Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?"

Transkript

1 Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS november 2017 Ingemar Abrahamsson

2 Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida utvecklingen Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 2

3 Vad orsakar försurning Förbränning av fossila bränslen och skogsbruksuttag Utsläpp av svaveldioxid Bortförsel av baskatjoner från marken Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 3

4 SO 2 (miljoner ton) Utsläppen i Europa har minskat kraftigt Utsläppen av svaveldioxid var som störst Sedan dess har de reducerats med 90 %. 88 % av det sura nedfallet över Sverige importeras. De största bidragen kommer från Polen, Tyskland och den internationella sjöfarten Utsläpp av svaveldioxid i Europa Internationella överenskommelser som minskat svavelutsläppen Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar 1979 Första svavelprotokollet 1985 Göteborgsprotokollet 1999 EU:s utsläppstakdirektiv 2001 EU:s svaveldirektiv Kalkning och försurning 4

5 Svavelnedfallet har minskat kraftigt Framför allt i sydvästra Sverige Data från Krondroppsnätet, IVL Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 5

6 Långsam återhämtning i ytvatten Återhämtningen startade ca 1990 då ca sjöar var försurade. Nu beräknas drygt sjöar vara försurade (>0,4 ph-enheter). Det innebär att mer än 9 % av Sveriges sjöar fortfarande är tydligt försurade. 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4,2 ph i Bråtängsbäcken ph i Täfteträsket 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5, ph i Lill-Fämtan 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4, ph i Örsjön 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5, Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 6

7 Kalkningen har anpassats Kalkanvändningen har halverats under de senaste 15 åren Kalkspridning (ton) Den nuvarande kalkförbrukningen uppgår till ca ton per år Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 7

8 Antal sjöar Kalkningen har anpassats Kalkning har upphört i nära sjöar sedan början av 2000-talet Antal sjöar med regelbunden kalkspridning : sjöar : sjöar AB D E F G H K M N O S T U W X Y Z AC Län Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 8

9 Var sprids kalken? Kalkförbrukningen uppgår till drygt ton 75 % sprids i södra och sydvästra Sverige Kalkförbrukning 2016 (ton) Kalken sprids: i sjöar på 95 km 2 våtmark från 196 doserare Södra Mellan, syd Mellan, norr Norra Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 9

10 Vilka är motiven för kalkning? Syftet med kalkningen är att skydda de naturoch nyttjandevärden som hotas av försurningen. De vanligaste motiven för kalkning är skydd av öring (vattendrag) eller mört (sjöar). 560 vatten kalkas för förekomst av flodkräfta. 120 vattendrag kalkas för förekomst av lax. 250 vattendrag kalkas för flodpärlmussla. Ungefär 40 % av landets kända bestånd av flodpärlmussla finns i kalkade vattendrag Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 10

11 Den framtida utvecklingen Ytvattnets kemiska återhämtning kan förväntas långsamt avstanna. 70% Andel försurade sjöar regionalt 60% Andel försurade N (60 000) 11.3% 1% 0.3% 0.1% NK (9 000) 16.7% 8% 3.9% 2.9% ÖM (13 000) 19.0% 7% 3.4% 5.0% SV (15 000) 66.6% 48% 39.0% 36.9% hela landet 21% 10% 7.0% 6.6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Beräkningar från IVL: Resultat från Magic-biblioteket 2016, viktade för Sveriges samtliga sjöar Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 11

12 SO4-S ex (kg/ha,år) Hektar Den framtida utvecklingen Tillväxt och avverkning i svensk skogsmark Den avstannande återhämtningen beror på liten potentialen för ytterligare minskad försurande deposition. ökad skogstillväxt och ökad avverkning. ökat uttag av GROT i skogsbruket. Skogsmarksareal GROT-uttag och askåterföring Svavelnedfall Hässleholm Örebro Piteå Sveg Grotuttag slutavverkning Grotuttag gallring Askåterföring År Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 12

13 Det framtida kalkbehovet Den årliga kalkanvändningen kan förväntas långsamt sjunka fram till Sedan 2010 har förbrukningen minskat med ton årligen Kalkspridning (ton) ton år 2025? Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 13

14 Hur länge måste vi kalka? I sydvästra Sverige beräknas en tredjedel av sjöarna att vara försurade i slutet av detta århundradet 70% Andel försurade sjöar regionalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 14

15 Tack för uppmärksamheten

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför? Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

2.1 Miljöproblem Försurning

2.1 Miljöproblem Försurning 2.1 Miljöproblem Försurning Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den av människan orsakade försurningen av mark och vatten beror på nedfall av långväga

Läs mer

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Cecilia Akselsson, Lunds universitet QWARTS Upplägg -Miljömålet Bara naturlig försurning: Hur går det? -Vittringens roll

Läs mer

Resultat från Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata

Läs mer

Försurning. Johan Ahlström

Försurning. Johan Ahlström Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen

Läs mer

Nytt från Naturvårdsverket

Nytt från Naturvårdsverket Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.

Läs mer

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se

Läs mer

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok

Läs mer

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer

Läs mer

Uppdatering av M AGICbiblioteket:

Uppdatering av M AGICbiblioteket: Uppdatering av M AGICbiblioteket: nya beräkningar på sjöarnas framtida försurningsåterhämtning IVL (Filip M oldan, Johanna Stadmark, Sara Jutterström och Håkan Blomgren) NIVA och CEH (Dick Wright och Jack

Läs mer

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Regional uppföljning av Bara naturlig försurning, (58)

Regional uppföljning av Bara naturlig försurning, (58) Regional uppföljning av Bara naturlig försurning, 20171130 1(58) 2(58) 1. Blekinge BARA NATURLIG FÖRSURNING Nedfallet av försurande ämnen över Blekinge har minskat de senaste decennierna, men mark och

Läs mer

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken

Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken Il Motion 1983/84:677 Lars Ernestam och Börje Stensson Åtgärder mot försurning Försurningen och dess effekter på våra skogar, marker, vattendrag och sjöar är 1980-talets stora miljöfråga. Under tidigare

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att

Läs mer

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån

Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information som fanns

Läs mer

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning Våtmarkskalkning En tillbakablick Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-05-31 Försöksverksamheten 1977-81 Ett 20-tal markkalkningar genomförs under försöksåren. Endast två av dessa var avgränsade

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i

Läs mer

Bild 1. Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning.

Bild 1. Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning. Bild 1 Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning. Bild 2 Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:

Läs mer

Regional årlig uppföljning av Bara naturlig försurning, november 2018

Regional årlig uppföljning av Bara naturlig försurning, november 2018 Regional årlig uppföljning av Bara naturlig försurning, november 2018 Blekinge... 2 Dalarna... 6 Gotland... 8 Gävleborg... 10 Halland... 13 Jämtland... 17 Jönköping... 20 Kalmar... 23 Kronoberg... 25 Norrbotten...

Läs mer

1(55) Regional uppföljning av Bara naturlig försurning,

1(55) Regional uppföljning av Bara naturlig försurning, 1(55) Regional uppföljning av Bara naturlig försurning, 20161130 2(55) 1. Blekinge Tablåtext Försurningssituationen i Blekinge har förbättrats men mark och vatten är fortfarande försurade. Nedfallet av

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2016 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2017-09-20 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-09-20 Omslagsfoto: Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING Datum: 2014-06-05 Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket Kontaktperson: Ulla Bertills

Läs mer

BARA NATURLIG FÖRSURNING

BARA NATURLIG FÖRSURNING BARA NATURLIG FÖRSURNING ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska

Läs mer

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

2.1 Miljöproblem Försurning

2.1 Miljöproblem Försurning 2.1 iljöproblem Försurning Försurning innebär att vattnets ph-värde minskar över tiden. Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den naturliga försurningen

Läs mer

Vi kalkar för en levande miljö

Vi kalkar för en levande miljö Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad

Läs mer

Åtgärdsplan 2010-2015

Åtgärdsplan 2010-2015 Meddelande nr 2011:xx Åtgärdsplan 2010-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2011: Meddelande

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2017 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2019-06-26 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2019-16-26 Omslagsfoto: Johan Landin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,

Läs mer

Markförsurning utveckling och status

Markförsurning utveckling och status Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån

Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån

Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Biobränsle från skogen bra eller dåligt? Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet

Läs mer

Lyckat naturvårdsprojekt - eller slöseri med skattemedel?

Lyckat naturvårdsprojekt - eller slöseri med skattemedel? vattenmiljö i fara Kalkning: [Svenskt Fiske granskar:] Lyckat naturvårdsprojekt - eller slöseri med skattemedel? Är kalkningen av svenska sjöar och vattendrag konstgjord andning eller ett av historiens

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR) Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR) Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/ Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/12-2003 Askkvantiteter (ton/år) (Bjurström et al, ÅF) Bransch Återförbar bioaska Ej återförbar blandaska

Läs mer

3 Bara naturlig försurning

3 Bara naturlig försurning 3 Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka

Läs mer

Underlag askåterföring

Underlag askåterföring Pkt 6 PM 1(5) Datum 2017-09-18 Stefan Anderson stefan.anderson@skogsstyrelsen.se Tfn 035-13 68 40 Underlag askåterföring - 2017-09-26 Varför askåterföring? Skogsbrukets försurande inverkan har ökat under

Läs mer

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information som fanns i databasen

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

BARA NATURLIG FÖRSURNING. Sammanfattning

BARA NATURLIG FÖRSURNING. Sammanfattning BARA NATURLIG FÖRSURNING De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2015 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2016-09-15 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-09-15 Omslagsfoto: Ingemar Abrahamsson Havs- och vattenmyndigheten Box

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Bara naturlig försurning Bilaga 8 Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Cecilia Axelsson, Therese Zetterberg, Salim Belyazid, Olle Westling, Sofie Hellsten, Filip Moldan, Veronika Kronnäs IVL

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. sept 214 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Blekinge län 213/214

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011 Krondroppsnätet Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie Hellsten,

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

t r e n d e r miljö Försurning Halverad försurning i skogsmark Många sjöar kan sluta kalkas Fortsatta problem i sydvästra Sverige Tema: innehåll

t r e n d e r miljö Försurning Halverad försurning i skogsmark Många sjöar kan sluta kalkas Fortsatta problem i sydvästra Sverige Tema: innehåll miljö t r e n d e r EN TIDNING FRÅN SLU nr 2 2007 Tema: Försurning Halverad försurning i skogsmark och sjöar Många sjöar kan sluta kalkas Fortsatta problem i sydvästra Sverige innehåll Nya perspektiv på

Läs mer

Nedfall av kväve och svavel år 2001

Nedfall av kväve och svavel år 2001 SLB 6:2003 Nedfall av kväve och svavel år 2001 BERÄKNINGAR FÖR STOCKHOLMS STAD MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö

Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö PROTOKOLL UTDRAG Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö Tid: 2016-05-18 08:30-10:50 Plats: Regionens hus, sal B 8 Remiss: Vattnets miljömål Diarienummer: RJL 2016/536 Beslut Presidet föreslår

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Planering av våtmarkskalkning

Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/kalkning-av-sjoar-och-vattendrag.html

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län RAPPORT För Jönköpings läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011 Krondroppsnätet Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1),

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Bara naturlig försurning. underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019

Bara naturlig försurning. underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019 underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019 RAPPORT 6860 JANUARI 2019 underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019 Beställningar Ordertel: 08-505 933

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Bara naturlig försurning

Bara naturlig försurning MILJÖKVALITETSMÅL 7 Bara naturlig försurning Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall vara ledstjärnor

Läs mer

Kalkspridningsplan för Anråse å

Kalkspridningsplan för Anråse å Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13) 1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten

Läs mer

Bara naturlig försurning

Bara naturlig försurning Naturvårdsverket 2007-10-01 Bara naturlig försurning Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Ulla Bertills Jens Fölster Helene Lager Ulrika Lindstedt Per Andersson m.fl. Beställningar

Läs mer

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Nykalkningsbehovet i Sverige

Nykalkningsbehovet i Sverige Nykalkningsbehovet i Sverige Granskning av okalkade vatten och återförsurning 2014 - en utredning av Hans Oscarsson Rapport 2015:1 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 600 E-post: info@sportfiskarna.se Postadress:

Läs mer