1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden."

Transkript

1 Flygväder?

2 Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar, böljemoln 2. Altostratus, AS grått täcke 1. Stratus, ST ligger nära marken, ofta turbulens 2. Stratocumulus, SC tunt och brett täcke, fika snö

3 OBS! Moln med stor vertikal utbredning: 1. Cumulus, CU stackliknande, högre än breda TCU = towering CU congestus, upptornande 1. Cumulonimbus, CB upptornande med ett städ, ofta dålig sikt, skurar och turbulens 2. Nimbostratus, NS grått diffust moln

4 Böljemoln Altocumulus Medelhöga moln Om man flyger genom ett böljemolntäcke kan den stigande och sjunkande luften kännas som turbulens.

5 Medelhöga moln Linsformade böljemoln Altocumulus lenticularis De bildas i lä av bergskedjor och kallas också lävågsmoln. Inga dramatiska väderförändringar är att vänta.

6 Tofsformade böljemoln Altocumulus floccus Medelhöga moln Man ser att det är instabilt i atmosfären. Inom några timmar kan en tjock vägg av mörka moln rulla in och ge kraftiga skurar med blixt och dunder.

7 Fjädermoln med krokar Cirrus uncinus Höga moln Om trådarna har krokar och tätnar mot horisonten kan det vara ett lågtryck på väg!

8 Lätta stackmoln, Vackertvädersmoln Låga moln Cumulus humilis De ser ut som bomullstussar. Om de inte är större än på bilden blir det vackert väder hela dagen.

9 Upptornande stackmoln Cumulus congestus Låga moln Om molnen blir så stora som på den här bilden redan på förmiddagen, är det risk för regnskurar på eftermiddagen.

10 Skiktmoln Altostratus Medelhöga moln Solen skiner genom molntäcket som genom en mattglasskiva. Om någon eller några timmar blir det nederbörd.

11 Slöjmoln med Halo Cirrostratus Höga moln Halofenomenet kan vara tecken på nederbörd, troligen inom ett halvt dygn.

12 Åskmoln Moln med stor vertikal utsträckning Cumulonimbus Vattendropparna i toppen fryser och orsakar ett trådigt och städliknande utseende. Det kan snabbt bli oväder med störtskurar, åska, hagel och kraftiga vindbyar!

13 Här följer några exempel på moln och väder 2004, alla bilder är tagna i Kristianstadtrakten

14 Cumulus, CU molnbas sommar Ft, vinter Ft.

15 Cumulus, CU molnbas sommar Ft, vinter Ft.

16 Cumulus, CU - stackliknande

17 Cumulonimbus, CB - upptornande

18 Cumulus, CU - stackliknande

19 Cumulonimbus, CB - upptornande

20 Cirrus, CI - fjädermoln

21 Cumulonimbus, CB - upptornande

22 Stratocumulus, SC tunt uppdelat i element

23 Cirrus, CI - fjädermoln

24 Stratus, ST dimma som lyfts

25 Cirrus, CI - fjädermoln

26 Cirrus, CI - fjädermoln

27 Cirrocumulus, CU - makrillfjäll

28 Mulet, mulet

29 Nimbostratus, NS

30 Låga moln ft Medelhöga ft För att skilja nivåerna från varandra kallar man medelhöga moln alto- och moln som ger nederbörd för nimbu-

31 Molnbasen, cloud base höjden till molnet mätt från marken 100 Ft = Ft = Ft = Ft = 100

32 0/8 SKC (sky clear) klart 1-2/8 FEW (few) enstaka moln 3-4/8 SCT (scattered) spridda moln 5-7/8 BKN (broken) brutet molntäcke 8/8 OVC (overcast) helmulet

33 Vädersymboler Radie 5 km plus 1,5 km på varje sida om banan ut till 5 km bortom banändan Rök, Stoft/Sand och vulkanaska

34 Dimma Fuktdis, mist, BR (brumasse) Dimma, fog FG Torrdis, haze, HZ Låg dimma, shallow fog/mince fog, MIFG

35 Dimbankar fogpatches, BCFG (banc de brouillard)

36 Underkyld dimma freezing fog, FZFG OBS! Vid dimma och temperatur<0 C. FZFG är farlig på så sätt att dimdropparna är underkylda och kletar fast på olika föremål varvid det bildas en ishinna.

37 Inversion bildas då luften närmast marken avkyls, vilket medför att det finns ett varmare luftskikt en bit ovanför.

38 Regn

39 Underkylt duggregn, freezing drizzle, FZDZ Det kan bli mycket svår isbildning på planet och hala banor OBS!

40 Duggregn, drizzle, DZ

41 Kornsnö, snow grains, SG det är underkylt regn som frusit och samma varningar som för underkylt duggregn OBS!

42 Underkylt regn, freezing rain, FZRA bildas när regn från ett varmare luftlager kommer ned i luft med minusgrader. Oftast kortvarigt och förekommer vid byte av luftmassor OBS!

43 Iskorn, ice pellets, PL bildas när de underkylda regndropparna fryser till is och är hårda genomskinliga korn OBS!

44 Snö

45 Snöblandat regn, rain and snow, RASN/SNRA Snöblandat duggregn, drizzle and snow, DZSN/SNDZ Isnålar, diamond dust, IC (ice crystals)

46 Nederbörd i form av byar/skurar Regnskurar, rainshowers, SHRA Snöbyar, snow showers, SHSN Byar av snöblandat regn, mixed rain and snow showers eller sleet, SHRASN eller SHSNRA

47 Hagelbyar OBS! Snöhagel, snow pellets/soft hail, SHGS (gresíl) Småhagel, small hail, SHGS Ishagel, hail, SHGR (grêle) är isklumpar >5mm som kan ge omfattande skador

48 Åska Thunderstorm, TS

49 Linjeby, squall SQ till vänster Tromb, tornado/funnel cloud, FC Minst 16 kt vindökning till minst 22 kt. Förekommer i samband med Cumulonimbusmoln

50 Stoftvirvlar, dust devils or dust/sand whirls, PO (tourbillon de poussière) Sand eller stoftstorm, sandstorm, SS, duststorm, DS Stoft eller sandvirvlar, rising dust orsand,--du, --SA Snödrev, low drifting snow, DRSN, blowing snow, BLSN

51 Dagg, dew Vid temperaturer nära 0 C kan dagg frysa fast på flygplanet under starten på grund av den ökande ventilation som påskyndar avdunstningen som i sin tur kyler vingarna

52 Rimfrost, hoar frost/white frost Ett parkerat flygplan får en vit mjölaktig beläggning på ovansidan som ger dramatiska förändringar av luftmotstånd och lyftkraft. Detta är mycket riskfyllt vid start. Rimfrost kan också bildas på kalla flygplan som från höjd sjunker ner i ett varmare och fuktigare luftlager eller som efter start stiger upp i en fuktig inversion

53 Väder i närheten = VC, in the vicinity. Väderfenomen inom ett avstånd av 8 km från flygplatsen.

54 Följande skall rapporteras: All nederbörd i byform, VCSH (shower) eller åska VCTS (tunderstorm). Alla dimtyper = VCFG (fog), VCBLSN (högt drev med snow), VCBLDU (högt drev med dust), VCBLSA (högt rev med sand), VCPO (virvlar), VCFC (funnel cloud, tromb), VCSS (sandstorm) och VCDS (duststorm)

55 Signalementen MI BC PR DR BL SH TS FZ låga bankar höga bankar mestadels täckt lågt drev högt drev skurar/byar åska underkylt

56 Intensiteten FBL lätt feeble - MOD måttlig moderate HVY kraftig heavy + VC i närheten vicinity

57 Nederbördstyper BR fuktdis (brumasse) FG dimma (fog) FU rök (fume) VA vulkanisk aska DU stoft (dust) SA sand HZ torrdis (haze)

58 Övriga metarkoder PO virvlar SQ vindby DS stoftstorm SS sandstorm

59 CAVOK sikten 10 km det förekommer inga moln under 5000 Ft inga Cb (cumulonimbus) i närheten, 15 km M anger att temperaturen är under 0ºC Exempel: M01 = Temperature minus one CB eller TCU är de enda molnslag som anges. VV används då vertikalsikt observeras istället för molnbas.

60 Värme är ett mått på molekylernas inre energi Temperatur är ett mått på molekylernas rörelseenergi Kontinentalt klimat = inlandsklimat med snabba dygnsvariationer i temperaturen (marken värms bara upp på ytan). Maritimt klimat = havsklimat med långsam/liten dygnsvariation i temperaturen (havet fungerar som värmemagasin)

61 Inversion En temperaturökning med höjden kallas inversion medan en konstant temperatur med höjden kallas isotermi. I kuperad terräng kommer den avkylda luften att rinna ner i de lägsta partierna och det bildas inversioner i dalgångar och sänkor. Vid svaga vindar och snötäckt mark kan inversionen växa upp till 4000 kanske 7000 Ft. Inversioner bildas också högre upp i troposfären när varm luft strömmar in över ett kallare luftlager.

62 Daggpunkt Daggpunkten T d definieras som den temperatur som en luftvolym med vatteninnehållet A och temperaturen T måste avkylas till för att mättnad skall uppstå. Om temperaturen faller under T d bildas vattendroppar.

63 QNH Lufttrycket är den kraft per ytenhet som orsakas av luftpelarens tyngd. När man talar om QNH menar man lufttrycket vid havsytans nivå framräknat med hjälp av en standardatmosfär. Vid korrigering för markytans höjd över havet används 30 Ft = 1 hpa för nivåer under 5000 Ft. Lufttrycket avläst vid flygplatsens nivå kallas för QFE. Om en flygplats ligger 300 FT över havsytan måste det reducerade lufttrycket QFE ökas med 10 hpa för att få rätt QNH.

64 Luftens densitet Varm luft + = Liten densitet Hög höjd Kall luft + = Stor densitet Låg höjd

65 Vattenångans täthet är bara 5/8 av luftens och detta betyder att start- och landningssträckan blir längre om luften är mycket fuktig.

66 Vid hög höjd en varm sommardag förlängs startsträckan och ger en flackare stigprofil samt förlänger landningssträckan

67 ISA + 15 C Lufttryck 1013,25 Temperaturen sjunker med 2 per 1000 Ft upp till ca 11 km.

68 verklig höjd ökar med ökad temperatur verklig höjd minskar med minskad temperatur korrektionen är 1% per 2.5 C

69 Varmare än ISA jag flyger högre än vad höjdmätaren visar Höjdmätaren visar bara rätt då det är ISA-värden Kallare än ISA jag flyger lägre än vad höjdmätaren visar

70 Vindskjuvning i samband med CB- moln

71 Sju riskområden vid CB-moln 1. Shearlinje bakom molnet. Medvind blir motvind. Ev. uppvind blir nedvind. 2. Shearlinje framför molnet, medvind blir motvind, ev. nedvind blir uppvind. 3. Shear mellan de vertikala rörelserna inom molnet. 4. Nedsvepet som orsakas av att den kalla luften dras med ner med nederbörden. En sådan microburst är mindre än 4 km och varar endast 2-5 minuter. 5. Kalluften som kommer från högre höjd har en hög hastighet. 6. Uppvinden kan nå så höga värden när molnet bildas att det skapas en tromb. 7. I molnets framkant skapas ibland en rotation som liknar den i lä av en fjällkedja.

72 En tumregel för beräkning av cumulusmolnets bas: H (Ft) = (T Td) x 400

73 Inversioner Om temperaturen ökar med höjden säger man att det finns en inversion i atmosfären

74 Vid snötäckt mark och svaga vindar bör man misstänka att det existerar en markinversion. Markinversionen kan ge en kraftig vindförändring på låg höjd. Tag för vana att alltid kontrollera vinden på 2000 Ft.

75 Markinversioner medför oftast reducerade siktvärden p g a dimma, fuktdis, rök eller torrdis men även låga molnbaser är vanligt.

76 Dimma och Stratusmoln Dimma är ett moln som bildats på eller i närheten av markytan och som reducerar kontursynvidden till värden under 1000 meter. För att dimma skall bildas krävs det att vattenångan i luften kondenseras och det kan i princip ske på tre olika sätt.

77 1a. Strålningsdimma 1. nattetid 2. luften avkyls till Td. 3. lokal och kortvarig 4. bildas aldrig över vatten 5. låg dimma 6. max 5 KT vindhastighet 7. vanligast under sensommar och höst

78 1b. Advektionsdimma vind Land - kallt Varmt vatten vind Land - varmt Kallt vatten

79 1b.Advektionsdimma Varm fuktig luft kommer in över kallt underlag Hög dimma med stor utbredning Långvarig Vanligast under höst och vår 5-15 KT

80 1c. Orografisk dimma Stabil luft Luften stiger och avkyls till Td och då bildas dimma

81 2a. Frontdimma NS frontdimman ligger alltid framför varmfronten den bildas p g a fukttillförsel

82 2b. Sjörök Kallt Varmt vatten Kallt kall torr luft blandas med varm fuktig luft vanligast under hösten

83 3. Blandningsstratus Markinversion med högre temperatur Kall luft som kondenserar när marken värms upp

84 Kom ihåg att dimma eller låga Stratusmoln ofta bildas när en fuktig luftmassa avkyls eller blandas med kallare luft. Var försiktig när det är liten skillnad mellan temperatur och daggpunkt.

85 Dimupplösning 1. Inkommande värmestrålning 2. Vindökning 3. Inblandning av torrare luft 4. Snötäckt markyta vid minusgrader 5. Snöfall eller kallt regn

86 Underkyld dimma Vid temperatur nära 0 C kommer ett kallt flygplan att få en isbeläggning, trots att dimman inte är underkyld. Detta gäller också i de fall en VFR pilot träffar på tunna dimslöjor av typen MIFG (mince or shallow fog = låg dimma)

87 Lite repetition CiAN minnesord för att komma ihåg vilken ordning molnen dyker upp i en front. En trendprognos utfärdas för 2 h. NS kan innebära risk för iskorn (underkylt regn) NOSIG = min. 5 km och 1500 ft. CB dålig sikt, skurar och turbulens. Stor vertikal utbredning. Mekanisk turbulens beror på markens beskaffenhet.

88 CU ofta fuktig kalluft. Inversion = temperaturen ökar med höjden. Tryckhöjdmätare visar avstånd mellan två isobarytor i standardatmosfären. Täta isobarer på kartan = kraftiga vindar. Högtrycket åt höger, inifrån och ut. Lågtrycket åt left, utifrån och in. Markant vindökning = klar kall vinterdag med stor markinversion.

89 Luftens densitet avtar snabbare med stigande höjd i en inversion än i stabilt skiktad luft. Om densitethöjden är 3000 fot vid en flygplats på 1000 ft så kommer det att vara som att landa på en fpl. på 3000 ft. Strålningsdimma kommer ofta vid uppklarnande väder på kvällen efter en dag med regnskurar och svag vind. Advektionsdimma när varm, fuktig luft kommer in över kallt underlag. Flygning genom kallfront upptornande moln med skurar.

90 Varmmassa = luft varmare än underlaget, stabil, disig med St och Sc. I prognoser anges vindriktningen i rättvisande nord. Underkylt regn temperaturen är högre strax ovanför flyghöjden. Om luften nära marken värms upp kraftigt minskad stabilitet som är gynnsamt för konvektion. Kallmassa kall luftmassa över varm mark. 2 per 1000 ft. temperaturen sjunker.

91 Förgasaris fuktig luft, -12 till 40+. Byig vind + kallfront, risk för isbildning vid flygning under moln. Wind shear på låg höjd sker vid inversion och då vinden över inversionen är kraftig. Hagel går ofta att undvika med en mindre omväg. Instabil och turbulent luftmassa = kallmassa. Halo kan förekomma i samband med CS.

92 Maritim polarluft nordatlanten vid N. Instabilitetslågtryck = kan ske längs Norges kust då kall luft strömmar söderut över varm luftmassa. Luftmasseåskväder = förekommer turbulens Vid stigning från flygplats upp mot 3000 ft så vrider vinden mot högre gradtal och ökar. Luftmassa som bildats i Azoriska högtrycket kallas maritim tropikluft. Kraftig sjunktendens vid inflygning = vertikal vindskjuvning. Turbulent kring ett CB-moln = Fara! Risk för förgasaris är störst vid flygning i fuktig luft med temperaturen +-0 C.

93 VOLMET senaste METAR för mål- och alternativflygplatser. Måttlig isbildning rapporteras genom AIRREP till ATS. SIGMET varnar för: åskväder, ishagelbyar, svår turbulens, svår isbildning och kraftiga lävågor. ATIS och VOLMET är kontinuerliga radiosändningar från vissa fpl. ATIS: Rådande väder på flygplatsen och bana i bruk, genomgångsnivå etc. VOLMET: METAR, TREND, SIGMET och TAF AMD.

94 Pilot skall rapportera: 1. Fenomen som föranleder AIRREP SPEC 2. Måttlig isbildning (ange intensitet, typ av flyg) 3. Problem under ut- och inflygning (ange vad du flyger). AIREP SPEC: 1. Svår turbulens 2. Svår isbildning 3. Kraftig lävåg (MTW) 4. Åskväder med eller utan hagel 5. Stoft eller sandstorm 6. Vulkaniska askmoln, aktivitet

95 TAF AMD: Utfärdas om prognos måste ändras. Bokstäverna AAA finns i telegramhuvudet. RRA anger att en TAF är kraftigt försenad. När ett väderfenomen upphör utan att övergå i ett annat används NSW = nil significant weather.

96 Moln som kan ge nederbörd CB, NS och AS: Regn, underkylt regn, snö och iskorn. ST: Duggregn, underkylt duggregn och kornsnö. CB: Småhagel och ishagel.

97 Densiteten Densiteten ökar vid lägre höjd Densiteten ökar vid kall luft Densiteten minskar vid hög höjd Densiteten minskar vid varm luft

98 Varmluft- & Kalluftmassa Disigt Ihållande nederbörd Dålig sikt Fuktigare luft Lugn luft Strutformade moln Klar luft Skurar Bra sikt Torrare luft Turbulent Konvektiva cumulusformade moln

99 Varmfront Flygförhållande: 1. Isbildning 2. Frontdimma och St 3. Låga stratusmoln i samband med varmfrontsregn 4. Lätt turbulens 5. CB (inbedded!) Kallfront Flygförhållande: Allt från åska till altocumulusskikt.

100 TRÅG = lågtryck med en V-formad utbuktning. Den geostrofiska vinden är större än markvinden! SJÖBRIS starkast kl. 15, max 20 kt LANDBRIS max 5-8 kt BERGVIND mycket stark, kt (nedför) DALVIND uppför, mycket stark, kt

101 Stormen, januari 2005

102 SLUT

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare 1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet

Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet Grovplanering Flygmeteorologi Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter,

Läs mer

Fjadermoln, Cirrus (Ci)

Fjadermoln, Cirrus (Ci) Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita

Läs mer

Slutrapport Bromma Flygplats

Slutrapport Bromma Flygplats RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,

Läs mer

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET)

Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET) X Utkom från trycket den DATUM ÅR LUFTFART Serie GEN Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET) Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och förkortningar...

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Meteorologi (Meteorology)

Meteorologi (Meteorology) LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Ändringar markeras med ett vertikalt streck i vänstermarginalen. Datum för ikraftträdandet anges på varje sida

Ändringar markeras med ett vertikalt streck i vänstermarginalen. Datum för ikraftträdandet anges på varje sida INLEDNING SMHI:s TAFhandbok Bakgrund Denna handbok beskriver den internationella koden för flygplatsprognoser, TAF, och innehåller instruktioner för hur koden tillämpas i Sverige. Boken baseras på följande

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

4:e Reviderade utgåvan

4:e Reviderade utgåvan 2011-09-21 4:e Reviderade utgåvan Soluppgång över SSAB Luleå Foto Sivert Mässing 1 Inledning Det här är ett häfte där vi försöker beskriva vädret på ett enkelt och förhoppningsvis lättbegripligt sätt.

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom. ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING 1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna

Läs mer

Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel

Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF

Läs mer

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika. Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som

Läs mer

Segelflygteori Meteorologi

Segelflygteori Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.

Läs mer

Meteorologi - översikt

Meteorologi - översikt Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder

Läs mer

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser 1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta

Läs mer

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P 1. I flyghandboken anges att max tillåten flygmassa vid begränsad avancerad flygning är 1000 kg. Detta innnebär att: A B C D Grundtommassa + bränsle + last

Läs mer

IFR-PROV INSTRUMENT - FLYGUTBILDNING METEOROLOGI. IFR-frågor. December 1995 Volym JR : 2 av 1. Mättnad-Avkylning av luften- Tillförsel av fukt.

IFR-PROV INSTRUMENT - FLYGUTBILDNING METEOROLOGI. IFR-frågor. December 1995 Volym JR : 2 av 1. Mättnad-Avkylning av luften- Tillförsel av fukt. December 1995 Volym JR : 2 av 1 INSTRUMENT - FLYGUTBILDNING ÄMNE FLYGTEORI IFR-PROV IFR-UTBILDNING 94-12-10 Ljungbyheds Flygklubb TFHS - med Sune Karlsson Elev Jan S. Roman Cert A +Mörker IFR-frågor Vad

Läs mer

Teori för vinschbehörighet

Teori för vinschbehörighet Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh

Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.

Läs mer

Slutrapport RL 2011:13

Slutrapport RL 2011:13 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se

Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:18 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIU på Kärrtorps idrottsplats, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-10/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet

Läs mer

Isens inverkan på vindkraftsvingar

Isens inverkan på vindkraftsvingar Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft

Läs mer

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3

Läs mer

Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000

Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2000:17 Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000 Dnr L-002/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Kan hagel bli hur stora som helst?

Kan hagel bli hur stora som helst? Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Sträckflygning med TMG BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Innehåll Flygoperativa Procedurer Flygförberedelser och förfarande vid genomförande av flygning Trafikregler Luftrumsbestämmelser Höjdmätarinställning

Läs mer

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Före flygning. Flygtrafiktjänsten

Före flygning. Flygtrafiktjänsten Före flygning Flygtrafiktjänsten AIP Aeronautical Information Publication ICAO, Annex 15, kräver att varje land har en egen AIP. AIP innehåller all information som krävs för att kunna flyga i landet. 2

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping

Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping Caroline Vahlberg Abstract Fog is a small-scale weather phenomenon that are fascinating to people. However, the presence of

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2009:01 Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008 Dnr L-12/08 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Slutrapport RL 2011:09

Slutrapport RL 2011:09 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:09 Olycka med flygplanet SE-LLV på Ljungbyheds flygplats, Skåne län, den 23 juni 2011 Diarienr L-61/11 2011-09-01 Det står var och en fritt att, med angivande av källan,

Läs mer

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv. Innan vi börjar!!

Läs mer

Thomas Brandt

Thomas Brandt Thomas Brandt 070-555 15 03 tbrandt@hotmail.com Befälhavaransvar ICAO International Civil Aviation Organisation FN-organ Generella regler för civilflyg EASA - European Aviation Safety Agency EU-myndighet

Läs mer

Preliminärt utlåtande

Preliminärt utlåtande Preliminärt utlåtande Preliminärt utlåtande enligt artikel 16.7 i förordningen (EU) om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom den civila luftfarten avseende: Olycka med helikoptern SE-JGA

Läs mer

Trafikregler för luftfart

Trafikregler för luftfart Trafikregler för luftfart Varför? -Vi vill inte hamna i olyckor, skador, problem -Klara teoritentan -Klara uppflygning Frågor om förra lektion? Idag kap 8 till 13 Utom mörker samma PPL-UL Del 8 Luftrumssystemet

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002 Vädervarningskriterier f o m 20021001 SKRITERIER 2002 1 BYVIND, INLAND (AVSER EJ FJÄLLTRAKTER) 2 MEDELVIND KUST OCH HAV INKL VÄNERN 3 FJÄLLVÄDER 4 STORA SNÖMÄNGDER 5 ISBELÄGGNING 6 UNDERKYLT REGN ELLER

Läs mer

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97 ISSN 1400-5719 Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97 1997-12-04 L-17/97 Luftfartsverket 601 79 NORRKÖPING Rapport C 1997: 47 Statens haverikommission

Läs mer

Nederbörd. Nederbörd

Nederbörd. Nederbörd Nederbörd Nederbörd För att nederbörd skall kunna bildas i atmosfären krävs att det finns tillräckligt med vattenånga samt att det finns fasta partiklar (mycket, mycket små). Om vattenångan kyls ner på

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning

Läs mer

Föreläsning 2 Vädrets makter

Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor

Läs mer

En statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats

En statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats En statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats Sammanfattning Dimma är ett komplext småskaligt väderfenomen som gäckat meteorologerna ända sedan väderprognosernas start och varit en bidragande

Läs mer

Examinationsmanual Pilot 1

Examinationsmanual Pilot 1 Examinationsmanual Pilot 1 Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 1 Innehållsförteckning Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 2 1 Examinationsmanual Pilot 1 Under hela examinationen skall elevkortet EK P1 användas

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET) Konsekvensutredning 1 (18) Datum Handläggare Ann-Sofi Lorefält Luftfartsavdelningen Enheten för flygplats, flygtrafiktjänst och luftfartsskydd Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning - Transportstyrelsens

Läs mer

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli 2006 SHK Dnr L-19/06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål

Läs mer

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade

Läs mer

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999 ISSN 1400-5719 Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999 Dnr L-106/99 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd.

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd. MV4058 Skogsmeteorologi och -hydrologi En sammanställning av tidigare års tentafrågor. Svaren kan innehålla mindre felaktigheter, men är tillräckliga för att prestera ett godkänt resultat. 1. Vid ett tillfälle

Läs mer

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning BRUKSANVISNING FÖR ATT MONTERA, INSTALLERA SAMT ANVÄNDA WEATHER MONITOR II... 3 Installation... 3 Strömförsörjning... 3 Sammankoppling av väderstation och kopplingsbox... 3 Inkoppling

Läs mer

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt. GRUNDFYSIK Förord Fysiken försöker förklara vad som sker runt omkring oss. T ex varför föremål flyter, hur åska uppstår och varför jorden snurrar runt solen. Flera saker, kommer du att märka, finns det

Läs mer

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 Vad är Mc Cready s teori? Delfinflygning Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning Handdator

Läs mer

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Stabilitet Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Statisk stabilitet: hur flygplanet reagerar på störning vindbyar, hastiga spakrörelser, turbulens etc. Statisk längd- och tvärstabilitet Dynamisk

Läs mer

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2000:45 Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000 Dnr L-021/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 Trattar Utelandning Handdator i flygplanet (PDA) Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning

Läs mer