Planering av våtmarkskalkning
|
|
- Per-Erik Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planering av våtmarkskalkning
2 Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 2
3 Grundläggande metodik Används i avrinningsområden med liten sjö%. Kalken sprids från helikopter. Avser kalkning av kärr (och mader). Behovet av kalkad areal är 0,5-1,5 % av avrinningsområdet. Kalken sprids varje eller vartannat år. Styrka: stabila och jämna vattenkemiska effekter (kärr) Svaghet: oönskade vegetationsförändringar Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 3
4 Grundläggande metodik Kalkmedel vid våtmarkskalkning: Grovt kalkmjöl (0-2 mm), så kallad grovkalk. Granulerad kritkalk, s k granuler. Kalkfällningsprodukter (0,5-2 mm), s k vombkalk eller bulltoftakalk. Blandprodukter av ovanstående Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 4
5 Karteringsunderlag Fastighetskartan (7B 6f flygbild från 2001; 1:12 500) Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 5
6 Karteringsunderlag Infraröd flygbild (IRF 95046I-A De 906:48; ;1:30 000) Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 6
7 Annat karteringsunderlag Flyg- och satellitbilder på webben (Esri, Google) Ortofoton Observationer i fält Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 7
8 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten. Volymdosen i g per m 3 avrinningsvatten Lägsta ph okalk ph-mål 4,4 4,9 5,4 5, , , Exempel Torsbäcken: ph-mål 5,6, lägsta phokalk på 4,9 ger en kalkdos på 8 g/m Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 8
9 Kalkdosering - arbetsmetodik 2. Räkna om volymdosen till en arealdos (kg/ha/år). Volymdos x avrinningstal x omvandlingsfaktor = arealdos Exempel Torsbäcken: 8 g/m3 x 10 l/s/km2 x 0,315 = 25 kg/ha/år Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 9
10 Kalkdosering - arbetsmetodik 3. Beräkna det totala årliga kalkbehovet i ton från arealdos och avrinningsområdets storlek. Arealdos x ARO = årligt kalkbehov Exempel Torsbäcken: 25 kg/ha/år x 1300 ha = kg» 32 ton/år Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 10
11 Kalkdosering - arbetsmetodik 4. Identifiera lämpliga kalkobjekt inom området. 5. Undanta objekt p g a naturvårdshänsyn. 6. Beräkna den maximala årliga kalkgivan för kvarvarande lämpliga objekt. (Mer om hur den maximala årliga kalkgivan beräknas kommer strax nedan) Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 11
12 Kalkdosering - arbetsmetodik 7 7. Fördela det totala årliga kalkbehovet på ett urval objekt baserat på den beräknade årliga maxgivan Exempel Torsbäcken: 32 ton/år fördelas på en sjö och sex våtmarker Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 12
13 Kalkdosering - arbetsmetodik 7 7. Fördela det totala årliga kalkbehovet på ett urval objekt baserat på den beräknade årliga maxgivan. 35 kg/ha/år 4 3 Urvalet av kalkobjekt baseras på beräknade arealdoser längs huvudfåran. 30 kg/ha/år 5 5 Skillnaderna mellan den övre och den nedre delen bör inte överstiga 1:2. 30 kg/ha/år 3 5 Exempel Torsbäcken: Urvalet innebär att arealdosen sjunker från 35 kg/ha/år vid källsjön ned till 25 kg/ha/år vid nedersta målpunkten. 25 kg/ha/år Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 13
14 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Maximal årlig kalkgiva = den maximala kalkmängd som våtmarken kan lösa och uttransportera på ett år. För kärrmarker: A. Beräkna den maximala arealdosen (kg/ha ARO/år) B. Beräkna våtmarkens ARO (ha) C. Beräkna den maximala årliga kalkgivan (ton/år) Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 14
15 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva A. Beräkna maximal arealdos från den maximala volymdosen för kärr som uppgår till 100 g/m3 avrinnande vatten. 100 g/m3 x avrinningstalet (l/(sxkm2) x 0,315 = maximal arealdos (kg per ha ARO och år). Exempel: ett avrinningstal på 10 l/(sxkm2) ger en maximal arealdos på 315 kg per ha ARO och år Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 15
16 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva B. Beräkna kärrets avrinningsområde från karta, flygbild/satellitbild och fältbesök Exempel: kärrets avrinningsområde är 10 ha Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 16
17 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva B. Beräkna kärrets avrinningsområde från karta, flygbild/satellitbild och fältbesök. Kan ibland räcka med enbart karta och höjdkurvor samt flygbild/satellitbild. Bör dock kompletteras med fältbesök om osäkerheter finns Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 17
18 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva C. Beräkna maximal årlig kalkgiva (ton/år) Muliplicera den maximala arealdosen med avrinningsområdets storlek. Exempel: maximal kalkgiva = 315 kg/ha aro/år x 10 ha = kg/år» 3 ton/år Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 18
19 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Beräkning av maximal kalkgiva är okomplicerat för kärr med homogen vattengenomströmning. Dock mer komplicerat i kärr med heterogen vattengenomströmning Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 19
20 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Heterogen genomströmning: Hög vattengenomströmning Låg vattengenomströmning Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 20
21 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Vid heterogen genomströmning delas våtmarken i två delobjekt som kalkas med olika kalkgivor beroende på delavrinningsområdenas storlek. 7 ton/år 3 ton/år Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 21
22 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Dikade kärr eller kärr vid vattendrag som inte påverkas av årlig översvämning erhåller bara vatten från omgivande tillrinningsområde. Den maximala årliga kalkgivan beräknas på det delavrinningsområde som tillför genomsilande vatten (det vatten som kommer i kontakt med tillförd kalk) Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 22
23 Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Det finns inget enkelt sätt att beräkna maximal kalkgiva i mader. Vattengenomströmningen i olika delar av maden varierar över året och är svår att uppskatta. Kalken uttransporteras olika snabbt från olika delar av maden. Tumregel för mader: undvik kalkgivor överstigande ton per ha markyta och år. (max 15 ton/ha i SV Sverige; max 10 ton/ha i övriga Sverige) Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 23
24 Kalkgiva (ton/ha våtmark/år) Kalkdosering maximal årlig kalkgiva I genomsnitt kalkas våtmarkerna årligen med 4 ton per ha våtmark. Det finns en geografisk gradient med successivt lägre kalkgivor från söder till norr. Skillnader mellan söder och norr beror på att vattengenomströmningen (per ytenhet) generellt är högre i sydsvenska kärr och mader Årlig kalkgiva ton per ha våtmark, medel Data från nyckeltalsredovisningen Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 24
25 Naturvårdshänsyn Undvik tidigare okalkade våtmarker. Kalka inte större arealer än nödvändigt. Kalka inte våtmarker med höga eller mycket höga naturvärden (VMI). Kalka inte nyckelbiotoper. Kalka hellre måttligt dikade kärr än opåverkade kärr. Tillämpa inte så kallad bäckzonskalkning Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 25
26 Avvägning mellan nytta och kostnader Nykalkningar eller kompletterande kalkningar av våtmarker bör alltid föregås av en bedömning av nyttan i förhållande till kostnader. Vad talar för och vad talar emot nykalkning av våtmarker? + Stora hotade nyttjandeintressen. + Höga hotade naturvärden. + Betydande förväntad biologisk respons. Höga kostnader. Oönskade vegetationsförändringar. Svag försurningspåverkan Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 26
Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.
Läs merSjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merKalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merVåtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning En tillbakablick Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-05-31 Försöksverksamheten 1977-81 Ett 20-tal markkalkningar genomförs under försöksåren. Endast två av dessa var avgränsade
Läs merKalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merKalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merKurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick
Läs merKalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merVåtmarkstyper och kalkeffekter
Våtmarkstyper och kalkeffekter Våtmarkstyper och kalkeffekter Innehåll Vilka våtmarker är lämpliga för kalkning. Vilka våtmarker är olämpliga för kalkning. Vegetationsförändringar. Foto: Tobias Haag 2015-06-04
Läs merMetod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0
EKSJÖ KOMMUN Planerade Kalkningar 2006-2008 Projektperioden är tre år och omfattar 2006-2008. Under treårsperioden 2007 reviderades kalkplanen beroende på minskade anslag från staten. Framförallt har nu
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merVOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av VOMBER som kalkningsmedel på våtmarker Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport. Värnamo i juni Anders Svahnberg
Läs merOptimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?
Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten Optimix Blandning av
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs mer± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merÅtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Läs merÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merAktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Läs merMålvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
Läs merGrovkalk och Granuler
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av Grovkalk och Granuler som kalkningsmedel på våtmarker Vattenkemiska resultat från års uppföljning av våtmarker kalkade med grovkalker och granuler.
Läs merTorrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merKalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Läs merLILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Läs mer08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs merEffekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar Tre års vattenkemiska resultat från sjöar kalkade med Vomber.
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merGRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av GRANULERAD KALK som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar Två och halvt års års vattenkemiska resultat från
Läs merBeräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun 2016 2018 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Värnamo kommun Värnamo
Läs merVälkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen
Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden
Läs merEffekten av granulerad kalk och grovkalk
Effekten av granulerad kalk och grovkalk som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar Fyra års vattenkemiska resultat från nio sjöar kalkade med granuler, grovkalk respektive kalkstensmjöl.
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning
Läs merKalkdoserare. Johan Ahlström
Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan
Läs merGrovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av Grovkalk som kalkningsmedel i sjöar Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk. Värnamo i december 15 Anders
Läs merBilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning
Läs merEffekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar
Meddelande nr 211:17 Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar Vattenkemiska resultat från nio sjöar kalkade med grovkalk, GX-kalk och Bulltofta-kalk 2 Effekten av grova kalkprodukter
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Båtkalkning i St Hallången. Foto: Myrica Flodkräfta
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2017 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2019-06-26 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2019-16-26 Omslagsfoto: Johan Landin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,
Läs merVad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merVinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning
Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion
Läs merRapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016
Rapport 2017:27 Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016 Rapportnr: 2017:27 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Medförfattare: Annica Karlsson Foto: Västra
Läs merManual Nationella Kalkdatabasen
Manual Nationella kalkdatabasen Sida 1/33 Datum Tobias Haag/Gunnel Hedberg Länsstyrelsen i Jönköpings län Manual Nationella Kalkdatabasen Innehåll Innehåll... 1 Huvudman... 2 Skapa huvudman... 2 Redigera
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Helikopterkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i
Läs merKalkningar i Gnosjö kommun
MEDDELANDE NR : Kalkningar i Gnosjö kommun - 3 Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Kalkningar i Gnosjö kommun -3 MEDDELANDE NR : KALKNINGAR I GNOSJÖ KOMMUN
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning.
Läs merHur använder sig Jonas av VattenAtlas?!
Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?! EXEMPEL 1 DET OVILLIGA DIKNINGSFÖRETAGET Bakgrund: - En fosfordamm med kalkfilter ska anläggas - Dikningsföretaget är negativa - DF hävdar risk för översvämningar
Läs merProjektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde"
Bilaga 1. Slutrapport LOVA projekt 2015-2016 Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde" Sökande: Oxundaåns Vattensamverkan, ett mellankommunalt samarbete. Ansvarig:
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU November 2002 Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2002:18 Institutionen för miljöanalys
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merSkyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde
inom Kävlingeåns avrinningsområde Rapporten är upprättad av Bengt Wedding. Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Kävlingeå-projektet Landskrona i januari 2005 EKOLOGGRUPPEN Innehållsförteckning sidan
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde
Läs merKalkning av sjöar och vattendrag
HANDBOK 2002:1 Kalkning av sjöar och vattendrag KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG är ett av flera verktyg för att uppnå målet God ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten och för att uppfylla
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merVerksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)
1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten
Läs merEffekter av kalkning i utströmningsområden
R A P P O R T 5 2 0 0 1 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm Ingemar Abrahamsson Skogsstyrelsen februari 2001 Författare Ingemar Abrahamsson,Migra Omslagsfoto Ingemar Abrahamsson,Migra
Läs merKalkningsåret 2014. En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12
Kalkningsåret 2014 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-10-12 Omslagsfoto: Roger Vallin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2016 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2017-09-20 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-09-20 Omslagsfoto: Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404
Läs merÅtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.
ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA3 888 8STA4 265 PV1
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merHYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12
HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 Klient Rubrik Projekt Vattenfall Vindkraft AB, Anders Jansson Hydrologisk utvärdering, Grönhult, Store Mosse Grönhult Vindkraftpark Projektnr. 8H50080.120
Läs merKalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Läs merBara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008
BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Älmhults kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Älmhults kommun Kalkdosererare vid Vare uppströms Garanshultasjön
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merKALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG i Kronobergs län
KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG i Kronobergs län *Verksamhetsberättelse *Nyckeltalsredovisning budgetåret 2012 Kalkning av sjöar och vattendrag - Verksamhetsberättelse 2012 - Nyckeltalsredovisning budgetåret
Läs merINVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN
INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN RAPPORT 2017-02-15 Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Ledetvägen 6 449 51 Alafors Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget
Läs merUtveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag
Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag av Gunnar Persson & Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys, Box 7050, 750 07 Uppsala. E-mail: Gunnar.Persson@ma.slu.se Anders.Wilander@ma.slu.se
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merBeskrivning av ärendet
DELBESLUT 1 (5) Miljöanalys Oscar Askling 010-2247448 Värmlands läns kalkningsförbund Ventilgatan 5d 65345 Karlstad Beslut om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag 2018 (SFS 1982:840) Länsstyrelsen
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2015 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2016-09-15 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-09-15 Omslagsfoto: Ingemar Abrahamsson Havs- och vattenmyndigheten Box
Läs merChrome, Internet Explorer 9 eller senare eller Safari rekommenderas som webbläsare. Sök fastigheter och adresser. Gräns mellan avrinningsområden
Så här använder du VattenAtlas Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Chrome, Internet Explorer 9 eller senare eller Safari rekommenderas som webbläsare Orientering Sök fastigheter och adresser Rita
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Älmhults kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Älmhults kommun
Läs merNy damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop
15U28194 Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad Slutversion Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80
Läs merKonstruktion och utredning av databasstöd för Länsstyrelsens Kalkningsverksamhet
Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Konstruktion och utredning av databasstöd för Länsstyrelsens Kalkningsverksamhet Daniel Moen Juni 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng,
Läs merKalkplan 2003. Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42
Kalkplan 2003 Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Meddelande 2002:42 Kalkplan 2003 Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten 2003 Planerade
Läs merVi kalkar för en levande miljö
Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad
Läs merUtvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merUTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2017:03
UTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2017:03 Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län
Läs merLantbruksprojekten
Lantbruksprojekten 2015-17 2015 April Uppstartsmöte med lantbrukare Kalkningsprojektet Uppstartsmöte arbetsgruppen Oxundaån. Maj Kartläggning av erosionskänsliga områden SLU. Utvalt område uppströms Fysingen.
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merBEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),
Läs mer