Fjadermoln, Cirrus (Ci)
|
|
- Pernilla Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita hastsvansar eller kattsvansar. Dessa langdragna cirrusmoln foljer ofta jetvindarna som beskrivs langre fram i boken, och rot- sig da vanligen over himlen fran vaster till Oster. Fjadermoln syns for det mesta i samband med vackert \racier, men de kan ocksa forebkla ovader. Tradiga fjaciermoln med krokar i anden kallas Cirrus uncinus. Om de drar upp pa himlen och tatnar mot horisonten kan det betyda att ett lagtryck med tillhorande frontsystem är pa vag. Fjddermoln med krokar (Cirrus uncinus) som tatnar mot horisonten är tecken pa vdderforsdmring.
2 Slojmoln Cirrostratus (Cs) Slajmoln med halo är tecken pa vdderforsamring. Floga, tunna, vitaktiga mom n som liknar en tunn sloja och bestar av sma iskristaller. Molnsloj an kan vara tunn och tradig eller ha lite tjockare, glansigt utseende. Slojmolnen kan ibland tacka hela himlen, men man kan alltid se solen eller manen genom molnslojan. Ibland kan man se en ljusring (halo) kring solen, nar den lyser genom slojmolnen. Fort- tolkade man denna ljusring som ett jartecken, som varslade om lcrig och farsoter. Men i dag vet vi att ljusringen beror pa solljusets brytning i molnets sma iskristaller, och att det varsta som kan handa när vi ser ett halofenomen är att ett lagtryck och nederbordsomrade narmar sig.
3 Makrillmoln, Cirrocumulus (Cc) Hoga, tunna, vita mom n som nastan uteslutande bestir av sma iskristaller. Molnen är sammansatta av sma korniga eller krusiga element. Dessa element kan vara sammansmalta eller fristaende och mer eller mindre regelbundet ordnade. Ofta forekommer de i utbredda skikt med ett slags vagsystem. Ibland kan molnskiktet uppvisa hai med fransiga kanter, som ett nat eller en vaxkaka. Makrillmoln kan bildas pa en klarbla himmel som en foljd av turbulens (oordnade luftrorelser) i molnets nivier. Vagmonstret i molnet aterspeglar vagriirelsen hos luften. I vagtopparna bildas mom, och i vagdalarna blir det molnupplosning och bia himmel. Strukturen hos Cirrocumulus liknar monstret pa en makrill. Darfor kallas de makrillmoln pa svenska.
4 SkiktMOln, Altostratus (As) Nar solen skiner genom ett tacke av skiktmoln ser det ut som om den lyser genom matt glas. Medelhoga, graaktiga eller blaaktiga molnskikt som bestar av vattendroppar och iskristaller. Skiktmolnen kan forekomma i flera lager, som oftast är omkring en kilometer tjocka. Molntacket kan ha ett strimmigt, tradigt eller jamnt utseende och tacka delar av himlen eller hela himlen. Skiktmolnen kan bildas genom att vidstrackta luftlager pa manga tusentals kvadratkilometer hays, som till exempel i en varmfront. Vissa partier av molntacket kan vara sa tunna att solen skymtar genom molnskiktet som genom matt glas. Skiktmolnen kan innehalla en del regndroppar och snoflingor, som faller ut som skijor under molnet, men som for det mesta avdunstar innan de nal- marken.
5 Boljemoln, Altocumulus (Ac) Medelhoga, vita eller gra mom, som nastan uteslutande bestir av vattendroppar. Boljemoln liknar ofta boljor eller vigor, darav namnet. De bestir av en mangd mindre molnelement, som kan upptrada i parallella band eller rullar. De kan ocksa besta av mer eller mindre rundade element. Molnelementen kan vara atskilda med lite ma himmel emellan, eller sammanvuxna med varandra. Boljemolnen upptrader ofta i utbredda skikt, ibland i flera olika nivaer samtidigt pa himlen. De kan bildas genom turbulens i ett luftskikt pa samma sift som cirrocumulus. Linsformade boljemoln (Altocumulus lenticularis) bildas i la av bergskedjor och kallas ocksa lavagsmoln. Nar vinden blaser over bergen kan luften rora sig i vagor flera hundra kilometer efterat. I vagtopparna bildas linsmoln. En forutsattning for att linsmoln ska bildas är att atmosfaren är stabil. Och cla är inga dramatiska vaderforandringar att vanta. Las om upptornade boljemoln (Altocumulus castellanus) och tofsformade boljemoln (Altocumulus floccus) pa sidan 80. Linsformade boljemoln (Altocumulus lenticularis).
6 Dimmoln, Stratus (St) Solen syns med skarpa kanter nar den lyser genom dimmoln. Laga, graa mom n i ett tacke med ganska jamn undersida. Dimmoln bestar huvudsakligen av vattendroppar, och molntacket tacker ofta hela himlen. Man kan ibland se sonderrivna trasor av dimmoln (Stratus fractus) under ett regnmolnstacke. Tjocka dimmoln innehaller sma duggregnsdroppar eller kornsno, som kan falla ur molnet. Dimmolnen kan ligga sa lagt att toppen av hoga byggnader doljs av molntacket. Om molntacket nar anda ned till marken kallas det for dimma. Nar solen lyser genom ett tunt dimmolntacke, ser man solen med skarpa kanter. Mycket tunna dimmoln kan ge en krans av ljus kring solen eller manen. Dimmolnen kan bildas genom avkylning av lagre luftlager, eller genom att ett dimtacke hojer sig nar marken varms upp.
7 Valkmoln, Stratocumulus (Sc) Laga, graa eller vita flak eller skikt, som nastan alltid uppvisar vissa morka partier. Valkrnoln bestar huvudsakligen av vattendroppar, och molntacket är sammansatt av rundade massor eller rullar. Ibland smalter de enskilda molnelementen samman med varandra, men de kan ocksa vara atskilda med bia himmel emellan. Valkmoln kan innehalla regndroppar och ibland en del sma snoflingor, men de ger ingen namnvard nederbord. De kan bildas genom turbulens (oordnade luftrorelser) i ett dimmolntacke. De kan ocksa uppsta ur stackmoln som under kvallen sjunker ihop och utbreder sig. Stratocumulus cumulogenitus uppstar under sommarkvallar ur stackmoln nar varmen fran solen minskar och stackmolnen som bildats under dagen sjunker ihop.
8 Regnmoln, Nimbostratus (Ns) Nimbostratus ger alltid regn eller sn6. Laga, mycket tjocka mom. Oftast ett heltackande molntacke som är morkgratt pa grund av sin tjocldek. Regnmolntacket stracker sig fran nagot hundratal meter over marken till minst tre kilometers Som framgar av namnet innehaller regnmolnet regndroppar, som faller ur molnet. Om det snoar kallar vi molntacket for snomoln pa svenska. NederbOrden som faller ur regnmolnen är oftast av latt eller mattlig intensitet. Undersidan av molntacket kan vara konturlos pa grund av nederborden som faller, eller ocicsa kan den vara skymd av trasor av dimmoln (Stratus fractus), som bildas under regnmolntacket. Regnmoln kan inte indelas i nagra arter eller specialformer.
9 Stackmoln, Cumulus ( Co Vertikalt vaxande mom n som bildas genom konvektion (stigande varmluftsbubblor). Stackmoln bestar av fristaende mom, oftast vita och med skarpa konturer. Ovansidan far ett blomkalsliknande utseende. Molnbasen (undersidan) är ganska jamnt horisontell och blir alit morkare ju mer molnet okar i tjocklek. Molnbasen brukar ligga pa flagon eller nagra kilometers 65.0 och molntoppen kan vaxa ytterligare flera kilometer i hojden. Stackmoln bestar huvudsaldigen av vattendroppar, men nar molntoppen nar tillrackligt hoga hojder (omkring fern kilometer eller hogre) fryser de underkylda molndropparna och stackmolnet omvandlas till ett bymoln (Cumulonimbus). Stackmolnen kan forekomma i alla storlekar frau nybildade sma bomullstussar av vackertvadersmoln (Cumulus humilis) till valdiga upptornade blomkalsliknande Attar (Cumulus congestus). Cumulus humilis. Cumulus congestus.
10 Bymoln, cumulonimbus (Cb) Det tjocka bymolnets undersida ser markt och blasyart ut, Mom med stor vertikal utstrackning, som bildas ur upptornade stackmoln (Cumulus congestus) nar molntoppen nar hojder med temperaturer under minusgrader. Vid dessa temperaturer fryser de underkylda vattendropparna i molntoppen till sma iskristaller och molntoppen breder ut sig som ett tradigt stad. Bymolnets undersida, som syns mork och blasvart pa grund av molnets tjocklek, ligger en knapp kilometer over marken, medan molntoppen kan \Taxa anda upp till tio kilometers eller mer. Bymolnet bestar av vattendroppar, iskristaller, snoflingor och hagelkorn och ger haftig nederbord i form av skurar. Kraftiga upp- och nedvindar (turbulens) i molnet kan ge haftiga vindbyar vid marken. Bymolnet laddas upp elektriskt och kan ge aska, och kallas da for askrnoln. Tromber kan ocksa bildas ur bymoln.
Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merA. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merÖstra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merSegelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merSegelflygteori - Meteorologi
Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merErgo Fysik 1 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31274
Ergo Fysik 1 Läraranvisning Textview Verksnummer: 31274 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs mer4:e Reviderade utgåvan
2011-09-21 4:e Reviderade utgåvan Soluppgång över SSAB Luleå Foto Sivert Mässing 1 Inledning Det här är ett häfte där vi försöker beskriva vädret på ett enkelt och förhoppningsvis lättbegripligt sätt.
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merJakten på färgpiraterna
Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merOMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors
EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merDE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL
DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL Det här uppgiftsmaterialet är tänkt för lågstadiegrupper som stöd under självständiga besök. Man kan bekanta sig med materialet på förhand och uppgifterna kan göras antingen
Läs merKan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs mer1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING
1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle
Läs merHur blir vädret till jul?
Hur blir vädret till jul? med dataöverföring WMR 928 N ord pris 7500 kr Vindmätare julklappspris 5998kr Funktioner som hos WMR 112 Stor LCDdisplay med touch-teknik Bakgrundsbelysning Går att ansluta till
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merUtomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla
Vattnets kretslopp ca 45 minuter, åk 3-4 Utomhuskonferensen Mitt i naturen 12-13.9.2013. Vörå Vad betyder vattnets kretslopp? Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Påsar/lådor/kuvert/annat
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merM6x16 (Bild 6.1.) M8 (Bild 6.2.) M8x25
1. Markera först de horisontella punkterna A och B cirka en meter från golvet. Punkterna måste vara horisontella (använd ett vattenpass eller ett rör med vatten). Mät avståndet till golvet på bägge sidor.
Läs merÅr 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby
Namn: År 4ab, VT 2009 Ett häfte om Väder Av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby www.lektion.se Innehållsförteckning sid. Väder Meteorologi 3 Årstider 4 Solen och dess strålar 11 Termometern
Läs merVäderencykopedin del 1
Varje dag vill alla ha samma information: Vad blir det för väder idag? Vi vill veta vilket väder det blir för att välja rätt kläder och för olika utomhus aktiviteter. Väderprognoser hjälper till att forma
Läs merDe gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs mer5. Elektromagnetiska vågor - interferens
Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs mer10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden.
BESKRIVNING AV BEDÖMNING AV GESÄLLPROV TILL NAGELTERAPEUT Bedömningsbeskrivning 1. Form Den valda formen måste vara konsekvent på alla naglar. Den valda formen måste vara tekniskt korrekt. Poäng dras av
Läs merMED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merMATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge
MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge Bakgrund Maserskolan är en 7-9 skola med ca 350 elever med 3-5 klasser i varje årskurs. År 2002 påbörjades en medveten satsning i teknikämnet för att
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merEn himla massa bra bilder
DF0404s18-29 04-04-19 14.13 Sida 18 TEMA FOTOGRAFERA SKYARNA En himla massa bra bilder Oavsett om du är morgonpigg eller en nattuggla så är bilder på soluppgångar och solnedgångar ett säkert sätt att få
Läs merFöreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +
Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.
Läs merGestaltningsprinciper Lalandia i Motala
Gestaltningsprinciper Lalandia i Motala sida 1 Lalandia i Motala Gestaltningsprinciper Fasad Volymer, gestaltning och karaktär Den nya byggnaden eftersträvar en egen och samtida karaktär dock med respekt
Läs merKurs i oljemåleri Medborgarskolan
Kurs i oljemåleri Medborgarskolan Lärare Ragnar Österlund Inledning Detta är en kort sammanfattning av de begrepp som vi går igenom på kursen. Det är tänkt som ett minnesstöd snarare än en introduktionstext
Läs mer5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merFoto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor
Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merFem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter
Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på
Läs merSkuggspel. Idén med solsegel
Solsegel Skuggspel Ett segel mot solen. Mot regnet. Ett solsegel kan ge dig skugga och regnskydd över upp till 70 kvadratmeter. Samtidigt som det är en skulptur eller installation som ger ditt hus en spännande
Läs merFÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30
Läs merPartiell Skuggning i solpaneler
Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För
Läs merUtvärdering av prognosmodeller
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2017: 20 Utvärdering av prognosmodeller för låga moln Joakim Pyykkö INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Självständigt arbete vid Institutionen för
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merVad är väder? En undersökning bland yngre barn.
Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 Vad är väder? En undersökning bland yngre barn. Handledare: Maria Rosberg Författare: Anna Bengtsson Carina Rubensson Vad är väder? En undersökning bland yngre
Läs merDiffraktion och interferens Kapitel 35-36
Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 1.3.2016 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Huygens princip: Tidsskillnaden mellan korresponderande punkter på två olika vågfronter är lika för alla par av korresponderande
Läs mer2010-12-03. Åtgärder för att minska skuggeffekten. Hur beräknas skuggeffekten? Luftfartsverksamheter på låga höjder (< 150 meter) Hinderbelysning
Skuggor och hinderbelysning Skuggor och hinderbelysning 3 dec 2010 tryggve.sigurdson@afconsult.com martin.almgren@afconsult.com Skuggor ÅFs expert Tryggve Sigurdson ÅF, Tavelsjö Tavelsjö Hur uppstår skuggor
Läs merNell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.
Läs merICOPAL FASTLOCK. Fler möjligheter än du kan drömma om FÖR OTRADITIONELLA LÖSNINGAR
ICOPAL FASTLOCK Fler möjligheter än du kan drömma om FÖR OTRADITIONELLA LÖSNINGAR Enkla lösningar är oftast vackrast Med Fastlock kan du skapa moderna och spännande tak till uteplatsen, carporten eller
Läs merProblem med utskriftskvaliteten
Problem med utskriftskvaliteten Skrivaren är konstruerad för att alltid producera utskrifter av hög kvalitet. Om det inträffar problem med utskriftskvaliteten kan du använda informationen i detta avsnitt
Läs merHEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.
Bilals Energibok HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan. Vad är energi? Energi kan beskrivas som något som medför förändring
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merVattenpass, vattenlås, vattenhjul
Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre
Läs mer05 ARKITEKT - GESTALTNINGSPROGRAM
ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1634273200 2015-01-21 SWECO ARCHITECTS AB ÖSTERSUND EVA A SUNESON Sweco Läget och befintliga byggnader med material och kulörer Minnesgärdets vattenverk i Östersund ligger
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merOTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3
Läs merAMA MARKISER MODERNT HANTVERK Dina markiser är en investering i funktioner och utseende som ska hålla i många år. AMA markiser tillverkas vid Sveriges västkust med härliga somrar men blåst och regn resten
Läs merNederbörd. Nederbörd
Nederbörd Nederbörd För att nederbörd skall kunna bildas i atmosfären krävs att det finns tillräckligt med vattenånga samt att det finns fasta partiklar (mycket, mycket små). Om vattenångan kyls ner på
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merInspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn
Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen
Läs merElins bok om Rymden. Börja läsa
Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merProblem med utskriftskvaliteten
Problem med utskriftskvaliteten Det här avsnittet omfattar: "Felsökning av kvaliteten" på sidan 4-24 "Upprepade defekter" på sidan 4-29 Skrivaren är konstruerad för att alltid producera utskrifter av hög
Läs merInnehållet är anpassat till högstadiets kunskaper och är därför menat som ett första steg för förståelse av meteorologin.
Förord SMH I vill med detta häfte på ett enkelt sätt försöka förklara de fysikaliska processer som samverkar i vår atmosfär vid bildning av olika väder. Vi vill också väcka ett allmänt intresse för meteorologin
Läs mer