Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008
|
|
- Georg Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord
2 Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för Kvarnmårkan. Detta område är undantaget från fiske inom Gunnarbäcken-Juktåns FVO då det bedöms kunna vara ett bra lek- och uppväxtområde för öring i området. Figur 1. Karta över Kvarnmårkans geografiska läge. En grov inventering av Kvarnmårkan utfördes 2007 för att undersöka tillgången till lekområden för öring. Efter inventeringen beslutades det att en stor lekbotten skulle anläggas i Lill-Bastuträskets utlopp genom av utläggning av lekgrus. Ett besök i april avslöjade dock att en stor del av sjönacken torrlades vintertid, varför dessa torrlagda delar inte gick att utnyttja som lekområden. Dessutom framkom vid närmare studier av det insamlade materialet från inventeringen, att nacken var spontad för att hålla vattenståndet uppe i sjön, vilket skulle förhindra vattengenomströmning genom den planerade lekbotten. En fundering framfördes då på om det var möjligt att genomföra en restaurering av hela sträckan för att skapa bättre förhållanden för öring, istället för att endast genomföra ett fåtal mindre lekbottenåtgärder. En utbildning i att skapa lekbottnar enligt Hartijokkimetoden hölls dock i Kvarnmårkan för intresserade fiskevårdsområden, vid vilken sex mindre lekbottnar anlades och en fellagd vägtrumma åtgärdades (se rapport Lekbottenåtgärder i Kvarnmårkan samt utbildningsdag för FVO ). Under hösten 2008 utfördes ett elfiske samt en noggrannare flottledsinventering längs hela Kvarnmårkan för att undersöka förutsättningarna för en helhetssatsning på bäcken.
3 Resultat Inventeringen av Kvarnmårkan utfördes och visade att det längs hela bäcken finns gott om flottledslämningar, framförallt i form av styrningar och stenkistor (figur 3). Trots att många av lämningarna delvis är utrivna vid tidigare restaureringar finns fortfarande mycket material upplagt längs bäcken. Det kvarstår därför en hel del arbete innan sträckan är återställd och många av de tidigare restaurerade objekten behöver dessutom justeras. Längs den ca 450 meter långa sträckan finns det ett antal förgrenade och orensade sidofåror som passar som uppväxtområden för små öringar (figur 3). Vattengenomströmningen i sidofårorna är dock i dagsläget kraftigt reducerad eftersom vattnet styrs till bäckens huvudfåra med hjälp av styrningar och stenkistor, samt att vissa av fårornas inlopp är avstängda. Kvarnmårkan är antagligen hårt kanaliserad då sträckningen och storleken på de torrlagda fårorna tyder på att en väsentlig del av vattenföringen ursprungligen gick i dessa. Figur 2. Fastighetskarta över Kvarnmårkan, Figur 3. Skiss över flottledslämningar med objektsnummer samt sidofåror. Längst upp i den nuvarande sträckningen av Kvarnmårkan återfinns resterna av en utriven damm. Nedströms denna har en kilstensmur byggts upp för att förstärka strandkanten (figur 4). Strax väster om den nuvarande fåran återfinns det gamla utloppet från Lill-Bastuträsket. Detta är numera igenfyllt med en noggrant lagd stenvall (figur 5).
4 Figur 4. Objekt 1v. Kilstensmur strax nedan sjöutloppet. Figur 5. Objekt 2h. Avstängning av det ursprungliga utloppet i form av en noggrant upplagd stenvall. Flottning har uppenbarligen skett genom det ursprungliga utloppet före dammen byggdes, då det finns en lång böjd stenkista i den gamla torrlagda fåran (figur 6). Där den ursprungliga fåran ansluter till den numera rätade bäcken, finns resterna av några delvis utrivna stenresningar eller före detta stenkistor (figur 7). Figur 6. Objekt 3h. Stenkista i den ursprungliga utloppsfåran. Figur 7. Objekt 4h. Delvis utrivna stenrensningar. Snett emot den gamla fårans utlopp i Kvarnmårkan återfinns inloppet till en av de större sidofårorna. Huvuddelen av vattnet styrs dock numera bort från detta område genom de stenrensningar som återfinns i objekt 5v (figur 8). Strax nedanför dessa rensningar finns en björkbevuxen stenkista eller en styrning i huvudfåran (figur 9). Figur 8. Objekt 5v. Delvis utrivna stenrensningar och stenkistor. Figur 9. Objekt 6v. Stenkista/styrning. Ytterligare en liten bit längre nedströms återfinns inloppet till den största sidofåran, som dock är avstängd av en stor stenkista (figur 10). Denna kista tillsammans med objekt 11v är de
5 största, tillsynes orörda objekten, längs sträckan. Nästan mitt emot stenkistan ligger ytterligare en björkbevuxen stenkista/styrning ute i fåran (figur 11). Även på baksidan om denna återfinns stenrensningar (figur 12). Figur 10. Objekt 7h. Stenkista som stänger av en stor sidofåra. Figur 11. Objekt 8v. Stenkista/styrning. Precis nedanför den nedre av de björkbeväxta stenkistorna rinner den första sidofåran tillbaka ut i bäcken igen. Även i nedersta delen av denna återfinns stenrensningar (figur 13). Figur 12. Objekt 9v. Stenrensningar på baksidan om en övervuxen stenkista. Figur 13. Objekt 10v. Stenkista/rensningar i sidofåra. Sidofåran rinner dock ut på baksidan om objekt 11v, d.v.s. den andra stora stenkistan i Kvarnmårkan (figur 14). Längs den västra stranden, från den stora avstängda sidofårans inlopp och till en bit nedanför hängbron, finns ett område med diffusa rensningar (figur 15 och 17).
6 Figur 14. Objekt 11v. Stenkista. Figur 15. Objekt 12h. Stenrensningar längs den västra stranden. Nedan hängbron återfinns en delvis utriven stenkista som bildar en agga i viken nedströms bron (figur 16). Figur 16. Objekt 13v. Delvis utriven stenkista. Figur 17. Objekt 14h. Stenrensningar längs strand. Sträckan från hängbron och ner till Kvarnmårkans utlopp i Stor-Bastuträsket uppvisar tydligare tecken på tidigare återställningsarbeten än den övre sträckan. Bland annat så är stenkistan/styrningen i kurvan på östra sidan om bäcken (figur 18) och delar av den stora stenkistan 16h (figur 19) delvis utrivna. Stenkistan 16h är mycket fint lagd med en bred flat ovansida. Den uppströms liggande delen av kistan är orörd, medan de nedströms liggande delarna är utrivna. Resterna från denna utrivning återfinns troligtvis i objekt 18h (figur 21). Figur 18. Objekt 15v. Delvis utriven stenkista/styrning. Figur 19. Objekt 16h. Fint lagd stenkista.
7 I viken vid sidofårans utlopp är den nedre kanten förstärkt med ett stenfyllt träkar (figur 20). Figur 20. Objekt 17h. Stenfyllt träkar/ stenkista. Figur 21. Objekt 18h. Delvis utrivna stenkistor/styrningar. I nedre delen av Kvarnmårkan så finns ytterligare en låg, bevuxen, stenkista i fåran längs den östra sidan. Figur 22. Objekt 19v. Låg stenkista, ev. delvis utriven. Elfiske Elfisket som utfördes visade på höga tätheter av framförallt >0+ öring (tabell 2). Lokalen (och största delen av bäcken) är dock till stor del för ström för att vara lämplig för 0+ öring. Resultatet visade dessutom på högre tätheter av öring 2008 än vid tidigare års elfisken då endast ett fåtal 0+ öringar påträffats. Tabell1. Antal fångade individer Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Abborre Gers Stensimpa Tabell 2. Individtäthet, beräknat antal/100m 2. Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Abborre Gers Stensimpa ,4 15,9 0,9 17, ,7 0 37,7 11,7 0,6 10, ,3 0 7,9 1,2
8 Sammanfattning Inventeringen av Kvarnmårkan visade att en helhetssyn på bäcken och restaurering av hela sträckan är lämplig att genomföra. Vid en flottledsrestaurering skulle sidofårorna öppnas upp, vilket skulle ge större ytor med lämpliga uppväxtområden och ståndplatser för mindre öring. I dessa fåror skulle även vattenhastigheten vara betydligt lägre än i den nuvarande i huvudfåran som till stor del består av fors. Nästan allt material som rensades och lades upp i styrningar och kistor i samband med flottningen skulle återföras till huvudfåran. Detta skulle generera lägre vattenhastigheter och fler ståndplatser för fisk i alla storlekar och bäcken skulle dessutom återfå ett naturligare utseende.
Restaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merInventering Ullisbäcken 2016
2017-04-06 Rapport Inventering Ullisbäcken 2016 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ullisbäcken är det enskilt största biflödet till Långvattsbäcken och mynnar i utloppsdelen av Långvattnet (figur
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merElfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Läs merResultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009
Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån
Läs merInventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet
28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merUppföljande elfisken 2012
2013-03-31 Rapport Uppföljande elfisken 2012 Aquanord AB Bakgrund Ett stort antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun, huvudsakligen för att återge vattendragen ett
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merRapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun
2011-03-29 Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merBiotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
Läs merRapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun
2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merProjektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO
Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merRanån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merSlammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat
Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merMurån Koord: X: 676895 / Y: 154644
Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merRapport Inventering Mellanbygden
2009-03-03 Rapport Inventering Mellanbygden Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Karl-Gunnar Jonsson, Sune Jonsson och Gerhard Girén har till Storumans kommuns fiskesamordnare, Magnus Bidner, lämnat in en lista
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merNytt utlopp för sjön Linden
Nytt utlopp för sjön Linden Slutrapport för genomförda åtgärder vid utloppet från sjön Linden, Hultsfreds kommun, i enlighet med vattendom M 17-12, meddelad 2012-07-06 vid Växjö tingsrätt. Bilder på Lindens
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merRapport Uppföljande elfisken 2010
2011-02-21 Rapport Uppföljande elfisken 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren utförts inom Storumans kommun, huvudsakligen för att återge vattendragen ett
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merExkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken
Läs merInventering Höviksån/Baksjöån och Svarttjärnsbäcken/Landsomsjöbäcken inom Bodsjö FVO 2018
2018-12-18 Rapport Inventering Höviksån/Baksjöån och Svarttjärnsbäcken/Landsomsjöbäcken inom Bodsjö FVO 2018 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Höviksån och Svarttjärnbäcken rinner båda genom
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merProjektet Kultsjo dalen resultat fra n sa songen 2017.
Projektet Kultsjo dalen resultat fra n sa songen 2017. Bild över det nyöppnade utloppet ur Gäddsjön. Innan restaureringen vad det en blockvall med påväxt av björk och gran. 1 Sammanfattning Under sommaren
Läs merWORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merÅterställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014
Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merEffekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2013
Elfiske i Jönköpings kommun 2013 Mars 2014 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Elfiske i Jönköpings kommun 2013 De genomförda elfiskena har skett framförallt som
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merProjektområde Fängsjön
Förstudie Underlagsutredning för vindkraft Sammanställning av befintligt material i vattendrag i anslutning till Fängsjöområdet och Storsjöhöjden, Sollefteå- och Örnsköldsviks kommun 0-0-06 Bakgrund Projektområde
Läs merFigur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.
3 Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt. 144-146 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 1. Ramsan... 3 Bäck 3. Harrsele magasin... 8 Bäck 58. Harrsele magasin... 12 Bäck 4 Harrsele magasin,
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merInformation om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merBjurfors Nedre kraftverk. Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö.
Bjurfors Nedre kraftverk Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö. 1 Innehåll Bäck 60... 8 Bäck 59... 12 Bäck 59... 15 Bäck 17... 18 Bäck 18... 20 Bäck 47... 22 Bäck 19... 25
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merHALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merVarför flottledsåterställning?
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAvstämning uppdrag Storumans fiskevårdsplan 2013 Aquanord AB
2013-12-15 Avstämning uppdrag Storumans fiskevårdsplan 2013 Aquanord AB Inventering av vandringshinder i Kvarnbäcken samt Skarvsjöns utlopp Aquanord AB har efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs inventerat
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merInventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken
Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merDammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Läs merUndersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter
Läs merÅtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån
Åtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån Mars 2012 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Gustav Ulfsparres Stiftelse Åtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån Beställare: Gustav Ulfsparres stiftelse
Läs merFiske för alla i Hans Lidmans vildmark
Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Delrapport Resultat av inventeringar under 2003 samt förslag till fiskevårdande åtgärder Medfinansieras av Europeiska Unionen, Utvecklings- och garantifonden för
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson
ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merInventering av groddjur i Hemmesta sjöäng
Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion
Läs merInventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun
Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid
Läs merTomelilla 156, Damm utanför Äsperöd
Tomelilla 156, Damm utanför Äsperöd 1999-05-01 0,9 hektar 2015-10-19 Åker Inget bete, ingen manuell eller maskinell skötsel. Utloppsbrunnen (figur 129) är funktionell men börjar täckas av kvistar och löv.
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merBiotopinventering av Albäcken 2003
Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merMedbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!
Medbogardialog Attarpsdammen Välkomna! Agenda Bakgrund Idag Utmaningar Framtiden Bakgrund Dammen anlades på 1920-talet tillsammans med ett mindre kraftverk för att förse Attarps gård med elektricitet Dammen
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merFliseryds Sportfiskeklubb. Biotopvård i Mejerikvillen på Jungnerområdet i Emån Projekt motorvinsch
Fliseryds Sportfiskeklubb Biotopvård i Mejerikvillen på Jungnerområdet i Emån 2017 Projekt motorvinsch I samarbete med Med finansiering av Sammanfattning (FSFK) har restaurerat en tredjedel av planerad
Läs merPROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN
PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766
Läs merRapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010
211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs mer