) Kallfront Flygförhållande: Allt från åska till altocumulusskikt.

100 TRÅG = lågtryck med en V-formad utbuktning. Den geostrofiska vinden är större än markvinden! SJÖBRIS starkast kl. 15, max 20 kt LANDBRIS max 5-8 kt BERGVIND mycket stark, kt (nedför) DALVIND uppför, mycket stark, kt

101 Stormen, januari 2005

102 SLUT

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

4:e Reviderade utgåvan

4:e Reviderade utgåvan 2011-09-21 4:e Reviderade utgåvan Soluppgång över SSAB Luleå Foto Sivert Mässing 1 Inledning Det här är ett häfte där vi försöker beskriva vädret på ett enkelt och förhoppningsvis lättbegripligt sätt.

Läs mer

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika. Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Isens inverkan på vindkraftsvingar

Isens inverkan på vindkraftsvingar Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft

Läs mer

Kan hagel bli hur stora som helst?

Kan hagel bli hur stora som helst? Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Före flygning. Flygtrafiktjänsten

Före flygning. Flygtrafiktjänsten Före flygning Flygtrafiktjänsten AIP Aeronautical Information Publication ICAO, Annex 15, kräver att varje land har en egen AIP. AIP innehåller all information som krävs för att kunna flyga i landet. 2

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda

Läs mer

Preliminärt utlåtande

Preliminärt utlåtande Preliminärt utlåtande Preliminärt utlåtande enligt artikel 16.7 i förordningen (EU) om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom den civila luftfarten avseende: Olycka med helikoptern SE-JGA

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET) Konsekvensutredning 1 (18) Datum Handläggare Ann-Sofi Lorefält Luftfartsavdelningen Enheten för flygplats, flygtrafiktjänst och luftfartsskydd Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning - Transportstyrelsens

Läs mer

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

W820 Professionell Bluetooth -väderstation W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

En statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats

En statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats En statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats Sammanfattning Dimma är ett komplext småskaligt väderfenomen som gäckat meteorologerna ända sedan väderprognosernas start och varit en bidragande

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet Studiehandledning till Meteorologernas Väderbok En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas för att öka sina kunskaper inom

Läs mer

MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge

MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge Bakgrund Maserskolan är en 7-9 skola med ca 350 elever med 3-5 klasser i varje årskurs. År 2002 påbörjades en medveten satsning i teknikämnet för att

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Segelflyghandboken Datum 040530

Segelflyghandboken Datum 040530 Utbildning Sid nr 1 av 7 Kunskapskrav i Flyglära 1 Vikning, orsak - korrigering Kropp Vingar 2 Stabilisator Vikning med luftbroms Rodren Luftbromsen 3 Låg inflygning till landning, åtgärder Rodrens manövrering

Läs mer

Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat

Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Isbildning och vindkraft I och med den allt mer nordliga exploateringen av vindkraft, då vindresurserna visat sig vara goda även i terräng med skog och kala fjällområden,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Nr 1 2008 www.lmfk.se info@lmfk.se. Ordförande har ordet. Årsstämma. Budget. Medlemstidning för Lidköpings motorflygklubb

Nr 1 2008 www.lmfk.se info@lmfk.se. Ordförande har ordet. Årsstämma. Budget. Medlemstidning för Lidköpings motorflygklubb Lidköpings Motorflygklubb Lidköpings flygplats, Hovby 531 92 Lidköping Tel/Fax: 0510-535073 info@lmfk.se Medlemstidning för Lidköpings motorflygklubb Flygnytt Nr 1 2008 www.lmfk.se info@lmfk.se Ordförande

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper Dokumentnummer D 2013- SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper RAPPORT 2013-06-03 00.01 D 2013-2(7) Revisionsteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2013-06-07

Läs mer

Medelhavet 2015 ESMS-EDVK-EDTG-LFMP-LEIB-LESB-LESL-LFKC-EDMV-ESMS

Medelhavet 2015 ESMS-EDVK-EDTG-LFMP-LEIB-LESB-LESL-LFKC-EDMV-ESMS Medelhavet 2015 ESMS-EDVK-EDTG-LFMP-LEIB-LESB-LESL-LFKC-EDMV-ESMS En reseberättelse av Joakim Hedin, innehavare av PPL och resan var en VFR flygning genom Europa. Medlem i Sjöbo/Sövde flygklubb. Bakgrund:

Läs mer

Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden

Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden 4. Flygning mellan areorna Flyg rakt 5. Rundning på rätt sätt Sidvind Med- och motvind

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Haverier och störningar 2007

Haverier och störningar 2007 Haverier och störningar 2007 9 haverier 19 störningar Antal haverier 1998-2007 20 0,35 Antal haverier 15 10 5 13 13 16 18 18 15 17 8 7 9 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Antal haverier per 1000 flygningar 0

Läs mer

Monteringsanvisning System WG 85

Monteringsanvisning System WG 85 Monteringsanvisning System WG 85 Skjutpartier för Vinterträdgård 2012-1 VIKTIGT! Läs hela monteringsanvisningen innan du påbörjar monteringen! Följs inte anvisningarna kommer kanske partiet inte att fungera

Läs mer

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland 2005-08-05 -- 08-07

Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland 2005-08-05 -- 08-07 Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland 2005-08-05 -- 08-07 SE-IRK klar för start 2005-08-05 Kl 10.00 på morgonen samlades vi för att påbörja årets flygrally till Baltikum. Deltagare

Läs mer

SE-LVB. Skillnadsbeskrivning

SE-LVB. Skillnadsbeskrivning SE-LVB Skillnadsbeskrivning Skillnad mot LGI: 1. Alt Air är automatisk och reglage finns ej i LVB 2. LVB har El-trim. Båda knapparna skall tryckas ned för aktivering. Manuell trim funkar också. 3. DME

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger.

Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger. Bakgrund Länsstyrelsen i Uppsala län har i kompletteringsföreläggande för Vindpark Målarberget inkommit med följande begäran; Inge beräkning av sannolikheten att för personskada respektive dödsfall på

Läs mer

Skogsbrandsläckning. Rickard Hansen. Räddningsverket

Skogsbrandsläckning. Rickard Hansen. Räddningsverket Rickard Hansen Skogsbrandsläckning Rickard Hansen är brandingenjör och arbetar vid LKAB i Kiruna. Han arbetar främst med förebyggande verksamhet och frågor som rör räddningstjänst i gruva. Han har tidigare

Läs mer

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM Sorterargatan 16 Tel. 08-761 22 80 162 50 Vällingby Fax.08-795 78 58 1723-KLPL 8 sidor. STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM KLASSNINGSPLAN ÖVER EXPLOSIONSFARLIGA RISKOMRÅDEN Senast ändrad:

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 5

Grundläggande aerodynamik, del 5 Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

E F K. Segelflyg. - en sport som passar alla ESKILSTUNA FLYGKLUBB

E F K. Segelflyg. - en sport som passar alla ESKILSTUNA FLYGKLUBB ESKILSTUNA FLYGKLUBB E F K Segelflyg - en sport som passar alla Så här berättar en av klubbens segelflygare: Om du vill veta varför fåglarna sjunger så åk med i ett segelflygplan. Det är en obeskrivlig

Läs mer

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning.

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Dokumentet sparas i er HSB pärm. november 2011 Om ni saknar en sådan pärm vänligen kontakta vice värden (VV). Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Bakgrund Fläktsystemet ovanför spisen

Läs mer

Rörguide VOD. RevC-2012 - SWE PN: 815499905

Rörguide VOD. RevC-2012 - SWE PN: 815499905 Rörguide VOD RevC-2012 - SWE TM PN: 815499905 Sanitary Sanitary Systems Systems made made to please to please Rörguide VOD Innehållsförteckning Innehållsförteckning Rörguiden ska ses som en vägledning

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

MED TMG FRÅN ÄLVSBYN TILL TROMSÖ OCH TILLBAKA PÅ 75 LITER BENSIN!

MED TMG FRÅN ÄLVSBYN TILL TROMSÖ OCH TILLBAKA PÅ 75 LITER BENSIN! MED TMG FRÅN ÄLVSBYN TILL TROMSÖ OCH TILLBAKA PÅ 75 LITER BENSIN! Vad sägs om att flyga till Tromsö och testa ett par MAC-öl? Du flyger och jag navigerar och försöker att sköta radiotrafiken! Bra idé,

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Väderencykopedin del 1

Väderencykopedin del 1 Varje dag vill alla ha samma information: Vad blir det för väder idag? Vi vill veta vilket väder det blir för att välja rätt kläder och för olika utomhus aktiviteter. Väderprognoser hjälper till att forma

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Balco Energilucka Skötselråd och användarinstruktioner

Balco Energilucka Skötselråd och användarinstruktioner Balco Energilucka Skötselråd och användarinstruktioner grattis till din nya inglasade balkong Vi på Balco tackar för Ert förtroende och önskar Er varmt välkomna ut till Ert uterum. För att få bästa möjliga

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE

TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? 3 INNEHÅLL Ge bort en upplevelse... 3 Tandemflyg...4 Grundkurs skärmflyg...6 Kurs Paramotor...8 Om Parabase Outdoor...9 Villkor & information...10 GE BORT

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn.

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn. 1 (5) Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 5 Antal bilagor Beställare: Järntorget bostads AB gm Bengt Jansson Malmö 2014-02-21 rev. 2014-04-24 Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Tips & Råd vid montering av Solfångare

Tips & Råd vid montering av Solfångare Tips & Råd vid montering av Solfångare Val av plats för solfångare-modul. Att sätta modulerna på taket, är det vanligaste valet Vid placeringen av nyinköpta solfångare. TH Solar vill att ni ställer er

Läs mer

ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET

ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET Texten har ingen ambition att vara en komplett lära om iskunskap eller isbedömning utan ska ses

Läs mer

Motorflygförbundet-KSAK ALLMÄNFLYGETS RIKSORGANISATION MÅLDOKUMENT. Flygutbildning Ultralättcertifikat

Motorflygförbundet-KSAK ALLMÄNFLYGETS RIKSORGANISATION MÅLDOKUMENT. Flygutbildning Ultralättcertifikat Motorflygförbundet-KSAK ALLMÄNFLYGETS RIKSORGANISATION MÅLDOKUMENT Flygutbildning Ultralättcertifikat Motorflygförbundet-KSAK 2009 MÅLDOKUMENT FLYGUTBILDNING ULTRALÄTTCERTIFlKAT INLEDNING Detta måldokument

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin

Läs mer

Mer om klimat. De glasade rummens klimat

Mer om klimat. De glasade rummens klimat Uppdaterad den 24 januari 2013 sidan 1 av Mer om klimat Hur håller man uppe värmen under vintern utan att slösa med energi? Det är en viktig fråga för den som har en vinterträdgård. Om du har ett växthus

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Väderlek: Varför regnar det?

Väderlek: Varför regnar det? Aktiviteter efter visning - Att i ord beskriva vattnets kretslopp kan vara förvirrande. Men en bra och genomarbetad skiss som underlag för en muntlig redovisning kan ge en klar och enkel bild. Arbeta med

Läs mer

BRUKSANVISNING. Kyl/frys. VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk!

BRUKSANVISNING. Kyl/frys. VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk! BRUKSANVISNING Kyl/frys VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk! Kära kund! Gratulerar till ditt nya CYLINDA-skåp. Det är viktigt att du använder din maskin rätt och sörjer för normal

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013 G:\Forv\LKPU\DETALJPLANER_Backup20101130\Mellingeholms aktivitetspark\flygplats\pm Norrtälje fpl.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10166992 1 (2) PM Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

Läs mer

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide Laser Avståndsmätare Användarhandbok och användningsguide Inledning: Length Master LM 1000 cx mäter avståndet genom att sända ut infraröda strålar mot målet, som omedelbart beräknar avståndet genom att

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT 1 LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT Av och Temat är utvecklat av Fenomenmagasinet i Linköping. Lärarhandledningen har finansierats av NTA Produktion och Service Ekonomisk förening, som genom avtal har rätt

Läs mer

Atacamaöknen, Chile 2013.

Atacamaöknen, Chile 2013. Atacamaöknen, Chile 2013. Den sista utflykten blev en fantastisk biltur längs en mycket hög väg, som går till Argentina och Bolivia. Gränsen mellan Chile och Bolivia går rakt genom båda vulkanernas topp

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet

Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet VÄDERMODELL III- analys av olycksstatistik och halkbekämpning Projekt: SäkerEken 1 Förord Föreliggande arbete utgör en delrapport gällande utvecklande

Läs mer