29 - Hörnån. Kalkade åtgärdsområden

Transkript

1 29 - Hörnån 29 - Hörnån Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde real(ha) id Åtgärdsområde real(ha) id rmsjöbäcken egerbäcken 267 Fäbodbäcken 33 7 Hörnån lbäcken orrsjöbäcken väråbäcken 36 5 Referensområden Referensområde real(ha) Referensområde real(ha) Fusbäcken 27 Myrkanalen 285

2 29 - Hörnån 29 - Hörnån llmänt Hörnåns källflöden är belägna inom ett området där jurholms, Vindelns och Vännäs kommuner möts. Ån passerar därefter ordmaling och Umeå kommun på vägen till Hörnefors där den mynnar i havet. vrinningsområdet är på 396,6 km 2 och fallhöjden ca meter. jöandelen uppgår till 3 % och de största sjöarna utgörs av tor- och Lill-rmsjön samt orrsjön. Geologi erggrunden tillhör urberget och domineras av gnejser med mindre inslag av revsundsgranit. avrinningsområdets övre del dominerar morän och våtmarker. den nedre delen dominerar svallad morän och kalt berg samtidigt som våtmarksandelen minskar. Längs ån finns en del isälvssediment i en åsliknande struktur från raxsele till Hörnsjö. Från Hörnsjö och ca en mil nedströms skär ån genom finkorniga sediment, som kan innehålla svartmocka. Åns nedersta del meandrar genom älvsediment av huvudsakligen moig karaktär. aturvärden Hörnån hyser havsöring, stationär öring och harr. Vi har inga uppgifter om att lax naturligt funnits i ån. Fram till och med 99 genomfördes utsättning av lax som bedömdes som misslyckade. lfiskeresultat från de senaste åren visar att lax leker i ån och 5 fångades lax på 7 av 2 lokaler. Havsöring har utplanterats regelbundet sedan 989. Från början användes huvudsakligen Umeälvsöring och därefter öring från Öreälven. 3-7 genomfördes ett projekt där över 5 öringungar utplanterades. Utsättningsmaterialet härstammade från Lögdeälven och Öreälven. ätheten av öringungar har ökat successivt i ån (figuren). biflödena har tätheten av öringungar ökat kraftigt. Under 5 fångades cirka öringar på sportfiske, varav ungefär 9 % återutsattes. Reproduktionsarealen för lax/havsöring har tidigare beräknats till 4,6 ha, men denna har ökat något i och med att dammen i Hörnsjö avlägsnats. Påverkan edan mitten av 7-talet har det funnits en bruksdamm i Hörnefors som utgjort totalt vandringsstopp. Under 9-talets senare hälft har fisktrappor med begränsad funktion funnits vid dammen. Hösten 2 avlägsnades sättarna och fri vandring skapades. Hörnsjö har det också funnits en damm som utgjort vandringsstopp. Även denna damm öppnades under hösten 2. etta innebär att det numera är fri fiskvandring i Hörnån, men i Lill- och tor-rmsjö samt i orrsjön finns utloppsdammar som innebär vandringsstopp. annolikt vandrar dock havsöringen inte igenom Hörnsjön som är kraftigt igenväxt. Hörnån har varit allmänn flottled och därmed har forsarna rensats på sten. Från och med påbörjades en omfattande återställning av Hörnån och rmsjöbäcken. Försurning Hörnåns övre del är förhållandevis rik på våtmarker och därmed naturligt sur. e lägsta -värden som uppmätts i den övre delen är 5,. Vid mynningen är lägsta uppmätta 5,3, vilket registrerades både 98 och 982. biflödet pångersbäcken genomfördes en studie med öring under vårfloden 998. och tvåårig öring sattes i kar i anslutning till bäcken. amtliga yngel och 95 % av den tvååriga fisken dog (figuren). nalys av oorganiskt aluminium i vattnet och aluminum på gälarna visade att fisken dött av aluminiumförgiftning. äcken har tidigare hyst ett bra öringbestånd. nligt försurningsmodellen MGC har i biflödet Fusbäcken sjunkit med en enhet i förhållande till naturlig nivå. Försurningskartan antyder kraftig påverkan från raxsele till mynningen. e övre delarna av Hörnån och rmsjöbäcken är mindre påverkade. v de kalkade biflödena är försurningsläget i egerbäcken, Fäbodbäcken, väråbäcken och den övre delen av lbäcken i paritet med Fusbäcken. Även orrsjöbäcken uppvisar en betydande påverkan. Hörnån är försurningen måttlig och i rmsjöbäcken framstår försurningen som liten. Årsunar ätheten av öringungar i Hörnån. Resultat av en studie med öring i pångersmyrbäcken under vårfloden 998. Under vårflodens kulmen dog alla årsungar och i princip samtliga äldre försöksfiskar. Fisken avled på grund av höga halter av oorganiskt aluminium, vilket är en följd av försurning. Kalkning åväl biflöden som huvudflödet utgör målområde för kalkning. e första kalkningarna avsåg sjöar. 986 kalkades Pålsvattnet och Gåsvattnet i rmsjöbäckens övre del samt orrsjön. v biflödena kalkas rmsjöbäcken sedan 99 och egerbäcken, Fäbodbäcken, lbäcken samt väråbäcken sedan. huvudflödet finns två doserare som installerades 99 (raxsele) respektive (redingen). Kastbäcken och Gravabäcken har varit aktuella för kalkning. Kastbäcken ansågs lågprioriterad och Gravabäcken bedömdes som omöjlig att åtgärda ntal öringar/ m 2 ntal öringungar/ m ckumulerad dödlighet (%) vååriga

3 -rmsjöbäcken- rmsjöbäcken Å 3 Å 4 Å Å 5 Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Å 2 Åtgärdsområdets : 243tgarmsjöb Huvudman: jurholms kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 99 (987) Huvud flodom rå de(m H-nr): Hörnån (29 ) Kommun: jurholm Åtgärdsområdets areal: 7 43 ha eskrivning otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 29, km Vattendragslängd som målområde: 4, km ntal kalkade målsjöar(yta): 3 (58,2 ha) ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): 8 ( ha) idragsprocent: %. rmsjöbäcken utgör den övre halvan av Hörnåns avrinningsområde och rinner ihop med Hörnån ca 5 km uppströms Hörnsjön. äcken var måttligt sur innan kalkning och lägsta registrerade var 5,7. ottenfaunan hyste känsliga arter redan innan kalkningen startade, bland annat rctopsyche ladogensis. Genomförda elfisken visade på mycket svag öringföryngring. Huruvida fisket försämrats i bäcken är oklart. ammantaget antyder detta att vattendraget var förhållandevis måttligt påverkat av försurning. amma bedömning görs med MGC. rmsjöbäcken har runt,3 och bedöms försurad p.g.a att okalk under episoder förväntas ligga runt 5,4. rmsjöarna och Mellansjöbäcken är sannolikt inte längre försurade. äremot torde Lill-järnmyrtjärnen vara försurad. rmsjöbäckens nedersta två kilometrar utgörs av strömmande vatten med grus- och stenbotten. Lämpliga biotoper finns för reproduktion, uppväxt och större öring. Ovanför detta område och upp till byn Vitvattnet följer en lugnflytande, delvis rätad, sträcka med mjukbotten. Genom Vitvattnet är bäcken lugnflytande till strömmande och kantad av odlingsmark. Från Lill-rmsjön till Vitvattnet dominerar strömmande/forsande partier med grus/stenbotten, dvs fina öringbiotoper. Mellan tor- och Lill-rmsjön byter bäcken namn till Mellansjöbäcken. Vattnet är i huvudsak strömmande och bottnarna består av grus och sten. Även denna bäck är således lämplig för öring. rmsjöbäcken hyser ett bestånd av stationär öring. rmsjöarna hyser gädda, abborre, mört, lake och siklöja. ventuellt har tidigare även insjööring funnits. Lill-järnmyrtjärnen har inplanterad öring. Fisket i rmsjöbäcken har bedrivits efter öring. Motivet för kalkningen är stationär öring och i sjöarna fritidsfiske. essutom tillskottet av alkalinitet till Hörnån. Kalkningen startade redan 987 i Gåsvattnet och Pålsvatten. edan vintern 99 utgör rmsjöbäcken målområde. Kalkningen bedrivs som en kombination av sjökalkning och våtmarkskalkning. Vattenkemiskt fungerar kalkningen bra och systemet har varit överkalkat. Kalkmängderna har reducerats med drygt 6 % under de senaste fem åren. Vattenkvalitén i rmsjöbäcken är mycket bra. Responsen för öringbeståndet har varit svag, vilket kan sammanhänga med en betydande påverkan från flottledsrensning. Återställning påbörjades under 6. 3

4 -rmsjöbäcken- rmsjöbäcken Målområden - bakgrundsdata Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) Lill-järnmyrtjärnen sjö,8 28,5 4,5 26,3 5,6 6, tor-rmsjön sjö 338, , , 5,9 6, C Lill-rmsjön sjö 77, ,7 5,9 6, Mellansjöbäcken vdr 3, , rmsjöbäcken vdr, ,7 6, Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus Lill-järnmyrtjärnen nsjööring(inplanterad) ngen tor-rmsjön bborre, gädda, insjööring(inplanterad), lake, mört, siklöja ngen C Lill-rmsjön bborre, gädda, gärs, mört, nors, siklöja ngen Mellansjöbäcken bborre, bäcknejonöga, gädda, lake, mört, stationär öring, RV stensimpa rmsjöbäcken bborre, bäcknejonöga, elritsa, gädda, lake, mört, RV stationär öring, stensimpa Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ innan Lägsta okalk oorganiskt Max annolikhet för vdr kalkning idag aluminium försurning Lill-järnmyrtjärnen sjö 5,6 5,95 < 5 µg/l,4 % tor-rmsjön sjö 5,9 6,3 < 5 µg/l,5 % C Lill-rmsjön sjö 5,9 6,3 < 5 µg/l,25 % Mellansjöbäcken vdr - 6, < 5 µg/l,3 - rmsjöbäcken vdr 5,7 < 5 µg/l,3 - Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos Lill-järnmyrtjärnen tor-rmsjön 9 4 C Lill-rmsjön Mellansjöbäcken rmsjöbäcken Kalkningshistorik(ton) Våtmark Källsjö , ,5 3,5 oserare otalt ,5 97, ,5 7,5 otal kalkmängd sedan kalkstart vintern 987: 6 892,5 ton, vilket inkluderar 2 78 ton som spreds på sjöar och våtmarker Kalkningsplanering(ton/år) x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerada kalkmängder Metod Medel a Pålvattnet FLYG KM Lill-järnmyrtjärnen,5,5,5,5 FLYG KM b tor-järnmyrtjärnen 2 2 2,5 2,5 2 2 FLYG KM tor-rmsjön 25 Å KM c Gåsvattnet Å KM C Lill-rmsjön 5 Å KM e Ripvattnet 2 2 2,5,5 FLYG KM Våtmarker * FLYG GR otalt 7,5 97, ,5 7,5 72 * 7 ton spreds i december 3 resterande i mars 4 4

5 ffektuppföljning -rmsjöbäcken- Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi / Pålvattnet VK-styr 2/ Gåsvattnet VK-styr 3/ tor-järnmyrtjärnen VK-styr 4/ Lill-järnmyrtjärnen VK-mål 5/ Lill-rmsjön VK-mål 7/ tor-rmsjön VK-mål 9/ Vitvattnet VK-styr / Ripvattnet VK-styr Vattendrag - vattenkemi rmsjöbäcken, kalleråsen VK-mål Mellansjöbäcken, Mellansjö VK-mål ybruksbäcken, örbrännan VK-styr Videhålbäcken, väg 92 VK-styr Vitvattnet bf, Vitvattnet VK-styr rmsjöbäcken, Gammkvarnforsen VK-mål 4 Vattendrag - bottenfauna rmsjöbäcken, Gammkvarnforsen F-vdr Vattendrag - elfiske rmsjöbäcken, mynningen F-vdr rmsjöbäcken, väg 92 F-vdr rmsjöbäcken, Gammkvarnforsen F-vdr rmsjöbäcken, Mellansjöbäcken, nedre F-vdr rmsjöbäcken 7, 6, 95; rmsjöbäcken, kalleråsen - historik underskreds -målet vid ett tillfälle (5,75). Under sjönk under 6, både i samband med vår- och höstflöden. -värdet på 5,6 från 28/8 var lägre än lägsta värdet (5,7) innan kalkning. På hösten omkalkades rmsjöarna och därefter har inga låga värden registrerats. 5, 7,5 7, 6, 5, Kalkstart: Vintern mål 4/9989; Lill-järnmyrtjärnen mål lkalinitet lkalinitetsmål 5525,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Högsta värde oorganiskt aluminium: µg/l (3) Kraftiga fluktuationer i alkalinitet är typiskt för sjöar med snabb vattenomsättning. Lill-järnmyrtjärnen utgör inget undantag. ägge proven för gav lägre än 6, därför höjdes kalkdosen från till,5 ton vid omkalkningen. etta gav avsedd effekt med högre värden under -5. Vid omkalkningen 5 sänktes dosen åter till ton. Värdena från visar att okalk och från målsjöinventeringen (se tabellen) inte stämmer. okalk är sannolikt runt, vilket också innebär ett högre (=större försurningspåverkan). 5

6 rmsjöbäcken -rmsjöbäcken- 7,5 7, 6, 7/8; tor-rmsjön,3,25,,5,,5 5,, mål lkalinitet lkalinitetsmål lkalinitet(mekv/l) edan 5 har kalkgivan sänkts från 62 till ton. 3-5 har sjön inte kalkats eftersom båtisättningsplats saknas. etta har inneburit att alkaliniteten sjunkit ner mot, mekv/l. et låga värdet från vintern 2 är felaktigt, sannolikt har provet kontaminerats av ytvatten eller smältvatten. Utan kalkning skulle alkaliniteten ligga runt,4-,5 mekv/l. tor-rmsjön kalkas i första hand för rmsjöbäcken. ills vidare väljer vi att bibehålla tor-rmsjön som målområde, trots att den sannolikt inte är försurad. 7,5 7, 6, 5/6; Lill-rmsjön,3,25,,5,,5 lkalinitet(mekv/l) Kalkmängderna har minskats betydligt, både uppströms och på sjön. Lill-rmsjön är medvetet överkalkad till förmån för rmsjöbäcken. Utan kalkning skulle alkaliniteten sjunka ner mot,5 mekv/l, vilket kan ge < 6, på vintern. nte mycket talar för att sjön fortfarande är försurad. avvaktan på en urfasning av hela åtgärdsområden får den kvarstå som målsjö. 5,, mål lkalinitet lkalinitetsmål 7, 6, 5, 96; Mellansjöbäcken, Mellansjö,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) ffekten i Mellansjöbäcken är till stor del beroende av kalkningen i tor-rmsjön. Reduktionen i kalkmängd innebär att alkaliniteten minskar. Kalkmängden bör kunna minskas ytterligare. annolikt ligger okalkad alkalinitet runt,4-,5 mekv/l, vilket innebär över 6,. et är således tveksamt om det behövs kalkning av Mellansjöbäcken mål lkalinitet lkalinitetsmål 7, 6, 5, 95; rmsjöbäcken, kalleråsen mål lkalinitet lkalinitetsmål,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Provpunkten påverkas enbart av sjökalkningen. ffekten av minskad kalkning syns i en successivt minskande alkalinitet. Vi har uppmätt lägre, som vi sedermera förkastat som orealistiska. etta är dock ett orosmoment. trategin att i första hand fasa ut våtmarkskalkningen innebär att denna provpunkt kommer att vara något överkalkad. Utan kalkning kan sjunka ner mot 5,4, vilket tillsammans med ett på,3 innebär att vi fortfarande klassar bäcken som försurad. Oorganiskt aluminium: 9 mg/l (5-4-3) 6

7 ntal arter ntal arter 7, 6, 5, Före kalkning ; rmsjöbäcken, Gammkvarnforsen mål lkalinitet lkalinitetsmål,3,25,,5,,5, 7; rmsjöbäcken, Gammkvarnforsen Före kalkning ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex 7; rmsjöbäcken, Gammkvarnforsen agsländor äcksländor attsländor Övriga rmsjöbäcken- lkalinitet(mekv/l) Gammkvarnforsen är den svåråtkomliga målpunkten i rmsjöbäckens mynning. Punkten är den logiska målpunkten för rmsjöbäcken och den enda punkten som även innefattar effekten från våtmarks kalkningen. Provpunkten tas bara 2-4 gånger/år. trategin för urfasningen av rmsjöbäcken innebär att våtmarkskalkningen reduceras först. För att följa effekten måste provpunkten tas mera frekvent. Provet från 23/4 5 visade att alkaliniteten sjönk med,2 mekv/l från kalleråsen till Gammkvarnforsen. Oorganiskt aluminium: 6 mg/l (5-4-23) ill och med fanns flera index 4-taxa, bl.a rctopsyche ladogensis, Hydropsyche saxonica, Hydroptila sp och Capnopsis schilleri.- inföll en svacka med få eller inga känsliga arter. edan ses en tydlig förbättring med 3-4 taxa /år. 2 innebar ett tillfälligt bakslag. 3 återfanns fyra känsliga arter;. ladogensis, phemera danica, H. axonica samt Hydroptila sp. 4 erhölls phemera sp.. ladogensis samt C. schilleri. 5 fångade vi. danica,. ladogensis, C. luteolum samt H. saxonica. jurgrupper Lokalen tillhör de artrikaste i kalkade vattendrag. nittet för de senaste fem åren ligger på 54 taxa. åväl aetis rhodani som igrobaetis niger har i princip erhållits varje år, dvs även innan kalkningen startade. Ofta förekommer aetis i stora antal, men 5 erhölls bara 22. niger och 3. rhodani. ammantaget visat bottenfaunan att vattenkvalitén är mycket gynnsam. rmsjöbäcken ntal öringar/ m Före kalkning ; Mellansjöbäcken, Mellansjö , -89, -9 och -93 utplanterades årligen 5-6 två- eller tresomrig gullspångsöring i bäcken, mellan rmsjöarna och nedan Lill-rmsjön. Om öringen härstammar från utsättningarna har vi ingen aning om. yvärr innebär dammen i tor-rmsjön att öringen inte kan vandra upp i sjön för tillväxt. Lokalen hyser rikligt med stensimpa. övrigt har bäcknejonöga, lake, gädda, abborre och mört fångats. Resultaten 4 och 5 var svaga med bara 9 respektive 6 öringar.

8 rmsjöbäcken -rmsjöbäcken- ntal öringar/ m Före kalkning 42; rmsjöbäcken, väg Resultaten antyder en stabil situation utan trend vare sig uppåt eller neråt. Lokalen hyser också rikligt med stensimpa. essutom har abborre, lake, bäcknejonöga, gädda, mört och elritsa fångats. Under sommaren 7 byggdes en lekbotten av grus och kalkgrus i anslutning till lokalen. 4 och 5 genomfördes även elfiske på 2 extra lokaler uppströms och nedströms denna lokal. 4 fick vi väldigt bra med årsungar på dessa, men 5 var sämre. 5 var denna lokal bäst av dessa tre med fångst av 33 årsungar och 7 äldre öringar. ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m 2 ntal öringar Före kalkning ; rmsjöbäcken, Gammkvarnforsen ; rmsjöbäcken, mynningen nget provfiske före kalkning Lill-järnmyrtjärnen - nätprovfiske Längdfördelning: Öring Lokalen hyser rikligt med stensimpa. Även elritsa uppträder tidvis i större antal. essutom har lake, bäcknejonöga, harr och gädda fångats. Öringbeståndet i rmsjöbäcken håller inte samma nivå som bottenfaunan. äcken kommer att flottledsrestaureras under 5-7. et ska bli intressant att se hur öringbeståndet svarar på detta. 2 saknades öring helt på lokalen, 3 fångades en årsunge och en äldre ( cm), 4 årsungar och 5 årsungar och 7 äldre. 4 och 5 fiskade vi även en lokal vid rurforsen. är fångades 6 (4) respektive 3 (5) öringar. Lokalen är täckt av lekgrus och vattenhastigheten borde vara tillräcklig för att öringen skulle välja lokalen som lekplats. Lokalen hyser rikligt med stensimpa. Även elritsa uppträder tidvis i större antal. essutom har lake, bäcknejonöga och gädda fångats. yvärr måste vi konstatera att öringbeståndet blånekar till att utvecklas positivt. Vi har ingen given förklaring. en rikliga mängden stensimpa är en viktig faktor som påverkar genom predation på rom och yngel och genom konkurrens om föda. Lill-järnmyrtjärnen provfiskades under sommaren 4 med 4 nät. ndast öring fångades. nligt uppgift är öringen inplanterad. en största öringen mätte 46 cm och vägde knappt, kg Längd(cm) 8 rt ntal rt ntal Öring 2

9 ntal mörtar Lill-rmsjön - nätprovfiske Längdfördelning: Mört Längd(cm) -rmsjöbäcken- Lill-rmsjön provfiskades under sommaren 8 med 32 nät. bborre, gädda, gärs, mört, nors och siklöja erhölls. en största abborren mätte 4 cm. Gäddorna mätte 54 resp. 39 cm och vägde,9 resp.,4 kg. Mörtens längdfördelning hyste yngre individer, vilket indikerar en fungerande rekryteringen. rt ntal rt ntal bborre 55 Gädda 2 Gärs 6 Mört 82 ors 4 iklöja Måluppfyllelse, vattendrag rmsjöbäcken Måluppfyllelse, sjöar iologisk återställning - genomförda åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 2 rmsjöbäcken Flottledsrensning ottenrestaurering Under sommaren 7 byggdes en lekbotten för öring i anslutning till elfiskelokal nr 42, rmsjöbäcken, väg 92. iotoprestaureringen påbörjades under 6 med åtgärd av samtliga forssträckor i rmsjöbäckens nedre del, bland annat Gammkvarnforsen och Koxiforsen ( 2, bild & 2). ordmalings kommun är huvudman och arbetsledningen sköttes av länsstyrelsen. Åtgärderna bekostades av bidrag till biologisk återställlning i kalkade vatten och av fiskevårdsbidraget. iologisk återställning - planerade åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr Mellansjöbäcken Flottledsrensning 2,9 ottenrestaurering 2 rmsjöbäcken Flottledsrensning 3, ottenrestaurering 6 3 Mellansjöbäcken amm, tor-rmsjön,5 Överfallströskel Mellansjöbäcken amm, ovan Lill-rmsjön Justering rmsjöbäcken amm, Lill-rmsjön,65 Överfallströskel 3 2 Under hösten 6 inventerades Mellansjöbäcken och rmsjöbäcken m.a.p påverkan från flottningen. Mellansjöbäcken bedöms objekt med en längd av 2875 meter och en materialmängd av 55 m 3 som viktiga att restaurera (, bild 3). Restaureringen handlar främst om att återföra bortrensat stenmaterial samt att sprida ut material som arrangerats i trösklar vid en tidigare restaurering (bild ). rmsjöbäcken utgörs långa sträckor av bäcken av grävda kanaler. forsarna finns behov att återföra stenmaterial, att öppna ytterkurvor (återföra till ett mera slingrande lopp) och att sprida ut material från arrangerade trösklar. Även i rmsjöbäcken bedömdes objekt med en totallängd på 3 meter och en materialmängd på 4 m 3 som prioriterade för åtgärd ( 2). Restaureringen i rmsjöbäcken påbörjades under 5 och kommer att behöva minst en fältsäsong ytterligare för att slutföras. 9

10 rmsjöbäcken -rmsjöbäcken- illsammans med behovet att återställa delar av de flottledsrensade sträckorna är åtgärdande av dammarna som reglerar tor-rmsjön ( 3, bild 5) och Lill-rmsjön ( 5, bild 6) de mest prioriterade åtgärderna. ftersom dessa dammar bestämmer vattennivån i två sjöar med många fritidsstugor, räknar vi med att man måste ersätta nuvarande dammar med fiskvandringsbara överfallströsklar av natursten. dagsläget har Umeå Företagscentra ansvaret för dammarna, men vill flytta över det ansvaret till byamännen eller fiskevårdsområdet. ntressenterna runt sjöarna har emellertid inte ännu kunnat enas om ett gemensamt förslag till lösning av dammproblemet. Vår och jurholm kommuns ambition är att inom de närmaste åren medverka till att fiskvandringsproblemet försvinner. Även det mindre dämmet vid Lill-rmsjöns inlopp ( 4, bild 4) bör åtgärdas. ild. Forssträcka i rmsjöbäcken innan restaurering. ild 2. amma forssträcka i rmsjöbäcken som bild efter restaurering 5. ild 3. röskel som arrangerats i Mellansjöbäcken i samband med en äldre återställning. ild 4. ämning i Mellansjöbäcken strax uppströms Lill- rmsjön. ild 5. Reglerbar damm i tor-rmsjöns utlopp. ammen utgör vandringsstopp mellan Mellansjöbäcken och tor-rmsjön. ild 6. Reglerbar damm i Lill-rmsjöns utlopp. ammen utgör vandringsstopp mellan rmsjöbäcken och Lill-rmsjön.

11 -egerbäcken- egerbäcken Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Å Åtgärdsområdets : 248tgdegerb/hörn Huvudman: Umeå kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten Huvud flodom rå de(m H-nr): Hörnån (29 ) Kommun: Umeå Åtgärdsområdets areal: 2 67 ha eskrivning otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 29,2 km Vattendragslängd som målområde: 7,7 km ntal kalkade målsjöar(yta): ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): idragsprocent: %. egerbäcken mynnar vid jännberg i Hörnåns nedre del. äcken var mycket sur innan kalkning med ett lägsta på 4,65. ottenfaunan dominerades helt av surhetståliga taxa och föryngringen av öring var svag. Fisket i bäcken försämrades på 94 och 95-talet, vilket delvis sammanhängde med påverkan på den fysiska miljön. Försurningsbedömningen med MGC visar att bäcken är kraftigt försurad med på,9. Mätningar ovan doseraren visar att halten av oorganiskt aluminium är mycket hög. ärmast mynningen är bäcken lugnflytande på en sträcka av ca 3 m. ärovan och upp till Hallingsbrånet dominerar strömmande vatten med sandbottnar. äcken är till stor del rätad, vilket gjordes redan i början på 94-talet. träckan mellan Hallingsbrånet och mynningen utgör sammantaget tämligen bra öringiotoper avseende uppväxtområden och ståndplatser för äldre fisk. Förutsättningarna för reproduktion är begränsade. Ovanför Hallingsbrånet är bäcken naturligt meandrande och varierar mellan sel, strömmande partier och kortare forsar. Området erbjuder fina öringbiotoper och hyser också partier lämpliga för reproduktion. Målområdets översta kilometer utgör särskilt fina biotoper inklusive fina lekområden. egerbäcken hyser ett bestånd av stationär öring och utgör reproduktionsområde för havsöring. Fisket har bedrivits efter stationär öring. n normal fisketur kunde resultera i ett tiotal öringar med snittvikt runt hg, men det fångades även större öring med vikter upp mot kilot. Motivet för kalkningen är havsöring och stationär öring samt alkalinitetstillskottet till Hörnån. Hösten genomfördes en begränsad våtmarkskalkning som inte gav avsedd effekt. 995 installerades en torrdoserare från ordmiljö strax nedströms Rötjärnen. återupptogs kalkningen av våtmarker för att komplettera effekten från doseraren. reviderades spridningsplanen och 2 installerades en ny doserare i Rovlandsbäcken varmed den gamla avställdes. Våtmarkskalkningen ger inte avsedd effekt. etta gör att doserarplaceringen inte är optimal. Flödet vid egerbäckens mynning är 6 gånger större än vid doseraren. åledes behövs en enormt hög kalkdos vid doseraren för att påverka vid mynnningen. fter hösten 7 höjdes kalkdosen kraftigt, vilket gett betydligt bättre resultat. nga ytterligare åtgärder är aktuella. Kalkningen har medfört en mycket positiv utveckling för öringbeståndet. etta trots att bottenfaunan indikerar att det fortfarande kvarstår en försurningsrelaterad stress.

12 egerbäcken -egerbäcken- Målområden - bakgrundsdata Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) egerbäcken vdr 7, ,65 6, Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus egerbäcken äcknejonöga, elritsa, havsöring, stationär öring, stensimpa V Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ innan Lägsta okalk oorganiskt annolikhet för vdr kalkning idag aluminium försurning egerbäcken vdr 4,65 4,5 > µg/l,9 - oserarbeskrivning x-koor y-koor amn nstallations- Fabrikat kruv- orr/ rift Flödes- riftår utmatning våt styrning larm os Rovlandsbäcken 2 Kemira Ja Våt ätel Ja Ja Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos egerbäcken Kalkningshistorik(ton) Våtmark Källsjö oserare otalt otal kalkmängd sedan kalkstart hösten : 4 66 ton, vilket inkluderar 35 ton som spreds -995 ffektuppföljning Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Rötjärnsbäcken, utlo rötjärnen VK-styr Rötjärnsbäcken, tjäderberget VK-styr egerbäcken, hallingsbrånet VK-mål egerbäcken, mynningen VK-mål Lillbäcken, vid väg VK-styr Hallingsbäcken, skogsbilvägen VK-styr Kälsmyrbäcken, mynning VK-styr Vorrsjöbäcken, mynning VK-styr Rovlandsbäcken, ovan dos VK-styr Vattendrag - bottenfauna egerbäcken, Hallingsbrånet F-vdr egerbäcken, mynningen F-vdr ½ Vattendrag - elfiske egerbäcken,hallingsbrånet F-vdr egerbäcken, Hästskomyran F-vdr egerbäcken, mynningen F-vdr egerbäcken, Vitbrånsmyran F-vdr 2

13 Kalkningsplanering(ton/år) -egerbäcken- x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerada kalkmängder Metod Medel os Rovlandsbäcken KO KM Våtmarker FLYG GR otalt egerbäcken 7, 6, 5, 7, 6, 5, 4,5 4, 626; egerbäcken, mynningen - historia Våtmarkskalkningen misslyckades och projektet avbröts till 994 när en doserare installerades. enna var placerad för högt upp i systemet och 2 byggdes en ny vid Rovlandsbäckens inflöde. gjordes en ny spridningsplan av ngemar brahamsson. nnan 7 ses flera värden under 6,. e låga värdena berodde på att för låg kalkdos var inställd och att doseraren tidvis var avslagen. Hösten 7 höjdes kalkdosen till g/m 3, därefter är 5,7 det lägsta -värdet. Kalkstart: Hösten mål 925; Rovlandsbäcken, ovan doseraren ,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Högsta värde oorganiskt aluminium: 69 µg/l (2) rots att några mindre våtmarksytor kalkas uppströms i Rovlandsbäcken är vattendraget mycket surt. samband med högflöden sjunker snabbt ner till 4,6-4,7. 4,3 från augusti 5 är den hittills lägsta noteringen. Lägsta noteringen 5 var 4,65 från 8 november. Halten av oorganiskt aluminium är mycket hög, tidvis över mg/l. 7, 6, 5, lkalinitet 625; egerbäcken, Hallingsbrånet mål lkalinitet lkalinitetsmål,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Oorganiskt aluminium: 8 µg/l (5--8) Provpunkten ligger halvvägs mellan doseraren och mynningen och måste överkalkas från doseraren eftersom det tillkommer flera sura biflöden i egerbäckens nedre del. lkaliniteten bör ligga runt, mekv/l under högflöde. ill följd av tekniska problem utdoserades för lite kalk under våren 5. ftersom detta inte syntes i driftövervakningen var alkaliniteten för låg under hela vårfloden. Under 5 gick doseraren från 7/4 till /6. essutom vid ett par tillfällen i juli, andra halvan av september samt från 3/ till 26/2. 3

14 egerbäcken -egerbäcken- ntal arter 7, 6, 5, ; egerbäcken, mynningen Före kalkning -mål lkalinitet lkalinitetsmål,3,25,,5,,5, 23; egerbäcken, Hallingsbrånet Från och med 2 är doseraren nätansluten och ombyggd till våtdoserare. Även i egerbäckens mynning ses en försämrad effekt under de två senaste åren, vilket orsakats av tekniska problem med doseraren (slirkoppling). Under 5 uppmättes till 5,6 24 september. egerbäcken skulle vara mycket sur utan kalkning ( okalk ca 4,) och är också kraftigt försurad (,9). Oorganiskt aluminium skulle tidvis vara över mg/l utan kalkning, vilket skulle innebära en mycket ogästvänlig miljö för öring. Oorganiskt aluminium: 32 µg/l (5-4-3) ottenfaunasamhällets gensvar på kalk ningen har varit trögt. 2 erhölls för första gången en index 4-art; bäcksländan Capnopsis schilleri. yvärr en ganska opålitlig indikator, men ändå positivt. Även 3-8 samt -5 erhölls denna art. fångades även Centroptilum luteolum, vilket är en pålitligare indikator. rots att kalkningen fungerat bättre under de senaste åren ses ingen tydlig respons i bottenfaunan. en svaga kalkningen under 5 syns inte heller på bottenfaunan. 23; egerbäcken, Hallingsbrånet jurgrupper e fyra första åren saknades de eftersökta aetiderna. 996 fångades aetis rhodani på lokalen och 998 igrobaetis niger. saknades åter aetis. edan har bägge arterna fångats årligen, dock bara i form av enstaka individer. 7 saknades. rhodani och bara en. niger erhölls. 5 erhölls 3. rhodani och 52. niger. ntalet taxa var mycket lågt innan kalkning ( taxa 989) och dagsländor saknades helt. e senaste åren har i snitt 29 taxa fångats, varav 2-4 dagsländearter ; egerbäcken, mynningen På denna lokal erhölls tre Capnopsis schilleri, vilket är en vinterlevande bäckslända med index 4. och erhölls tyvärr inte någon index 4-art. 2-6 samt 9-2 och 4 fångades åter C. schilleri. Lokalen provtas varannat år och provtogs inte 7, 8, 3 och ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex lkalinitet(mekv/l) ntal arter Före kalkning agsländor äcksländor attsländor Övriga ntal arter nga prov innan kalkning ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex 4

15 ntal arter ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m nga prov innan kalkning Före kalkning ; egerbäcken, mynningen jurgrupper agsländor äcksländor attsländor Övriga ; egerbäcken, Hästskomyran nget provfiske före kalkning ; egerbäcken, Vitbrånsmyran egerbäcken- åväl aetis rhodani som aetis niger har erhållits samtliga år på lokalen. regel påträffas bara enstaka individer. 4 erhölls 4. rhodani och 26. niger, vilket är en bra notering. medeltal har 3 taxa/år fångats under de fem senaste provtagningstillfällena. Med tanke på bäckens storlek är detta en ganska låg notering. e senaste årens förbättrade kemi bör kunna ge en positiv respons. yvärr kan vi dock inte helt kalka bort den negativa försurningspåverkan som finns i bäcken. Lokalen provtas varannat år och provtogs inte 7, 8, 3 och 5. en förbättrade tillgången på årsungar under de senaste åren kan delvis vara en respons på bättre vattenkvalitet. juni 4 utplanterades 3 -åriga öringyngel i anslutning till lokalen. Fångsten av äldre öring 4 och 5 kan delvis utgöras av dessa. en goda förekomsten av årsungar efter 5 tror vi härrör från naturlig reproduktion. Under 6 byggdes en lekbotten av enbart grus i anslutning till lokalen. nga årsungar är utsatta, utan naturligt producerade. öring kan delvis härröra från utsättningar. Utvecklingen avseende öring i egerbäcken är mycket positiv för de senaste åren. Huruvida det förekommer havsöringslek i bäcken har vi inga säkra uppgifter på. lfisket 5 gav 46 öringar, varav 38 årsungar. Vi har enbart fångat öring på lokalen. egerbäcken ntal öringar/ m Före kalkning 56; egerbäcken, Hallingsbrånet n del av årsungarna kan ha varit utsatt. 4-5 sattes en del äldre öring i bäcken, dock inga årsungar. etta innebär således att de angivna tätheterna av årsungar visar på reproduktion i bäcken. nligt våra uppgifter har inga utsättningar förekommit 6-5. Provfisket 5 gav 55 öringar, varav 44 årsungar. tt mycket bra resultat. Utöver öring förekommer bäcknejonöga sporadiskt på lokalen. 5

16 egerbäcken -egerbäcken- ntal öringar/ m Före kalkning 58; egerbäcken, mynningen n del av årsungefångsten kan ha varit utsatt fisk. Utsättning av ettårig öring har gjorts i egerbäckens nedre del både och 2. 5 skedde en del utsättningar strax ovan Hössjövägen. Resultaten antyder tillskott från utsatt fisk då dessa tre år redovisar högre tätheter. Vi bedömer lokalen som ganska olämplig för öring. etta gör de senaste årens resultat än mera positiva.på lokalen fångas även stensimpa, bäcknejonöga och elritsa. Vid enstaka tillfällen även harr och lake. Måluppfyllelse, vattendrag iologisk återställning - genomförda åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) egerbäcken Heltrumma, betong yte halvtrumma en dubbla vägtrumman vid mynningen utgjorde ett partiellt hinder (, bild ). Under 9 byttes trummorna mot en valvbåge av plåt med en diameter på 4,5 meter (bild 2). egerbäcken ingick 6 som ett av fem vattendrag i en pilotsudie angående konstruktion av lekbottnar med grus respektive med grus och kalkgrus. egerbäcken byggdes en yta av enbart grus. Ytan på ca 5 m 2 byggdes i anslutning till elfiskelokal nr 57 Hästskomyran. iologisk återställning - planerade åtgärder egerbäckens nedre del rätades i början på 94-talet. dag hyser den rätade sträckan förhållandevis fina biotoper och det är inte aktuellt att restaurera sträckan. äremot kan det bli aktuellt med byggande av en del lekbottnar eftersom lämpliga reproduktionsområden är en bristvara i bäcken. ild. ubbeltrumma av betong i egerbäckens mynning. rummorna utgjorde ett partiellt vandringshinder. ild 2. ubbeltrumman på bild byttes under sommaren 9 mot en valvbåge med 4,5 meters diameter. 6

17 -Fäbodbäcken- Å Fäbodbäcken Å 2 Å 3 Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Åtgärdsområdets : 24tgfäbodb Huvudman: ordmalings kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten Huvud flodom rå de(m H-nr): Hörnån (29 ) Kommun: ordmaling Åtgärdsområdets areal: 33 ha otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 4,3 km Vattendragslängd som målområde: 2,7 km ntal kalkade målsjöar(yta): ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): idragsprocent: %. eskrivning Fäbodbäcken är ett litet biflöde som mynnar i Hörnåns nedre del. nligt mätningar var bäcken måttligt sur innan kalkning med ett lägsta på 5,25. atamängden är dock ytterst begränsad och dagens okalk beräknas till 4,6. ottenfaunan var kraftigt utarmad och indikerade ett lägsta -värde lägre än 4,9, sannolikt ned mot 4,7. Öringföryngringen var sannolikt mycket svag, men resultaten stördes av utplantering av omärkta årsungar. en mängd öring som tidigare fångades i bäcken vittnar om en kraftig försämring av fisket. Försurningsbedömningen med MGC visar att bäcken fortfarande är kraftigt försurningspåverkad. Utan kalkning skulle de kemiska förhållandena i bäcken vara undermåliga med ner mot 4,5 och tidvis halter av oorganiskt aluminium över mg/l. Målområdet inom Fäbodbäcken präglas av mycket fina öringbiotoper. Cirka 5 meter ovan mynningen finns en brant forssträcka som kan innebära vandringsproblem vid vissa flöden. äcken hyser flera fina reproduktionslokaler, dels vid mynningen och dels på en lång sträcka i målområdet övre parti. Fäbodbäcken har ett bestånd av stationär öring och kan också utgöra reproduktionsområde för havsöring. Fisket har bedrivits efter öring och en fisketur kunde resultera i -5 öringar med vikter upp mot 2 hg. mynningen lär också harr ha fångats. Motivet för kalkningen är stationär öring, havsöring samt alkalinitetstillskottet till Hörnån. Kalkningen startade hösten och har inte fungerat tillfredsställande. etta beror på att det inte finns tillräckligt med lämpliga våtmarker. reviderades spridningsplanen och kalkdosen sänktes avsevärt. edan 6 kalkas våtmarkerna med endast 9 ton/år. Resultaten är över förväntan och bara enstaka -värde < 6, har registrerats. ottenfaunan visar dock att det kvarstår en betydande försurningspåverkan. Mycket positivt är den fina responsen för öring. Kalkningen kommer att fortsätta enligt nuvarande strategi. 7

18 Fäbodbäcken -Fäbodbäcken- Målområden - bakgrundsdata Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) Fäbodbäcken vdr 2,7 33 5,25 6, Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus Fäbodbäcken lritsa, havsöring(?), stationär öring, sensimpa RV Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ innan Lägsta okalk oorganiskt annolikhet för vdr kalkning idag aluminium försurning Fäbodbäcken vdr 5,25 4,4 > µg/l,9 - Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos Fäbodbäcken Kalkningshistorik(ton) Våtmark Källsjö oserare otalt otal kalkmängd sedan kalkstart hösten : 8 ton, vilket inkluderar 46 ton som spreds -995 Kalkningsplanering(ton/år) x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerada kalkmängder Metod Medel Våtmarker FLYG GR otalt Kalken spreds i mars 2 ffektuppföljning Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Fäbodbäcken, skogsvägen VK-mål Vattendrag - bottenfauna Fäbodbäcken, mynningen F-vdr Vattendrag - elfiske Fäbodbäcken, mynningen F-vdr Fäbodbäcken, vägkorset F-vdr 8

19 7, 6, 5, 7, 6, 5, 248; Fäbodbäcken, skogsvägen- historik Provtag ningstillfällena före kalkning är få. Lägsta registrerade innan kalkning var 5,25, men var förmodligen runt 4,5. Vid kalkningen reviderades planen av ngemar brahamsson och kalkdosen minskades från 57 till 39 ton. Vid omkalkningen 6 sänktes kalkgivan till den maxdos som ngemar föreslog redan Kalkstart: Hösten mål 248; Fäbodbäcken, skogsvägen ,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) -Fäbodbäcken-. Våren uppmättes ett -värde på 5,8, därefter ses bara marginella underskridanden fram till september när på 5,65 uppmättes. Högsta värde oorganiskt aluminium: 58 µg/l (3) Kalkningen som skulle gjorts hösten glömdes bort och gjordes under vintern 2. yvärr noterades ett bakslag i september med på 5,65. Utan kalkning skulle sjunkit ner mot 4,2 vid detta tillfälle. Under 2-5 noterades inget lägre än målet. äcken är kraftigt försurad (:,9). essutom skulle halten av oorganiskt aluminium tidivs ligga över mg/l utan kalkning. Fäbodbäcken ntal arter ntal arter Före kalkning -mål lkalinitet lkalinitetsmål 28; Fäbodbäcken, mynningen Före kalkning ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex 28; Fäbodbäcken, mynningen jurgrupper agsländor äcksländor attsländor Övriga Oorganiskt aluminium: 25 µg/l (5-4-3) ottenfaunan har utvecklats positivt efter kalkning. ågot annat är inte att förvänta med tanke på den torftiga fauna som fanns före kalkning. ågon superfin fauna har dock inte uppnåtts, vilket heller inte är att förvänta. äcken är liten och svårkalkad, vilket begränsar möjligheterna. 4, 5, 7,,, 3-5 fångades en känslig art (index 4), inte oväntat den lömska bäcksländan Capnopsis schilleri. erhölls för första gången en aetis(rhodani). en saknades åter 998 och. ärefter har den erhållits varje år, utom 2, 7 och 9. igrobaetis niger fångades för första gången, men inte 2-5. snitt för de senaste fem åren har vi fått 23 taxa. Jämfört med innan kalkning är detta likväl en ökning. et svaga resultatet 2 kan vara en effekt av låga -värden under hösten när kalkningen av misstag inte gjordes förrän i mars 2. 9

20 Fäbodbäcken -Fäbodbäcken- ntal öringar/ m Före kalkning 69; Fäbodbäcken, vägkorset ( st) och (7 ) och 995 ( ) utplanterades årsungar av havsöring i bäcken. 2 gjordes den senaste utsättningen med årsungar. e årsungar som redovisas 3-5 är inte utsatta. Resultaten är således mycket positiva. Utsättningarna är gjorde med havsöringsyngel. På grund av naturliga hinder är vi tveksamma till att uppvandrande havsöring kan nå lokalen. Resultaten är likväl oerhört positiva. Vid ett tillfälle har elritsa fångats, i övrigt hyser lokalen bara öring. ntal öringar/ m Före kalkning 68; Fäbodbäcken, mynningen amma utsättningar som berör lokalen vid Vägkorset påverkar även denna. ärmed kan vi slå fast att de årsungar som fångades 3-5 och den äldre öringen som erhölls 4-5 inte är utsatta. 7 fångades 2 laxar på lokalen, 63 resp. 3 mm. fångades 2 individer som klassades som hybrider mellan lax och öring. 4 fångade vi 8 stensimpor, vi har tidigare bara fått en stensimpa på lokalen (år ). 5 erhölls 44 öringar, varav 2 årsungar. Resultaten för Fäbodbäcken är enormt positiva. ärskilt med tanke på att kalkningen inte ger optimal vattenkvalitet. Måluppfyllelse, vattendrag iologisk återställning - genomförda åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) Fäbodbäcken Heltrumma, betong yte halvtrumma Fäbodbäcken Heltrumma, plåt yte halvtrumma Fäbodbäcken Heltrumma, plåt yte halvtrumma 7 ngår i 3 För länge sedan fanns såväl såg som kvarn vid bäcken, men dessa försvann innan 9. dag är det skogsbruket som via hyggen, dikning och vägar utgör påverkan på bäcken. Cirka en kilometer från mynningen fanns en heltrumma som utgjorde partiellt hinder av lättare karaktär (, bild ). Under hösten 5 byttes trumman mot en halvtrumma av galvaniserad plåt med en bredd på 2 meter (bild 2). rbetet genomfördes av CC i ordmaling och kostade kronor. ill detta tillkom 2 kronor för administration. trax uppströms målområdet fanns två trummor som utgjorde stopp för uppvandrande fisk ( 2 och 3, bild 3 och 5). åda trummorna byttes under januari 7 mot valvbågar av galvaniserad plåt (bild 4 och 6). rbetet genomfördes av CC i ordmaling och kostade 34 kronor plus 2 kronor för administration. nga ytterligare åtgärder är planerade. iologisk återställning - planerade åtgärder

21 -Fäbodbäcken- Fäbodbäcken ild. Vägtrumma ca en kilometer uppströms mynningen. rumman utgjorde vandringshinder av lättare karaktär. ild 2. rumman på bild byttes under 5 mot denna halvtrumma av galvaniserad plåt. ild 3. Högt lagd vägtrumma som i det närmaste utgjorde vandringsstopp. rumman var belägen i bäcken från tormyran. ild 4. rumman på bild 3 byttes under 7 mot denna halvtrumma av galvaniserad plåt. ild 5. Högt lagd vägtrumma som i det närmaste utgjorde vandringsstopp. rumman var belägen i bäcken från Orrtjärnmyrarna. ild 6. rumman på bild 5 byttes under 7 mot denna halvtrumma av galvaniserad plåt. 2

22 Hörnån -Hörnån- Å Å 4 Vägtrumma, ej åtgärdad Å 5 Vägtrumma, åtgärdad Å 3 amm, ej åtgärdad 294 amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat Å 2 nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Å 6 Åtgärdsområdets : 24tghörnån Huvudman: ordmalings kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 99(986) Huvud flodom rå de(m H-nr): Hörnån (29 ) Kommun: ordmaling, Umeå, jurholm Åtgärdsområdets areal: ha Å & 8 otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 54,7 km Vattendragslängd som målområde: 54,7 km ntal kalkade målsjöar(yta): ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): idragsprocent: %. eskrivning Hörnåns källflöden är belägna inom det området där jurholms, Vindelns och Vännäs kommuner möts. Ån passerar därefter ordmalings och Umeå kommun på vägen till Hörnefors där den mynnar i havet. den övre delen var lägsta 5, innan kalkning och i den nedre 5,3. På alla undersökta lokaler längs ån hyste bottenfaunan känsliga arter. Reproduktionen av öring var dock genomgående svag. Fisket efter öring hade försämrats kraftigt vid en jämförelse med 93-talet. äremot hade inte harrfisket minskat i samma omfattning. n storfiskare berättar att han på en sommar kunde fånga 9- öringar i ån mellan jennberg och Häggnäs. essutom hade mörten mer eller mindre försvunnit från ån. Försurningsbedömningen med MGC pekar på ett runt,4. Utan kalkning skulle sjunka ner mot i området från Gräsmyr till havet och ner mot 5, ovanför Hörnsjön. Hörnåns nedre del präglas av strömmande vatten och relativt utvecklad meandring. Vid Häggnäs och Hörnsjö/Vibo finns längre forssträckor, men i övrigt är forsarna korta. Åns övre del har en rakare karaktär och tidvis mera lugnflytande vatten. Ån hyser mängder av områden lämpliga för uppväxt och ståndplatser för öring och harr, men dessa är kraftigt påverkade från flottning. Lämpliga reproduktionsområden utgöra en brist. Hörnån hyser lax, havsöring, stationär öring, harr, lake, gädda och abborre. Fisket har främst bedrivits efter havsöring, stationär öring, harr och gädda. nittvikten på öringen låg runt 2 hg, men det fångades också öring med vikter kring ett kilo. Motivet för kalkningen är havsöring, stationär öring, lax och harr. Hörnån påverkades av kalkning redan 986 via rmsjöbäcken och orrsjöbäcken. 99 räknas som egentlig kalkstart då en våtdoserare från Kemira installerades vid raxsele. byggdes ytterligare en våtdoserare med placering i redingen. Mellan och 994 startade kalkningarna i biflödena egerbäcken, Fäbodbäcken, lbäcken och väråbäcken. Kalkningen har fungerat bra sedan vårfloden 998, delvis är detta en effekt av minskad försurning. oseraren i redingen står stand-by och startar bara vid mycket höga flöden. Under 3-7 genomfördes en omfattande återintroduktion av havsöring och tillgången på öringungar är nu ganska bra. Kalkningen kommer att fortsätta och inga ytterligare justeringar är aktuella. 22

23 Målområden - bakgrundsdata Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) Hörnån vdr 54, , 6, Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus Hörnån bborre, bäcknejonöga, elritsa, gädda, gärs, harr, havsöring, lake, lax, mört, sik, spigg, stationär öring, stensimpa -Hörnån- Hörnån Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ innan Lägsta okalk oorganiskt annolikhet för vdr kalkning idag aluminium försurning Hörnån vdr 5, 5- µg/l,45 - oserarbeskrivning x-koor y-koor amn nstallations- Fabrikat kruv- orr/ rift Flödes- riftår utmatning våt styrning larm os raxsele 99 Kemira Ja Våt ätel Ja Ja os redingen Wecantech Ja Våt ätel Ja Ja Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos Hörnån Kalkningshistorik(ton) för projektet Våtmark Källsjö oserare otalt otal kalkmängd sedan kalkstart hösten 99: 9 48 ton, vilket inkluderar 973 ton som spreds Kalkningshistorik(ton) Våtmark Källsjö ,5 53, oserare otalt ,5 627,5 629, *nnefattar: Hörnån, rmsjöbäcken, väråbäcken, orrsjöbäcken, lbäcken, Fäbodbäcken och egerbäcken otal kalkmängd sedan kalkstart hösten 986: 27 43,5 ton, vilket inkluderar 6 3 ton som spreds Kalkningsplanering(ton/år) x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerada kalkmängder Metod Medel os raxsele KO KM os redingen KO KM otalt

24 Hörnån -Hörnån- ffektuppföljning Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Hörnån, 4:an VK-mål Hörnån, redingen ovan ned dos VK-mål Hörnån, väg 52 gräsmyr VK-mål Hörnån, raxsele ovan dos VK-styr Vattendrag - bottenfauna Hörnån, rännland F-vdr Hörnån, Gräsmyr F-vdr vslutad Hörnån, Häggnäs F-vdr vslutad Hörnån, Hörnefors F-vdr Vattendrag - elfiske Hörnån, Gräsmyr F-vdr Hörnån, ågforsen F-vdr Hörnån, ågforsen ned dammen, Hörnsjö F-vdr Hörnån, Holmbackarna F-vdr Hörnån, Vibo F-vdr Hörnån, Häggnäs nedre F-vdr Hörnån, Häggnäs övre F-vdr Hörnån, Hörnefors lekplats F-vdr Hörnån, ovan pångersbäcken F-vdr Hörnån, tor-rotmyran F-vdr Hörnån, tor-gvalnäset F-vdr Hörnån, Ysseldalarna F-vdr Hörnån, rännland F-vdr 7, 6, 5, 7, 6, 5, 253; Hörnån, ovan dos raxsele - historik Provpunkten ovan doseraren i raxsele är helt okalkad. e lägsta värdena har varit på 5,- och härrör från vår och höst samt från vårfloden 998. Även i november 6 noterades ett på. På höstarna styrs till stor del av humus, vilket innebär att grafen inte visar någon ökning av. Om endast lägsta vår- beaktas är ökningen signifikant och uppgår till,3-,4 -enhet sedan. etta är en effekt av minskad försurning Kalkstart: Hösten 99 25; Hörnån, Gräsmyr - historik mål 24 Högsta värde oorganiskt aluminium: 46 µg/l (8) ill provpunkten i Gräsmyr tillkommer, utöver doseraren i raxsele, även kalk från rmsjöbäcken, väråbäcken och orrsjöbäcken. Gräsmyr har -värden under 6, inte uppmätts sedan 998. oseraren i raxsele är en av länets äldsta och även en av dem som fungerat bäst. oseraren har modifierats och försätts med modern teknik för styrning och övervakning. Högsta värde oorganiskt aluminium: µg/l (3)

25 7, 6, 252; Hörnån, ovan dos redingen - historik -Hörnån- enaste -värdet lägre än 6, ovan doseraren i redingen var under våren. essförinnan uppträdde nästan årligen -värden lägre än 6,. Orsaken till de positiva resultaten är dels minskad försurning och dels bättre skötsel och funktion av doseraren i raxsele. Hörnån 5, 7, 6, 5, 7, 6, 5, Kalkstart: Hösten Kalkstart: Hösten 99 -mål 249; Hörnån, 4:an - historik mål 253; Hörnån, ovan dos raxsele ,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Högsta värde oorganiskt aluminium: 34 µg/l (3) enaste -värdet lägre än 6, var under våren 998. essförinnan uppträdde nästan årligen -värden lägre än 6,. oseraren i redingen har varit ett sorgebarn. fter omfattande ombyggnationer återstår idag bara silo och fundament från den ursprungliga doseraren. umera fungerar den bra, men den behövs knappast längre. Högsta värde oorganiskt aluminium: 2 µg/l (3) Lägsta -värdet under perioden härrör från augusti 2 när noterades till 5,25. Under vårflod har ökat betydligt från bottennoteringar på. et lägsta vårvärdet under perioden var 5,45 från oktober 4 noterades 5,35. Under 5 sjönk som lägst till 5,6 på våren och 5,8 på hösten. etta vittnar om ett odramatiskt år. 7, 6, 5, lkalinitet 25; Hörnån, Gräsmyr mål lkalinitet lkalinitetsmål 25,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) Oorganiskt aluminium: 7 µg/l (5-4-2) Resultaten för den senaste femårsperioden vittnar om att doseraren i raxsele fungerar bra. idigare hade vi en del problem med tidvis hög alkalinitet, exempelvis under våren 8. Under våren 5 gick doseraren från 8 april till 9 juni. essutom i slutet på juli, några dagar i september samt till och från mellan / till 3 december. om mest utdoserade,4 ton (4 april). etta var på tok för mycket och gav en alkalinitet på,23 mekv/l. Orsaken var isdämning som överskattade flödet. Oorganiskt aluminium: 3 µg/l (5-4-3)

26 Hörnån jurgrupper -Hörnån- 7, 6, 5, 252; Hörnån, ovan dos redingen ,3,25,,5,,5, lkalinitet(mekv/l) et är ned till denna provpunkt som effekten från doseraren i raxsele ska räcka. Från Gräsmyr till redingen tillkommer också kalk från lbäcken, egerbäcken och Fäbodbäcken. etta innebär att sjunker ganska lite på sträckan. et lägsta -värdet under perioden är som noterades 27 oktober 4. Vid det tillfället gav doseraren i raxsele ungefär 2,5 ton/ dygn. Under 5 noterades som lägst till 6,3 (24 september) 7, 6, -mål lkalinitet lkalinitetsmål 249; Hörnån, 4:an,3,25,,5,,5 lkalinitet(mekv/l) Oorganiskt aluminium: 2 µg/l (5-4-3) oseraren i redingen går mycket sparsamt. Under 5 doserades kalk endast från 2/4 till 27/4, totalt 9 ton. 24 september uppmättes 6,, när doseraren stod still. Utan kalkning skulle -värdet i Hörnån (4:an) som lägst sjunka till ca 5,3. Försurningsbedömningen pekar på ett som ligger runt,4. 5, , ntal arter ntal arter Före kalkning 39; Hörnån, rännland Före kalkning -mål lkalinitet lkalinitetsmål ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex 39; Hörnån, rännland agsländor äcksländor attsländor Övriga Oorganiskt aluminium: 4 µg/l (5-4-4) Lokalen hyste bl.a phemera vulgata innan kalkning. 995 erhölls nattsländan Ceraclea annulicornis som är ovanlig i våra vatten. Lokalen är svår att provta vid höga flöden. Likväl förefaller faunan oförklarligt svag. tt vattendrag av denna storlek borde hysa 2-4 känsliga arter om kemin är o.k. erhölls en (. vulgata), och 4 ingen. 3 fick vi en individ vardera av Capnopsis schilleri och Centroptilum luteolum. Uppmätt kemi vittnar om bra förhållanden, därmed har vi ingen förklaring till de torftiga resultaten. ill följd av höga flöden skedde ingen provtagning 2 och 5. Varken aetis rhodani eller igrobaetis niger återfanns på lokalen innan kalkning. dök de upp första gången. Under perioden - var förekomsten sporadisk. ärefter har båda aetis-arterna fångats årligen i måttliga mängder. e senaste åren har gett ganska höga tätheter. 4 fångades 3. rhodani och 7. niger. snitt har 48 taxa fångats årligen under de fem senaste åren. nnan kalkning fångades i snitt 24 taxa/år. 26

27 ntal arter Före kalkning ; Hörnån, Gräsmyr Hörnån- På lokalen fanns både phemera danica och. vulgata innan kalkning. Under andra halvan av 99-talet minskade antalet känsliga taxa, 995 och återfanns bara Centroptilum luteolum och bara. vulgata. Under -talet har 2-4 känsliga taxa erhållits årligen. e tre dagsländearterna som nämns ovan har varit mest frekventa, så även 8 när precis dessa erhölls. Provtagningen avslutades efter 8. Hörnån ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex ntal arter Före kalkning ; Hörnån, Gräsmyr jurgrupper åväl aetis rhodani som igrobaetis niger har fångats vid varje tillfälle på lokalen, dvs även innna kalkning. Undantaget då. niger saknades. Vid provtgningen erhölls totalt 455 aetis, vilket var det största antalet som registrerades för någon lokal. Även vid provtagningarna 2, 3, 4, 5 och 7 fångades stora mängder av aetis. 8 erhölls 78. rhodani och 76. niger, således en bra notering. Provtagningen avslutades efter 8. agsländor äcksländor attsländor Övriga ntal arter Före kalkning 42; Hörnån, Hörnefors ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex Lokalen hyste känsliga taxa även före kalkning. På grund av omgrävningar i strandmiljön har lokalen flyttats uppströms. Utvecklingen har varit positiv under -talet och faunan är numera betryggande och stabil. År 2 erhölls tre känsliga taxa (index 4). Centroptilum luteolum har fångats varje år sedan, dock ej 3. Även phemera danica är vanligt förekommande. 3 erhölls Procleon bifidum som finns noterad som index 4-arter i diagrammet. etta är en sommarart som inte ska medräknas. 4 fick vi 6 känsliga arter och 5 fick vi 3. ntal arter Före kalkning 42; Hörnån, Hörnefors agsländor äcksländor attsländor Övriga jurgrupper åväl aetis rhodani som igrobaetis niger har fångats varje år, dvs även innna kalkning. Undantaget då. niger saknades. edan har aetiderna erhållits i relativt höga individantal. å även 5 när 28. rhodani och 33. niger erhölls. genomsnitt för de fem senaste åren har 57 taxa/år erhållits. För ett vattendrag av denna storlek är detta en normal notering om vattenkvaliteten är bra, vilket den numera är i Hörnån. 27

28 Hörnån -Hörnån- ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m Före kalkning ; Hörnån, rännland Före kalkning 2; Hörnån, ågforsen ; Hörnån, ågforsen nedan dammen 4 nget provfiske före kalkning denna del av Hörnån har årligen ensomrig stationär öring utplanterats sedan många år tillbaka. Resultaten skvallrar inte om någon påtaglig effekt i form av ökat bestånd. Lokalen hyser måttliga till höga tätheter med stensimpa och elritsa. Även gädda, abborre, lake och harr fångas. Fisket 5 gav 3 öringar, 52 stensimpor och 8 lakar. utplanterades 2 årsungar av havsöring vid lokalen. n del av fångsten kan bestå av utsatt fisk. 996 utplanterades 8 årsungar av havsöring. Fångade årsungar -96 är sannolikt utsatta. 2 sattes yngel ut i närheten av lokalen. annolikt är fångsten av årsungar 2 utsatt fisk. Hösten 2 togs dammen i ågforsen bort och lokalen kan därefter nås av uppvandrande havsöring. 5 utplanterades inga årsungar på lokalen. na för 5 är sannolikt naturreproducerad na från 6 kan vara utplanterade. na för -5 är födda i ån. Lokalen är mindre lämplig för småöring. Fångsten av äldre öring 5 kan mycket väl härröra från utsättningar, dels av ensomrig havsöring från 4 och dels av ettårig öring från 5. 6 utplanterades ettårig och tvåårig öring i närheten av lokalen. en äldre öringen kan således härstamma från dessa utsättningar. Även årsungarna från 6 kan härröra från utsättning. nget fiske genomfördes 2. Vid fisket 5 fångades 7 öringar, varav 3 årsungar. För denna lokal var detta en mycket bra notering. ntal öringar/ m Före kalkning ; Hörnån, Gräsmyr n del av fångsten 2 består förmodligen av utsatt fisk. Fångsten 4 består sannolikt av en del utsatt material. 3/6 4 sattes 42 gulesäcksyngel i närheten av lokalen. Resultatet för 6 var magert med tanke på att omfattande yngelutsättningar gjordes i juli 6. na som fångades 8, 2 och 4-5 tror vi inte är utsatta. otalt sett är öringbeståndet mycket svagt i denna del av ån. Vid fisket 5 fångades också en laxunge på 68 mm, vilket var premiär för lokalen.

29 ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m Före kalkning 989 Före kalkning 293; Hörnån, Holmbackarna ; Hörnån, Vibo ; Hörnån, tor-gvalnäset 7 nget provfiske före kalkning Hörnån- Lokalen ligger strax nedströms Ut-Hörnsjön. Fisket 4 gav enorma mängder stensimpa och även många mörtar. essutom en gädda, en harr och sju elritsor. Fångsten av gädda och mört antyder att området inte är helt gynnsamt för öring. Varken 3 eller 4 fångades öring på lokalen. Lokalen är en extralokal som inte fiskades utplanterades 24 9 årsungar av havsöring på lokalen. annolikt härrörde hela fångsten av årsungar det året från utsättningen. Fångsten 4 består sannolikt av en del utsatt material. 3/6 4 sattes 42 gulesäcksyngel i närheten av lokalen. Fångsten av årsungar 5 antyder naturlig reproduktion eftersom inga årsungar utplanterades vid lokalen under 5. Under 6 utplanterades både årsungar och äldre öring på, och i anslutning till, lokalen. na som fångats sedan 8 är inte utsatta. 5 fångade vi 38 öringar, varav 8 årsungar. 998 fångades enstaka årsungar på lokalen, men dessa redovisas inte i figuren (protokollet försvann). Genomförda utsättningar antyder att årsungarna från både 2 och 4 var naturproducerade. äremot kan årsungarna för 5 härröra från utsättning av gulesäcks yngel i juli. nga utsättningar av årsungar gjordes på lokalen 6-5. Resultaten för 9 ska, för samtliga lokaler i Hörnån, tas med en stor nypa salt. Flödena var höga, vilket gör Hörnån mycket svårfiskad. etta är en av de bästa lokalerna i Hörnån avseende öringreproduktion. Hörnån ntal öringar/ m ; Hörnån, tor-rotmyran nget provfiske före kalkning Lokalen ligger överst i Häggnäsforsen, strax nedströms doseraren i redingen. Lokalen har fiskats sporadiskt genom åren. 29

30 Hörnån -Hörnån- ntal laxar/ m nget provfiske före kalkning 2 294; Hörnån, tor-rotmyran lax 3 lax 4 5 etta är den bästa lokalen i Hörnån avseende reproduktion av lax. 3 fångade vi 2 laxar, varav 9 årsungar. Flertalet av de fångade laxarna var tvåsomriga, vilket vittnar om en lyckad laxlek på hösten. en fångade laxen 4 var huvudsakligen tresomriga, dvs i storlek 2-5 cm. essa ska förmodligen utvandra som smolt under våren 5. Vid provfisket 5 fångade vi lika många laxar som öringar på lokalen (= 33 vardera). ntal öringar/ m 2 ntal laxar/ m 2 ntal öringar/ m nget provfiske före kalkning 6; Hörnån, Häggnäs övre nget provfiske före kalkning 6; Hörnån, Häggnäs övre Före kalkning 2 lax lax 5; Hörnån, Häggnäs nedre utplanterades 4 årsungar av havsöring i den nedre delen av Häggnäsforsen. et går inte att utesluta att en del av dessa vandrat upp till den övre delen. utplanterades 5 årsungar av havsöring på lokalen. n del av fångsten av årsungar kan vara utsatta. Även 996 utplanterades årsungar på lokalen. ntagligen fångade vi en del av dessa vid provfisket 996. na som fångades 8-5 är naturproducerade. 5 fångades 48 öringar, varav 7 årsungar. 988, 989 och 99 utplan terades -årig och 2-årig lax. annolikhet bestod laxfångsten 989 av utsatt lax. Fångsten av lax i Hörnån antyder att laxlek har skett i ån närmast årligen sedan 3. Vid fisket fångades tre laxungar på lokalen. 3 erhölls 7 laxungar i storleken 2-4 cm. 5 fångades 6 laxar, varav 2 årsungar. 99 utplanterades 4 årsungar av havsöring på lokalen. n stor del av fångsten av årsungar 99 kan vara utsatta. utplanterades 5 årsungar i den övre delen av Häggnäsforsen. Fångsten kan härstamma från dessa. na som fångades 2 och 4 är ej utsatta. annolikt ej heller de som erhölls 7. na från 8-5 är inte utsatta. området genomfördes en del återställning med grävmaskin under. etta kan vara en bidragande orsak till avsaknaden av årsungar 2. Fisket 5 gav 29 öringar, varav 6 årsungar. 3

31 ntal laxar/ m Före kalkning 5; Hörnån, Häggnäs nedre -Hörnån- Resultaten visar att lax lekt vid lokalen under hösten 9. återfanns och fångades tvåsomrig lax. et är ingen tvekan om att hösten 4 var den bästa hittills avseende reproduktion av lax i Hörnån. På denna lokal fångade vi 25 årsungar vid provfisket 5. Hörnån lax lax ntal öringar/ m 2 ntal laxar/ m 2 ntal öringar/ m Före kalkning 4 4 8; Hörnån, ovan pångersbäcken nget provfiske före kalkning ; Hörnån, ovan pångersbäcken nget provfiske före kalkning lax 8 9 lax ; Hörnån, Ysseldalarna Framför allt under juli 5 genomfördes omfattande yngelutsättningar i anslutning till lokalen. e erhållna årsungarna 5 kan således vara utsatta. äremot torde årsungarna från 4 vara naturreproducerade. Även 7 sattes årsungar i närheten av lokalen, vilka således kan ingå i fångsten. e årsungar som fångades 8-5 är inte utsatta. Utvecklingen är därmed positiv och lokalen är en av de bästa i Hörnån. 5 erhölls 5 öringar, varav 7 årsungar. På denna lokal visar resultaten att lax lekt i Hörnån på hösten 8. etta var också den enda lokalen i Hörnån där en årsunge av lax fångades 4. lutsatsen av detta är att det skedde laxreproduktion någonstans i Hörnån även hösten 3. 5 fick vi 7 laxar, varav årsungar. 99 och 996 utplanterades årsungar av havsöring på lokalen. ntagligen utgör fångsten av årsungar dessa år av utsatt fisk. Under, 3, 5 och 7 har också yngel utplanterats vid lokalen. e årsungar som erhölls 4 och 6 torde dock vara naturreproducerade. å också de årsungar som fångats 8-5. Även denna lokal ger ett positivt intryck och visar att det numera finns en väl fungerande föryngring av havsöring i Hörnåns nedre del, från tor-gvalnäset till mynnningen. Vi fångade exakt öringar 5, varav 3 årsungar. 3

32 Hörnån -Hörnån- ntal laxar/ m 2 ntal öringar/ m 2 ntal laxar/ m Före kalkning ; Hörnån, Ysseldalarna lax lax 7; Hörnån, Hörnefors lekplats nget provfiske före kalkning 7; Hörnån, Hörnefors lekplats nget provfiske före kalkning lax lax Fisket gav 4 laxungar. n av dessa var 68 mm och klassas som årsunge. enna enda årsunge antyder att laxlek även skett i ån på hösten. 2 fångade vi 6 laxungar, men ingen årsunge. 3 fångade vi en laxunge på 74 mm. enna klassades som årsunge. Om detta är riktigt var det den enda fångsten som tyder på att lax lekte i Hörnån på hösten 2. Vid fisket 4 erhölls 6 laxar på lokalen. re stycken runt 2 cm och tre på 7- cm. 5 fångade vi 29 laxar, varav 4 årsungar. Lokalen ligger nedströms den utrivna dammen i Hörnefors. Öring som satts ut i Hörnån har utplanterats ovan dammen. etta innebär att årsungarna på denna lokal är naturreproducerde. e låga tätheterna av äldre öringungar är förbryllande. tort predationstryck från lake och andra fiskar som vandrar upp från havet kan vara en trolig förklaring. e senaste åren har yngeltätheten minskat påtagligt. edan dammen försvann väljer uppenbarligen lekfisken att vandra längre upp i ån. Även på denna lokal ses en etablering av lax under de senaste åren. ndast via genanalys är det möjligt att avgöra huruvida dessa härstammar från de utsättningar som gjordes för år sedan, eller om det är felvandrare från någon närliggande älv. et ska bli mycket intressant att följa utvecklingen. Vi fångade 2 årsungar av lax på lokalen 5. Måluppfyllelse, vattendrag

33 iologisk återställning - genomförda åtgärder -Hörnån- Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) Hörnån amm, Hörnefors ättarna avlägsnade Hörnån rist på lekgrus Utläggning av lekgrus 4/ Hörnån Flottledsrensning ottenrestaurering 27 4 Hörnån amm, ågforsen Riven 2 ngår i Hörnån Kläckningsanläggning 7 7 Hörnån Utsättning havsöring Årligen: yngel, ensomr, smolt 8 Hörnån åligt fungerande fiskväg Justering vid utlopp Hörnån Flottledsrensning ottenrestaurering, år Hörnån Flottledsrensning ottenrestaurering, år Hörnån Flottledsrensning ottenrestaurering, år Hörnån Flottledsrensning ottenrestaurering, år Hörnån och med dammen i Hörnefors ( och 8) var Hörnån stängd för uppvandrande fisk i nästan år. Under dammens sista 5 år fanns dåligt fungerande fiskvägar som innebar att endast en bråkdel av den uppvandrande fisken hittade längre upp i ån. en första åtgärden inom ramen för biologisk återställning var att försöka förbättra fiskvägens funktion genom att styra om vattenflödet så att fisken lättare skulle hitta upp i trappan ( 8). För att ersätta det naturliga havsöringsbeståndet har utsättningar av laxfisk pågått i större eller mindre omfattning sedan 94-talet. Förutom lax och öring har även bäckröding och harr förekommit bland utsättningarna. Lax utplanterades främst i samband med projekt Västerbottenslax i slutet på 98-talet. ärmare laxar utplanterades under perioden Utplantering av havsöring har skett årligen sedan 989. Från början användes huvudsakligen utsättningsfisk från Umeälven. ärefter nyttjades i huvudsak fisk härrörande från Öreälven. byggdes ett kläckeri i den gamla fabriken i Hörnefors ( 6, bild ). yftet med kläckeriet var att kunna skatta lekfisk av havsöring vid uppgång i trappan och odla på dessa. är dammen i Hörnefors försvann togs även fisktrappan bort. et är således inte längre möjligt att använda avelsmaterial från trappan. 3 påbörjades ett större projekt med syfte att återetablera ett livskraftigt havsöringsbestånd ( 7). ftersom den befintliga havsöringspopulationen är så manipulerad av utsättningar valdes en strategi där utsättningsmaterialet hämtas från två närliggande skogsälvar, Lögde och Öre. Fisken köptes in dels i form av rom som kläcktes i kläckeriet i Hörnefors och dels i form av äldre individer. Under en femårsperiod, 3-7, utplanterades totalt 432 yngel, 8 ensomriga, 57 ettåriga samt 5 smolt. Projektet finasierades av bidraget till biologisk återställning, fiskevårdsbidraget, Umeå kommun, ordmalings kommun samt Hörnåns FVO. fter en oväntat snabb process beslutade miljödomstolen att såväl dammen i Hörnefors som dammen i ågforsen kunde avlägsnas. en 8 oktober 2 kunde sättarna avlägsnas i Hörnefors och Hörnån åter flyta fritt efter närmare år (, bild 2). Under april 3 avlägsnades också kvarndammen i ågforsen, nedströms Hörnsjö ( 4, bild 3 och 4). Även den dammen utgjorde ett definitivt vandringsstopp och har dessutom aldrig varit försedd med någon fiskväg. och med att dammarna avlägsnats kan havsöringen numera vandra ända upp i Hörnåns källflöden och upp till Lill-rmsjön i rmsjöbäcken. Hörnån har varit allmän flottled. nnan genomfördes begränsad restaurering. Holmbackaforsarna genomfördes en mindre restauering som finansierades med anslaget till biologisk återställning ( 3). e stora bottenrensningarna som gjordes under flottningsepoken, innebar inte enbart att de största blocken lyftes upp på land, med följd att fiskens ståndplatser försvann. Rensningarna gjorde dessutom att vattenhastigheten ökade på många sträckor. etta ledde i sin tur till att finare material förflyttades nedströms. På så vis har lekgrus spolats iväg från fiskens ursprungliga lekplatser och satts av på sträckor som inte fungerar för lek. Under 4 och 5 genomfördes ett arbete att med helikopter bygga nya grusbäddar ( 2, bild 5-7). otalt byggdes lekbäddar med en storlek på ca 3 * meter på en sträcka från strax nedströms redingen till Ysseldalarna. Under sommaren 8 genomfördes elfisken i anslutning till de nya grusbäddarna. På fem lokaler fångades totalt 66 årsungar och 62 äldre öringungar. Medeltätheten var 3 ind/ m 2 för årsungar och ind/ m 2 för äldre öringungar. Resultatet får anses som bra. Under sommaren och hösten påbörjades flottledsrestaurering av hela Hörnån ( 9, bild 9-6). Restaureringsarbetena under påbörjades 26 juli under ledning av Robert tröm. Första området som restaurerades var Lillysdammen nedströms redingen. ammresterna revs bort och block lades ut. Forsen mellan Lillysdammen och Häggnäs restaurerades genom att en stor mängd sten och block lades tillbaka. tt antal lekområden skapades, främst i den övre delen. Häggnäsforsen restaurerades ovan bron (det är kvar en del strax uppströms bron och ovan tvärkurvan). Häggnäsforsen har breddats rejält, bitvis med mer än %. tt antal riktigt grova block har lagts ut och lekområden har anlagts med befintligt och utkört grus. rbetet avbröts i Häggnäsforsen före lekperioden (havsöringslek) och påbörjades i raxele. edströms raxele restaurerades den mycket hårt rensade kvarnforsen. tora mängder block och sten lades ut samt en hel del träd. efintligt lekgrus har tagits fram och använts till lekområden. Fyra forssträckor vid Forsnäs nedströms Kvarnforsen åtgärdades med gott resultat. en mycket hårt kanaliserade Gubbnäsforsen nedströms rmsjöbäcken restaurerades. n hård och likriktad ström har bromsats upp och många varierande strömmar har skapats genom utlagda block. n hel del träd har lagts ut. en sista forsen som åtgärdades var Åbroforsen i rännland. edströms vägbron har en kilstenskista lämnats efter önskemål från fastighetsägaren. Kistan som tidigare inte tydligt kunde ses från väg eller rastplats syns nu tydligt. edersta stenvarvet av kilstenskistan var överschaktad och den var även beväxt med sly. edre delen av kistan var raserad och den delen har rivits ut i samråd med fastighetsägaren. e kilstensblock som var bortspolade har i samråd med fastighetsägaren lagts upp och använts till två grillplatser, en på var sida om ån. n gren har öppnats i nedre delen av forsen och den är även här kanske tre gånger så bred nu. Ovan bron så har en avstängande riskista som delvis stängt av en lång gren rivits bort. ya fåror mellan grenen och huvudfåran har öppnats. tt antal riktigt rejäla block har lagts ut överst och nederst i Åbroforsen. Åbroforsen avslutades den 6 december. Återställningsarbetet under 2 gjordes huvudsakligen på sträckorna från Häggnäs och ner till 4:an. tora mängder (6 ton) lekgrus 33

34 -Hörnån- tillfördes också i detta område. Även arbetena 2 gjordes under ledning av Robert tröm på länsstyrelsen. Hörnån Återställningen under 3 genomfördes i området runt rännland. rbetena leddes av Robert tröm vid länsstyrelsen och började 29 juli och avslutades 24 oktober. Återställningen har främst skett i kravelforsen och Krokforsen som är de dominerande forsarna inom området. Området var kraftigt påverkat och stor arbetsinsats har behövts för att öppna sidogrenar, riva ut kistor och återföra sten (bild 7 & 8). Restaureringsarbetet under 4 startade i maj med utkörning av 35 ton lekgrus till Kvarnforsen i raxele. Vi har arbetat i Hörnsjö och i ågforsen med grävmaskin ca 9,5 veckor från augusti till och med oktober. träckan var mycket hårt kanaliserad och vattendraget är nu breddat och en varierande strukturer har återskapats (bild 9 & ). Mycket tid har satsats på att anlägga lekområden som kompletterats med 6 ton naturgrus. 422 meter sammanhängande forssträcka ovan bron i Hörnsjö är restaurerad och 346 meter nedströms bron. Många intresserade har varit och besökt oss på plats och vi riktar även ett tack till de markägare som varit till hjälp under arbetet med grusutkörning, lån av verktyg mm. Även arbetena under 4 har letts av Robert tröm vid länsstyrelsen. Under 5 koncentrerades all återställning till rmsjöbäcken, men under 6 kommer Hörnån åter att prioriteras. ild. nläggning för kläckning och uppväxt av öring i Hörnån. Kläckeriet ligger i en lokal som tidigare tillhörde massafabriken i Hörnefors. ild 2. 8 oktober 2. ättarna i dammen vid Hörnefors avlägsnas och Hörnån flyter fri efter flera hundra år av dämning. ild 3. Pågende arbete vid dammen i ågforsen. ammen utgjorde vandringsstopp och har aldrig haft någon fiskväg. ild 4. ammen i ågforsen har avlägsnats och Hörnån har återställts. 34

35 -Hörnån- Hörnån ild 5 ild 6 ild 5-7. Under 4-5 genomfördes ett projekt med syfte att bygga nya lekbottnar för havsöring i Hörnån. ild 5 visar påfyllning av grus i en betongbasker. På bild 6 lyfter helikoptern baskern som tillsammans med gruset väger ca ton. ild 7 visar utläggning av gruset i den övre delen av Häggnäsforsen. Helikoptern hovrar ovanför anvisad plats och piloten öppnar baskern via en hydralkolv som styrs från helikoptern. ild 7 ild 9 och. Forssträcka i övre delen av Häggnäsforsen, före och efter restaurering år. ild 3 och 4. Forssträcka i Kvarnforsen (nedan raxele), före och efter restaurering år. 35

36 -Hörnån- Hörnån ild 5 och 6. Forssträcka i Gubbnäsforsen, före och efter restaurering år. ild 7 och 8. Kort forssträcka ovanför kravelforsen, före och efter restaurering år 3. ild 9 och. Forssträcka i Hörnsjö, före och efter restaurering år 4. 36

37 iologisk återställning - planerade åtgärder -Hörnån- Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 5 Hörnån jösänkning, Hörnsjön,2 Överfallsdamm Hörnån Flottledsrensning 8,4 ottenrestaurering 2 Under 6 kommer flottledsåterställningen att fortsätta. Återställningen omfattar Hörnån samt rmsjöbäcken upp till Lill-rmsjön. åväl miljöprövning som markägaravtal är klara och vi räknar med att kunna använda en grävmaskin under 8-9 veckor. rbetet under 5 utfördes helt inom rmsjöbäcken. Under 6 kommer Hörnån att prioriteras. et kvarstår förmodligen 3 säsonger innan hela projektet är klart. Hörnån och med att dammarna i ån inte längre utgör något hinder för fiskvandring, har havsöringen stora möjligheter att nå långt upp i systemet och leka. Hörnsjön, som ligger ca,5 km uppströms den numera rivna kvarndammen, har på 3-talet i två omgångar sänkts för att utvinna mer odlingsmark. änkningen har bidragit till att sjön håller på att växa igen, vilket bl a fått till följd att fiskvandringen genom sjön försvårats ( 5, bild 8). n stor majoritet i byn förordar en höjning på 6 cm (sjön är totalt sänkt,2 m). Länsstyrelsen är beredda att bekosta en höjning ifall man höjer minst m, vilket vi bedömer vara den lägsta höjning som säkerställer en öppen vattenspegel ända till sjöns utlopp. Positionerna förefaller för närvarande som relativt låsta och det går i nuläget inte att spekulera om, och i sådana fall när, en åtgärd kan bli aktuell. ild 8. Hörnsjön har sänkts vid ett par tillfällen för att skapa mera odlingsmark. jön är numera kraftigt igenväxt, vilket bland annat försvårar(omöjliggör) för havsöring att nå lekområden högre upp i Hörnån. Länsstyrelsen är positiv till att sjön höjs ifall berörda parter kan komma överens. 37