Målområden - bakgrundsdata

Transkript

1 Målområden - bakgrundsdata -Malbäcken- Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) tor-malsjön sjö 42, 677, ,3 4,8 6, Malbäcken vdr 9, ,8 6, Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus Malbäcken tor-malsjön bborre, gädda, mört(försvunnen) 2, R (indirekt), RM (indirekt) Malbäcken äcknejonöga, elritsa, gädda, havsöring(?), stationär öring 2, R, RM, V Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ innan Lägsta okalk oorganiskt annolikhet för vdr kalkning idag aluminium försurning tor-malsjön sjö 4,8 5 < µg/l,(max) 3 % Malbäcken vdr 4,8 4,45 > µg/l,75 - Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos tor-malsjön Malbäcken Kalkningshistorik(ton) Våtmark Källsjö oserare otalt otal kalkmängd sedan kalkstart vintern 985: 5 38 ton, vilket inkluderar 257 ton som spreds på Malsjöarna Kalkningsplanering(ton/år) x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerada kalkmängder Metod Medel Våtmarker FLYG GR otalt ffektuppföljning Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi 559/ tor-malsjön VK-mål Vattendrag - vattenkemi Malbäcken, Fallabrånet VK-mål Malbäcken, ullmarksvägen VK-mål Malsjöbäcken, yby VK-styr 4 Vattendrag - bottenfauna Malbäcken, Fallabrånet F-vdr Vattendrag - elfiske Malbäcken, ullmarksvägen F-vdr Malbäcken, Fallabrånet F-vdr 4

2 Malbäcken -Malbäcken- 7, 6, 5, 7,5 7, 6, 5, 7, 6, 53; Malbäcken, Fallabrånet - historik Kalkstart: Vintern 99 -mål 559/94; tor-malsjön mål lkalinitet lkalinitetsmål 33,3,25,2,5,,5, 532; Malbäcken, ullmarksvägen,3,25,2,5,,5 lkalinitet(mekv/l) lkalinitet(mekv/l) Fram till vintern 99 skedde kalkningen bara med syfte på Lill- och tor-malsjön. nbart källsjökalkning var inte tillräckligt och -värden ner mot 5, uppträdde regelmässigt under vårflod. Våtmarks kalkningen påbörjades 994 och har gett ojämna resultat. pridningsplanen har reviderats vid ett tillfälle och 2 tillkom två våtmarksytor. Vårarna gav svaga resultat, med under 6, gav goda resultat, trots oförändrad spridningsplan. Högsta värde oorganiskt aluminium: 68 µg/l (23) jön är enormt överkalkad, vilket beror på att flertalet kalkningsbara våtmarksytor ligger ovanför tor-malsjön. Vi får således acceptera att alkaliniteten pendlar mellan,4-, mekv/l. Under hela 5-årsperioden har alkaliniteten aldrig varit lägre än,3 mekv/l och syns därför inte i diagrammet. Försurningsbedömningen antyder låg risk för försurning. Risken för försurning är dock avsevärt större än 3 % som anges i tabellen. etta ses i att kalkkorrigeringen ger orealistiskt hög notering för okalk. annolikt ligger okalk runt, vilket också ger ett >,4 Kalkdosen är betydligt högre i Malbäckens övre del, där denna provpunkt ligger. Även på denna lokal ses en märklig utveckling med betydligt högre värden under perioden innebar en återgång till lägre nivåer, som på denna lokal likväl betyder en alkalinitet över,2 mekv/l. 5,, mål lkalinitet lkalinitetsmål 7, 6, 5, ; Malbäcken, Fallabrånet ,3,25,2,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Vårfloderna 27-2 gav goda resultat och vi valde därför att minska kalkgivan både 2 och 2. etta var felaktigt och resulterade i 5,95 på hösten 2 och 5,7 i maj 22. Kalkmängden höjdes därför vid omkalkningen 22. Under våren 23 sjönk till 6, och alkaliniteten till,9 mekv/l. Utan kalkning skulle Malbäcken både vara kraftigt sur och kraftigt försurad. skulle sjunka ner mot 4,5 och ligger runt en -enhet. -mål lkalinitet lkalinitetsmål Oorganiskt aluminium: 27 µg/l ( ) 42

3 ntal arter Före kalkning 58; Malbäcken, Fallabrånet ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex -Malbäcken- en svaga vattenkemiska effekten ger också en svag biologisk respons uppvisade stabilare kemi, vilket gav en positiv effekt på bottenfaunan. 2 fångades Capnopsisi schilleri och Centroptilum luteolum. fter att kemin åter försämrats har också bottenfaunan utarmats. 22 erhölls nattsländan Limnephilus fuscicornis, men denna artbestämning har vi fått revidera. ärmed ströks måluppfyllelsen för saknades också känsliga arter. Malbäcken ntal arter ntal öringar/ m Före kalkning 58; Malbäcken, Fallabrånet agsländor äcksländor attsländor Övriga Före kalkning jurgrupper ; Malbäcken, ullmarksvägen Årsungar Äldre nnan kalkning saknades aetis. Redan 993 erhölls aetis rhodani. ill och med 2 var individtätheterna låga. ärefter har relativt höga tätheter påträffats varje år av både. rhodani och igrobaetis niger. 2 saknades dock. niger. 23 erhölls 7. rhodani och 4. niger, vilket är en låg notering. otalt erhölls 29 taxa. åväl antalet aetis som antalet taxa har minskat kraftigt jämfört med 2. Med stor säkerhet är detta en effekt av försämrad vattenkvalitet. tt dämme i utloppet av tor-malsjön, några km uppströms lokalen, stoppar all möjlighet för bäckens öring att nå sjön. etta har förmodligen påverkat öringbeståndet i de övre delarna av bäcken negativt. Vissa somrar (23 och 26) är lokalen helt uttorkad och kan inte provfiskas. äremellan är öringtätheterna enorma. etta tyder på lek av havsöring. På denna lokal har -värdet varit högt sedan 999, vilket har gett en tydlig respons på öringbeståndet. ntal öringar/ m Före kalkning 5; Malbäcken, Fallabrånet Årsungar Äldre Utvecklingen mellan kemi och biologi är närmast osannolikt synkroniserad. idigare har det varit svårt att uppnå en bra kemisk effekt i bäckens nedre del, vilket också gett svag biologi. e senste årens förbättrade kemi har både inneburit ett lyft för bottenfaunan och öringen. yvärr fortsatte sambandet under 22 och 23. en svaga kemin under hösten 2 och under hela 22 tycks ha inneburit att reproduktionen åter gått förlorad på lokalen. På lokalen fångas även enstaka laxungar. 23 fångades tre (9-2 cm). 43

4 Malbäcken -Malbäcken- ntal abborrar ntal abborrar tor-malsjön - nätprovfiske Längdfördelning: bborre Längd(cm) tor-malsjön - nätprovfiske Längdfördelning: bborre Längd(cm) tor-malsjön provfiskades av Umeå kommun under sommaren 993 med 8 nät. bborre och gädda erhölls. en största abborren mätte 3 cm och det gjorde även den största gäddan. bborrens längdfördelning skvallrarde om reproduktionsproblem, vilket mycket väl kan ha varit en försurningseffekt. Våtmarks kalkningen hade inte påbörjats 993 och sjön var tidvis mycket sur med ner under 5,. Mörten lär ha försvunnit ur sjön och har ingen möjlighet att återkolonisera på egen hand. rt ntal rt ntal bborre 42 Gädda 2 tor-malsjön provfiskades under sommaren 27 med 8 nät. bborre och gädda erhölls. en största abborren mätte 32 cm. Gäddorna mätte 48 resp. 49 cm och vägde 5-6 hg. bborrens längdfördelning indikerar fungerande reproduktion. etta understryks av att antal fångade abborrar ökat med 82 % sedan 993. ngen mört fångades, vilket heller inte kan förväntas. Kvicksilverhalten mättes 22 på fem abborrar (snittvikt 2,4 hg). Hg-halten var i snitt,32 mg/kg. rt ntal rt ntal bborre 345 Gädda 2 Måluppfyllelse, vattendrag Måluppfyllelse, sjöar iologisk återställning - genomförda åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) Malbäcken Heltrumma, plåt yte halvtrumma Malbäcken Heltrumma, betong yte halvtrumma Malbäcken Heltrumma, betong yte balkbro Malbäcken 7 73 Heltrumma, plåt yte halvtrumma Malbäcken är förhållandevis kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet. äcken är rensad, rätad och påverkad av diken. n vägtrumma nära mynningen var för liten och ströp vattenflödet, vilket innebar hög hastighet genom trumman (, bild ). rumman har ersatts av en valvbåge av betong (bild 2). n viss erosion har skett under betongsyllarna (bild 3), vilket åtgärdades under 27. ågra hundra meter uppströms fanns en betongtrumma under byvägen. rumman låg några decimeter över bäckbotten, vilket skapat ett fall på nedströmssidan ( 2, bild 5). tt tidigare försök att tröskla upp vattennivån genom trumman hade inte lyckats. röskeln var inte tät, utan vattnet rann igenom. På så vis tillkom ytterligare ett vandringshinder. Även här ersattes trumman av en valvbåge av betong (bild 6). fter halva arbetet 44

5 -Malbäckenmed att lägga valvbågen, fick arbetet avbrytas och läggningen börjades om - vägföreningen godkände inte att betongsyllarna lades på bäckbotten, som läggningsanvisningarna föreskriver, utan krävde att de grävdes ned ett par decimeter. 3 meter uppströms byvägen låg en liten trumma under en traktorväg, som utgjorde ett partiellt vandringshinder p g a fall på utloppssidan ( 3). rumman har ersatts av ett par järnbalkar som markägaren får ordna träkörbana på (bild 4). Ytterligare ca fyra km uppströms, nära en skjutbana, låg en plåttrumma i alldeles för högt läge ( 4, bild 7). rumman ersattes hösten 24 av en valvbåge av betong (bild 8). amtliga åtgärder ( -4) utfördes av Curt Jonssons ntreprenad, med Per Kroon, Umeå kommun, som projektledare Malbäcken ingick 26 som ett av fem vattendrag i en pilotsudie angående konstruktion av lekbottnar med grus respektive med grus och kalkgrus. Malbäcken byggdes en yta av grus och kalk. Ytan på ca 5 m 2 byggdes i anslutning till elfiskelokal nr 5 Fallabrånet. Malbäcken ild. Mynningstrumman var liten och orsakade hög vattenhastighet.. ild byttes mynningstrumman mot en 3 meter bred valvbåge som medger passage utan att vattenhastigheten ökar. ild 3. vå år efter läggning av valvbågen i mynningen har erosionen frilagt betongsyllarna. ild 4. rumman under traktorvägen ersattes av ett par järnbalkar som markägaren får ordna körbana på. ild 5. rumman under byvägen hade ett fall på ned strömssidan. förgrunden syns den misslyckade trösklingen. ild 6. Valvbåge som ersatte trumman under byvägen. 45

6 -Malbäcken- Malbäcken ild 7 och 8. rumman vid skjutbanan ersattes även den av en valvbåge av betong. iologisk återställning - planerade åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 5 Malbäcken amm,3 Överfallströskel 3 6 Malbäcken Flottledsrensning ottenrestaurering 7 Malbäcken amm ortrives Malbäcken är påverkad av flottning. Återställning kommer att ske inom ramen för projektet som omfattar hela ävaråns vattensystem ( 6). annolikt kommer åtgärd att ske 25 eller 26. utloppet av tor-malsjön finns en damm som bestämmer sjöytan ( 5, bild 9). Runt sjön ligger ett flertal fritidsstugor, varför det är uppenbart att en sänkning av sjön aldrig kommer att accepteras. ammen utgör i princip ett vandringsstopp för all uppströmsvandrande fisk och bottendjur i bäcken. ära Malbäckens mynning, vid Fallabrånet, finns en privat damm som innebär vandringsstopp ( 7, bild ). ammen kommer att rivas under sommaren 24. ild 9. amm i utloppet av tor-malsjön. ammen utgör i princip stopp för uppströmsvandring. Genom att ersätta dammen med en överfallsdamm av naturmaterial kan upp ströms vandring tillåtas samtidigt som vattennivån i sjön bibehålls. ild. Privat dammkonstruktion vid Fallabrånet. ammen utgör vandringshinder och ska rivas bort under sommaren

7 -orsån- orsån Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Å 4 Å 3 Å Å Åtgärdsområdets : 248tgnorsån Huvudman: Umeå kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 99 Huvud flodom rå de(m H-nr): ävarån (26 ) Kommun: Umeå och kellefteå Åtgärdsområdets areal: 4 9 ha otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 36,8 km Vattendragslängd som målområde:,7 km ntal kalkade målsjöar(yta): (59,8 ha) ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): 3 (842 ha) idragsprocent: %. eskrivning orsån är biflöde till ävarån. nnan kalkningen startade uppmättes på 5,. ottenfaunan hyste inga känsliga arter. Öringbeståndet har aldrig varit talrikt, men hade försämrats påtagligt. Under 9-talet minskade mörten kraftigt i antal. Flodkräfta fanns tidigare i Höträsket, men hade försvunnit. Försurningsbedömningen enligt MGC antyder måttlig försurning i orsån. Krakabäcken bedöms som oförsurad, trots ett högre än orsån. Orsaken är att okalk inte bedöms sjunka under 5,4 i Krakabäcken. Höträsket är i princip samma vatten som orsån och uppvisar också en likartad försurningsstatus. orsån är ett sjörikt vattensystem där huvudfåran passerar flera större sjöar. Målområdet i orsån är mellan Ytter-Åträsket och Höträsket där ån faller 4 meter på en sträcka av 8,5 km. det området finns därför en del forsande partier. Ovanför nner-åträsket är ån flack och domineras av lugnflytande vatten som kantas av myrmark. Krakabäcken mynnar i orsån strax ovanför Höträsket och är en brant bäck med forsande karaktär. Motivet för kalkningen är tillskottet av alkalintet till ävarån samt natur- och nyttjandevärdena i orsån. orsån är riksintresse för naturvård och atura 2-område. orsån hyser svaga bestånd av stationär öring och harr. eoretiskt kan ån även utgöra reproduktionsområde för havsöring, men detta förutsätter uppvandring genom otsmarkssjön och Höträsket. Utter har observerats vid ån. Fisket har huvudsakligen bedrivits efter stationär öring, gädda, abborre och mört. Öring på upp mot ett kilo har fångats, men det har aldrig varit gott om öring. Krakabäcken hyser ett talrikt bestånd av stationär öring och kan utgöra ett viktigt reproduktionsområde för öring som sedermera tillväxer i orsån. Kalkningen startade vintern 99 och fungerade relativt dåligt fram till och med 998. ärefter har resultatet förbättrats. fter att spridningsplanen reviderats 22 har effekten förbättrats ytterligare och kalkmängden sänkts. ågon ytterligare förbättringspotential ses inte. ottenfaunan visar en positiv utveckling. Öringbeståndet är däremot alltjämt svagt. Mest sannolikt beror detta på att orsån inte har den karaktär som krävs för att vara ett bra öringvatten. 47

8 orsån -orsån- Målområden - bakgrundsdata Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) Höträsket sjö 59,8 49 3,95 2,7 2387,5 5, 6, orsån vdr 8,4 49 5, 6, C Krakabäcken vdr 2, ,6 Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus Höträsket bborre, gädda, lake, mört, nors/flodkräfta(försvunnen) 2 orsån bborre, bäcknejonöga, elritsa, gädda, harr, havsöring(?), 2, RM, R, V lake, löja, mört, sik, stationär öring, stensimpa C Krakabäcken Gädda, stationär öring, stensimpa 2, RM, R (indirekt), RV Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ innan Lägsta okalk oorganiskt annolikhet för vdr kalkning idag aluminium försurning Höträsket sjö 5, 5,95 < µg/l,4(max) 7 % orsån vdr 5, 5,3 < µg/l,3 - C Krakabäcken vdr 5,75 < µg/l,35 - Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos Höträsket orsån C Krakabäcken Kalkningsplanering(ton/år) x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerade kalkmängder Metod Medel a Hundtjärnen FLYG KM b tenträsket FLYG KM c tor-krokvattnet FLYG KM d tortjärnen FLYG KM e Kamtjärnen FLYG KM f tor-umtjärnen FLYG KM g Granöträsket Å KM h Granötjärnen FLYG KM i Långtjärnen FLYG KM j imstocken FLYG KM k orsträsket Å KM l nre Ljusvattnet FLYG KM m astutjärnen 2 2 FLYG KM n Yttre Ljusvattnet FLYG KM o Lill-Gåstjärnen FLYG KM p tor-gåstjärnen FLYG KM q tor-kroktjärnen FLYG KM r Myrträsket FLYG KM s tavträsket FLYG KM t tor-kälsjön FLYG KM u Lill-Kälsjön FLYG KM v ördträsket FLYG KM w Mittiträsket FLYG KM y örträsket FLYG KM z Hundnoret FLYG KM å Hammarsjön FLYG KM ä Råsvartlidtjärnen FLYG KM ö jännträsket FLYG KM aa tor-egerbergstjärn FLYG KM bb Lill-egerbergstjärn FLYG KM cc Hammarsjötjärnen,5,5,5,5 FLYG KM otalt ,5 38,5 3 48

9 Kalkningshistorik(ton) -orsån Våtmark Källsjö ,5 38,5 oserare otalt ,5 38,5 otal kalkmängd sedan kalkstart hösten 99: ton, vilket inkluderar 25 ton som spreds orsån ffektuppföljning Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi 5/ Hundtjärnen VK-styr 56/ tenträsket VK-styr 562/ tor-krokvattnet VK-styr 564/ tortjärnen VK-styr 565/ Kamtjärnen VK-styr 567/ tor-umtjärnen VK-styr 569/ Granöträsket VK-styr 57/ Granötjärnen VK-styr 57/ Långtjärnen VK-styr 572/ imstocken VK-styr 573/ nre Ljusvattnet VK-styr 574/ Yttre Ljusvattnet VK-styr 575/ orsträsket VK-styr 576/ astutjärnen VK-styr 583/ Lill-Kälsjön VK-styr 584/ tor-kälsjön VK-styr 586/ tor-kroktjärnen VK-styr 588/ Myrträsket VK-styr 589/ tavträsket VK-styr 59/ ördträsket VK-styr 592/ Mittiträsket VK-styr 593/ örträsket VK-styr 594/ Hundnoren VK-styr 595/ Hammarsjötjärnen VK-styr 596/ Hammarsjön VK-styr 597/ Råsvartlidtjärnen VK-styr 598/ jännträsket VK-styr / Höträsket VK-mål 94/ Lill-egerbergstjärnen VK-styr 943/ tor-egerbergstjärnen VK-styr 232/ Lill-Gåstjärnen VK-styr 234/ tor-gåstjärnen VK-styr Vattendrag - vattenkemi orsån, otsmark VK-mål orsån, Åträsk VK-mål Kälsjöbäcken, gångbron VK-styr tavträskbäcken, Yttergråträsk VK-styr Krakabäcken, spliden VK-mål orsån, Flodavägen VK-styr 4 Vattendrag - bottenfauna orsån, Forsliden F-vdr Vattendrag - elfiske Krakabäcken, jännsjöbrånet F-vdr Krakabäcken, mynningen F-vdr orsån, Högåker F-vdr orsån, Ytteråträsk F-vdr 49

10 orsån -orsån- 7, 6, 5, 7,5 7, 6, 5, 534; orsån, otsmark - historik Kalkstart: Vintern 99 -mål /; Höträsket mål lkalinitet lkalinitetsmål 33,3,25,2,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Under vårarna 992, -93, -95, -97 och -98 sjönk under 6,. ärefter har inget lägre än 6, registrerats, vilket mest beror på minskad försurning. nför omkalkningen 22 omarbetades spridningsplanen. Mellan 22 och 27 minskades kalkmängden. Låga -värden under våren 28 innebar att kalkmängden höjdes vid omkalkningen 28. etta är en ovanligt väl fungerande källsjökalkning. Rekommenderat kalkbehov enligt Kalkningshandboken är närmare ton, vi sprider drygt hälften. Högsta värde oorganiskt aluminium: 4 µg/l (22) Höträskets utlopp är i princip samma provpunkt som orsån, otsmark. åledes vet vi att i Höträskets utlopp under ett antal vårar på 99-talet sjönk ner mot 5,7-5,8. Under 2-talet har varken orsån vid otsmark eller Höträsket drabbats av surstötar med -värden lägre än 6,. ill följd av snabb vattenomsättning är försurningsbedömningen vansklig. Osäkerheten ökar av att sjön sannolikt ligger nära på,4. 7, 6, 5, 538; Krakabäcken, spliden mål lkalinitet lkalinitetsmål,3,25,2,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Utan kalkning skulle sjunka till ungefär 5,75, vilket innebär att kalkningsbehovet är litet. För att vara baserad på källsjöar fungerar kalkningen ganska bra. en långdragna vårfloden 22 innebar att sjönk till 6,25 och alkaliniteten till,25 mekv/l. etta är de lägsta noteringarna på lokalen. Med ett på,35 och lägsta på 5,7 klassas bäcken inte som försurad enligt bedömningsgrunder. Osäkerheten i bedömningen innebär dock att bäcken kvarstår som målområde tills att en fördjupad försurningsstudie genomförts. 7, 6, 5, ; orsån, Åträsk mål lkalinitet lkalinitetsmål,3,25,2,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Provpunkten i Åträsk ligger precis vid målområdets övre del, vid utloppet från Ytter-Åträsket. fter flera år med -värden över 6, fanns en förväntan att denna nivå aldrig mer skulle underskridas. å blev dock inte fallet när -värdet sjönk till 5,75 28 och 5,9 29. om en konsekvens gjordes några smärre uppjusteringar av kalkmängderna. Proven under våren 22 togs för tidigt, sannolikt sjönk betydligt i slutet på maj. n kvalificerad bedömning antyder att kan ha sjunkit ner mot. 23 tangerades -mål 6,.

11 7, 6, 5, ; orsån, otsmark ,3,25,2,5,,5, lkalinitet(mekv/l) -orsån- Kemin vid Åträsk visade att kalkgivan 27 var något för liten. ärför höjdes givan vid kalkningen 28. en långdragna vårfloden 22 innebar att väldigt mycket kalk var förbrukad i slutet på maj. et beräknada tillskottet av alkalinitet sjönk till ca,3 mekv/l och sjönk till 6,. Våren 23 gav som lägst 6,2 och alkalinitet,6 mekv/l. et är således inte möjligt att minska kalkgivan. Utan kalkning skulle som lägst sjunka till ca 5,3. orsån ntal arter ntal arter ntal öringar/ m Före kalkning -mål lkalinitet lkalinitetsmål 64; orsån, Forsliden Före kalkning ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex 64; orsån, Forsliden agsländor äcksländor attsländor Övriga 2 urhetskänsliga arter återfanns inte före kalkning. 992 till och med 995 förekom sporadiska fynd. e senaste åren ses en klar förbättring som tidsmässigt sammanhänger med ett förbättrat har vi årligen fångat 2-4 känsliga arter. agsländorna phemera danica och Centroptilum luteolum är de som förekommit mest frekvent, så även gav däremot phemera vulgata samt Hydroptila sp, den senare en nattslända som inte går att bestämma till art. ill följd av höga flöden kunde lokalen inte provtas under 22. jurgrupper 34; Krakabäcken, jännsjöbrånet nget provfiske före kalkning Årsungar Äldre Oorganiskt aluminium: 6 µg/l (23-5-2) 989 saknades aetis på lokalen. Från 99 till 2 var individantalen låga och tidvis saknades någon av arterna. edan 2 ses en klar stabilisering med ett ökat antal individer. 23 fångades aetis rhodani och 5 igrobaetis niger, vilket är svag notering samt 2 & 2 erhölls även lainites muticus på lokalen. e fem senaste åren har i genomsnitt gett 49 taxa. Motsvarande notering innan kalkning var 24 taxa. 2 fångades 68 taxa, vilket är en sjukt hög notering. Utvecklingen på lokalen är dyster och märklig. Vi har ingen förklaring till öringens tillbakagång. Resultatet för 23 var emellertid ett fall framåt, kanske är en återhämtning i vardande? 5

12 orsån -orsån- ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m Före kalkning ; Krakabäcken, mynningen nget provfiske före kalkning Årsungar Äldre ; orsån, Ytteråträsk Krakabäcken uppvisade goda tätheter av öring till och med 25. ärefter har beståndet minskat påtagligt och på denna lokal saknades öring helt vid fisket fångades många årsungar på lokalen, men 2-22 gav åter ett torftigt resultat. Vi har ingen bra förklaring till utvecklingen. Även på denna lokal var 23 ett rejält framsteg med bra tillgång på årsungar. Förmodligen har orsån aldrig varit ett bra öringvatten. Öring har dock alltid funnits och fiskar på upp emot kilot har fångats. yvärr saknas elfisken i orsån från 24, 25, 27, 29 och 2. orsån är mycket svårfiskad vid höga flöden, vilket är förklaringen till uteblivna fisken. Årsungar Äldre ntal öringar/ m Före kalkning 63; orsån, Högåker nnan kalkningarna startade var förmodligen öringbeståndet i ån väldigt reducerat. n orsak till detta, förutom försurningen, är minkens etablering i ån från mitten av förra seklet. et svaga öringbeståndet innan kalkning tillsammans med minkens närvaro är en trolig förklaring till varför det gått så lång tid utan synbar effekt. ndra förklaringar är en relativt riklig förekomst av stensimpa samt en del lake. Årsungar Äldre ntal mörtar Höträsket - nätprovfiske Längdfördelning: Mört Längd(cm) 52 Höträsket provfiskades av Umeå kommun under sommaren 993 med 24 nät. bborre, gädda, lake, mört och nors erhölls. en största abborren mätte 36 cm och den största gäddan 43 cm. Mörtbeståndet var glest men längdfördelningen tydde på fungerande reproduktion i och med att individer < cm fångades. Vi mätte kvicksilver i 2 abborrar 22, varav en hade,64 mg/kg. rt ntal rt ntal bborre 8 Gädda 8 Lake 4 Mört 37 ors 2

13 -orsån- Måluppfyllelse, vattendrag ata saknas ata saknas orsån Måluppfyllelse, sjöar iologisk återställning - genomförda åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) Krakabäcken Heltrumma, stål yte halvtrumma Krakabäcken Heltrumma, stål yte halvtrumma Krakabäcken fanns tidigare två trummor som båda utgjorde vandringshinder för fisk. trax uppströms utloppet låg en ståltrumma med litet fall på nedströmssidan och med hög lutning och hög vattenhastighet som följd (, bild ). Vintern 24 ersattes trumman av en 4 meter bred valvbåge av betong (bild 2). Vid jännsjöbrånet låg en plåttrumma i alldeles för högt läge ( 2, bild 3). Under hösten 25 byttes trumman mot en halvtrumma av galvaniserad plåt (bild 4). veaskog, som äger vägen, ombesörjde bytet och stod för halva kostnaden. ild 2. början av vintern 24/5 ersattes trumman av en valvbåge av betong. ild. Vattenhastigheten genom mynningstrumman var hög och ett litet fall fanns på nedströmssidan. ild 3. rumman i Krakabäcken vid jännsjöbrånet var för högt lagd och utgjorde vandringshinder av måttlig karaktär. ild 4. Under hösten 25 byttes trumman på bild 3 mot denna halvtrumma av galvaniserad plåt. 53

14 orsån -orsån- iologisk återställning - planerade åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 3 orsån amm,8 rösklingar orsån rumma/dämme, röskla 4 5 orsån Flottledsrensning ottenrestaurering 4 orsån har varit allmän flottled och är påverkad via stenrensning i forsarna ( 5). Återställning kommer att ske inom ramen för det projekt som omfattar hela ävaråns vattensystem. orsån torde åtgärd vara aktuell 25 eller 26. orsån några hundra meter nedströms Ytteråträsk finns rester av en damm som utgör ett absolut vandringsstopp för fisk och bottendjur. ( 3, bild 5). ammen ligger precis i överkant av kalkningens målområde. Förhoppningsvis kan dammen åtgärdas i samband med flottledsåterställningen eller av U-projektet RMR. meter uppströms dammen passeras orsån av väg 364. Vägtrumman utgör inget vandringshinder i sig (bild 6), men på trummans uppströmssida sitter träspontar som höjer Ytter-Åträsket ( 4, bild 7). pontarna utgör ytterligare ett vandringsstopp och bör åtgärdas. ild 5. n damm strax nedströms väg 364 utgör vandringsstopp. ild 6. rumman under väg 364 utgör inget vandringshinder i sig. 54 ild 7. räspontarna på trummans uppströmssida innebär däremot stopp för uppvandrande fisk.

15 -Pålböleån- Pålböleån Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Å 2 Å Åtgärdsområdets : 248tgpålböleån Huvudman: Umeå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 99 Huvud flodom rå de(m H-nr): ävarån (26 ) Kommun: Umeå, Robertsfors Åtgärdsområdets areal: ha. otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 5,4 km. Vattendragslängd som målområde: 5,4 km ntal kalkade målsjöar(yta): ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): idragsprocent: %. eskrivning Pålböleån utgör biflöde till ävarån. nnan kalkningen startade uppmättes som lägst 4,45 i. Ovan doseraren har halter upp mot 8 µg/l av oorganiskt aluminium uppmätts. Försurningsbedömningen med MGC visar fortsatt kraftig påverkan med ett på,6 -enhet. Kalkningen berör enbart åns nedersta fem kilometrar. Ån rinner här huvudsakligen genom skogsmark, men även genom brukade marker och nedlagda åkrar. ärmast mynningen finns en kortare fors som avslutar en del av ån som i övrigt är lugnflytande med endast kortare forsar. Området nedströms kalkdoseraren hyser mera forssträckor, men domineras likväl av lugnvatten. Vid Hållbäckens utlopp finns en del lekgrus. Motivet för kalkningen är tillskottet av alkalintet till ävarån. Pålböleån är riksintresse för naturvård och utgör också atura 2-område. Pålböleån är mycket humös och har bedömts hysa låga naturvärden. Åns övre delar är flacka och kantas till stor del av våtmarker. Kalkdoseraren är en nätansluten KMR som har fungerat hyfsat. Under åren har omfattande förändringar genomförts, vilket successivt förbättrat funktionen. princip har allting, utom silo, fundament och intagsbrunn bytts ut eller modifierats. nga ytterligare modofieringar planeras. et kemiska resultatet har inte varit bra, med återkommande noteringar under 6,. Under de senaste åren har dock dipparna i blivit färre och inte lika djupa. etta kan vara orsaken till en ljusning avseende den biologiska responsen. e senaste åren har gett känsliga bottendjur och även en ökad tillgång på öring och lax. 55

16 Pålböleån -Pålböleån- Målområden - bakgrundsdata Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) Pålböleån vdr 5, ,45 6, Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus Pålböleån lritsa, gädda, harr, havsöring(?), lake, lax, mört, 2, RM, R, RM, V stationär öring, stensimpa Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ innan Lägsta okalk oorganiskt annolikhet för vdr kalkning idag aluminium försurning Pålböleån vdr 4,45 4, - µg/l, - oserarbeskrivning x-koor y-koor amn nstallations Fabrikat kruv- orr/ rift Flödes- riftår utmatning våt styrning larm os Johannesfors 992 Kemira Ja Våt ätel Ja Ja Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos Pålböleån Våtmark Källsjö Kalkningshistorik(ton) oserare otalt otal kalkmängd sedan kalkstart våren 992: 83 ton, vilket innefattar 35 ton som spreds 992 och 993. Kalkningsplanering(ton/år) x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerad kalkmängd Metod Medel os Johannesfors O KM otalt ffektuppföljning Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Pålböleån, ävar VK-mål Pålböleån, ovan doseraren VK-styr 2 Vattendrag - bottenfauna Pålböleån, ävar F-vdr Vattendrag - elfiske Pålböleån, ävar F-vdr 56

17 7, 6, 5, 4,5 4, 7, 6, 5, 7, 6, 5, 4,5 54; Pålböleån, ovan dos - historik ; Pålböleån, ävar - historik Kalkstart: Hösten 99 -mål 54; Pålböleån, ovan doseraren,3,25,2,5,,5 lkalinitet(mekv/l) -Pålböleån- Pålböleån är ordentligt sur uppströms doseraren. regel sjunker ner mot 4,7-4,8 under såväl höst som vår. Under vårflod ses en trend mot ökande -värden. Under höstarna styrs av humus och sjunker naturligt till låga nivåer. ngen positiv trend är att förvänta och under hösten 26 registrerades 4,, vilket är det lägsta värdet någonsin på lokalen. Högsta värde oorganiskt aluminium: 79 µg/l (2) Hösten 997 genomfördes omfattande modifiering av doseraren. nför vårfloden 23 idriftsattes ett nytt databaserat system för drift och övervakning. etta innebär att doseraren numer är en av de mest avancerade i landet. Grafen visar att resultaten förbättrats, men att under 6, fortfarande noteras tämligen frekvent. Högsta värde oorganiskt aluminium: µg/l (2) 23 bjöd på måttliga flöden under såväl vår som höst. om lägst noterades till 4,85 på våren och 4,9 på hösten. Pålböleån 4, , 7, 6, lkalinitet 54; Pålböleån, ävar,3,25,2,5,,5 lkalinitet(mekv/l) Oorganiskt aluminium: 42 µg/l ( ) rots gynnsamma förhållanden blev inte resultatet särskilt bra under april noterades 5,7 när silon stod tom i timmar. början av november noterades 5,85 och 5,95 beroende på en för låg kalkdos. 5, , -mål lkalinitet lkalinitetsmål Oorganiskt aluminium: 7 µg/l (23-5-2) 57

18 Pålböleån -Pålböleån- ntal arter nga prov innan kalkning 7; Pålböleån, ävar ottenfaunans utveckling speglar en allt stabilare vattenkemi. Under de senaste sju åren saknas känsliga arter bara 27, vilket förmodligen berodde på tveksam provtagning. e senaste åren har gett 2-3 känsliga arter. land annat ses frekventa fynd av phemera danica och phemera vulgata. xakt dessa två storvuxna dagsländor återfanns även ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex ntal arter ntal öringar/ m nga prov innan kalkning Före kalkning ; Pålböleån, ävar agsländor äcksländor attsländor Övriga ; Pålböleån, ävar Årsungar Äldre jurgrupper e tre första åren gav inga individer av aetis rhodani och igrobaetis niger. ärefter har aetis erhållits varje år. e senaste åren har även gett en ökning av antalet individer av aetis. 23 erhölls 24. rhodani och. niger. et totala artantalet visar också en positiv utveckling. e senaste åren har runt taxa fångats, vilket är mer än en dubblering jämfört med 999 och 2. Lokalen ligger i en kort fors, strax uppströms ävarån. Öringbeståndet visar en positiv utveckling med allt stabilare förekomst av öring. 23 fick vi 4 öringar mellan 2 och 6 cm. ntal laxar/ m Före kalkning 73; Pålböleån, ävar illgången på lax har ökat för varje år. Vid provfisket 22 fångade vi 2 laxungar på lokalen. 23 erhölls 6 laxar från 8 till 4 cm. Årsungar lax Äldre lax 58

19 Måluppfyllelse, vattendrag -Pålböleån Pålböleån iologisk återställning - genomförda åtgärder nga åtgärder har genomförts inom ramen för biologisk återställning. Pålböleån ingick 26 som ett av fem vattendrag i en pilotsudie angående konstruktion av lekbottnar med grus respektive med grus och kalkgrus. Pålböleån byggdes en yta av grus och kalk. Ytan på ca m 2 byggdes i anslutning till elfiskelokal nr 73 ävar. Utläggning av lekgrus i Pålböleån. Foto: aniel Palm. iologisk återställning - planerade åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr Pålböleån Flottledsrensning ottenrestaurering Pålböleån amm,3 kära ned 4 2 Pålböleån är förhållandevis kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet. den nedre delen är det främst odlingsmark med diken och avsaknad av skyddszoner som utgör problem. Ån är även påverkad av flottning och nedströms kalkdoseraren i Johannesfors finns en hårt rensad sträcka (, bild ). nuläget är det inte bestämt om Pålböleån ska ingå i restaureringen som omfattar ävaråns vattensystem. Precis nedströms kalkdoseraren finns en äldre stenbro. anslutning till bron finns en betongdamm med okänt syfte och ursprung ( 2, bild 2). ammen utgör vandringsstopp vid de flesta flöden. n åtgärd har låg prioritet då kalkningens målområde slutar strax ovanför och sträckan uppströms är kraftigt försurad. ild. Flottledsrensad sträcka nedströms bron i Johannesfors. ild 2. amm i anslutning till bron i Johannesfors. ammen utgör i princip vandringsstopp. 59

20 -ävarån, nedre- ävarån, nedre & 283 Å Å & Å Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat 29 Å Åtgärdsområdets : 248tgsävarån Huvudman: Umeå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 99 (98) Huvud flodom rå de(m H-nr): ävarån (26 ) Kommun: Umeå, Robertsfors Åtgärdsområdets areal: 6 45 ha otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 77, km Vattendragslängd som målområde: 77, km ntal kalkade målsjöar(yta): (454 ha) ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): idragsprocent: %. eskrivning ävarån kalkas via biflödena rännbäcken, Gravån, Gärssjöbäcken, Klappmarksbäcken, Malbäcken och orsån. essutom kalkas källsjöarna inom åtgärdsområdet Övre ävarån. edre ävarån kalkas också via en doserare nedströms Lill-ävarträsket. Gränsen mellan övre och nedre ävarån har satts till Lill-ävarträskets utlopp. början av 98-talet uppmättes -värden på 4,7 i ävaråns mynning. Fisket efter öring försämrades påtagligt och laxreproduktionen koncentrerades till en sträcka vid Kroknäs där -värdet var bättre. Flodkräftan försvann och reproduktionen upphörde för åns flodpärlmussla. Försurningsstatusen i ävarån är alltjämt bekymrande. Utan kalkning skulle sjunka ner till 5, i den nedre delen, vilket skulle vara förödande för både lax och flodpärlmussla. edömningen med MGC ger ett på,5 i den nedre delen och,3 vid otsmark. otsmarkssjön bedöms inte längre som försurad och utgick som målområde 2. ävaråns övre del, ner till otsmarkssjön, är flack och huvudsakligen lugnflytande. Åns nedre del är brantare och karaktäriseras av omväxlande forsar och sel. Ån hyser flera forsar som är lämpliga för laxreproduktion och reproduktionsarealen för lax har beräknats till 2 ha. Motivet för kalkningen är bevarande- och nyttjandeintressen i ävarån. ävarån är riksintresse för naturvård och atura 2-område. Ån hyser ett rikt djurliv med lax, havsöring, stationär öring, harr, flodkräfta, flodpärlmussla och utter. Fiske har bedrivits efter lax, havsöring, stationär öring, harr, lake, gädda och abborre. Fisket efter öring och harr var mycket bra fram till mitten av 9-talet, därefter skedde en påtaglig försämring. ävarån var kalkpåverkad redan 98 som effekt av kalkningarna i Gärssjöbäcken. essa gav ingen mätbar effekt i ån. Våtmarkskalkningarna av rännbäcken och Gärssjöbäcken under hösten 989 bör ha inneburit en mätbar effekt. en egentliga kalkningsstarten för ävarån anges till vintern 99 då källsjöarna i ävarån och orsån kalkades. edan vintern 995 finns en doserare i ävarån, strax nedströms Lill-ävarträsk. Kalkningen fungerar bra och inga ytterligare åtgärder är aktuella. en biologiska responsen har varit mycket positiv. ottenfaunan har ökat både avseende antal taxa och känsliga taxa. ävaråns laxbestånd har ökat betydligt och även havsöringen har utvecklats positivt.