20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Transkript

1 20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha) Sid 8 3 Referensområden Referensområde Areal(ha) Referensområde Areal(ha)

2 20 - Skellefte älv 20 - Skellefteå älv Allmänt Skellefteälvens källflöden är belägna inom Arjeplogs kommun i den södra delen av Norrbottens fjällområde. Avrinningsområde är 73 km 2 och berör även Arvidsjaur, Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Älven har flera stora källsjöar, bland annat Hornavan och Uddjaure med en yta på 2 respektive 238 km 2. Skellefteälven är drygt 40 mil lång och har en sjöandel på,8 %. Geologi Älven rinner upp inom fjällkedjan, passerar fjällranden och avslutar sitt lopp över urberget. Inom fjällkedjan dominerar skiffrar med mindre inslag av kalksten och amfiboliter. Fjällranden domineras av kvartsiter och skiffrar. Inom urberget berörs älven främst av Skelleftefältets bergarter. Skelleftefältet har en komplex berggrund som generellt är mer motståndskraftig mot försurning än den granit och gnejs som i övrigt kännetecknar urberget. Jordartsmässigt dominerar tunt jordtäcke med svagt utbildad jordmån inom fjällkedjan. Nedanför fjällkedjan dominerar morän som under H.K är svallningspåverkad. I den nedre delen skär älven genom älvsediment av moig karaktär. I den nedre delen finns också en del finkorniga sediment, bland annat längs Finnforsån. Naturvärden Naturvärdena i huvudälven är starkt begränsade. Sjöar och biflöden kan dock hysa avsevärda naturvärden. I Finnforsån finns exempelvis flodpärlmussla och i Bjurvattnet ishavsrelikterna Mysis relicta och Pallasea quadrispinosa. M. relicta finns också i Bastuträsket. De större sjöarna har också stora värden för fritids- och husbehovsfiske. Påverkan Skellefteälven är totalutbyggd avseende vattenkraft. Den nedersta kraftverksdammen, Kvistforsen, är belägen precis väster om Skellefteås tätort. Älven består i princip av omväxlande magasin och kraftverk. De stora sjöarna fungerar som regleringsmagasin, vilket bland annat ger påverkan på strandzonerna. Lax och havsöring saknar reproduktionsområden och fisket i mynningsområdet upprätthålls via kompensationsåtgärder. Fisket i mynningsområdet är omfattande. Under 2007 fångades 400 laxar på spö och ytterligare 367 i redskap för husbehovsfiske. Fångsten av havsöring uppgick till 30 på spö och knappt 00 på nät. Inräknat den fisk som togs till kompensationsodling fångades nästan 000 lax med en sammanlagd vikt på,7 ton. Tyvärr saknas uppgifter för Försurning Skellefteälvens huvudfåra är välbuffrad med genomgående hög alkalinitet. I Kvistforsen vid Medle har vattenkemin provtagits månatligt sedan 969. I maj 969 uppmättes ph,9 och alkalinitet 0,02 mekv/l. Utöver detta värde har aldrig alkalinitet lägre än 0, mekv/l registrerats. Kartan över episodförsurning antyder problem främst inom ett mindre gnejsområde söder om älvens mynning. Kalkning, som är en liten sjö öster om Bastuträsk, kalkas sedan 988 och utgör den enda kalkningen inom avrinningsområdet. 2

3 -- Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad Damm, ej åtgärdad Damm, åtgärdad Annat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat Annat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Åtgärdsområdets ID: 2482Atgsvartröjnoret Huvudman: Skellefteå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 988 Huvud flodom rå de(sm HI-nr): Skellefteå älv (2 000) Kommun: Skellefteå Åtgärdsområdets areal: 8 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: Vattendragslängd som målområde: Antal kalkade målsjöar(yta): (6,9 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): (6,9 ha) Bidragsprocent: 8 %. Beskrivning ligger öster om Bastuträsk och rinner via en mindre bäck till Röjnoret som därefter rinner via Bastubäcken till Bastuträsket. Lägsta registrerade ph innan kalkning var,6. I övrigt saknas uppgifter om försurningspåverkan. Kartan över episodförsurning antyder att sjön ligger i ett område med betydande påverkan. Motivet för kalkning är fritidsfiske. Sjön hyser gädda, abborre och mört samt inplanterade bestånd av öring, röding och regnbåge. Kalkningen startade vintern 988 och utfördes från början som en kombination av sjökalkning och kalkning i tillopp. I modern tid har enbart direktkalkning tillämpats. 3

4 -- Målområden - bakgrundsdata ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *000) (år) ph ph A sjö 6,9 8 2, ,6 4,80 6,0 ID Målområde Fiskarter Målområden - fisk/skyddsvärda arter A Abborre, gädda, mört, regnbåge(inplanterad), röding(inplanterad), öring(inplanterad) Målområden - kalkdos(kg/ha) ID Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos A Kalkningshistorik(ton) Våtmark 6 Källsjö Doserare Totalt Kalkningsplanering(ton/år) Total kalkmängd sedan kalkstart vintern 988: 48 ton, vilket inkluderar 2 ton som spreds 988 ID x-koord y-koord Namn Spridda kalkmängder Planerada kalkmängder Metod Medel A FLYG KM Totalt Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 449/ VK-mål Vattendrag - vattenkemi Vattendrag - bottenfauna Vattendrag - elfiske 4

5 ph 7, 7 6, 6, Kalkstart: Vintern /40; - ph historik Sjön har kalkats oregelbundet, dvs vid behov. Detta har inneburit onödigt stora variationer i framför allt alkalinitet. Lägsta ph efter kalkning härrör från vintern 994. ph var,6 men alkaliniteten 0,2 mekv/l. Detta antyder kraftig inverkan från koldioxid. ph ph-mål ph 7, 7 6, 6, /40; Botten Yta ,3 0,2 0,2 0, 0, 0,0 0 Alkalinitet(mekv/l) Sjön har varit stabilt överkalkad under hela femårsperioden. Trots en minskande trend i ph och alkalinitet var värdena efter våren ,40 respektive 0,3 mekv/l. Kalkmängden minskades 2007 till ett ton och det tar några år innan detta har fått fullt genomslag. Särskilt sur kommer sjön sannolikt inte att bli. Om sjön varit okalkad våren 2008 skulle ph likväl varit runt 6,. ph under 6,0 kan sannolikt bara uppträda till följd av kraftigt övertryck av koldioxid. ph ph-mål Alkalinitet Alkalinitetsmål Måluppfyllelse, sjöar Biologisk återställning - genomförda/planerade åtgärder Inga åtgärder har genomförts och det föreligger inget känt behov av biologisk återställning.