Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Transkript

1 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar av fisk och kräftor i Hornborgasjön och Flian nedströms sjön. Fiskena har gjorts inom ramen för det kontrollprogram som finns upprättat för sjöregleringen. Nedan sammanfattas resultaten från undersökningarna av fisk. Det rör sig om nätprovfisken i sjön och Flian samt elfiske i utloppet. Nätprovfiske Metodik Vid nätprovfiskena har i huvudsak använts den framtagna standardmetoden för inventerings-provfiske, Standardiserad metodik för provfiske i sjöar (Finfo 2001: 2). Dock har antalet nät vid provfiskena av kostnadsskäl begränsats i förhållande till metodiken. Då Hornborgasjön är en mycket grund, jämndjup sjö, fås ändå ett hyggligt representativt resultat för jämförelser mellan år. Vid fiskena i sjön har samma område i de centrala delarna fiskats som de senaste två tillfällena, 2013 och 2015 (figur 1). Antal nät har också varit desamma även om fördelningen av Norden respektive DROT14 nät har ändrats. Provfisket 2017 genomfördes mellan 14 och 18 augusti. Vattenståndet var lågt, omkring 119,15 MÖH. Tabell 1. Provfiskade områden samt nättyp i Hornborgasjön Provfiskat område Antal nät Norden Antal nät DROT 14 Vallsjön 4 4 Gamla huvudkanalen 3 Härlingstorpskanalen Utloppet 2 1 Flian nedan dämmet 2 Näten har normalt lagts på kvällen mellan kl och vittjats efterföljande morgon mellan kl så att de har legat ute minst 12 timmar. c:\users\ \appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\nrfa21fg\pm_nät_2017.docx Postadress: Vänersborg Besöksadress: Drottninggatan 2 Telefon/Fax: (växel) (fax) Webbadress: E-post:

2 2(6) Figur 1. Nätens placering vid provfisket Markerade kanaler har partiellt grävts igen och har inte längre kvar sin kanalliknande karaktär. Bokföring av fångst per nät har gjorts i form av artbestämning och längdmätning av samtliga individer. Vägning av fångsten har skett som totalvikt för varje art och nät. För DROT14 näten har dokumentationen även skiljt på fångsten i de två minsta maskorna (6,25 och 8 mm) för att kunna jämföra resultaten från tidigare fisken utförda med DROT12 nät. För vissa av analyserna har Norden nätens fångst schablonmässigt omräknats till DROT14 med faktorn 1,4. Resultat Hornborgasjön är en fiskrik sjö. Fångsten 2017 uppgick till 1531 individer med en sammanlagd vikt av 86,5 kg. Det är antalsmässigt något mindre och

3 3(6) viktmässigt drygt hälften av fångsten vis senaste provfisket Den genomsnittliga fångsten per nät i centrala sjön under perioden är 13,2 kg medan fångsten 2017 var endast 8,5 kg. Innan sjöhöjningen var fångsterna i dåvarande Vallsjön (som den centrala vattenspegeln kallades) betydligt lägre, bara ca 2,5 kg/nät i genomsnitt under perioden (figur 2). Efter sjöhöjningen skedde en ganska omedelbar uppgång i fångsterna. Främst var det mört och id som ökade, men även abborre och gädda gynnades av den utökade livsmiljön. Strax före millenniumskiftet (1999) var fångsterna som högst med över 19 kilo fisk per nät (DROT14) i genomsnitt. I början av 2000-talet gick fångsterna tillbaka kraftigt. Återigen var det mört, id och abborre som stod för förändringen i fångst. Därefter har fångsterna åter ökat, främst beroende på ökad fångst av sutare. Uttryckt som fångst/ansträngning (kg) är fångsten av sutare fortfarande hög 2017, men medelstorleken var betydligt mindre hos sutarna Fångsten av rovfisk (abborre och gädda) har minskat under 2000-talet och är för perioden ungefär hälften av vad den var Vid de två senaste provfiskena har både mängden och andelen rovfisk varit ännu lägre, till och med de lägsta värdena sedan sjöhöjningen. Figur 2. Total medelfångst per nät (angivet som DROT12) i centrala delen av Hornborgasjön samt i tidigare Vallsjön Den viktmässiga andelen sutare ökar stadigt. För perioden utgör sutaren i genomsnitt 42 % av fångstvikten, 2017 var den hela 62 % (figur 3). De fångade sutarna är ofta storväxta med vikter mellan 2 och 3 kilo. Även iden har minskat framförallt vid årets provfiske.

4 4(6) Figur 3. Artfördelning baserat på genomsnittlig vikt/nät av de vanligaste arterna vid provfisken 2017 (t.h.) och jämförelse med data för perioden (t.v.). Bedömning av status enligt bedömningsgrunder (EQR8) 2017 bedöms statusen till klass 3 (måttlig) med ett EQR8 värde på 0,39. Statusklassning utifrån provfiskedata från 2003 till 2017 visar att statusen för sjöns fiskfauna varierar mellan klass 3 (måttlig) och klass 4 (otillfredsställande)(figur 4). EQR8-värdet är i genomsnitt 0,29 vilket ger bedömningen otillfredsställande status. Det ska dock påpekas att Hornborgasjön representerar en sjötyp (stor sjö med mycket ringa djup) som i stort sett saknas i referensmaterialet som ligger till grund för bedömningssystemet. Figur 4. Värden för EQR8 samt klass EQR8 för provfisken i Hornborgasjön En jämförelse mellan provfisken i olika delar av sjön visar att fångsterna under början av 2000-talet var relativt jämnt fördelade men med de högsta vikterna i centrala sjön (figur 5). Härlingstorpskanalen hade under 1990-talet problem med syrebrist under sommaren, och flera år i slutet av 1990 och början av 2000-talet var fångsterna relativt låga här fångades ingen fisk alls i kanalen. Nu verkar syresituationen vara utjämnad sommartid men de senaste årens låga vattennivåer verkar innebära att framförallt den större

5 5(6) fisken (sutare och id) undviker de grundaste områdena och dras till sjöns centrala delar. Därmed sjunker också fångsten per nät kraftigt både i gamla huvudkanalen och Härlingstorpskanalen. Dessa har genomgått stora förändringar genom uppgrundning. Djupet på nätläggningsplatserna har minskat sedan år 2000 från ca 1,5-2 meter till 0,3-0,4 meter. Figur 5. Total medelfångst per nät i kilo (DROT14 nät, delvis omräknat från Nordennät) i fyra olika provfiskeområden i Hornborgasjön och Flian vid några provfisketillfällen Flian Fångsten vid nätfisket i Flian nedströms sjön är lägre än i sjöns centrala delar. Ån är sedan länge kraftigt rensad och omgrävd vilket bidrar till de låga fångsterna och 2017 har vattenföringen varit låg i ån vilket gynnar förekomsten av främst mindre fisk i ån. Vid höga flöden i ån har den mindre fisken sannolikt svårt att hålla sig kvar i strömmen och spolas lätt med strömmen nedströms. Elfiske Elfiskeundersökningar används främst för att bedöma rekryteringen av laxfisk i rinnande vatten, men kan även användas för att göra kvalitativa skattningar av övriga arter i rinnande vatten. Vid elfisken används metodiken för standardiserat provfiske, senast beskriven i Standardiserat elfiske i vattendrag (Aqua reports 2014:15). Metodiken ger ett mått på förekommande arter och deras täthet (uttryckt som fångst per 100 m²). Vid elfiskena i Flian har ett växelströmsaggregat använts tillsammans med en likriktare (modell Lugab) som ger en rak likström. Spänningen som använts är oftast 200 V. En förutbestämd yta avfiskas och fångade fiskar artbestäms, räknas och mäts. Fisken återutsätts efter fiskets genomförande.

6 6(6) Resultat Elfisken har endast utförts sporadiskt inom uppföljningen av Hornborgasjöns restaurering. Endast en lokal fiskas årligen sedan Ytan är belägen precis nedanför dämmet. Lokalen är strömmande-forsande karaktär och botten består av sten och block. Djupet varierar mellan 0,1-0,9 meter. Fångsten har bestått i abborre och lake vid samtliga fisken. Mört har förekommit vid samtliga tillfällen utom Id har fångats vid två tillfällen (2013, 2014). Fångsten 2017 bestod av 38 abborrar, 8 lakar, 2 mörtar och en sutare. Det är den högsta fångsten hittills på lokalen. Abborrarna dominerades av fjolårsungar, födda Sannolikt har den låga vattenföringen under 2017 medfört att fisken har goda möjligheter att uppehålla sig på lokalen. Det styrks även av fångsten av en sutare som normalt inte lever i hårt strömmande vatten. Vid den planerade ombyggnaden av utloppet kommer lokalen att förändras. Planen är dock att fortsätta elfiska på samma plats i den ombyggda Hornborgaforsen.